Samverkansprocess skogsproduktion

Relevanta dokument
Samverkansprocess skogsproduktion

Erik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen. Erik Sollander, Carl Appelqvist

Möte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Processgrupp skogsproduktion

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Ändringar i skogsvårdslagstiftningen 1 januari 2016

Samverkansprocess skogsproduktion, processgrupp

Samverkansprocess skogsproduktion, processgrupp

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Nationella sektorsrådet

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall

Projekt Insektsbekämpning 2011

Effektiv skogsskötsel projektgruppen

Åtgärdsprogram för levande skogar

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

N2015/2214/sk

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Nationella sektorsrådet

Styrgrupps- och arbetsgruppsmöte för projektet Mera Tall

PEFC:s standardrevision TD IV Forum Anteckningar

ansvaret för friheten?

Nationella sektorsrådet

Nationella sektorsrådet

Välkommen att lämna synpunkter på utredningen om allemansrätt

Yttrande över remissen Skogsskötsel med nya möjligheter

PROJEKTPLAN Mera tall!

Styrgrupps- och arbetsgruppsmöte för projektet Mera Tall

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Bodel Norrby. Sundsvall 22 mars 2011

Bildyta - Välj Infoga bild. Nu genomsyrar GIS hela flödet vid skogsgödsling

Skogsriket Norrbotten. Piteå

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm

Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Skogsbruket. och kvicksilver

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Yttrande över rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter

Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen

Nationella sektorsrådet

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

2 Skogsbruk. Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål Länsstyrelsen i Dalarnas län

Innehåll: Vision. Riktlinjer. Mål. Organisation - Medlemmar - Ledningsgrupp - Ordförande - Verksamhetsledare - Kommungrupper. Ekonomi.

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Protokoll från det 5:e sammanträdet med Svenska FSCs styrelse

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

YTTRANDE Dnr N sk N äringsdepartementet Stockholm

Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Verksamhetsplan. Mera Skog i Västerbotten

Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Protokoll från det 1:a sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2012

Skogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet

Naturvärden i nordvästra Sverige

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten

APSE AvtalsPaket för SkogsEntreprenad. ett standardrecept för ett bra entreprenadavtal

Verksamhetsplan Kommunikationsplattformen. Genom Kommunikationsplattformen vill svensk skogssektor:

Skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Förslag till färdplan för utökad dialog om miljöhänsyn

Forest Stewardship Council Svenska FSC

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Mera tall från ord till handling

Beslutsärende Deltagande Almedalen 2017

Remissvar Underlagsrapporter från arbetet att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram, N sk. Allmänna synpunkter 1 (9)

Forum Levande skogar i Jämtlands län

Styrgruppsmöte och arbetsgruppsmöte för projektet Mera Tall

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog

s. 50 avsnitt Avsnittet kan behöva underrubriker för att tydliggöra indelningen i artgrupper som behandlas.

AGENDA. Ny älgförvaltning from Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

3G-projektet Tredje generationens Skogsbruksplan!

Policy för hållbart skogsbruk

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Smålands skogar får värden att växa

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län

Forum Levande skogar den 16 oktober 2014

Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Samverkan vid utskrivning från slutenvård

PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN. Nationella Kvalitetsregister

Nationella sektorsrådet

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018.

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2012

SEKTORSANSVAR I SKOGEN

Transkript:

PM 1(5) Datum 2017-03-17 Samverkansprocess skogsproduktion Beskrivning av processgrupp, arbetsgrupper, åtgärdsområden, och det fortsatta arbetet i samverkansprocess för skogsproduktion. 1. Beskrivning av processgruppens uppgift och hur den förväntas arbeta Processgruppen föreslås få följande uppgifter: Att utarbeta ett tydligt, gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion, från skogssektor och stat. Man bör pröva om ställningstagandet bör utformas som någon form mål för skogsproduktion. Diskussionen från mötet den 20 januari är vägledande. Att verka sammanhållande och koordinerande i hela arbetet. I det ligger även: o Att övergripande stödja arbetsgrupperna i deras arbete o Att vara mottagare av arbetsgruppernas rapporter och på basis av dem och ovan nämnda ställningstagande lämna ett förslag till Skogsstyrelsen och skogsnäringen om hur kommande arbete med skogsproduktionen bör genomföras. Processgruppen avses få ett långsiktigt mandat, åtminstone till slutet av 2018. Därefter kan det vara lämpligt att pröva om fortsatt arbete med samverkansprocess skogsproduktion bör läggas i en förvaltningsgrupp (som målbilder för miljöhänsyn). 2. Beskrivning av arbetsgruppernas uppgift och hur de förväntas arbeta Arbetsgrupperna förslås få följande uppgifter: Att inom sina respektive områden utarbeta förslag till åtgärder eller åtgärdsområden som är av stor vikt för skogsproduktionen och som bör genomföras. Diskussionerna på mötet den 20 januari är vägledande i arbetet En beställning av arbetsgruppernas arbete tas fram av processgruppen innan arbetsgrupperna startar sitt arbete Förslagen bör lämnas i rapportform till processgruppen senast den 31 december 2017. Arbetsgrupperna bör löpande presentera sina tankar och förslag i processgruppen, för att få återkoppling och vägledning

Skogsstyrelsen 2017-03-17 2(5) 3. Processgruppens sammansättning och hur detta förankras Skogsstyrelsen föreslår att processgruppen sätts samman av följande organisationer: Skogsindustrierna LRF Sveaskog Stora Enso Södra Svenska kyrkan Häradsallmänningarnas förbund Jokkmokks allmänning Naturskyddsföreningen Skogforsk Skogsstyrelsen Deltagandet förankras via mail som innehåller en beskrivning av gruppens uppgift och en fråga om deltagande. I förfrågan beskrivs vilka personliga egenskaper som efterfrågas, men det är upp till respektive organisation att välja person som ska delta i arbetet. Skogforsk deltar som skoglig expert. Skogsstyrelsen står för ordförande och sekreterare i processgruppen. Ordförande är Dan Rydberg, enhetschef för Skogsenheten. Sekreterare är Carl Appelqvist. Bedömningen är att processgruppen behöver ha ca 5-7 möten under 2017. Webbmöten bör prövas som komplement till fysiska möten. Förutom att delta vid möten behöver gruppens deltagare avsätta tid för arbete mellan möten. Tidsåtgången under 2017 uppskattas till ca 10-15 arbetsdagar per person. 4. Åtgärdsområden för arbetsgrupperna Skogsstyrelsen föreslår att följande åtgärdsområden ska prioriteras: Skador på skog (vilt, insekter, svampar, storm, brand mm) Infrastruktur (vägar, kartor, planer, datasystem, bredband mm) Effektiv skogsskötsel dvs. sådant som vi jobbar med på de stora arealerna, men kan bli bättre på (föryngring, röjning, gallring mm) Produktionshöjande åtgärder (dikning, gödsling, främmande trädslag, förädling mm) En arbetsgrupp bildas för respektive åtgärdsområde och bemannas enligt beskrivning nedan. Klimatanpassningsåtgärder, produktionsteknik, kostnader och lönsamhet kommer in i samtliga beskrivna åtgärdsområden.

Skogsstyrelsen 2017-03-17 3(5) 5. Arbetsgruppernas sammansättning Skogsstyrelsen föreslår att arbetsgrupperna sätts samman av följande organisationer: Arbetsgrupp 1, Skador på skog SCA (ordförande) Södra Brevens bruk Billerud-Korsnäs Allmänningsskogarna i Storuman och Sorsele Arbetsgrupp 2, Vägar och kommunikation Skogssällskapet (ordförande) Mellanskog Vida Stora Enso Svenska kyrkan Arbetsgrupp 3, Vardagsåtgärder Norra skogsägarna (ordförande) Holmen Älvdalen, Särna-Idre besparingsskogar Pajala allmänning Wedaskog Arbetsgrupp 4, Produktionshöjande åtgärder Sydved (ordförande) Norrskog Sveaskog Bergvik Friaskog Ordförande i arbetsgrupperna är personer från skogsbruket. Ordförande ansvarar för gruppens arbete och avrapportering till processgruppen. Bedömningen är att arbetsgrupperna behöver ha ca 3-5 möten fram till avrapporteringen 31 december. Webbmöten bör prövas som komplement till fysiska möten. Förutom att delta vid möten behöver gruppens deltagare avsätta tid för arbete mellan möten. Tidsåtgången under 2017 uppskattas till ca 10 arbetsdagar per person. Skogsstyrelsen står för gruppernas sekretariat. Sekretariatet tar minnesanteckningar, bokar möten och ger i övrigt stöd till gruppens ordförande efter behov. Sekretariatet bemannas med två personer från Skogsstyrelsen i respektive grupp, varav en från Skogsenheten och en från distriktsorganisationen.

Skogsstyrelsen 2017-03-17 4(5) 6. Övriga gruppers roller och koppling till nationella skogsprogrammet Skogsstyrelsen föreslår att intressentgruppen löpande får information från arbetet. Intressentgruppens roll är att följa arbetet och att vid behov ge synpunkter på förslagen som tas fram. I nationella sektorsrådet återrapporteras arbetet via skriftliga PM och eventuellt vid informationspunkter vid möten. Synpunkter från sektorsrådet inhämtas löpande vid sektorsrådsmöten. Regeringen har aviserat en proposition om Nationella skogsprogrammet under mars månad. Om propositionen innehåller något med relevans för samverkansprocess skogsproduktion, förväntas processgruppen göra eventuella justeringar i det arbetet, så att det ligger i linje med regerings förslag. 7. Regionalt arbete För att få tillräcklig regional delaktighet kan regionala seminarier genomföras. Vid dessa presenterar arbetsgrupper och intressentgrupp det pågående arbetet och synpunkter hämtas in från skogssektorn och övriga intresserade. För genomförandet av regionala seminarier ansvarar respektive Skogsstyrelseregion, med stöd från projektet. De regionala seminarierna genomförs lämpligtvis i mitten av april, då även nationella skogsprogrammet finns närmare beskrivet. Tanken är att om det i nationella skogsprogrammet finns regionala forum, kan det vara lämpligt att de regionala diskussionerna fortsätter i dessa.

Skogsstyrelsen 2017-03-17 5(5) 8. Intern projektorganisation för Skogsstyrelsen Förslaget är att Skogsstyrelsen riggar detta som ett projekt, med projektbeställare, styrgrupp, projektledare och projektgrupp. Projektbeställare: Policyutvecklingsprocessen Projektägare: Dan Rydberg Styrgrupp: Dan Rydberg (ordf), ytterligare en EC från Skogsavdelningen, två distriktschefer och Erik Sollander, Policy & Analysenheten. Projektledare är Carl Appelqvist Projektgruppen består av sekretariaten i arbetsgrupperna och en person från rådgivningsenheten och en person från kommunikationsenheten 9. Kommunikation En projekthemsida upprättas på Skogsstyrelsens webb. Skogsstyrelsen lägger här ut minnesanteckningar mm. Projektsidan är öppen för alla att läsa, men det är endast Skogsstyrelsen som kan lägga ut information.