av två komponenter Mönster Mönster återkommer på många olika sätt i människors liv. Föremålen omkring oss har mönster, naturen följer vissa mönster och vårt sociala liv kännetecknas av mönster. Det finns många andra exempel. Vi börjar nu med att tala om konkreta mönster i vår omgivning och försöker definiera vad är ett mönster är. Vi begrundar vad enkla mönster kan bestå av. Vi väljer varsina två komponenter, vi kallar dem A och B och pratar om hur vi ska göra för att få varannan både på höjden och bredden om vi gör fyra rader med tre i varje. Vi gör ett tvåkomponentmönster. - Att förstå vad ett mönster är - Att skapa ett mönster med två komponenter A5 eller A6 papper Färgpennor eller kritor Undrarrundan Undrar om man ska börja varje rad med samma figur? Undrar om det bara är rutigt och randigt och prickigt som är mönster? Undrar hur många olika mönster det finns? Undrar vilka komponenter som kan vara bra att kombinera? Undrar om trycket på min tröja också är ett mönster? Undrar År 3 Antalet komponenter i ett mönster är naturligtvis valfritt. Vi jobbar på med små steg och ökar på med en komponent i taget. 125
Mönster av tre komponenter Vi talar om i vilka sammanhang man kan tänkas vilja ha mönster. För att variera uppgiften styr vi in samtalet och utformningen på det långsmala formatet och talar därför om tapetbårder. Vi gör mönster med tre variabler, A, B och C. År 3 126 Undrarrundan: Undrar varför man har tapetbårder? Undrar vad jag skulle vilja ha för mönster på mina tapetbårder? Undrar hur man gör om man vill ha tre komponenter på både höjden och bredden? Undrar... - Att befästa begreppet mönster - att kunna skapa ett mönster av tre komponenter Avlånga papper, till exempel ett A3- papper delat på längden tre gånger Hur förhåller sig mönster till takter och ljud?
Tid och rymd som mönster Mönster Vi talar först om begreppen tid och rymd - gärna i samband med rytmövningarna som presenteras under avsnittet Rytm. Vi använder ett långsmalt papper och delar in det i tre takter med fyra slag i varje takt. Vi talar om hur man kan måla en paus. Det kan vara en symbol eller ett tomrum. Vi målar något som kan låta och röra sig, och det ska vara en paus med i varje takt. Vi använder våra bilder som partitur och var och en får visa hur den har tänkt sig sin låt. År 2 Undrarrundan Undrar hur man kan visa tid på ett papper? Undrar hur man kan visa rymd i bemärkelsen mellanrum? Undrar varför det är just fyra slag i en takt? Undrar om det är det i alla takter? Undrar om det är bäst att göra ett tomrum eller en symbol om det ska vara tyst? Undrar - Att förstå litet om begreppen tid, rymd och takt - Att gestalta begreppen tid och rymd genom tre takter Avlånga papper, till exempel ett A3- papper delat på längden tre gånger Ett annat vanligt sätt att skapa mönster är kakelsättning. Vi funderar över hur man gör kakelmönster och leker fram en egen variant. 127
MÖnster i kvadrat Kakelplattor bildar ofta mönster och vi funderar på olika tillvägagångssätt för att skapa dessa. Sedan tar vi varsina fyra kvadrater och gör ett mönster på en kvadrat och sedan upprepar vi det på en annan och gör sedan två spegelbilder av dessa. Sedan färglägger vi alltihop och monterar på ett färgat papper, alternativt gör allt genom att klippa i papper. 128 Undrarrundan: Undrar hur det blir när ett mönster upprepas många gånger? Undrar om det blir för mycket om man använder många olika färger? Undrar hur en kakelläggare gör när han sätter kakel? Undrar om man kan ha kakel varsomhelst? Undrar... År 2 - Att se hur man kan mångfaldiga ett givet mönster - Att förstå hur tekniken används inom exempelvis kakelsättning Avlånga papper, till exempel ett A3- papper delat på längden tre gånger En del konstnärer arbetar utifrån matematiska mönster.
Naum Gabo 1 Vi pratar om den ryskfödde konstnären Naum Gabo och tittar på hans verk som ofta är konstruerade av trådar som roterar runt en axel. Vi drar upp två parallella linjer à 30 centimeter på tavlan och delar in dem i tio delar. Vi pekar på den första markeringen och ropar tre, sex på den andra markeringen, nio på den tredje, och så vidare för att träna på treans multiplikationstabell. Därefter numrerar vi delarna från noll till tio på den ena linjen och tio till noll på den andra och sedan förbinder vi tiokompisarna med varandra. Sedan målar vi linjerna med pastell, eventuellt enligt färgcirkeln. En annan variant är att måla med tanke på ljus och skugga, så att figurens form förstärks. Litteraturtips: Matte med mening, Kristin Dahl Matematiken tar form, Anthony Furness Undrarrundan Undrar vilket land man kommer ifrån om man heter Naum Gabo? Undrar om all konst han gjorde bestod av linjer? Undrar hur mycket man kan variera raka linjer? Undrar hur många mönster och effekter man kan få fram? Undrar - Att känna till konstnären Naum Gabo - Att veta hur man kan skapa mönster av linjer och linjespel - Att öva treans multiplikationstabell Linjal Vilka variationer kan man göra på den här enkla övningen? 129
Naum Gabo 2 Vi drar upp en rak och en sned linje på tavlan och mäter ut och numrerar tio delar på varje. Vill vi göra uppgiften svårare, så kan basen vara trettio centimeter och den sneda linjen tjugo centimeter. Vi drar linjer emellan enligt tiokompisprincipen från noll till tio, från ett till nio, och så vidare och ser hur mönstret byggs upp. Alla gör sedan egna, sneda konstruktioner i enlighet med Naum Gabos idé. 130 Undrarrundan: Undrar varför det känns så vridet? Undrar om Naum Gabo kunde räkna ut på förhand hur det skulle bli? Undrar om det spelar någon roll hur man målar? Undrar om man kan arbeta med fyra ytterlinjer i stället för två? Undrar hur det blir då? Undrar... - Att befästa kunskapen om Naum Gabos konst - Att förstå hur man kan skapa ett vridet linjespel - Att kunna tiokompisarna Linjal Hur har människor skapat mönster i olika tider och på olika platser?
Vikingamönster Vi tittar på keltiska mönster och vikingamönster och ser vad som förenar dem. Vi ser bilder på vikingabåtar, smycken och annat från vikingatiden. Vi arbetar i blyerts efter förlagor. - Att känna igen några mönster från vikingatiden och kunna gestalta det - Att träna sitt tålamod Förlagor; små bilder med vikingamönster och keltiska mönster Blyertspennor 6 B År 4 Undrarrundan Undrar varför vikingarna gjorde mönster som så mycket liknade dem i de keltiska områdena? Undrar hur de kunde hålla reda på vad som var framför och vad som var bakom i bilderna? Undrar varför vikingarna gjorde så mycket drakar och ormar i sina mönster? Undrar hur jag ska orka att göra ett helt mönster? Undrar När man sätter saker framför och bakom varandra bildas en djupverkan. Hur kan vi gå vidare och lära mer? 131
Framför och bakom Vi tittar på hur vikingarnas ornamenteringar vindlar framför och bakom varandra. Vi arbetar med att betona framför och bakom i våra bilder. Vi gör en bild på exempelvis en djungel, där allt rör sig framför och bakom och huller om buller och vi är noga med att åstadkomma en djupverkan. Djupverkanseffekten förstärks om det som är långt borta gestaltas mindre än det som är närmare i bilden. År 4 132 Undrarrundan: Undrar om man kan sätta något vad som helst framför något annat och få djupverkan? Undrar hur mycket det som är bakom måste synas för att man ska se vad det är? Undrar hur många gånger en orm kan slingra in sig i sig själv? Undrar... - Att kunna framställa bilder där föremålen ligger i olika plan - Att förstå hur man skapar djup i en bild eller färgpennor Väderstrecken ligger i olika riktningar. Det är också ett sätt att gestalta rum.
Kompassen 1 Vi gör en kompass. Vi går igenom på tavlan hur man börjar med att dra en linje i mitten av papperet både lodrätt och vågrätt. Sedan sätter vi passaren i mittpunkten och ritar en cirkel, cirka 7 cm i diameter. Vi fyll linjerna 12 centimeter åt vardera hållet från mitten, så att de blir ändpunkter för kompassens spetsar. Vi gör små markeringar på linjerna, cirka tre cm åt båda hållen om mittpunkten. Därefter förbinder vi dessa markeringar med änden på varje linje, så att varje väderstreck formar en spets. Sedan målar vi kompassen. År 2 Undrarrundan Undrar hur man kan veta åt vilket håll som är norr? Undrar hur man kan få kompassen att se tredimensionell ut? Undrar hur man ska komma ihåg hur man gör? Undrar - Att känna till väderstrecken - Att förstå hur en kompass fungerar - Att kunna göra en bild av en kompass Penna Linjal Färgpennor 133 Det här är en komplicerad övning. För att den ska sätta sig, kan vi göra en till, men med NO, NV, SO och SV-strecken utsatta så att vi får åtta riktningar.
Kompassen 2 För att lära oss de mellanliggande riktningarna och för att befästa kunskapen om hur man gör en kompass, gör vi en kompass som även visar nordost, nordväst, sydost och sydväst. - Att befästa kunksapen om kompassens funktion och hur man kan rita upp den - Att känna till de mellanliggande riktningarna Linjal 134 Undrarrundan: Undrar vad som händer om en riktigt kompass visar fel? Undrar hur mycket fel man skulle komma om kompassen skulle visa 1 grad mer sydlig när man seglar mot Amerika? Undrar varför man behöver märka ut nordost, nordväst, sydost och sydväst på en kompass? Undrar... En kompass görs med matematiska hjälpmedel. Finns det andra sätt att skapa mönster matematiskt?
Mönster Mönster i matematiken Vi pratar om mönster när det gäller siffror och tal. Vi får små lappar med 10 x 10 centimeterstora rutor och yngre elever gör additionstabellen på dem. Äldre elever gör multiplikationstabellen. Sedan fyller vi i den på lite olika sätt, några yngre elever fyller i alla jämna tal i samma färg, andra alla udda. Bland de äldre eleverna fyller några i treans tabell, andra i fyrans och så vidare. Vi kan även skriva talen i följd tabellform som i det mittersta exemplet nedan. Litteraturtips: Sifferdjävulen, Hans Magnus Enzensberger Matematiken tar form, Anthony Furness Undrarrundan Undrar om det blir mönster av alla tabeller? Undrar hur det kan bli mönster av både addition och multiplikation? Undrar om vi själva skall fylla i alla talen? Undrar - Att förstå hur matematiken har ett stort antal möjligheter att bilda mönster - Att ge uttryck för ett enkelt matematiskt mönster Centimeterrutat papper eller A4papper Blyertspennor Linjal Färgpennor Eventeullt kritor och vattenfärg Färg är bra för att framhäva mönster. Hur blir det om man använder svartvita tekniker? 135
Svartvita mönster Vi tittar på mönster som gjorts i svart/vitt. Under 1960-talet var OP-mönster populära. Vi tittar på sådana och sedan vi inspirerats av bilderna, gör vi egna. Kinesiskt tusch, blyerts, kol och svart färg i tempera eller akvarell fungerar bra. Litteraturtips: Vasarely, Magdalena Holzhey År 2 136 Undrarrundan: Undrar varför man blir så yr nör man tittar på en del mönster? Undrar hur man gör för att upprepa ett mönster i evighet? Undrar om man kan upptäcka efterbilder om man tittar länge på ett svartvitt mönster? Undrar... - Att känna till hur svartvita mönster har använts av någon konstnär eller under en viss modeperiod - Att kunna skapa ett eget svartvitt mönster Kol, mjuka blyertspennor 6 B, tusch eller temperablock Eventuellt penslar Eventuellt vattenburkar Mönster i svartvitt bygger på former. Vad är det för skillnad när man arbetar med färg?
Färgmönster Vi har i uppgift till idag att lägga märke till färgmönster och börjar med att visa och diskutera vad vi har funnit. Vi inspireras av varandras förslag och målar ett eget mönster som består av både färg och form - Att kunna lägga märke till olika slags mönster - Att kunna hitta på ett eget mönster som består av både färg och form Undrarrundan Undrar hur många olika slags mönster vi finner? Undrar om man kan få en bra rytm mellan färg och form? Undrar hur man kan upprepa ett mönster hur länge som helst? Undrar År 2 137 Mönster återfinns alla kulturer. Vilka likheter finns och vilka skillnader?
Mönster mönster i olika kulturer Vi tittar på mönster från olika kulturer och länder, exempelvis italienska mönster. Vi tittar på bilder i stenläggningar, balkongräcken, murar med mera, från en italiensk by och försöker analysera vad som är typiskt. Vi målar mönster, inspirerade av bilderna från Italien eller någon annanstans ifrån. 138 Undrarrundan: Undrar om man kan göra mönster av vilket material som helst? Undrar varför man har olika idéer om mönster i olika kulturer? Undrar vilka mönster som vi i klassen tycker är våra? Undrar vad en nykommen besökare i Sverige lägger märke till för mönster hos oss? Undrar... - Att uppmärksamma skillnader och likheter mellan mönster i olika kulturer - Att gestalta ett mönster från en annan kultur och förstå dess karaktäristik Bilder av mönster, storlek beroende på bildernas karaktär Färger Kol Tusch Våra kroppar har rörelsemönster. Hur kan man skildra det?
Kroppens rörelser Vi gör varsin eller en gemensam rörelse med hela kroppen runt i rummet och försöker komma ihåg den egna koreografin/rörelsen. Vi talar om hur man kan beskriva en rörelse i färg och form. Vi målar våra rörelser. Undrarrundan Undrar hur man kan beskriva en rörelse i bild? Undrar vilken färg som kan beskriva långsamhet och vilken som kan beskriva snabbhet? Undrar om någon kan tolka bilden av min rörelse? Undrar hur ljudet av en klapp ser ut? Undrar - Att försöka förstå hur vi med kroppen kan röra oss i vissa former och mönster - Att försöka skildra det i färg och form År 2 När vi har försökt oss på denna relativt abstrakta uppgift, kan vi sedan gå åt andra hållet? 139
Dansa en målning Vi dansar våra målningar. Vi kan tolka någon annans målning i rörelse eller så bestämmer den som har målat bilden hur han eller hon tycker att den ska dansas. Det behöver inte alls bli en upprepning av den ursprungliga rörelsen, utan det kan vara en helt annan. År 3 140 Undrarrundan: Undrar hur man dansar blått eller rött? Undrar om man kan beskriva kantiga former med kroppen? undrar om en spiral betyder snurr? Undrar om man kan tolka det precis som man vill eller om det finns något rätt eller fel? Undrar... - Att våga göra en fri tolkning av en bild i rörelse eller dans - Att vara öppen för andras tolkningar av egna bilder och rörelser - Att se vad som förenar bild och rörelse Tidigare bilder av rörelser, koreografier eller danser Mönster finns runt om oss i naturen. Vilka vanliga mönster stöter vi på i vår vardag?
Vågrörelsemönster Vi talar om olika slags mönster vi kan finna i naturen. Vi riktar in samtalet på vattnets rörelser och tittar på hur vågor rör sig. Vi talar om naturligt avbildade och stiliserade vågor, och sedan målar vi vågor på det ena eller det andra sättet. År 4 Undrarrundan Undrar varför det blir vågor på vattnet? Undrar hur djupa och höga vågor kan bli? Undrar varför man blir sjösjuk när det går höga vågor? Undrar vad som är en typisk vågrörelse? Undrar varför vattnet ser blått ut på stranden och genomskinligt i glaset? Undrar - Att förstå vad som karaktäriserar en vågrörelse - Att kunna gestalta vågors rörelser 141
Klockan Digitala siffror Klockan har vi tidigare arbetat med under avsnittet Geometri, då vi delade in cirkeln i tolv delar. Nu går vi igenom hur den digitala klockan fungerar och ser hur de digitala siffrorna, som även finns i kalkylatorn, är uppbyggda. Vi målar varsin klocka med de aktiva siffrorna i framträdande färger och de passiva i diskreta färger som liknar bakgrundsfärgen och sedan läser vi av varandras tidsangivelser. Se vidare under Mattecabaret, sidan 234. 142 Undrarrundan: Undrar vilket som är lättast att lära sig, analoga eller digitala siffror? Undrar varför det heter analog och digital? Undrar varför allt är rakt med digitala siffror? Undrar om man kan skriva ord med kalkylatorn eller klockan? Undrar... - Att känna till de två sätten att markera tiden; analoga och digitala klockor - Att kunna konstruera siffror som finns i digitala varianter av klockor och kalkylatorer