Validering av Samgods i Skåne version 1804 v1

Trafikverket Validering av Samgods i Skåne version 1804 v1 Helsingborg 2017-08-31

Validering av Samgods i Skåne version 1804 v1 Datum 2017-08-31 Uppdragsnummer 1320027889 Utgåva/Status Utkast 1 John Mcdaniel Uppdragsledare John McDaniel Godsexpert Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Bakgrund och slutsatser Beställargruppen för Skåne-Tass har genomfört en grov validering av Samgods 1804 version 1 inom ett väldigt kort tidsramen. Gruppen förstår att Samgods är främst en nationell modell och att kalibrering genomförts med syfte att kunna användas i hela landet. Beställargruppen har haft uppgift att lämna synpunkter på validering av Samgodsmodellen med fokus på Skåne och möjligheter att potentiellt kunna använda Samgodsmodellen även för regionala analyser. Våra övergripande slutsatser är att modellen är validerad hyfsat bra från ett nationellperspektiv, exempelvis total ton per kustområde, men att det finns stora brister från ett regionalperspektiv. För att kunna tillämpa Samgods för regionala analyser krävs en högre kvalité än den som finns i modellen idag. Fördelning av flöden på hamnnivå är undermåttligt i nätutläggningssteget, även om efterbearbetning av TEN-T Hamnar tillkommer för att ge ett rimligare resultat i basåret. Konsekvensen av detta är att transporter med väg- och järnväg blir också fel i nätutläggning och inte anpassas som hamnarna. Eftersom Samgods kalibreras endast på totalt gods per kustområde finns det risk att varugruppssammansättning avvika från verkligheten med effekt att kustområde/hamnar tilldelas fel varuklasser i modellen, både i basåret och i prognosåret. Järnvägstransporter ligger något lågt i modellen, såsom vägtransporter. Fördelning av godstransporter på olika banor/vägar är hyfsat från ett nationellperspektiv men inte tillräcklig för att kunna genomföra regionala analyser med säkerhet. Stråket längst E6 från Göteborg (enligt Region Väst) och vidare söderut till Malmö/Lund ser ut att sakna flera tusen fordon per dygn. En omfördelning mellan vissa stråk skulle dock förbättra resultaten lite på mindre banor/väg. Underlag för validering har släppts av Trafikverket 2017-08-16 och inkluderar material för väg, järnväg och sjöfart. Efterfrågematriser är oförändrade från version 1604. Mindre justeringar i utbuds- och logistikmodellen har inkluderats. Validering har genomförts trafikslagsvis. Innehåll 1. Sjöfart... 2 2. Järnväg... 6 3. Väg... 9 4. Öresundsbron... 12 1 av 13

Validering av Samgods 2014 1804 v1 1. Sjöfart Bra statistik över hamnar (gods över kaj) finns tillgänglig, både på Trafikanalys 1 - och Sveriges Hamnar 2 hemsidor. En del av materialet redovisas per kustområde enligt figur 1. Figur 1 Kustområden och vilka hamnar som inkluderas Skånska hamnar inkluderas i två olika kustområden, Karlskrona-Trelleborg (Ystad och Trelleborgs hamnar) samt Malmö-Helsingborg (Malmö, Landskrona och Helsingborg). Karlskrona Trelleborg Malmö Helsingborg 1 http://www.trafa.se/sjofart/ 2 https://www.transportforetagen.se/forbundcontainer/svenskahamnar/branschfragor/hamnstatistik/ Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Kristianstad, Ystad, Trelleborg Malmö, Landskrona, Helsingborg 2 av 13

Figur 2 Samgods 1804 v1 jämfört med statistik per kustområde Enligt underlagsmaterialet från Trafikverket, ligger kustområdet Karlskrona- Trelleborg lite högt i version 1804 (lite lågt i version 1604) och Malmö-Helsingborg lite högt i både versionerna. Avvikelsen bedöms som inom rimligt, given att Samgods är en nationell prognosmodell. Kalibrering av Samgods ske på totalvolymer (gods över kaj) per kustområde och inte per hamn eller per varugrupp. Eftersom det är viktigt att fördelning av godsvolymer även i 2040 prognosen fördelas rimligt mellan kustområden/hamnar är det också bra att titta på en finare nivå än vad modellen kalibrerats emot, dvs en prognostiserad ökning i framförallt högvärdeprodukter till 2040 bör falla på rätt kustområden och hamn. Hamn Statistik 2014 kton/år Samgods 2014 kton/år Ystad 3000 4100 4% Trelleborg 10100 17300 1% Malmö 7900 15500 39% Landskrona 600 1 100% Helsingborg 7800 2700 13% Summa 29400 39600 17% **torr bulk plus flytande bulk enligt definition av Sveriges Hamnar Tabell 1 Jämförelse av Samgods och statistik för skånska hamnarna Andel bulk** 3 av 13

Hamn Statistik 2014 kton/år Samgods 2014 kton/år Karlskrona 1600 1300 1% Karlshamn 5100 2000 70% Sölvesborg 600 0 100% Åhus 600 0 72% Summa 7900 3300 58% Tabell 2 Jämförelse av Samgods och statistik för blekinge hamnarna Andel bulk** Summan av kustområden tillsammans (Karlskrona-Helsingborg) ligger på 37 miljoner ton mot Samgods 43 miljoner. Samgods har alltså för mycket gods. Summan av alla skånska hamnar ligger ännu mer fel (30 miljoner mot Samgods 40 miljoner). Anledningen ser ut att vara att Samgods placerar för mycket gods i Ystad och Trelleborg och för lite i Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg och Åhus. Medan avvikelsen kan bedömas från ett nationellperspektiv som okay (summan per kustområde), finns det en stor risk i 2040 prognosen att fel kustområde/hamn används även i efterbearbetning av hamn volymerna. Det bör dock noteras att i godsprognosrapporten visas flöden i TEN-T hamnarna, och där redovisas de verkliga flöden i basåret 2014. Fördelning av godsflöden mellan hamnar inom varje kustområde görs som ett separat steg utanför Samgodsmodellen. I Trafikverkets Samgodsprognosrapport 3 förklaras detta översiktligt och metodrapporten hänvisas till som källa. 4 Metodrapporten dock är från 2015 och beräknar flöden 2010 samt 2030, medan Samgodsprognosrapporten har åren 2014 och 2040. Fördelningen mellan hamnarna i tabellerna (prognosår) är inte samma mellan tabellerna (se nedan) så bearbetning av metoden efter rapporten 2015 anses som genomfört och därför är det svårt att spåra tillbaka. Slutsatser: 1. Den totala godsvolymen per kustområden 2014 (som Samgods kalibreras på) är bra. 2. Fördelningen mellan hamnar i Samgods nätutläggning är inte bra, såsom fördelning mellan skånska- och blekinge hamnarna. Det bör dock noteras att efteranpassning av flöden i bas- och prognosen för TEN-T hamnarna ske som rapportering av prognosen. Denna process sker utanför Samgodsmodell i en efter bearbetning. Effekten av detta är att det finns risker inom efterbearbetningsprocessen som ger fel bild i prognosåret. 3 http://www.trafikverket.se/contentassets/7e1063efbcfd4b34a4591b0d4e00f855/prognos_for_gods transporter_2040-trafikverkets_basprognoser_2016_170331.pdf 4 http://www.trafikverket.se/contentassets/06daa317b31e40d194aa859b6515e8e4/framtagning_av _godsvolymer_genom_ten-t_hamnar_i_sverige.pdf 4 av 13

3. En nackdel med efterbearbetningsprocessen är att landtransporterna till/från hamnarna inte anpassas och ligger fel i modellen (exempelvis järnvägstransporter till Trelleborg, se nedan) 4. Fördelningen mellan varugrupper hanteras inte i kalibrering. Detta innebär att balansen mellan exempelvis bulk/styckegods kan vara felaktig med konsekvens att i basåret fel hamn används och i prognosåret att fel hamn och/eller kustområde används och godset landar snett. Anpassning av fördelningsmetoden för att skilja mellan t.ex. bulk/icke-bulk bedöms kunna ge bättre resultat för prognosåret. Trelleborg exempelvis hanterar nästan ingen bulk och bör öka mycket i prognosen medan andra hamnar som hanterar mycket bulk kanske bör öka mindre. Naturligtvis är det många faktorer som kan slå in, exempelvis målpunkt för transporten (Tyskland resp Poland) mm. Tabell 3 Samgods 1604 och hanterade ton i samtliga TEN-T hamnar samt tabellen från metodrapporten från 2015 5 av 13

2. Järnväg Tonkm på järnväg 2014 stämmer med statistiken. Bilden under visar tonkm på järnväg per varugrupp för hela Sverige. Generellt ser det ok ut, förutom att högvärdegods underskattas i modellen, dock bättre än den tidigare versionen. Avvikelserna bör kunna accepteras i en nationell modell. Figur 3 Samgods 1804 v1 nationella värden för järnväg Den stora frågan för Skåne är fördelningen på banorna i länet. På den nivån redovisas inte värden men andra underlagsmaterial som GIS-kartor visar flöden. 6 av 13

Figur 4 Samgods flöden på länknivå Bilden har tagits från Samgods 2014 5 och visar tusentals ton per år. Jämförelse statistik för samma år tillhandahållits av Trafikverket i form av en Excel arbetsfil 6. Diskussioner med Region Väst om validitet av underlaget har validerats i ett separat aktivitet där antal tåg samt nettoton per tåg har använts. Sträcka Västkustbanan (Båstad norra- Ängelholm) Godsstråket genom Skåne (Kävlinge- Arlöv) Godståg per dag 2014 Nettoton per tåg 4 532 13 436 Markarydsbanan (Eldsberga-Markaryd) 11 482 Skånebanan (Åstorp-Hässleholm) 17 351 Skånebanan (Hässleholm-Kristianstad) 4 239 Södra stambanan (Älmhult-Hässleholm) 57 416 Södra stambanan (Eslöv-Lund) 53 431 Ystadbanan (Lockarp-Ystad) 3 605 Godsstråket genom Skåne (Malmö- Trelleborg) 14 304 Öresundsbanan (Malmö-Köpenhamn) 33 715 5 Output_STAN_RCM_GIS_TON.mxd 6 Järnväg_2014_2017-08-15 7 av 13

Tabell 4 Antal tåg per bandel 2014 och nettoton per tåg Som slutsats tycker vi att flödena är över låg rimliga i relation till antalet tåg. Öresundsbanan har en hög fyllnadsgrad och det beror på att dragkraft och tåglängder medger det. Den låga fyllnadsgraden på Trelleborgsbanan beror antagligen på en hög andel tomvagnar som går tillbaka från kontinenten via färja. Skånebanan har låg fyllnadsgrad som beror på en hög andel lokala godståg. Västkustbanan har en hög fyllnadsgrad trots Hallandsåsen men det beror antagligen på att det är gods på tågen i båda riktningar. Idag (år 2017) går alla tåg på Västkustbanan utom fyra i tunneln genom Hallandsåsen. Vi bedömer Excel-underlaget som tillhandahållits som bra för Skåne, och användbar som referens. Det bedöms att underlagsmaterialet ligga c.a. 10% under verkligheten och att avvikelsen är något mindre än i redovisningen här. En övergripande jämförelse av godsflöden i Samgods mot Excel-underlaget visar att den övergripande flöden är ganska bra i modellen, dvs en r2-värde på 0.84 för skånska banorna. Dock överskattar Samgods järnvägsflöden med c.a. 25% eller 6 miljoner ton (summerade över valideringspunkterna!). Största avvikelsen är sträckan Malmö-Trelleborg med 3 miljoner ton per år för mycket i Samgods. Detta stämmer överens med analysen av hamnarna där Trelleborgs hamn överskattas i modellen. För övriga punkter är modellen något hög/lågt på vissa banor. Sträcka Samgods 2014 Västkustbanan (Båstad norra- Ängelholm) Godsstråket genom Skåne (Kävlinge- Arlöv) (ktons per år) Tåg data 2014 (ktons per år) 1400 500 2300 1400 Markarydsbanan (Eldsberga-Markaryd) 200 1300 Skånebanan (Åstorp-Hässleholm) 500 1500 Skånebanan (Hässleholm-Kristianstad) 400 200 Södra stambanan (Älmhult-Hässleholm) 7700 6000 Södra stambanan (Eslöv-Lund) 6800 5700 Ystadbanan (Lockarp-Ystad) 0 400 Godsstråket genom Skåne (Malmö- Trelleborg) 4100 1100 Öresundsbanan (Malmö-Köpenhamn) 6200 5900 Summa 29600 24000 Tabell 5 Godsvolymer per bandel 2014 i Samgods och avstämningsmaterialet 8 av 13

Figur 5 Jämförelse mellan Samgods och avstämningsmaterial per bandel Slutsatser: 1. Totalt godsvolymer på järnväg är för hög (6 miljoner ton). 2. Malmö-Trelleborg överskattas i modellen med 3 miljoner ton. 3. Övriga banor är ganska okay (från ett nationellperspektiv) men lite lokal trimning kunde förbättra resultaten i Skåne. 3. Väg Valideringsunderlagen som kommer med materialet redovisas endast för hela Sverige som total tonkm och som fordonstyp. Materialet är knappt användbart för regional validering av Samgodsmodellen. Figur 6 Fördelning av lastbilar i Samgodsmodellen efter lastbilstyp 9 av 13

Validering av Samgods görs genom att jämföra trafikmätningar mot modellen. Observerar att trafikmätningen inkluderar andra fordon än Samgods, dvs bussar. Dessutom inkluderas inte inom kommunala transporter i Samgods. Effekten av detta är att trafik kring stora städerna (små och täta kommuner) kommer att underskattas, exempelvis transporter med både start- och målpunkt i Malmö kommun. Effekten att bortfallet bör vara mindre på punkter utanför urbana områden. Figur 7 Trafikflöden i Samgods, total lastade lastbilar (tomma fordon finns som separat attribut) 7 Totalt sätt har 22 punkter valds ut för validering, som visas på bilden nedan. Punkterna har valds ut för att få en spridning och för att undvika täta urbana områden. 7 Output_STAN_RCM_GIS_VHCL.mxd 10 av 13

Figur 8 Utvalda punkter för jämförelse av lastbilstrafik Som resultat ser vi att Samgods totalt sätt (över alla 22 punkter) ligger på 67% av trafikmätningarna, som bedöms som lite lågt även om förutsättningarna ovan beaktas. Figur 9 Jämförelse mellan Samgods och trafikmätningar Figur 9 Jämförelse mellan Samgods och trafikmätningar per punkt En grov jämförelse visar generellt ett hyfsat resultat, dock finns det punkter/stråk som sticker ut. Slutsatser: E4/E6 stråk. -2000 lastbilar vid Ängelholm (både på E6 och E4 norrut, dvs ingen ruttvalsfråga). Södra om Helsingborg är Samgods bra dock ökar inte 11 av 13

antal lastbilar lägre söderut mot Lund/Malmö som gör att modellen saknar 2000 lastbilar vid Löddeköpinge (norr om Lund). E6 mot Trelleborg är bra (inte samma problem med för mycket järnvägstransporter och sjöfart). E4 vid Markaryd ser bra ut. E22 stråk. Mycket låg kring Lund (-3000 lastbilar) många bussar!!! Och bättre längre österut i Skåne. E65 stråk. Samgods saknar 2000 fordon på hela stråket till Skurup (Ystad?). Nästan inga transporter på E65 i modellen. Stråk väg 23/13 vs väg 19. Ser ut som att hela stråket v23/v13 Smålandsgränsen till Ystad underskattas i Samgods med 400 lastbilar medan stråket v19 överskattas till samma mängd. Kanske en justering i nätutläggningsmodellen (hastigheter?) kan förbättra bilden. Väg 21 stråk saknar 1500 lastbilar väster om Kristianstad och 500 lastbilar vid Klippan. Många stråk har för låga volymer i Samgods, och endast ett fåtal för mycket (förutom omfördelade stråket väg 23/13 vs väg 19). Några mindre vägar har kanske för höga volymer (dessa som inte inkluderats i valideringen) dock är volymerna på dessa inte på nivån av lastbilarna som saknas på de stora vägarna. Att alla stora vägar in till Malmö/Lund är för låga i modellen är något att fundera på, men lösning utan justering av matriserna är inte möjligt. 4. Öresundsbron Viktig för regionen är fastförbindelsen till utlandet, dvs Öresundsbron. Prognosunderlagen som delats ut redan har särskild fokus på bron. Bilden visar att antalet lastbilar per dag och antal kton/år med järnväg stämma mot tillgänglig statistik. Ingen särskild analys har genomförs förutom för järnväg. 12 av 13

Figur 10 Jämförelse mellan Samgods och andra källor för Öresundsbron 13 av 13