Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården
Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan med verksamhetscheferna för länets hälsocentraler. Innehållsförteckning 1 Målsättning 3 2 Barnavårdscentral (BVC) 5 3 Verksamhetens struktur 6 4 Verksamhetens innehåll 10 5 Verksamhetens resultat 12 6 Uppföljning av verksamheten 14 Godkänt av respektive primärvårdschef 2005 Reviderat januari 2008 Godkänt av divisionschef primärvård Berit Fredricsson, februari 2008 Reviderat april 2010 Godkänt av Robert Hill, Hälsovalskontoret, april 2010 2
1 Målsättning Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling! Detta övergripande mål kan uppnås genom: att stödja föräldrar i sitt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Alla barn i åldern 0 6 år i området ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovården, vars övergripande mål och innehåll följer: Konventionen om barnens rättigheter, FN 1989 Artikel 24: Barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa, säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt få stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper. Artikel 6: Varje barns rätt till liv och utveckling. Artikel 2: Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Artikel 12: Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i varje fråga som gäller barnet. Artikel 3: Vid alla åtgärder, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Med gemensamma krafter Inriktningsdokument för det fortsatta arbetet med barn och ungdomar i Landstinget Gävleborg och i Gävleborgs län Gemensamma utgångspunkter, för arbetet med barn och ungdomar 0 18 år mellan landstinget och kommunerna i Gävleborgs län Inför beslut som berör barn finns: Barnchecklista för Konsekvensbedömning barn och ungdom, inför beslut inom hälsooch sjukvården, Landstinget Gävleborg, 2004 Målen konkretiseras i: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Patientjournallagen (SFS 1985:562 med ändringar) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS 1994:19) Smitta i förskolan (Socialstyrelsen 2007) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 2007 Läkartjänstgöring inom barnhälsovården 2005 Rikshandbok för Barnhälsovård Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2006:24) 3
Vaccination av barn (SOSFS 2006:22, 2008:7, 2008:31) Bakgrund till tidpunkter för barnvaccinationer.( Socialstyrelsen, november 2006) Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunglobulin - före och efter exposition.( Socialstyrelsen, oktober 2005) Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination.(socialstyrelsen, januari 2007) Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa (A State of the Art Document, 1999) Barnhälsovård att främja barns hälsa (Magnusson et al 2009) Lokala anvisningar för barnavårdscentralerna i Gävleborgs län: Metodbok för barnhälsovården Hälsocentralens verksamhetsplan för sin BVC När barnet är sjukt (Råd för BVC, förskola och föräldrar m fl.) 4
2 Barnavårdscentral (BVC) Definition En barnavårdscentral är en lokal där hälsovård bedrivs för barn mellan 0-6 års ålder inom ett geografiskt avgränsat område/betjäningsområde och som leds av en sjuksköterska. Flera barnavårdscentraler kan vara lokaliserade i samma byggnad med gemensam lokal. Familjecentral BVC-verksamheten kan också organiseras i en familjecentral. I en familjecentral samverkar kommun och landsting i gemensamma lokaler med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Vårdtyngd Vårdtyngd kan definieras som den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som medför ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan och övrig personal. Ökad arbetsinsats krävs för att ge god barnhälsovård t.ex. till barn med utländsk härkomst, framför allt när det krävs tolk, barn med flyktingbakgrund, barn med funktionshinder, barn till ensamstående förälder och barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom eller påtaglig social problematik. 5
3 Verksamhetens struktur Inom barnhälsovården ska: ansvaret för barnhälsovård i ett geografiskt specificerat område åvila en barnavårdscentral (BVC); s.k. områdesansvar. Detta innebär att sjuksköterskan vid BVC kan bevaka barnets rätt till hälsovård och ge bättre förutsättningar för en nära samverkan med kommunernas socialtjänst/barnomsorg och andra lokala barnverksamheter. alla barn mellan 0-6 års ålder i området ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. BVC-sjuksköterskan och läkaren ha särskild tid avsatt för verksamheten. verksamheten bedrivas i särskild lokal (BVC), med ett väntrum som ska uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådet 1992 sidorna 20 22: Barnets rätt till en säker miljö. Personal BVC-sjuksköterskan Sjuksköterskan är nyckelperson på BVC, eftersom den största delen av barnhälsovårdens arbete utförs av denna. Arbetsuppgifterna har successivt ökat och ändrat karaktär. En förskjutning av arbetet har skett från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv. Förskjutningen beror på att barnen fysiskt har blivit allt friskare, medan de psykosociala och miljömässiga problemen har ökat. Detta kräver ett annat arbetssätt och en mer stödjande roll av BVC-sjuksköterskan, där individuellt stöd, föräldragrupper, och nätverksarbete har fått en ökad betydelse i verksamheten. Behörighet och kompetens BVC-sjuksköterskan ska vara specialistutbildad distriktssköterska (50 poäng). och/eller barnsjuksköterska (40 poäng). Organisation I ett område med normal vårdtyngd har sjuksköterskan ansvar för cirka 60 nyfödda/år och heltidstjänst. I ett område med färre än 25 nyfödda/år kan det bli svårt att upprätthålla kompetens och erfarenhet. Enskild sjuksköterska bör ha minst halvtidstjänst. (Se Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården, Nationella nätverket för barnhälsovårdssamordnare-/vårdutvecklare, 2007). Arbetet organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamiljer och BVC-personal. God tillgänglighet eftersträvas vilket innebär att 6
sjuksköterskan ska kunna nås per telefon varje arbetsdag och ha såväl öppna mottagningar som tidsbeställda mottagningstider och hembesök. Under mottagningstid arbetar BVCsjuksköterskan enbart med barnhälsovård. Sjuksköterskan ska ha upparbetade rutiner för regelbunden kontakt med mödrahälsovård, förskola, skola, skolhälsovård, folktandvård samt socialtjänst och stödteam. Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog regelbundet. Sjuksköterskan ska delta i fortbildning organiserad av barnhälsovårdsenheten. Nyanställd sjuksköterska på BVC bör kontakta barnhälsovårdsenheten för genomgång och utbildning av basprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. BVC-läkare Behörighet och kompetens BVC-läkaren ska vara specialistkompetent allmänläkare eller barnläkare. Läkare under utbildning inom allmänmedicin eller barn- och ungdomsmedicin kan ha BVC om handledare finns utsedd. (Se överenskommelsen mellan Barnläkarföreningen, Svenska Distriktsläkarföreningen och Svensk Förening för Allmänmedicin om Läkartjänstgöring inom barnhälsovården 2005 ). Organisation Förmågan att bedöma ett barns utveckling och hälsotillstånd grundas på erfarenhet och teoretiska kunskaper. Det är viktigt att se ett tillräckligt stort antal barn i olika åldrar för att upprätthålla en personlig referensram för vad som är normalt. Denna kunskap är svår att vidmakthålla om BVC-läkaren får ansvar för färre än cirka 25 nyfödda per år. I ett område med cirka 60 nyfödda/år uppskattas behovet av läkartid på BVC till 4 veckotimmar. Större delen av denna tid är direkt patientarbete. Övrig tid används för samråd med sjuksköterskan, BVC-psykolog, samarbete med kommunens barnomsorg, deltagande i föräldragrupper, områdesträffar och egen fortbildning. BVC-läkare ska delta i de utbildningar som arrangeras av barnhälsovårdsenheten. Nyanställd läkare på BVC bör kontakta barnhälsovårdsenheten för genomgång och utbildning av basprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. Mödra- och Barnhälsovårdspsykolog Psykologen ska tillsammans med och i samarbete med BVC-personal arbeta för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos blivande föräldrar och småbarnsfamiljer. Behörighet och kompetens Psykologen ska ha goda kunskaper i konsultationsmetodik, utvecklingspsykologi, graviditetspsykologi, anknytningsteori samt teorier om föräldraskap och familjeliv. Psykologen 7
ska kunna göra barnutredningar på BVC-nivå. Psykologen ska även erbjuda tid för konsultation och samråd till övrig BVC-personal. Organisation Behovet för en MHV/BHV-psykolog är 1 tjänst per 1500 barn. För att maximalt utnyttja de sammanlagda kompetenserna och för att ha kollegialt stöd ska MHV/BHV-psykologerna ha en gemensam arena. Det kan ske antingen genom att man sitter centralt placerade men arbetar ut mot olika områden eller genom att ha regelbundna möten. Lokaler Verksamheten ska vara förlagd till lokal särskilt avsedd för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Miljön ska vara barnanpassad med leksaker, skötrum och barnvagnsutrymme. Barnhälsovårdens barn ska ej blandas med infekterade barn eller vuxna. Lokalen ska uppfylla krav på handikappanpassning och barnsäkerhet. Lokalen ska vara anpassad för genomförande av hälsoscreening (syn- och hörselprövning, koncentrationsbedömning). Lokalen ska vara lämplig för föräldragrupper. Möjlighet att amma avskilt ska finnas Barnhälsovårdsenheten Som stöd för barnhälsovården i länet finns Barnhälsovårdsenheten inom landstinget Gävleborg. Ansvaret är uppdelat på två områden Hälsingland och Gästrikland. Vid den centrala barnhälsovårdsenheten arbetar barnhälsovårdsöverläkare (80 %), samordnande barnhälsovårdssjuksköterska (160 %), samordnande psykolog (25 %) och sekreterarfunktion (50 %). Barnhälsovårdsenhetens roll är: att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsobefrämjande och förebyggande arbetet på BVC att verka för en jämlik barnhälsovård inom länet att vara en förmedlande länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och vägleda personal på BVC att erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal på BVC att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC. att vara behjälplig i att sortera och bedöma utifrån kommande erbjudande om utbildningar. 8
Samverkan Regelbunden och organiserad samverkan ska finnas med mödrahälsovården vårdkedjan (mödrahälsovård-förlossning-bb-neonatalavdelning barnhälsovård) folktandvården förskolan skolhälsovården smittskyddsenheten 9
4 Verksamhetens innehåll Hälsoövervakning Barnfamiljerna erbjuds ett generellt program med hälsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar. Hälsoövervakning ska ske enligt: Rikshandboken Riktlinjer för BHV-verksamhet angivna i den av BHV-enheten fastställda metodboken Metoder för föräldrastöd Hembesök Hembesök ska erbjudas alla föräldrar med nyfödda barn inom 1 vecka efter hemkomst samt till nyinflyttade med barn i förskoleåldern. Vid tidig hemgång kan första kontakten ibland ske i form av att familjen besöker BVC för t.ex. vägning. Hembesöket kan då i enstaka fall ske under andra levnadsveckan. Adoptivbarn, kommunplacerade flyktingar och familjer med särskilda behov ska också erbjudas hembesök. Föräldrastöd i grupp Föräldrastöd i grupp ska erbjudas alla nyblivna föräldrar. Individuellt stöd Individuellt stöd ska ges till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. barn med funktionshinder, barn till missbrukare och psykiskt sjuka föräldrar. EPDS (Edinburgh Post Natal Depression Scale) EPDS är en metod för att tidigt upptäcka och ge stöd till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader. EPDS ska erbjudas alla nyblivna mödrar. Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande arbete sker i form av motiverande samtal i syfte att stödja och stärka barnens hälsa. Samtalen inriktas dels på barnens behov och utveckling, dels på friskfaktorer såsom språkstimulans, amning, kost och fysisk aktivitet samt riskfaktorer som tobak, alkohol, olycksfall och karies. 10
Hälsovård i förskolan BVC-sjuksköterskan bör besöka förskolan minst en gång årligen, vid behov tillsammans med BVC-läkare. Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas enligt socialstyrelsens rekommendationer: Vaccination av barn (SOSFS 2006:22, 2008:7, 2008:31) Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2006:24) Bakgrund till tidpunkter för barnvaccinationer.( Socialstyrelsen, november 2006) Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunglobulin - före och efter exposition.( Socialstyrelsen, oktober 2005) Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination.(socialstyrelsen, januari 2007) Prevention av psykisk ohälsa Barnens psykiska hälsa har inte förbättrats i samma takt som den fysiska hälsan. Barnhälsovården kan bidra till förbättrad psykisk hälsa genom stöd till föräldrarna. Sådant stöd ökar möjligheterna att utveckla en trygg relation mellan barn och föräldrar. Detta ger skydd mot psykisk ohälsa under uppväxtåren och senare i vuxen ålder. För att ge föräldrastöd med god kvalitet behövs tid och möjlighet till handledning och konsultation av psykolog. Undersökningar som erbjuds alla Fortlöpande hälsokontroller av BVC-sjuksköterskan enligt basprogram Läkarundersökning vid 4-6 veckor, 5, 12 och 18 mån ålder Psykomotorisk utvecklingsbedömning enligt basprogram Hörselbedömning Språkbedömning Synundersökning 4-årsundersökning 5-årsundersökning Förebyggande tandhälsovård i samverkan med Folktandvården. Dokumentation Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen, som skall ske enligt gängse anvisningar. Patientjournallagen och gällande författningar och anvisningar ska följas. 11
5 Verksamhetens resultat Erbjuden undersökning Resultatkriterier Undersökta enligt 99 % undersöks basprogrammet 0 6 år Hörselbedömning 98 % av nyfödda undersöks neonatalt med OAE. Hörselscreeningformulär erbjuds vid 5, 9 och 18 månaders ålder i 98 %. Språkbedömning 98 % undersöks före 3 år och 2mån ålder Synundersökning 98 % undersöks före 4½ års ålder 4-årsundersökning 98 % genomgår 4-årsundersökning 5-årsundersökning 98 % genomgår 5-årsundersökning Vaccinationer I berörda åldersgrupper ska alla barn erbjudas vaccination mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (P), polio, Haemophilus influenzae typ B (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Barn med ökad risk för tuberkulos erbjuds BCG-vaccin. Barn med ökad risk för hepatit B erbjuds vaccin mot detta. 99 % vaccineras mot DTP, polio, Hib och pneumokocker. 96 % vaccineras mot MPR. 96 % av riskbarnen vaccineras mot tuberkulos. 96 % av riskbarnen vaccineras mot hepatit B. 12
Amning 90 % av 2 mån barn ammas helt. 80 % av 6 mån barn ammas helt eller delvis. Hembesök 95 % av förstabarnsföräldrar får hembesök 80 % av flerbarnsföräldrar får hembesök Föräldrastöd i grupp 70 % förstabarnsföräldrar deltar 40 % av flerbarnsföräldrar deltar EPDS Alla mödrar erbjuds Tandhälsovård 95 % av barn 0-2 år får information av tandhälsovårdspersonal på BVC vid två tillfällen Besök förskolor Minst 75 % av områdets förskolor besöks årligen Skolförberedande undersökning Skolhälsovården får adekvat information om 95 % av barnen som börjar förskoleklass 13
6 Uppföljning av verksamheten Årligen lämnas statistiska uppgifter som barnhälsovårdsenheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet efterfrågar. Vid områdesträffar diskuterar barnhälsovårdsenheten med BVC-sjuksköterska, BVC-läkare och respektive vårdenhetschef hur riktlinjerna uppfylls och vilka svårigheter som finns. Om uppföljningen visar att målen för barnhälsovården inte nås ska BVC: rapportera till respektive hälsocentralschef och BHV-enhet i samverkan med barnhälsovårdsenheten identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar Om förbättrad verksamhet ej uppnås, för barnhälsovårdsenheten dialog med hälsovalskontoret om eventuella åtgärder. Verksamhetsuppföljningen ger möjligheter att ställa krav på att förändra verksamheten vad gäller t ex personalens kompetens, behov av utbildning, samverkan med andra vårdgivare, verksamhetens struktur och inriktning med hänvisning bl a till utvalda kvalitetskriterier. Resultaten kan avläsas först efter en tid, i regel vid sammanställningen av barnhälsovårdens årsstatistik som speglar verksamheten retrospektivt. Uppföljningen måste därför kompletteras med en kontinuerlig kontakt där problem kan identifieras och lösas under hand. Detta fortlöpande samarbete mellan Barnhälsovårdsenheten och BVC bör utformas som regelbundet återkommande lokala träffar. 14