Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 17 personer. är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom miljö-, energi- och avfallsområdet.
Framtidens avfallshantering, 18 september 2007 Stockholm Framtidens avfallshantering, 18 september 2007, Stockholm Förebygga avfall ett kraftfullt sätt att minska klimatpåverkan Bakgrund En studie kring potentialen ur klimatsynpunkt att förebygga avfall Några fortsatta frågor att tackla i Hållbar Avfallshantering!
Uppkommen mängd hushållsavfall i förhållande till befolkningsökning och konsumtion i Sverige 1,60 1,50 1,40 [Index 1985=1,00] Hushållsavfall (Total mängd före källsortering, ökning 2,5 % per år) 1,30 1,20 Hushållens konsumtion (Penningvärde 1995, ökning 1,8 % per år) 1,10 1,00 Folkmängd (ökning 0,4 % per år) 0,90 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004
Behandling av hushållsavfall i Sverige (exklusive farligt avfall) 5000 4500 4000 3500 Materialåtervinning 3000 kton 2500 2000 1500 Biologisk behandling Förbränning 1000 500 Deponering 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ökning av totala mängderna 1992-2006: Knappt 39 %
Viktiga styrmedel inom avfallsområdet i Sverige Framtidens avfallshantering, 18 september 2007, Stockholm 1994 Producentansvar införs 2000 Deponiskatt (250 SEK/ton) 2001 Förordning om deponering av avfall 2002 Deponiförbud för utsorterat brännbart 2003 2005 Deponiskatt (370 SEK/ton) Deponiförbud för organiskt avfall 2006 Deponiskatt (435 SEK/ton) 2006 Skatt på förbränning av avfall
Avfallssystemanalys Alternativ Ny teknik, nya strategier Avfall Källor Kvantiteter Sammansättning Mål och krav Kostnad, miljö, skatter, återvinning, avgifter, förbud mm mm Det kommunala/regionala avfalls- och energisystemet Avfallssystemet Energisystemet Termisk och biologisk behandling Energimarknader El Drivmedel Bränsle Energimarknader El Fjärrvärme Drivmedel Biogas, Gas etc Emissioner Emissionsmarknad Deponerat material Material marknad Papper Kompost Metall Plast, etc Jordbruk Material marknad Papper Kompost Kompost Biomull Plast, etc CO2 etc
Avfallssystemanalys i Sverige fram till början av 2000-talet Fokus på att jämföra behandlingsmetoder ur miljömässig och (samhälls)ekonomisk synvinkel Många resultat som jämförde nyttan av materialåtervinning, förbränning, biologisk behandling och deponering Hög internationell klass på framtagna modeller och analyser MEN: I princip studerades endast konstanta mängder avfall, ofta det avfall som uppstod under ett år. Alternativet att förebygga avfall inkluderades därmed inte i analysen.
Framtidens avfallshantering, 18 september 2007 Stockholm Framtidens avfallshantering, 18 september 2007, Stockholm Förebygga avfall ett kraftfullt sätt att minska klimatpåverkan Bakgrund En studie kring potentialen ur klimatsynpunkt att förebygga avfall Några fortsatta frågor att tackla i Hållbar Avfallshantering!
Framtidens avfallshantering, 18 september 2007 Stockholm Framtidens avfallshantering, 18 september 2007, Stockholm Impacts of Swedish waste prevention and the scrap market equilibrium on greenhouse gas emissions 1 Bisaillon, M., 2 Ekvall, T. och 3 Sundberg, J. 1, Ekbacksvägen 28, 168 69 Bromma 2 IVL, Aschebergsgatan 44, 400 14 Göteborg 3, Götaforsliden 13, 431 34 Mölndal Artikeln är publicerad som Paper V i avhandlingen Improving Model-Based Systems Analysis of Waste Management (2004)
Tre scenarier för uppkomst och behandling av hushållsavfall (exklusive farligt avfall) i Sverige under perioden 2006-2016 A. Baseline: Fortsatt ökning av avfallsmängderna från 2005 i takt med hushållens konsumtion. Förbränning tar en något större andel av behandlingen till följd av de utbyggnadsplaner som finns. B. Avfallsförebyggande: Dämpar ökningen av avfallsmängderna för ett urval avfallsfraktioner (kontorspapper, tidningspapper samt förpackningar av papper & kartong, metall och glas). Fördelningen av behandlingsmetoder samma som i scenario A. C1. Ökad materialåtervinning: Samma ökning av avfallsmängderna som i scenario A. Materialåtervinningen tar en större andel av behandlingen och ökar med samma mängd som förebyggs i scenario B.
Utvecklingen av mängderna hushållsavfall (exklusive farligt avfall) 6 5 Scenario A och C1 Differens 2016: 0,28 miljoner ton 4 Historisk utveckling 1985-2006 Scenario B 3 2 1 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 miljoner ton
Behandling av hushållsavfall (exklusive farligt avfall) 2005 2016 Scenario A Baseline Scenario B Avfallsförebyggande Scenario C1 Ökad materialåtervinning Förebyggt avfall 0 0 0,28 0 Materialåtervinning 1,47 1,83 1,62 2,12 Biologisk behandling 0,45 0,70 0,70 0,70 Förbränning 2,18 2,78 2,71 2,51 Deponering 0,21 0,06 0,06 0,05 Totalt 4,32 5,37 5,37 5,37
System i fokus Uttag av råvaror Återvinning Produktion av produkter Användning Materialproduktion Avfallshantering Energimarknad Marknad för återvunna material
Förändring av klimatpåverkande utsläpp år 2016 jämfört med scenario A (Baseline) Undviken produktion från jungfruliga råvaror Undviken produktion från återvunna material Materialåtervinning som ersätter produktion från jungfruliga material Produktion av el och fjärrvärme (pga minskad förbränning jämfört med scenario A) Deponering Nettoförändring Scenario B Avfallsförebyggande (kton CO2-ekv.) -213-95 37 20-1 -251 Scenario C1 Ökad materialåtervinning (kton CO2-ekv.) 0 0-86 83-2 -5 Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp år 2005 var cirka 67 000 kton
Slutsatser från studien Avfallsförebyggande har en stor potential att minska de klimatpåverkande utsläppen. Utsläppsminskningarna beror huvudsakligen på reducerad materialproduktion Vid avfallssystemanalys är viktigt att studera utvecklingen över tid. Expansion av olika behandlingsmetoder måste utvärderas och jämföras mot åtgärder för att förebygga avfallet.
Några fortsatta frågor att tackla i Hållbar Avfallshantering! Vad blir de makroekonomiska effekterna av minskad materialproduktion? (Tillväxten minskar? Nedläggning av industrier? Arbetslöshet? Övergång från varuproduktion till tjänsteproduktion etc..????) Allokering av utsläppsminskningar ska vi i Sverige få tillgodoräkna oss utsläppsminskningar på grund av minskad materialproduktion i andra länder? Hur utforma effektiva styrmedel som stimulerar hushållen till att förebygga avfall?
Tack för er uppmärksamhet! Några frågor? Stockholmskontoret Ekbacksvägen 28 168 69 Bromma 08 555 36 315 mattias.bisaillon@profu.se www.profu.se