Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2017-2018 Organisation Avdelning: Norrgården Åldersindelning (antal per födelseår): 2014: 3, 2015: 5, 2016: 8. Antal barn: 16 Antal pojkar: 12 Antal flickor: 4 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Kurdiska Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning 2016 2017: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret 2017-2018: Utvecklar sin förmåga att förstå och handla utefter demokratiska principer och att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Utvecklar sitt intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner En dag i veckan har barnen själva fått välja vilken aktivitet de vill genomföra. Vi har exempelvis låtit barnen välja om de vill gå till skogen eller till lekparken genom att sätta sin bild vid den specifika destinationen. Skriftspråket har synliggjorts och utvecklats tillsammans med barnen. Vi har arbetat med barnens första bokstav. Användandet av symboler har gjorts i form av djur vid barnens platser. Vi arbetar med alfabetet.
Kompetensutveckling Kick-off/pedagogisk dokumentation, Eskilstuna (2 personal) HLR (1 personal) Hämta/lämna (1 personal) NTA luft (1 personal) Brand (1 personal) Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.
Normer och värden Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Förebyggande integritetsarbete Metoder: Vi arbetar medvetet under hela dagen och bemöter barnen utifrån individen. Det finns leksaker och material som passar alla barn. Vi gör ingen skillnad på pojkar och flickor. Vi vill att alla barn ska prova att t.ex. klä på sig eller skära maten innan de får hjälp. Vi har material tillgängligt som gör att barnen ges möjlighet att utveckla sin identitet. Alla barn är lika mycket värda oberoende av bakgrund etc. Vi har en ständig dialog i arbetslaget om hur vi arbetar och en dialog med barnen om hur man är mot varandra och att familjer kan se olika ut. Vi arbetar dagligen med att lära barnen integritet och kroppsbegränsningar. Insynsskydd sitter vid skötbordet/toalett på fönster och dörrar för att undvika insyn och barnen och barnen får vara ifred vid toalettbesök. Vi arbetar enligt Barnkonventionen och har ett gott samarbete med socialförvaltningen och anmälningsplikten följs. Personalen utbildas kontinuerligt och en handlingsplan mot hot och våld har upprättats. 2016-2017: 2017-2018: Analys: Vi bemöter barnen utifrån den personen dem är och behandlar barnen utifrån personligheten och inte könet. Alla barn är lika värda och har samma rätt att prova på olika saker. Åtgärder: Vi fortsätter att arbeta med de individer vi har genom att erbjuda ett varierat material och uppmuntrar alla att utforska allt material.
Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar; Mål: Metoder: 2016 2017: 1. öppenhet, respekt, Vi samtalar med barnen om solidaritet och ansvar, hur man är mot varandra. Vi uppmärksammar FN-dagen. Vi har arbetat med barnkonventionen och presenterar olika material 2. förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, gällande detta för barnen. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra när de har problem med någonting. Vi märker att barnen bryr sig om varandra när de är ledsna eller behöver hjälp och kommer till oss om de inte löser det själv. 2017-2018: 3. sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 4. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, 5. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi uppmuntrar barnen till att tänka själva genom att ställa öppna frågor till dem som leder till diskussioner. Genom att presentera material ger vi barnen insyn i att kulturer och traditioner ser olika ut i alla familjer. Vi har en ständig dialog i arbetslaget om hur vi arbetar och en dialog med barnen om hur man är mot varandra och att familjer kan se olika ut. Vi har arbetat med Tema familjer och att dessa kan se olika ut. Vi går till skogen kontinuerligt där vi diskuterar t.ex. att man inte ska kasta skräp eller döda myror och andra småkryp. Vi är en Grön-flagg certifierad förskola och arbetar därför med olika projekt gällande detta. Vi genomför varje år Skräpplockardagen. Vi har genomfört ett förmultningsprojekt där vi grävt ner olika objekt på hösten som vi sedan grävt upp på våren.
Analys: Vi arbetar för att barnen ska försöka att lösa sina egna konflikter och hjälpa varandra, går det inte finns vi i närheten och hjälper till. Vi använder oss av olika material som vi diskuterar under samlingar och kontinuerligt i det vardagliga arbetet. Åtgärder: Vi fortsätter att uppmuntra barnen till att tänka själva. Diskussioner kring detta sker både mellan barn-barn, barn-pedagog samt pedadgog-pedagog. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 9 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? 2 6 0 1 : Analys: Alla utom en är glada enligt resultatet. Vi upplever att nu är barnet nöjd och vill inte gå hem när föräldrarna ska hämta. Åtgärder: Vi arbetar så att alla barn ska trivas på förskolan genom att ha en öppen konversation med barn och föräldrar. Vi erbjuder en variarad verksamhet med många olika aktiviteter där vi fångar barnens intressen. Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metoder: 2016-2017: 1. utvecklar sin Vi uppmuntrar barnen till att identitet och känner försöka själva. Vid behov får trygghet i den barnen hjälp. Vi ger bra respons när de klarar av något/försökt 2. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, 3. utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, själva. Vi tar vara på barnens intressen i verksamheten. Vi utformar aktiviteter som utmanar barnen till att ständigt utvecklas och komma till nya insikter. Vi introducerar nya material, projekt för att väcka deras nyfikenhet. Vi uppmuntrar barnen till att försöka själva och ger bra respons både när de klarar av något men även annars 2017-2018:
4. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, 5. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, 6. utvecklar sin motorik, koordinationsförmå ga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, 7. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, 8. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, Vi uppmärksammar högtider. Vi uppmärksammade FN-dagen under en vecka. Vi har arbetat med barnkonventionen. Vi lyssnar på finsk musik. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra när de har problem med någonting. Vi märker att barnen bryr sig om varandra när de är ledsna eller behöver hjälp och kommer till oss om de inte löser det själv. Vi går till skogen kontinuerligt, vi går på promenader, daglig uteverksamhet samt rörelselekar. Vi för diskussioner med barnen om att kroppen behöver bränsle för att orka leka. Vi förklarar och synliggör genom bilder, film, böcker och sånger. Detta för att lära barnen att sätta ord på olika saker för att de ska göra sig förstådda. Vi vill att barnen ska lyssna och respektera varandra och även oss vuxna. Genom att vi i arbetslaget ständigt har en dialog med barnen försöker vi att utveckla detta. Exempelvis i leken när en situation uppstår så tar vi diskussionen på en gång. Vi använder oss även av böcker i samlingen.
9. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, 10. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, 11. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 12. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 13. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Genom att vi använder oss av TRAS kontinuerligt under året ser vi vilka behov som finns i barngruppen och lägger upp verksamheten efter det. Vi stävar efter att starta diskussioner kring allt vi gör för att förbättra kommunikationsförmågan hos barnen. Vi diskuterar och läser med barnen. Skriftspråket har synliggjorts och utvecklats tillsammans med barnen. Vi har arbetat med barnens första bokstav. Användandet av symboler har gjorts i form av djur vid barnens platser. Vi arbetar med alfabetet. Vi använder oss av olika medier (dator, lärplatta, böcker, musik, film och bilder) vid temaarbeten och bearbetar det med barnen efteråt. Vi bygger, sjunger, leker, pysslar i temaarbeten och i samband med högtider. Vi strävar efter att ge barnen möjlighet till skapande i olika former. Vi utövar olika former av rörelselek. Vi räknar och använder oss av olika lägesbegrepp i den dagliga verksamheten, exempelvis vad du vill ha på din smörgås och framför-bakom vid promenader.
14. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 15. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 16. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 17. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 18. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Vi ser dagligen hur barnen löser problem genom att försöka själva eller med hjälp av varandra, exempelvis vid uteaktiviteten prövar de sig fram att lära sig att gå i trappan eller att de anpassar hastigheten beroende på lutning på underlaget samt när de ska i och ur sandlådan så testar de olika metoder på hur detta ska gå till. Vi använder oss av matematiska begrepp i vardagen, t.ex. på, i, under, över, fler, färre, framför, bakom etc. Vi övar på att gå i led när vi är ute på promenad genom att barnen ska gå framför och bakom. Vi benämner om de får/väljer en halv smörgås samt hur mycket mjölk de får i glaset. Vid matsituationen har en förståelse vuxit fram kring att ex. osten ska vara på smörgåsen och att makrillen ska vara under osten. Vi har skräpplockardagen då vi plockar skräp och pratar om vikten att inte kasta skräp i naturen och vad det ger för konsekvenser. Vi har haft tema förmultning då vi grävt ner olika saker för att se vad som händer med det efter några månader. Vi ska bli bättre på att synliggöra sopsorteringen. Vi märker vid temaarbeten att barnen har ett medvetet tänk kring vår miljö exempelvis att de relaterar till att djuren tar skada. Vi har planterat grönsaker och kryddor(lona). Vi har naturtema året om och vi synliggör och låter barnen skapa naturliga fenomen i relation till detta.
19. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, 20. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 21. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, 22. och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Hur vi integrerar arbetet med Finskt förvaltningsområde Barnen på avdelningen har ett stort intresse för djur och natur. Vi går ofta till skogen där uppkommer ofta frågor kring olika fenomen. Under vintern matade vi rådjuren barnen såg då rådjuren, då dök det upp många frågor och funderingar kring rådjuren. Vi har haft NTA då vi jämfört vad som sjunker och flyter och varför samt vatten i olika former ex. is. Vi har även utforskar luft och hur det fungerar ex. blåsa såpbubblor. Barnen bygger och skapar i sandlådan, klossar, tågbanan, duplo, lego, pussel och pärlor. Vi erbjuder ett varierat material som är tillgängligt för alla och är könsneutralt. Vi har ett barn med annat modersmål. Vi uppmuntrar och bekräftar det hen säger på båda språken. Hen är i början av sin språkutveckling, därför är vi i början av denna process. Vi pratar om svenska traditioner samt litegrann om andra kulturer. Vi lyssnar på finska sånger och läser tillhörande bok (Pikku, pikku, lauluja). Analys: Vi utgår från vad barnen kan och vill lära sig. Vi vill att barnen ska vara trygga och våga ta för sig samt ha tillit till oss och sig själva. Vi låter barnen först försöka själva och sedan hjälper dem om de behöver. Åtgärder: Vi fortsätter att utgå från barnen och utvecklar trygga och självständiga barn, genom att vi pedagoger ger dem beröm och bekräftelse.
Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 9 tillfrågade men en har inte svarat då barnet inte hade talet. Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? 2 5 1 : Vi hör ofta barnen säga att de lärt sig saker och är stolta över att de lärt sig saker. Analys: Vi utmanar barnen till att alltid försöka att göra en sak och när de har lyckats bekräftar vi dem på en gång. Barnen får också positiv uppmärksamhet när de försökt men inte lyckats. Åtgärder: Vi fortsätter att låta barnen försöka och bekräftar deras försök och kunnande. Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metod: 2016 2017: 1. utvecklar sin Vi utgår från barnens intresse i förmåga att verksamheten. Vi lyssnar på våra uttrycka sina barn och väger in deras åsikter i tankar och åsikter utformandet av verksamheten. och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 2. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, 3. och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barnen städar efter sig och sorterar i rätt lådor, tar undan glasen efter sig vid maten. Vi pratar om att man inte ska kasta runt på saker i lokalerna. En dag i veckan har barnen själva fått välja vilken aktivitet de vill genomföra. Vi har exempelvis låtit barnen välja om de vill gå till skogen eller till lekparken genom att sätta sin bild vid den specifika destinationen. 2017-2018: Analys: Åtgärder:
Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 9 barn tillfrågades men svarade inte då han inte hade talet. Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? 2 6 : Alla barn var positiva. Analys: Eftersom barnen alltid ges möjlighet till att välja aktivitet en gång i veckan gör att barnen känner att de får bestämma över verksamheten på ett bra sätt. Åtgärder: Vi ska försöka synliggöra barnens inflytande för barnen genom samtal och konkreta metoder ex klossar och dokumentation. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Riktlinjer: Metod: 2016 2017: 1. visa respekt för Vi har en daglig kontakt med föräldrarna och vårdnadshavarna. Vi får även kontakt känna ansvar för med dem under samtal, föräldramöten att det utvecklas samt trivselkvällar. Vi använder oss av en tillitsfull instagram för att synligöra vår relation mellan verksamhet. Vi har även infört ett förskolans månadsbrev både via mail och i personal och pappersform i hallen. barnens familjer, 2017-2018:
2. föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och 3. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vi har portfoliosamtal varje vårtermin samt barnintervjuer på hösten. Under dessa samtal pratar vi om både barnens trivsel och vad de lärt sig samt om vårdnadshavarna har något speciellt de undrar över. Vid behov sätter vi in flera samtal. Vi lämnar ut en föräldraenkät på våren där vi får in synpunkter från vårdnadshavare. Vi har föräldraråd två gånger om året då föräldrarådsrepresentanterna får medverka och vårdnadhavarna har möjlighet att framföra åsikter via dessa. Analys: Vi har en god relation med föräldrarna och känner att de vågar ta upp saker/funderingar med oss. Åtgärder: Vi har en öppen dialog med vårdnadshavare vid lämning och hämtning. Övergång och samverkan Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med läraren i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer: Metoder: 2016 2017: 1. i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. 2017-2018:
Analys: Pärmen handlingsplaner finns i samtalsrummet bredvid personalrummet. I Fagersta kommun har vi en plan för överlämnande som vi följer när barnen ska skolas över till förskoleklass. Åtgärder: Revideras årligen. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.
Riktlinjer: Metoder: 2016 2017: 1. kontinuerligt och Vi har tre stängningsdagar under systematiskt ett läsår där vi utvärderar och dokumentera, följa planerar verksamheten. Efter upp och analysera varje tema utvärderar vi hur det varje barns gått och vad vi kan tänka på till utveckling och nästa gång. Vi har barnens lärande samt portfoliopärmar där vi synliggör utvärdera hur deras lärande. Vi arbetar även förskolan tillgodoser med TRAS. barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner 2017 2018: 2. använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, Vi har olika utvärderingsmallar som vi kan använda oss av. Vi filmar barnen till samtal. Barnens verk sätter vi in i deras portfoliopärm. Vi använder TRAS.
3. dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med 4. dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara Vi använder oss av barnintervjun där barnen får berätta vad de tycker och tänker. Samtidigt gör vi en egen intervju med barnen med ungefär samma frågor för att se om något annat kommer upp. Vi har möjlighet att använda oss av film som underlag. Vi använder oss av TRAS för att se samspel och kommunikation mellan barnen. Vi pratar mycket i vardagen med barnen för att höra deras tankar och åsikter samt lyssnar på barnens dialoger med varandra. Vi pratar mycket i vardagen med barnen för att höra deras tankar och åsikter, samt lyssnar på barnens dialoger med varandra. Vi lämnar ut en föräldraenkät på våren där vi får in synpunkter från föräldrarna. De kan även lämna in synpunkter på hemsidan. Dessa synpunkter ligger till grund för kommande års planering. Vi har föräldraråd två gånger om året där representanterna presenterar föräldrarnas åsikter.
Analys: Vi utvärderar allt vi gör. Vi har dagliga diskussioner om verksamheten för att kunna utveckla den. Åtgärder: Vi synliggör för vårdnadshavare och barn att vi gör utvärderingar. Dessa ligger till grund för vår verksamhet som vi ändrar och utvecklar vid behov. Vi planerar att synliggöra för vårdnadshavarna och barnen i månadsbrevet att vi utvärderar olika projekt/teman. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse: 1. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. 2. Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Handlingsplan (Beskriv hur arbetslaget ska arbeta för att få bättre måluppfyllelse): 1. Vi i arbetslaget kommer att arbeta med Läslyftet och kommer då att fokusera på barnens språkutveckling. Vi har bokstäver och symboler synligt för barnen på deras nivå för att det ska vara lätt för barnen att ta till sig detta. 2. Vi kommer att utefter Grön-flagg att arbeta med bär, svamp och årstider. Här lyfts frågor kring detta och vi kommer att skapa utefter barnens önskemål.