Nationella sektorsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(8) Datum Diarienr 2018/673 Nationella sektorsrådet Tid: , kl Plats: Deltagare: Antecknat av: Ärende Lokal Södra, Scandic, Slöjdgatan 7, Stockholm Herman Sundqvist Skogsstyrelsen, Leif Gren Riksantikvarieämbetet, Göran Andersson Friluftsfrämjandet, Karin Evelönn GS facket, Leif Öster Ekoturismföreningen, Jan Terstad Naturskyddsföreningen, Ruona Burman Naturskyddsföreningen, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Fredrik Klang Sveaskog, Magnus Kindbom LRF, Linda Berglund WWF, Christer Johansson Birdlife Sverige, Sören Petersson Holmen skog, Tomas Lundmark SLU, Stefan Forsmark Sametinget, Liselott Eriksson Naturvårdsverket Skogsstyrelsen: Göran Rune, Thomas Mårtensson (punkt 2), Johan Wester (pkt 3, skype). Frånvarande: Bergvik skog, Hembygdsförbundet, Norra skogsägarna, Jägareförbundet, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsentreprenörerna Göran Rune Innehåll/Resultat 1 Inledning Herman S hälsade välkommen, speciellt till nya ledamöter. Ett särskilt tack till Jan Terstad som gör sitt sista möte i rådet! Påminde om att det nationella sektorsrådet är en kvalificerad referensgrupp där inga beslut fattas. Övriga frågor: Granbarkborre (LRF), Föreskrifter för anläggande av skog (Birdlife). Herman: Valet hur blir det? För sektorn i vid bemärkelse har skogen varit i fokus på ett sätt det var länge sedan den var. Många frågor i luften: - Vad händer med regeringsbildningen? Påverkan på myndigheten? Pågående regeringsuppdrag? Skogspolitiken i stort? Spännande tid inte minst för Skogsstyrelsens verksamhet. Förhoppningsvis vet vi mer vid nästa sektorsråd i december. Vi kan konstatera att sommarens bränder har inneburit att andra skogliga frågor hamnat i skymundan, t ex skogsprogrammet! Det var en stor och viktig nyhet i juli men fick väldigt liten uppmärksamhet i media. Skogsprogrammet kommer att få genomslag för myndigheter och sektorn. Direkt kommer det regionala arbetet att påverkas och stärkas, inte minst de regionala sektorsråden. Troligt att även det nationella sektorsrådet påverkas. Det är en intensiv tid nu på myndigheten. Arbetar efter prioordningen att regeringsuppdrag (RU) är nr 1 och som vi alltid måste säkerställa att de genomförs med rätt kvalitet. Vi har fått många RU med kort leveranstid. I dagsläget är det inte pengar som är trång sektor hos oss

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende 2 Skogsprogrammet Thomas Mårtensson Innehåll/Resultat utan tillgången på medarbetare med rätt kompetens. Rekryteringar pågår men det tar tid att komma igång. Att myndigheten vuxit så mycket i år har också inneburit en stor press på våra administrativa funktioner.. Se bilaga 1. Diskussion och synpunkter: Bra att det är tydligt i strategin att miljömålen ska nås. Det noteras att kunskap är ett av fokusområdena och datainsamling pekas ut finns särskilda medel för denna kostsamma aktivitet? Det finns synpunkter om att Skogsprogrammet (NSP) ser ut att vara ett fiaskoprojekt och att Skogsstyrelsen borde gå tillbaka till regeringen och begära omtag. NSP leder ingen vart som det nu är upplagt. Hade kunnat skötas betydligt bättre av regeringen då potential fanns i inledningsskedet. Det är tydligt i den politiska debatten att skogspolitiken ska ligga fast. Varför då ta fram ett program för att ändra? Underlagen som kom in initialt från arbetsgrupperna såg lovande ut men när det skulle operationaliseras kom det grus i maskineriet, uppenbart att det varit svårt att komma överens politiskt Men, NSP är politiskt svårt då det ingår två partier i regeringen. Trots allt en del positiva skrivningar och NSP lever, vi får vara nöjda. Idén med den breda förankringen av programmet, vilket var ambitionen, blev aldrig av. En stor och anmärkningsvärd brist. Processen som helhet får underkänt. Ett program som inte hanterar frågan om hållbart skogsbruk kan inte vara framgångsrikt, t ex refereras Hållbart skogsbruk fortfarande till en referens från -93. I Skogsstyrelsens RU finns en viktig aktivitet: regionala dialoger/processer! Medskick till Skogsstyrelsen att vara inkluderande och öppen mot civilsamhället. Säkerställ att ideella organisationer bjuds in tydligt och det i ett tidigt skede. Rigga goda förutsättningar helt enkelt. Ett medskick är också att Skogsstyrelsen utformar ett centralt direktiv för hur processen ska se ut för att undvika att det blir alltför stora regionala skillnader i förutsättningar och genomförande. Ge tydliga spelregler och beskriv t ex hur Skogsstyrelsen avser ersätta för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning etc. Tydliggör också olika processfrågor, t ex hur olika uppfattningar ska hanteras. Det noteras också att SLU är starkt engagerad i norra Sverige, men hur säkerställs att SLU finns med på samma sätt och med samma engagemang över hela landet? Det påtalas att skoglig samverkan oftast sker bäst på lokal/regional nivå: Men precis som framkommit i denna diskussion är det viktigt att spelregler tas fram centralt! På den regionala nivån (Smålandsinitiativet) har det ändå fungerat bra och det har haft stor betydelse att t ex landshövdingar, regionchefer m fl

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende 3 Nyckelbiotoper Johan Wester Innehåll/Resultat uttalat sig positivt. En av framgångsfaktorerna är att kommunicera att detta är viktigt och att inte peka på detaljerna. Flera ledamöter tolkar skrivningarna i programmets strategi som att Skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet berörs i positiv bemärkelse. Sammanfattning Herman S: Tack för viktiga och bra inspel. Vi är som sagt i inledningen av att genomföra detta RU och får anledning att återkomma till sektorsrådet. Kom också ihåg att anmäla er till konferensen den 6-7 december. Se bilaga 2. Diskussion och synpunkter: -Vanligtvis brukar man samla in information och därefter bedöma värdet. Nu gör Skogsstyrelsen detta i samma moment, vilket skiljer sig från allt annat systematiskt arbete. Varför detta arbetssätt? Johan W: Det har att göra med NB-ursprunget där det handlar om beståndsnivån. NB-bedömningen sker utifrån de värden som finns på beståndsnivå. NBI i NV Sverige ska enligt RU genomföras med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar. Därför genomför vi nu analyser av vad det innebär och hur det ska göras. Höstens inventeringar i området kommer att ge ett av flera viktiga underlag. -Nivån för att det ska bli NB vad gäller mängden död ved är lägre än för mängden död ved som rikstaxen i dag registrerat vilket leder fel då inventeringen inte ger ett bra underlag. Johan W: Vi gör en samlad bedömning av flera variabler och kriterier. Om man lyfter fram en enskild variabel blir modellen haltande. Denna sammanvägning gör att modellen och metoden blir mer robust. -Får resultatet av den nya metodiken påverkan på tidigare inventeringar och registreringar? Johan W: I samband med att vi gör bedömningar på rummet och det finns ny information/kunskap som innebär att det finns anledning att i fält kolla en tidigare registrerad NB eller område med höga naturvärden så kan vi göra det. Då kan också en ev omprövning ske. Vi fångar in detta via den systematiska genomgången per kartblad. Skogsägarrörelsen har lämnat synpunkter och förslag till samverkansprocessen men inget tycks ha beaktats. Vad anser Skogsstyrelsen om detta då vikten av acceptans från skogsägaren är uttalad i RU? Johan W: Skogsstyrelsen håller inte riktigt med om den bilden. Många synpunkter har ändå har tagits om hand och beaktats, t ex markägarkommunikation och i olika pågående utredningar som ännu inte är klara. I grunden har vi ett RU som är styrande och som måste beaktas. Men Skogsstyrelsen bejakar att det finns knäckfrågor t ex hanteringen av nyckelbiotopsrika fastigheter. Därför har vi också förstärkt oss för att bättre kunna hantera den frågan.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat -Ansvariga och ledande Skogsstyrelsetjänstemän i processen har öppet ifrågasatt myndighetsbeslut etc. Hur tror ni att detta påverkar skogsägarens trovärdighet för processen? Detta en viktig fråga då det i att metoden ska vara rättssäker ingår att hela metodiken ska vara opartisk! Herman: Det har funnits kommentarer internt liksom i hela sektorn. De som jobbar med frågorna måste självklart företräda myndigheten och därför har vi haft diskussioner med berörda medarbetare kring detta. Efter genomförda samtal har Skogsstyrelsen fortsatt förtroende för dessa medarbetare. Viktigt att poängtera detta! -En sak är att myndigheten har förtroende för dessa tjänstemän. En annan är om omvärlden har förtroendet för dessa! Risk att markägaren inte har förtroende för inventeringen i förlängningen. Johan W: Frågan om skogsägarens acceptans är central och jätteviktigt och där har vi samsyn. -Medskick: Lokala och regionala förutsättningar är centralt på så sätt att vi inte kan fragmentera landskapet. Ett medskick är därför att sätta NB i en landskapskontext. Likaså viktigt att Skogsstyrelsen tar tillvara på de medverkande forskarnas kompetens och synpunkter på ett bra och tydligt sätt, att NB registreras löpande i inventeringen i NV Sverige. Vi önskar likaså att Skogsstyrelsen klargör vad en samlad bedömning innebär. -Den utvecklade metoden gör att möjlighet borde finnas att jämföra hur den slår jämfört med den gamla. Bra om Skogsstyrelsen gör denna jämförelse så att bra underlag finns då det är dags att besluta om vad nivån för krav på NB i NV ska fattas. Johan W: Ja, vi ska ha sådana underlag. Just testinventeringen som nu pågår i NV Sverige är ett sådant underlag tillsammans med t ex den vetenskapliga kunskapssammanställningen. Exakt hur vi ska göra detta är inte klart ännu. I ett nästa steg är det viktigt att dra lärdomar av testinventeringen för att se vad som kan omsättas till den nationella inventeringen. Vi måste påminna oss om att NBI inte det enda arbetet som ska beskriva skogstillståndet. Ska skogar skyddas över beståndsgränser finns andra verktyg. -Det finns många skogsägare som har en betydligt mer positiv bild av NB än vad som ofta förespeglas i debatten. Vore det inte på sin plats att fråga skogsägarna vad de tycker? Johan W: Skogsstyrelsen genomför just nu en attitydundersökning för att få en bra bild. -I den nya metoden, ingår där historiskt markanvändning? Johan W: frågan är identifierad men vi har ingen bra plan för hur vi ska hantera den. Långsiktigt ska vi fånga den då den med stor sannolikhet kan underlätta förståelsen hos markägarna för naturvärden. Sammanfattning

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende 4 Sommarens torka Innehåll/Resultat Herman: Tack för värdefull diskussion och bra inspel. Det är ett antal frågor som snurrar runt i rummet. Vad gäller uttolkningen av nivåläggningen i NV Sverige är jag helt trygg mot bakgrund av den politiska debatten och riksdagens tillkännagivanden. NB är en svår och laddad fråga, och har så varit i mer än 20 år, där Skogsstyrelsen har en del av ansvaret. Nulägesrapporten från 2016 och beslutet i mars -17 att pausa inventering och registrering av NB i NV Sverige har varit viktiga försteg. Nu är det viktigt att Skogsstyrelsen gör sitt jobb ännu bättre än hittills. Noterbart är att Regeringen skriver i sitt uppdrag till oss att det är ett kunskapsunderlag. Under 1990-talet var det ingen som ifrågasatte det. Med åren har NB blivit mycket mer än just ett kunskapsunderlag via inte minst certifieringen. Skogsstyrelsen har en viktig roll med NB, det har ni runt bordet också! Ta ert ansvar! Johan W: samverkansprocessen har ambitionen att ha en djupare ansats en enbart som referensgrupp. Mer intensivt arbete alltså, än i en vanlig referensgrupp. Gruppen fungerar bra med konstruktiva diskussioner men tycker inte alltid lika! Hur diskuteras klimatfrågan i din organisation efter sommarens torka samt vad ser ni behöver göras, strategiskt och operativt? Diskussion och synpunkter -Det krävs ett massivt kunskapsuppbyggande och utbildning vad gäller brandbekämpning. Skogsstyrelsen har en roll att fylla här. -SNF har lyft fram behovet av klimatanpassning generellt i samhället, inte bara i skogen. En fundering, med empati, är också om inte samhället borde ha en förväntan på att skogsägaren har sin egendom försäkrad, särskilt som skogsägaren nu har en förväntan på att staten ska gå in och ersätta. Skogsbruket borde också påtala att det åligger markägaren att hålla sin egendom försäkrad I övrigt riktas många frågor mot skogsskötseln såsom val av avverkningsmetoder, avverkningstidpunkt, trädslag, dikning. Var ligger skogsbrukets ansvar vad gäller att förebygga skogsbränder? Holmen t ex, uppmanar alla skogsägare att vara försäkrade men sin egen skog är inte försäkrat. De statliga ersättningar som nu diskuteras kommer inte att tillfalla storskogsbruket Förutsättningarna att hjälpa att släcka en brand är annorlunda i skogen och går inte att jämföra med brand i ett hus i staden. En skogsbrand påverkar samhället på ett annat sätt än en brand i ett hus. Skogsstyrelsen agerade snabbt och bra i samband med bränderna i somras. Undantaget var pressmeddelande om att avstå skogsbruk. Mycket arbete fick ägnas åt att svara på mediers frågor. Sören P (se bilaga 3). Hitta en modell för överlämnandet av en skogsbrand till markägaren. Det finns exempel från i somras då bränder släcktes av

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat räddningstjänsten men där markägaren aldrig kom till eftersläckningen. Understryker vikten av att hitta en bra modell för överlämningen till markägaren. Efterbevakning måste vara effektiv och rationell för att få brandsläckningsmaterial att räcka till. Inte meningen att staten ska ta kostnaden för markägaren, där måste försäkringar gälla. Staten kan samordna och hjälpa till att knyta kontakter mellan olika aktörer. Ingen ersättning från staten ska gå till nåt som är oförsäkrat. Se det som smörjmedel från staten. -Brandprognoserna utvecklades under sommaren så att de kommer mer kontinuerligt. Blir rutin också i framtiden. -Frågan är hur brandanpassning av skogen ska gå till! Inte bara agerandet när branden redan inträffat. Vilka möjligheter finns att anpassa skogsbruket? SLU har gjort studier av t ex större lövandel och olika varianter av skogliga buffertzoner. Dessa åtgärder bidrar även positivt till biologisk mångfald. Intressanta synergier av brandskydd, skogsskötsel, biologisk mångfald etc. -Att skogen brinner är bra för den bilogiska mångfalden och skogsbruket vill att det ska brinna kontrollerat och oftare snarare än okontrollerat och mer sällan. Vissa trädslag brinner lättare under vissa förutsättningar. Contorta är brandfarlig, varför vill då SKS lätta på föreskrifterna! Viktigt med en skoglig infrastruktur där man kan komma ut i skogen och släcka en brand. -Rennäringen har frågat efter särskilda medel från regeringen. Vad gäller kortsiktiga åtgärder kan man tänka sig att aktivt sprida lav inom brända arealer. Angeläget få till bra kartläggning av var det brunnit. Herman: tack för diskussionen. Skogssektorns arbete för klimatanpassning bör vi uppmärksamma på ett kommande möte 5. Artikel 17 och 6. PAF Liselott Eriksson, Naturvårdsverket Se bilaga 4 och 5. Sektorsrådet önskar att Naturvårdsverket återkommer med svar på följande frågor: 1. Stämmer ryktet om att Sverige använt andra referensvärde än övriga EU? Har Sverige andra krav än de andra EU länderna? 2. Som det beskrivs i presentationen uppfattar man att det inte varit en öppen process med artikel 17. Kan vi få till en sådan öppen process? 3. Hur kan det komma sig att det vid sammanräkning av olika definitioner tex olika naturtyper inte blir samma totalsumma som i annan officiell statistik?

7 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat Sektorsrådet önskade också att Naturvårdsverket eller Artdatabanken bjuder in skogsbruket och övriga intressenter för att ge information om hur inventeringarna genomförts och för att få igång en samverkan i den del av processen som är kvar. Sektorsrådet uppmanade också Naturvårdsverket att inför nästa inventeringsperiod bjuda in olika intressenter i början av processen. Herman tackade för en bra presentation och givande diskussion med att konstatera att Naturvårdsverket återkopplar svaren på ovanstående via mail direkt till sektorsrådet! 7 Samverkan skogsproduktion Göran Rune Se bilaga 6. Diskussion: Ett viktigt arbete som ändå inte fångar helheten. Kunskapen om skogsproduktion är god inom forskning och i branschen som helhet. -- Varför har vi inte använt oss av den empiriska kunskap som finns i skogsbruket? Alltså att vi ställer oss frågan om varför man inte gödslar mer än vad som faktiskt gör. Samverkansprocessen skulle ha lyft in den operativa verkligheten för att få svar på vad som är svårt att genomföra och vad är lätt? Kanske saknas också en beteendevetenskaplig komponent? Rådet ville också skicka med att det är en brist att de lagda förslagen inte tillräckligt kopplar till vetenskapen, att förslagen inte konsekvensanalyserats med hjälp av vetenskapen. Det som trots allt efterfrågas är en gedigen analys som inte bara involverar produktionsforskningen. -Hur fixar vi en god produktion och samtidigt når de andra samhällsmålen? Några i sektorsrådet lyfte frågan om samverkansprocessens tidplan. Vad är det som gör att det måste landas under kommande vår? Går det att flytta fram för att kunna hantera nämnda analyser? Representanter för skogsbruket uttryckte vissa funderingar till de olika åtgärdsområden som är framtagna. Risk att de kommer att uppfattas som tvingande i ett längre perspektiv. Är resultaten gemensamma för skogsbruket och staten, vilket föreslås, är det inte helt enkelt att säga nej till nån åtgärd. Det kanske är en svår uppgift att sätta mål för alla involverade organisationer, mer intressant att sätta mål för sig själv inom givna ramar. Det går också att diskutera om det inte borde vara Skogsstyrelsens roll att mer verka mot att minimera de hinder som finns idag för att öka produktionen istället för att bidra till målsättningar! En idé som kam fram i diskussionen kunde vara att vi skulle se slutrapporten mer som ett Letter of Intention snarare än ett dokument som pekar ut olika aktörers ansvar.

8 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat Herman sammanfattar: Intressant och tankeväckande diskussion. Vi har miljömål nedbrutna, men inte produktionsmål. Vi ser idag att föreskrifterna till SvL inte nyttjas fullt ut, t ex gödsling och contorta så diskussionen om regelförändringar kanske är något haltande. Intressantare då att fundera på varför händer det inte mer jag noterar ändå att sektorsrådet stödjer förslag till tidplan, även om det finns signaler om att vi bör fundera på att senarelägga för att hinna med ytterligare analyser, likaså uppfattade jag att förslaget till gemensamt ställningstagande i enlighet med förslaget i förordet är ok om det förtydligas ytterligare något. 8 Övriga frågor Magnus K: Garnbarkborreangreppen är kraftiga i södra Sverige: Kommer Skogsstyrelsen att agera? Göran R: Vi kommer att hantera den i CSK vid novembermötet. Christer J: Gällande föreskrifter för anläggande av skog (Dnr 2017/525) är Birdlife kritiska till avsaknaden av analys bakom Skogsstyrelsens ställningstagande om 15 m kantzon. Herman: Det handlar om en avvägning mellan produktion och miljö och ingen exakthet. Då har Skogsstyrelsen landat i att 15 m är en lämplig bredd på kantzon. 9. Avslut Herman: Tack för bra möte och givande diskussioner där Skogsstyrelsen fått värdefulla medskick. Nästa möte den 5 december.

9 Bilaga 1 Punkt 2: Skogsprogrammet INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Sveriges nationella skogsprogram och Skogsstyrelsen 2 1

10 Vad är ett nationellt skogsprogram? Ett nationellt skogsprogram är en långsiktig process som syftar till att fortsätta utveckla ett hållbart skogsbruk som bidrar till hållbar samhällsutveckling. Idag har över hundra länder nationella skogsprogram. Innehåll och format varierar beroende på den nationella kontexten (politik, ekonomi och miljö). Begreppet nationellt skogsprogram är etablerat internationellt och anses vara ett viktigt verktyg i arbetet för att hållbart bruka och bevara skog. 3 Processen Skogsstyrelsen publicerar förstudie 2013 Nationell och regional dialogprocess 2015 Underlagsrapporter från fyra arbetsgrupper klara 2016 Regeringen beslutar om en strategi Maj 2018 Regeringen beslutar om handlingsplan Juli Regeringsbeslut 2018 om uppdrag Maj Juli 2018 Och här står vi nu 4 2

11 Programmets innehåll Itziar Castany/Regeringskansliet 5 Strategin övergripande reflektion o Fortsatt höga förväntningar på skogen som leverantör av hållbara råvaror och tjänster till samhället. Stark drivkraft att fasa ut fossila resurser. o Samverkan och fortsatt dialog är tydliga huvudspår. o Betonad vikt av äganderätten, markägarens roll och villkor för brukandet. Inom frihet under ansvar vidta åtgärder för att nå uppsatta mål. 6 3

12 Strategins fokusområden Hållbart skogsbruk. Förstärkt betydelse för bioekonomi, klimatnytta, variationsrikt skogsbruk och effektiv miljöhänsyn. Kunskap och beslutsunderlag viktiga. Tydliga och långsiktiga regler för markanvändningen. Mångbruk. Regionalt större frihet nyttja regionala särdrag. Förädling. Stor vikt, omfattar skogens hela värdekedja. Hållbarhet/ omvärldens förtroende ses som förutsättning för kommersiell framgång. Internationellt. Ökad ambition att brygga över mellan nationellt och internationellt arbete kring hållbart brukande och bevarande av skog. Kräver ökad samordning av offentliga och andra aktörer. Kunskap. Tonvikt på information, kunskapsspridning och datainsamling. Här höjs ambitionsnivån. 7 Skogsstyrelsens regeringsuppdrag inom NFP A. Bistå i genomförandet av skogsprogrammet Thomas Mårtensson B. Stödja regionala dialoger och strategier Thomas Mårtensson C. Utveckla rådgivning för ett hållbart skogsbruk Ulf Rydja D. Bistå i arbete inom internationella skogsfrågor Björn Merkell E. Förbereda och genomföra en Skogsakademi för EU-beslutsfattare Björn Merkell F. Utarbeta en sammanhållen och regelbunden statistik om arealen skogsmark Bo Hultqvist G. Föreslå åtgärder för en jämställd skogssektor Raymond Wide Skogsstyrelsen är även involverad på olika sätt i de uppdrag som gått till SLU, bl.a. betala ut medel Ta fram och kommunicera tvärvetenskaplig kunskap om mångbruk av skog Utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning Genomföra en samhällsekonomisk konsekvensanalys av metoden att skydda värdefulla skogar inom Ersättningsmark i Sverige AB 8 4

13 Stöd till regionala dialoger och processer inom ramen för skogsprogrammet Utlysning av medlen för 2018 den 3 september på Sista ansökningsdag 17 september Beslut om utbetalning 1 oktober Beslutade medel ska vara upparbetade under 2018 Itziar Castany/Regeringskansliet Ny utlysning när beslut i budgetpropositionen om medel för 2019 är taget 9 Bistå i genomförandet bistå och delta i nationella och regionala processer anordna konferens 6 7 december - tema jämställdhet och genomförandet av Sveriges nationella skogsprogram ta fram en bred och framåtsyftande omvärldsanalys stärka internationell samverkan kring Sveriges internationella agerande i skogsfrågor 10 5

14 Bilaga 2 Punkt 3: Nyckelbiotoper INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD Foto: Jan Bengtsson 1

15 Samverkansprocess om nyckelbiotoper Nationella sektorsrådet 21 september Samverkansprocessen om nyckelbiotoper Samverkan med skogssektorn och andra relevanta organisationer i genomförandet av uppdraget Utökat deltagande i samverkansgruppen Inriktas nu främst på att bidra till och följa det fortsatta utvecklingsarbetet : Lämna synpunkter och göra inspel till det utvecklingsarbete SKS genomför och att lämna förslag till fortsatt arbete som olika aktörer kan genomföra Medverka till att förankra och informera om arbetet med nyckelbiotoper i egna organisationer mm Kopplas samman med Skogsstyrelsens förberedelser och utvecklingsarbete inom Införandeprojekt för nyckelbiotoper 4 2

16 Införandeprojektet för nyckelbiotoper ska skapa förutsättningar för: att säkerställa att inventeringen och registreringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv, att skogsägare accepterar arbetssättet samt har förståelse för behovet av och motivation för att bevara nyckelbiotoperna, att genomföra nyckelbiotopsinventeringen med hög kvalitet, samt erbjuda möjligheter för områdesskydd på nyckelbiotopsrika brukningsenheter. 5 Utvecklad metod för nordvästra Sverige Inventering påbörjad i representativt urval av områden Skogsstyrelsen och skogsföretag (del av egen mark) inventerar Utvärdering av utvecklade metoden Skattning av totalareal nyckelbiotop i nordväst Studera nivåläggningen med utvecklad metod jmf med tidigare inventering Analys av nivåläggningen med högre krav för nyckelbiotop i nordväst jämfört med övriga landet. Revidering av utvecklad metod inför fältsäsongen

17 Kommunikation Utveckla kommunikationen med berörda markägare med informationsbrev före, under och efter inventeringen. Nyttjar även andra kommunikationskanaler som Skogseko och webben. Information regionalt och lokalt till aktörer inom skogssektorn och ombud, bland annat via de regionala sektorsråden Skogssektorn som helhet kan bidra med information 7 Metodutveckling Beskrivning av ett systematiskt tillvägagångssätt vid inventeringen Förtydligande av samlade bedömningen av nyckelbiotoperna Metoder för uppföljning och kvalitetssäkring ska utvecklas Definition och tillämpningen av begreppet objekt med naturvärden ska ses över och förtydligas Hanteringen av externt ifrågasättande av registrering av nyckelbiotoper ska utvecklas 8 4

18 Tid för inventeringsstart Inventering har påbörjats i nordväst Fältinventeringen i resten av landet påbörjas under hösten 2018 (början av oktober) när det grundläggande utvecklingsarbetet kommit tillräckligt långt kring: Markägarkommunikation (inför och efter inventering) Metodutveckling Tekniskt stöd Rättssäkerhet Allmän kommunikation Samverkan 9 Fortsatt samverkan med skogssektorn Arbete i hela samverkansgruppen Arbetsgrupper som kopplar till aktiviteter inom införandeprojektet Tematiska seminarier (Skype), fördjupning i särskilda frågor Från halvårsskiftet 2019 räknar vi med att överlämna samverkansarbetet till en form av rådgivande grupp 10 5

19 Målgrupper och kanaler Generellt öka kännedom, kunskap, acceptans (inställning) om nyckelbiotoper och arbetssätt Andra berörda aktörer i området Öka kännedom, kunskap, acceptans om inventeringen av nyckelbiotoper, ditt område Berörda MÄ i området Öka kännedom, kunskap, acceptans om inventeringen av nyckelbiotoper, din fastighet Skogseko, webbplats, nyhetsbrev, media, fackpress Skogseko, webbplats, nyhetsbrev, media, fackpress, träffar Personligt brev, nyhetsbrev, externa webben, facktidningar, Skogseko 11 Kommunikation markägare Löpande kommunikation webb, media, nyhetsbrev, utskick om nbi, inventeringen, arbetssättet, resultatet. Dialog i samverkansgrupper, regionala sektorsråd och lokala distriktsråd mm (bistå med underlag). Löpande. Distrikten bestämmer själva när och plockar ut områden och skickar brev till MÄ Distrikten inventerar Nbi registreras och vanliga informationen skickas ut via Navet Registrera resultat från ifrågasättande och om inventeringar (EJ KLART) Före inventering Under inventering Efter inventering och före registrering Registrering Efter registrering Utvärdering och återkoppling Personligt brev till berörda markägare inom inventeringsområdet Distrikten anordnar vid behov träffar med skogliga aktörer. Kan vara bra med ett möte vid uppstart. Dokumentera noga. Kunna följa upp. (metoden) Personligt brev till MÄ för kännedom om nyckelbiotop hittats resp. inte hittats till fastigheter somhar inventerats Kommunikation till skogliga aktörer med information om resultatet. Vanliga brevet med beskrivning av nbi samt informationsblad. Möjlighet till dialog. Skriv tydliga beskrivningar Möjlighet till rådgivning Distrikten ordnar vid behov träffar med skogliga aktörer. Mäta Redovisa resultat (statistik) till berörda aktörer Fortsatt arbete och dialog Ordinarie verksamhet 12 6

20 Arbetsgrupper Mindre arbetsgrupper inom vissa centrala områden Rollen är att fördjupa sig inom området och bidra till att ta fram och diskutera underlag och förslag Redovisningar och avstämningar görs i hela samverkansgruppen Skype-möten 13 Indelning i arbetsgrupper Processgrupp Övergripande om processen Policyfrågor Inventering (Landsomfattande) Metodutveckling och kvalitetsuppföljning Definition objekt med naturvärde Nordvästra Sverige Metodutveckling Utvärdering och analys av höstens inventering Kommunikation Med markägare Generellt med olika målgrupper 14 7

21 Sammanfattning av nuläget Samverkansprocessen började februari 2017 I budgetproposition aviserades uppdraget till Skogsstyrelsen (sept 2017) Införandeprojekt startade inom Skogsstyrelsen för att förbereda inventeringen (hösten 2017) Samverkansprocessen knyts ihop med införandeprojektet Regeringen beslutade om uppdraget (17 maj) Uppdragsspecifikation för införandeprojektet, utgångspunkt i regeringsuppdrag och åtgärdsförslag från samverkansprocess 15 Fem mindre arbetsgrupper har arbetat med olika utvecklingsområden som identifierats initialt: Kompetensfrågor Kommunikation Fortsatt identifiering av nyckelbiotoper Nordvästra Sverige Bevarande och naturvårdande skötsel Förslag till åtgärder har tagits fram och samlats i ett ramverk som ska lägga fast grundläggande förutsättningar för inventeringen 16 8

22 Några utgångspunkter Samverkansprocessens mandat är att ta fram förslag och lämna synpunkter Samsyn eftersträvas men det går inte alltid att nå konsensus Skogsstyrelsen definierar vad som utgör en nyckelbiotop och fattar beslut om myndighetens arbete med frågan Frågor som rör nyckelbiotopernas status och roll inom skogscertifieringen hanteras inte av samverkansprocessen. Däremot bör konsekvenser för arbetet med nyckelbiotoper till följd av skogscertifieringen beaktas 17 Era förväntningar på samverkansprocessen? 18 9

23 Förhållningssätt vid möten Alla blir lyssnade på och respekterade för sina synpunkter Vi behöver inte nå konsensus men det är bra om vi förstår varandras argument Minnesanteckningar anonyma Vi återger inte vem som sagt vad, men kan prata om vad som sagts Utgå från att allt material Skogsstyrelsen tar eller får in är offentlig handling Processen ska göra skillnad och leda till resultat 19 Planering Introduktionsmöte för nya deltagare via Skype (idag) Uppstartsmöte 11 september i Stockholm Målsättning och inriktning för samverkansarbete, med utgångspunkt i uppdraget och det arbete som gjorts hittills Gå igenom roller och arbetsformer i samverkansgrupp och mindre arbetsgrupper Bemanning av mindre arbetsgrupper 20 10

24 Genomförande Landsomfattande nyckelbiotopsinventering Tidsplanen är preliminär och ändringar kan ske Förarbete i webbkarta Utveckla markägarkommunikation inför och efter inventering Markägarkommunikation inför inventering Förberedelser och urval av inventeringsobjekt mm på distrikt Återkoppling markägare Fältinventering april maj juni juli aug sep okt nov dec Utbildningar och kalibreringar Uppdatera handboken Metodutveckling, uppdatera delar av handboken Löpande stöd till inventerare 21 Genomförande Inventering 2018 i nordvästra Sverige Tidsplanen är preliminär och ändringar kan ske Utveckling av metod för testinventering Urval av inventeringsområden (5x5 km) Förberedelser och urval av inventeringsobjekt mm Fältinventering, SKS och berörda skogsföretag Bearbetning och analys av resultat Kunskapsunderlag NV Sverige Analys och ställningstagande NV Sverige mar april maj juni juli aug sep okt nov dec Första fältutbildning, Förtester Beslut om ny version av utvecklad metod Utbildning inkl fältstöd (v 33-34) Stöd till inventerare Planering av inventeringar, bedömning av tidsåtgång för fältinventering mm 11

25 Genomförande Övrigt utvecklingsarbete 2018 Tidsplanen är preliminär och ändringar kan ske Utveckla metoder uppföljning och kontrollinventering Utredning ackreditering/personcertifiering Utveckla extern utbildning Utredning tillsyn och juridik april maj juni juli aug sep okt nov dec Attitydundersökning Utveckla generell kommunikation om NB Utveckla naturvårdande skötsel (utanför formellt skydd) Beskrivning av uppdraget Syfte och användningsområde för NBI Nyckelbiotopsinventeringen syftar till att identifiera, avgränsa samt registrera nyckelbiotoper i hela landet. Vad som utgör en nyckelbiotop definieras av Skogsstyrelsen. Inventeringen är ett viktigt kunskapsunderlag för ärendehandläggning och för skogsägare som bedriver skogsbruk Uppgifterna från nyckelbiotopsinventeringen underlättar planering av miljöhänsyn och frivilliga avsättningar

26 Beskrivning av uppdraget Genomförande av NBI I uppdraget ingår: att applicera utvecklad och förbättrad metodik för att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, att uppdatera den nyckelbiotopsinventering som genomförts i övriga delar av landet. Skogsstyrelsen bör, när det gäller avverkningsanmälningar, prioritera att nyckelbiotopsinventering och registrering av nyckelbiotop sker inom tidsfristen om sex veckor 25 Beskrivning av uppdraget Viktigt med acceptans och hög kvalitet Det är viktigt att skogsägare accepterar arbetssättet samt har förståelse för behovet av och motivation för att bevara nyckelbiotoperna Det viktigt att inventeringarna håller hög kvalitet för att få ändamålsenliga kunskapsunderlag Skogsstyrelsen ska säkerställa att inventeringen och registreringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv I den metod som Skogsstyrelsen har utvecklat för nordvästra Sverige kommer hänsyn tas till de lokala och regionala förutsättningarna 26 13

27 Beskrivning av uppdraget Samverkan Skogsstyrelsen ska, i genomförandet av uppdraget, samverka med skogssektorn och andra relevanta organisationer. Skogsstyrelsen ska erbjuda skogssektorn och andra relevanta företrädare för näring, miljöorganisationer och andra intressenter insyn i myndighetens kvalitetssäkringsarbete inklusive kalibreringsövningar i fält. 27 Beskrivning av uppdraget Markägarkategorier Nyckelbiotopsinventeringen ska genomföras under tiden på mark som tillhör samtliga markägarkategorier; små-, mellan- och storskogsbruket. I redovisningen den 31 mars 2019 ska Skogsstyrelsen redovisa hur nyckelbiotopsinventering på mellan- och storskogsbrukets markinnehav ska genomföras

28 Uttolkning av uppdraget Övergripande uttolkning av regeringsuppdraget 29 Uttolkning av uppdraget Användningsområden och registrering vid anmälan Att NBI är kunskapsunderlag för ärendehandläggning och för skogsägare som bedriver skogsbruk kan ses som primära användningsområden av inventeringsresultaten. I de fall SKS registrerar nyckelbiotoper vid avverkningsanmälan, så bör det ske inom sex veckor från att den inkommit. Vi ska inte prioritera inventering i samband med avverkningsanmälningar framför den systematiska nyckelbiotopsinventeringen 30 15

29 Uttolkning av uppdraget Hänsyn till lokala och regionala förutsättningar Kraven för vad som ska klassas som nyckelbiotop kommer att vara högre i nordvästra Sverige än i resten av landet. En process ska tas fram för nivåläggningen samt uttolkningen av lokala och regionala förutsättningar i nordvästra Sverige Utgångspunkten är resultat och utvärdering av testinventeringarna och de kunskapsunderlag som tas fram om nordvästra Sverige. Underlagen ska analyseras och slutsatser dras om hur hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna kan tas. Därefter görs en justering av nivåläggningen. 31 Uttolkning av uppdraget Rättssäker Begreppet rättssäkert kan omfatta bl a kvalitet i inventeringen och aspekter som handlar om objektivitet, förutsägbarhet och likabehandling. En bredare tolkning kan vara att konsekvenser av inventeringen också ska ingå i begreppet rättssäker. Det är viktigt att utveckla vad som menas med rättssäkerhet i uppdraget. Det är viktigt att samverkansprocessen får medverka i processen med att uttolka begreppen

30 Uttolkning av uppdraget Effektivt Med den systematiska inventeringen som planeras bedömer vi att kraven på effektivitet kommer att uppfyllas. 33 Uttolkning av uppdraget Acceptans och förståelse Acceptans och förståelse hänger till stor del ihop med frågan om rättssäkerhet. Till det kommer bland annat att utveckla kommunikationen med skogsägare, samt möjligheten att erbjuda områdesskydd

31 Uttolkning av uppdraget Markägarkategorier SKS inventerar på små- och mellanskogsbrukets marker och kan även registrera nyckelbiotoper på mark som tillhör övriga ägarkategorier. Storskogsbruket förväntas utföra inventering av egen skog även i fortsättningen. De skogsägare i kategorin mellanskogsbruk som anger att de själva utför inventeringen genomför den. SKS genomför kontrollinventering och uppföljning av inventering inom samtliga ägarkategoriers marker. SKS följer upp och redovisar årligen hur inventeringsarbetet genomförs för samtliga ägarkategorier. 35 Uttolkning av uppdraget Inventeringsstart Systematiska testinventeringar i nordväst genomförs som planerat med start augusti 2018 För övriga landet ska inventeringen påbörjas under hösten 2018 när det grundläggande utvecklingsarbetet har kommit tillräckligt långt

32 Nyckelbiotopsinventering: bakgrund Började 1990, då regeringen gav Skogsstyrelsen uppdraget att kartlägga skogsområden som var viktiga livsmiljöer för rödlistade arter. Systematisk inventering Skogsstyrelsen inventerade huvudsakligen på privat mark. De stora skogsbolagen fick mandatet att inventera på egen mark. Kontrollinventering Kompletterande inventering Sedan 2006 inkluderades nyckelbiotopsinventeringen i den löpande verksamheten Uppdrag till Skogsstyrelsen Regeringen uppdrar åt Skogsstyrelsen att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper. I uppdraget ingår dels att applicera utvecklad och förbättrad metodik för att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, dels att uppdatera den nyckelbiotopsinventering som genomförts i övriga delar av landet. Nyckelbiotopsinventeringen syftar till att identifiera, avgränsa samt registrera nyckelbiotoper i hela landet. Vad som utgör en nyckelbiotop definieras av Skogsstyrelsen. Det är viktigt att skogsägare accepterar arbetssättet samt har förståelse för behovet av och motivation för att bevara nyckelbiotoperna. Av bland annat detta skäl är det viktigt att inventeringarna håller hög kvalitet för att få ändamålsenliga kunskapsunderlag. Därför ska Skogsstyrelsen säkerställa att inventeringen och registreringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv. I den metod som Skogsstyrelsen har utvecklat för nordvästra Sverige kommer hänsyn tas till de lokala och regionala förutsättningarna

33 Extra medel till områdesskydd miljoner årligen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen (100 milj till Skogsstyrelsen under 2018) Ska användas till formellt skydd av nyckelbiotoper på nyckelbiotopsrika brukningsenheter Foto: Johan Nitare Strategin för formellt skydd av skog Foto: Tove Thomasson Inriktningen är huvudsakligen värdebaserad där objektets skogsbiologiska kvaliteter samt andra bevarandevärden är utgångspunkt för prioritering. Men innehåller även en målsättning om att minst ha NB på nyckelbiotopsrika brukningsenheter ska ges formellt skydd perioden

34 Samverkansprocessen Foto: Kristian Svedberg Bakgrund: Nulägesbeskrivning 2016 Externa intressenter + SKS Ska utveckla arbetssätten med nyckelbiotoper Genom samverkan nå ökad samsyn och acceptans Samverkansgruppen ger förslag och rekommendationer Skogsstyrelsens upplägg 2018 Under 2018 är fokus på Kompetensutveckling Teknikutveckling Kontakter med externa intressenter Test av nya metoden i nordvästra Sverige, utifrån utvalda områden där metoden ska testas. Inventering i övriga landet, systematisk inventering

35 När börjar inventeringen? Foto: Johan Nitare Fältinventering startar i hela landet i höst Systematisk utvärdering av utvecklad metod i NV SV startar i augusti, den utvecklade metoden testad och klar inför Förarbete (länk till webbkartan)

36 Bilaga 3 Punkt 4: Sommarens torka INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Högkonjunktur Sommarens torka Skogsindustrin pressad i somras (vintern-18 också besvärlig) Avverkningarna minskade, 15-25% av det normala har nämnts Klimatscenarier* pekar på en ökad årsmedeltemperatur mer i norr än i söder och mer på vintern än på sommaren Vegetationsperioden blir 1-2 månader längre Nederbörden ökar med procent Det blir blötare i hela landet under vinter och vår Markant ökad risk ändå för sommartorka i Götaland, Svealand och längs delar av Norrlandskusten *FN:S KLIMATPANEL IPCC:S SCENARIO RCP 4,5 ÅÅÅÅ-MM-DD 2 1

37 Sommarens torka Hur diskuteras klimatfrågan i din organisation efter sommarens torka? Vad ser ni behöver göras, strategiskt och operativt? *FN:S KLIMATPANEL IPCC:S SCENARIO RCP 4,5 ÅÅÅÅ-MM-DD 3 2

38 Bilaga 4 Punkt 5: Artikel 17 INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Rapportering av artoch habitatdirektivet enligt artikel Mona Naeslund Naturvårdsverket 1

39 EU:s riktlinjer- rapportering artikel 17 Sverige rapporterar bevarandestatus för 166 arter och 89 naturtyper under period EU tillhanda 30 april 2019 EU rapporteringsformat & guidelines EU rapporteringsverktyg- access databas Expert group of reporting- NV representerade, samordning MS, goda exempel Web portal för rapportering: dex_html Naturtyper: vad bedöms & rapporteras? Area (km2) Referensvär de Utbredning grid 10*10 km, Referensvär de Kvalitet: strukturer funktioner & typiska arter Otillräcklig: en eller fler gula men ingen röd Dålig: en eller flera röda Okänd: två eller flera okända kombinerat med grönt eller alla okända Trender : + - = Framtidsutsikt er God status: alla 4 i god status, el. tre gröna och en okänd 2

40 Arter: vad bedöms & rapporteras? Utbredning grid 10*10 km2, Referensvärde Population (1*1 km2 grid) Referensvär de Status artens habitat Framtidsutsikt er God status: alla 4 i god status, el. tre gröna och en okänd Otillräcklig: en eller fler gula men ingen röd Dålig: en eller flera röda Okänd: två eller flera okända kombinerat med grönt eller alla okända Trender : + - = Dessutom rapporteras Natura 2000 områden: area område, area naturtyp, population arter Påverkan och hot: enligt lista från EU Åtgärder: inom & utanför Natura 2000 områden (samordnas med rapportering av PAF (Prioritized Action Framework) för direktivet) 3

41 Bevarandestatus senaste rapportering 2013 Gynnsam status Otillräcklig status Dålig status Okänd status Vem gör vad? NV: Granskning & leverans till EU för alla bedömningar. Projekt beställare Anna Otmalm, beställarombud Susann Östergård, projektledare Mona Naeslund HaV: Granskning & bedömningar för 22 akvatiska arter och 17 akvatiska naturtyper samt 2 naturtyper delat ansvar Sammanställning rapport: ArtDatabanken (ADb) SLU, utom varg, lo, järv, björn samt vissa sammanfattande delar som Naturvårdsverket (NV) tar fram. Datasammanställningar & analyser: SLU inst. Skoglig resurshushållning, SLU inst. Ekologi, m.fl. utförare inom uppföljning av direktivet (s.k. Biogeografisk uppföljning). Referensgrupper: NV, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, SGU, länsstyrelser, forskare, experter. 14 grupper bl.a. skog där SKS medverkar. Kommunikationsplan: NV, HaV, ADb, utvärdering populärvetenskaplig rapport. 4

42 Tidsplan Jan-Maj Juni-Sep Okt-nov Dec-mars 2019 April-dec 2019 Uppstart, identifiera knäckfrågor Kommunikation; vad & hur (SKS, HaV, SJV, SGU, Län) Samordning andra länder (FI, EE, LV, LT) Referensgruppsmöten Preliminära referensvärden, bedömningar & kartor Referensgruppsmöten (SKS, HaV, SJV, SGU, Län, forskare experter) Samordning andra länder Bedömningar klara, granskning NV HaV Leverans till EU 30 april 2019 Kommunikation resultat 5

43 Bilaga 5 Punkt 6: PAF INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 PAF PRIORITIZED ACTION FRAMEWORK, Conny Jacobsson, Mikael Lindberg & Tommy Ek, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish EnvironmentalProtection Agency

44 Prioritized Action Framework, EU-kommissionen efterfrågar PAF i början av 2019 Regeringsuppdrag till NV redovisas 1 dec 2018 Åtgärder för att nå gynnsam bevarandestatus (GYBS) för naturtyper och arter kvantifieras och kostnadsberäknas åtgärder som krävs för att nå GYBS åtgärder som prioriteras under perioden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Prioritized Action Framework, Underlag för ny utformning av flera fonder som kan användas för EU-finansiering , t.ex: miljöersättningar för åtgärder i jordbruk och skog LIFE-fonder havs- och fiskefonder regionala fonder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

45 Prioritized Action Framework, Åtgärderna ska upprätthålla nuvarande bevarandestatus för naturtyper och arter, eller åstadkomma mätbara förbättringar när bevarandestatusen inte är gynnsam Åtgärderna ska delas upp i: engångsåtgärder (som restaurering) och löpande åtgärder (som årligt bete eller regelbundet återkommande naturvårdsbränningar) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Prioritised Action Framework, De ska även delas upp i åtgärder inom beslutade natura-2000-områden och åtgärder utanför natura 2000-områden, inom det som EU kallar green infrastructure I PAFs green infrastructure kan ingå: Skyddade områden som inte är Natura 2000 Områden som är berättigade till jordbrukets miljöersättningar Nyckelbiotoper och områden med naturvärden Övriga frivilliga avsättningar som bidrar till GYBS Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

46 Bilaga 6 Punkt 7: Samverkansprocess skogsproduktion INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Samverkansprocess skogsproduktion September 2018 CARL APPELQVIST PROJEKTLEDARE 2 1

47 Samverkansprocessens mål Formulera ett gemensamt ställningstagande för hållbar skogsproduktion Åtgärder för att förbättra skogsproduktionen i landet Nytt sätt att arbeta inte bara myndigheten som utreder Intressentdrivet arbete ger mer verkstad! Diskussioner som kan leda till bättre samsyn och större engagemang Bästa kunskapsunderlaget är viktigt! SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 3 Därför behövs hög tillväxt i skogen Utredningar och politiska ställningstaganden beskriver att en hög tillväxt i skogen ska eftersträvas Tillväxten i skogen är viktig för klimatet och för ett minskat fossilberoende En ökad tillväxt ska ske inom ramen för skogspolitikens jämställda mål Ansvaret vilar på myndigheter och skogsnäringen gemensamt SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 4 2

48 Fyra åtgärdsområden Skador på skog (vilt, insekter, svampar, storm, brand mm) Infrastruktur (vägar, kartor, planer, datasystem, bredband mm) Effektiv skogsskötsel dvs. sådant som vi jobbar med på de stora arealerna, men kan bli bättre på (föryngring, röjning, gallring mm) Produktionshöjande åtgärder (dikning, gödsling, främmande trädslag, förädling mm) SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 5 Samverkansprocessens arbete Processgrupp håller samman arbetet En arbetsgrupp per åtgärdsområde. Arbetsgrupperna tog under 2017 fram förslag till åtgärder inom respektive område Förslagen är publicerade i fyra rapporter INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 6 3

49 Våren 2018 Processgruppen har jobbat vidare med förslagen i rapporterna. Heurekaanalyser har gjorts av de olika förslagen Ett forskarseminarium har genomförts med en bred sammansättning av forskarkompetenser En sammanställning har gjorts över hur de olika förslagen påverkar målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 Prioriteringar och avvägningar görs Påbörjat slutrapport med förslag till åtgärder SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 7 Slutrapporten Bygger på arbetsgruppernas förslag och en del nya tankar Skogshistorisk betraktelse Viktiga samtida processer Framtidsspaning 13 insatsområden för ökad skogsproduktion Ställningstagandet som en del av slutrapporten SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 8 4

50 Insatsområden för ökad skogsproduktion 1. Aktiv klövviltförvaltning 2. Hantering av skadegörare utöver klövviltet 3. Bästa möjliga skogsodlingsmaterial 4. Skötsel för hög tillväxt, ökad miljöhänsyn och högt virkesvärde 5. Skogsskötsel för andra samhällsmål 6. Infrastruktur viktig för skogsförvaltning SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 9 Insatsområden för ökad skogsproduktion 7. Främmande trädslag 8. Dikesrensning och skyddsdikning 9. Skogsgödsling 10. Fördjupade rådgivningsinsatser 11. Forskning och utveckling 12.Adaptiv skogsskötsel 13. Uppföljning och ständiga förbättringar SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 10 5

51 Fortsatt arbete September: Färdigställa slutrapport Oktober-januari: Bred remiss av rapporten. Remissen viktig för att fånga upp synpunkter från de som inte varit med i arbetet. November-december: Öppna seminarier genomförs på fyra platser i landet som en del av remissen. Februari-mars 2019: Hantering av synpunkter och färdigställa rapporten SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 11 Fråga till sektorsrådet: Hur bör vi uttrycka att det är ett gemensamt resultat som presenteras? Nu är planen att göra likadant som i rapporten om målbilderna, och skriva ett gemensamt förord. Räcker det, eller finns bättre sätt? SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 12 6

52 Förord Skogsstyrelsen tog under 2016 initiativ till Samverkansprocessen för skogsproduktion. Arbetet har organiserats i en sammanhållande Processgrupp, där organisationer, företag och myndigheter med intresse i skogsfrågor har givits möjligheter att delta. Syftet med samverkansprocessen har varit att ta fram ett tydligt ställningstagande kring skogsproduktion inom ramen för ett hållbart och varierat skogsbruk. För närvarande knyts stora förhoppningar till att skogen ska kunna leverera än mer till morgondagens fossilfria samhälle. Både när det gäller fysiska råvaror, men också en lång rad andra ekosystemtjänster kopplade till miljö, sociala och ekonomiska delar av hållbar utveckling. Med denna rapport vill vi uttrycka vad som skulle kunna göras för att öka skogsproduktionen. Förslag till åtgärder ges inom tretton insatsområden. Förutom processgruppen har fyra arbetsgrupper bestående av representanter för skogsbruket arbetat fram förslag på möjliga åtgärder inom fyra åtgärdsområden: Friska skadefria skogar; Ändamålsenlig infrastruktur; Effektiv skogsskötsel; och Produktionshöjande åtgärder. Arbetsgruppernas rapporter finns publicerade på Skogsstyrelsens hemsida. Rapporterna har fungerat som underlagsrapporter inför den här rapporten. 13 Förord fortsättning Även forskarsamhället har engagerats under arbetet, främst genom ett forskarseminarium under mars 2018, där en bred samling forskare kunde lämna synpunkter på arbetsgruppernas förslag. Vår förhoppning är att arbetet leder till ett ökat engagemang i och utanför skogsnäringen för en skogsskötsel som ger friska och produktiva skogar som bättre än idag kan möta samhällets ökande behov av varor och tjänster från skogen. En tydlig politisk inriktning ger förutsättningar för långsiktiga investeringar. Regelförenklingar och andra förutsättningskapande åtgärder möjliggör ett aktivt och lönsamt skogsbruk. Genom forskning, utveckling och kunskapsspridning möjliggörs en variation i brukandet som skapar handlingsfrihet för användningen av vad skogen producerar. Processgruppen för skogsproduktion: Linda Eriksson, Skogsindustrierna, Mattias Magnusson, Svenska kyrkan, Tommy Nilsson, Sveaskog, Erik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Sveriges Allmänningsskogars Förbund, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen, Erik Sollander, Skogsstyrelsen, Johan Sonesson, Skogforsk, Eva Stattin, Stora Enso Skog AB, Karin Ekerby Vestlund, LRF, Göran Örlander, Södra skog 14 7

53 Fråga till sektorsrådet: Är den fortsatta tidplanen ok? Oktober 2018 januari 2019 Remittering av rapporten November - december 2018 Regionala seminarier genomförs Februari mars 2019 Hantering av synpunkter och färdigställande av rapport SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 15 8