Samiska traditioners roll i svensk rätt

Relevanta dokument
Rätten till land och vatten på Nordkalotten

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET

Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Vem får jaga och fiska? (SOU 2005:17 och SOU 2005:79) Hovrätten har inga synpunkter på dessa betänkanden. Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116)

Betydelsen av samiska traditioner i svensk rätt

Norsk-svensk reinbeitekonvensjon

DOM Umeå. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gällivare tingsrätts dom i mål T , se bilaga A

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Svenska samers rätt till mark

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

L a p p l a n d k r a f t v e r k i Sulitjelma

Öster Malma Jordbruksdepartementet STOCKHOLM. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512

Rennäringslag (1971:437)

YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION

ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET

Rennäringslagens förenlighet med grundlag

Box ÖVRE SOPPERO

EXAMENSARBETE. Rennäringen och Vindkraftsexploatering. Vem skyddar samerna? Sandra Hansson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg STOCKHOLM

Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen

Jakt- och Fiskesamerna

Näringsdepartementets dnr. N2016/05385/FJR Remissvar angående promemoria om 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)

Renskötselrätten och de allmänna intressena av samisk kultur och renskötsel i nationalparker och naturreservat

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

Konstitutionsutskottets seminarium om en nordisk samekonvention

SAMERNA PM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Sveriges internationella överenskommelser

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

Sveriges internationella överenskommelser

TERRASSEVARMER TERRASSVÄRMARE - PATIO heater

ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE. Årsmöte SKR 22 februari 2015 Suzanne Kolare

Yttrande över departementsskrivelsen Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)

Vad lär ni eleverna? 2

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Stockholm den 3 september 2010 R-2010/0905. Till Jordbruksdepartementet. Jo2010/1798

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 05. Ert datum

Kommentar omhändertagande: -ETTERSOM DET VAR MIN TUR N.R.3 SOM EN GOD VENN,MED SAMME ROM OG MINE FAVEORITTHESTER SOM VAR RESEVERT KUN MEG.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Samers rätt till småviltsjakt och fiske i fjällen.

Särtryck ur. Institutet för fastighetsrättslig forskning och Iustus Förlag AB, Uppsala 2010 ISSN / ISBN

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BN. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom i mål B

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Jakt- och Fiskesamerna

SE: Falck 6706 Larmmatta NO: Falck 6706 Brytermatte

C-UPPSATS. Lappskatteland

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

DOM meddelad i Växjö

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM


HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Renskötselrätten. - En särskild rätt till fastighet. Karl Oskar Fernstedt

12 Författningskommentar

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

ARHOLMA. 4x 1x MONTERINGSANVISNING. SE Enkeldörr med sidoparti i glas. NO Enkel dør med sideparti i glass _1

Artikkel 1. Sverige. Artikkel 2

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m.

Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Sveriges internationella överenskommelser

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en

Manual för EYCR-200 plug-in mottagare med universaldimmer. Specifikation. Programmering

ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE. Årsmöte 2015 Suzanne Kolare

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Positionsstol Österlen

En hävdvunnen rätt än sen?

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 25. Ert datum

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

Skogsbruk och renskötsel på samma mark En rättsvetenskaplig studie av äganderätten och renskötselrätten

Konflikten mellan renskötande samer och lokalbefolkningen i Lappland

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Barnets beste utenfor familieretten hvor langt kan det være avgjørende?

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

DOM Stockholm

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, Box Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Göta hovrätts mål nr. FT (laga kraft ej PT) IMK

Stockholm den 18 januari 2017

Transkript:

Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15

Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen av samiska traditioner i två mål som rör frågan om samers rätt till land och vatten. 2. Redovisa svenska domstolars inställning vad gäller betydelsen av samiska traditioner i tre mål som rör frågan om samers rätt till renbete på privat mark. 3. Kort redovisa Skattefjällsmålet för att klargöra i vilken typ av rättsliga frågor samiska traditioner kan vara av betydelse i svenska rätt. 4. Redovisa Spiik-målet som ett exempel på ett rättsfall där samiska traditioner kan vara av betydelse i svensk rätt.

I: Selbu-saken Vad gällde saken? Parternas påståenden.

Vad gör Selbu-saken särskilt intressant? 1. Høyesteretts eksplisitte resonnement omkring de særlige metodespørsmål som saken reiser 2. Høyesteretts kritiske granskning av historiske kilder.

- muntlige overleveringer må vurderes nøye ettersom samene ikke kan antas ha hatt behov av å ta skriftspråk i bruk - man kan ikke forvente fysiske spor i terrenget etter reindrift ettersom samene benyttet organiske materialer, - i kommunikasjon mellom samer og nordmenn kan misforståelser oppstå som kan lede till uriktige oppfattninger.

II: Svartskog-saken Vad gällde saken? Varför är saken av intresse?

- samiske bruksforhold og rettsoppfattninger tilskrivs en avgjørende betydning for konklusjonen om at vilkårene for rettserverv var oppfylt

I. Härjedalsmålet Vad gällde saken? Parternas påståenden.

Hovrättens utgångspunkter: at retten til reindriften hittils har regulerts i fire lover. Retten til vinterbeite har, i følge hovretten, i samtlige lovgivningsprosesser ansetts hvile på en sedvane som oppfyller vilkoret for urminnes hevd i henhold til bestemmelsene i 15 kap Gamla Jordabalken fra 1734.

Hovrättens utgångspunkter: at Högsta Domstolen i det såkalte Skattefjällsmålet har funnet at samenes rett till reindrift er uttømmende regulert i rennäringslagen. I henhold til dette skal prøvningen om påstått sedvanerettsområde skje med utgangspunkt i 3 i rennäringslagen som i sin tur innebærer en prøvning av om vilkårene for urminnes hevd i henhold til bestemmelsene i 15 kap i Gamla Jordabalken fra 1734 er oppfylt.

Hovrättens utgångspunkter: at bestemmelsen om urminnes hevd har opphevts i og med at nye jordabalken tredde i kraft 1972. Det betyr, i følge hovretten, at rettsinstituttet som sådant har utmøstret fra svensk lovgivning og at vinterbeite etter utgangen av 1971 ikke kan skape grunn for rettigheter som en følge av urminnes hevd.

Hovrättens utgångspunkter: at bestemmelsen om urminnes hevd har opphevts i og med at nye jordabalken tredde i kraft 1972.

Slutsatser

II. Rätansmålet Vad gällde saken? Parternas påståenden.

Parternas påståenden: Grunneiernes påstand var: 1. at det ikke forelå rett til reinbeite på deres eiendommer. Samebyens påstand var: 1. at samebyen har rett til reindrift på eiendommene ved urminnes hevd, 2. at retten til beite ikke skal bygge på 90 års bruk, 3. at retten ikke opphører etter 30 års fravær, 4. at rett til beite også kan oppstå etter 1971.

Preliminär slutsats: Endast historiskt material i form av arkivalier har tillmäts rättslig betydelse i de två nämnda målen.

III. Nordmalingsmålet Vad gällde saken? Parternas påståenden.

Hovrätten skulle således bedöma: 1. om samene har bevist at de gjennom urminnes hevd har forvervet rett till renskøtsel i det området der de aktuelle eiendommene finns, 2. og hvis det er så, om grunneierne har bevist at samene deretter har gitt opp en slik rett.

Slutsatser

Spiik-målet Vad gällde saken? Parternas påståenden.

Tingsrättens dom: Spiik döms för brott eftersom rennäringslagen inte innehåller någon bestämmelse som ger sameby rätt att plocka mossa.

Hovrättens dom: Renskötselrätten är en särskild bruksrätt till fastighet som är grundad på urminnes hävd till viss mark och ger de renskötande samerna rätt framför allt att använda marken till renbete, jakt och fiske. Renskötselrätten är på samma sätt som äganderätten skyddad av grundlagen och kan inte, så länge den utövas, fråntas innehavaren genom lag eller i annan form utan ersättning enligt 2 kap. 18 regeringsformen (Se NJA 1981:1 s. 248). Det i målet aktuella beslutet från länsstyrelsen kan inte ha inneburit en begränsning av renskötselrätten. I den mån Lars Åke Spiik handlat inom ramen för vad han som renskötande same har rätt att göra enligt renskötselrätten skall han därför inte dömas till ansvar. Enligt 1 rennäringslagen (1971:437) har renskötande same rätt att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Frågan är om mossplockning i den omfattning som är aktuell i målet ingår i denna rätt. Både Lars Åke Spiik och [vittnet] har berättat att mossplockning i samband med renskötsel allmänt utövas av renskötande samer så länge de kan minnas. De har också lämnat en rimlig förklaring till detta, nämligen att det är ett sätt att klara utfodringen vid renskiljning och övergång från en betesperiod till en annan. Dessa uppgifter talar enligt hovrättens mening för att mossplockning av den aktuella omfattningen får anses ingå i renskötselrätten. Åklagaren har inte åberopat någon utredning som talar i annan riktning. Vid dessa förhållanden kan inte annat anses visat än att Lars Åke Spiik agerat inom ramen för renskötselrätten. Han kan således inte dömas till ansvar för brott mot miljöbalken. [

Följden av hovrättens beslut: