Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Relevanta dokument
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Prevention och behandling vid

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Levnadsvanor inför operation

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Rekommendationer från Hälsorådet


Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Levnadsvanor för patienter med

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Insatser för att minska tobaksrökningen

Stockholm Socialstyrelsen STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION

Regeringsuppdrag till FHI

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Handledning kring levnadsvanor 2014

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Ekonomiska styrsystem och sjukdomsförebyggande insatser i primärvården

Levnadsvanor i praktiken

Transkript:

2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler patienter får stöd för ohälsosamma matvanor och fysisk aktivitet Fler patienter än tidigare får stöd att ändra sina ohälsosamma matvanor och att bli mer fysiskt aktiva. 5 procent av patienterna i primärvården har fått någon form av rådgivning för fysisk aktivitet och 3,5 procent har fått någon form av rådgivning för ohälsosamma matvanor under 2017. Behovet av stöd är dock väsentligt större. Socialstyrelsen har bedömt att stöd borde ges till ytterligare 123 000 184 000 patienter med ohälsosamma matvanor varje år och till ytterligare 42 000-100 000 patienter med otillräcklig fysisk aktivitet varje år. 1 Utvecklingen när det gäller rådgivning om tobak och alkohol är däremot oroande. Det har inte varit någon ökning under senaste året när det gäller stöd till patienter med riskbruk av alkohol och patienter som röker. Sedan 2014 har det till och med skett en minskning av rådgivning om rökning, trots att rökning är den levnadsvana som innebär störst hälsorisker. När det gäller rådgivning om alkohol syns en viss ökning från en låg nivå 2013. På senare år har forskningen uppmärksammat att även mindre mängder alkohol innebär risker för hälsan. Det finns således ännu större skäl än tidigare att hälso- och sjukvården ställer frågor och ger råd om alkohol även om patienten inte har ett missbruk eller beroende. 1 Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor sid 42 f. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2018-11-15 2(5) Figur 1. Åtgärder till personer med ohälsosam levnadsvana Andelen av primärvårdens patienter som har fått en dokumenterad åtgärd på grund av ohälsosam levnadsvana år 2013-2017 Procent 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Socialstyrelsens enkät till landsting, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018. Dagligrökare Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rådgivning om levnadsvanor ges oftare till män än till kvinnor Det är betydligt fler män än kvinnor som får rådgivning om fysisk aktivitet och matvanor. Det kan delvis hänga samma med att primärvården har uppmärksammat fler män än kvinnor som inte rör sig tillräckligt eller äter ohälsosamt. Men det är inte hela förklaringen. Det tycks vara så att en större andel av männen som identifieras med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet får stöd att ändra sina vanor jämfört med kvinnor. När det gäller alkohol och rökning är könsskillnaderna mellan vilka som får åtgärder mindre. Detta trots att fler män än kvinnor hög alkoholkonsumtion och kvinnor röker mer än män. Vi hade således kunnat förvänta oss att fler män skulle ha fått stöd att ändra alkoholvanorna och fler kvinnor skulle ha fått stöd att sluta röka.

SOCIALSTYRELSEN 2018-11-15 3(5) Det är fortfarande stora skillnader hur landstingen arbetar med levnadsvanor Norrbotten ligger i topp när det gäller att genomföra någon form av rådgivning oavsett levnadsvana. I Norrbotten får till exempel 9 procent av besökarna i primärvården någon form av rådgivning om ohälsosamma matvanor. Det kan jämföras med att i åtta av de landsting som har lämnat uppgifter till Socialstyrelsen är det mindre än 2 procent av patienterna i primärvården som har fått någon form av rådgivning om ohälsosamma levnadsvanor. Det är också stora skillnader i vilken utsträckning man använder de samtalsmetoder som prioriteras högst av Socialstyrelsen. Västernorrland och Västmanland har kommit förhållandevis långt när det gäller att etablera rekommenderade metoder. Västernorrland ligger i topp bland landsting och regioner när det gäller rådgivning om ohälsosamma matvanor och rökning. Västernorrland, tillsammans med Västmanland och Sörmland genomför förhållandevis många rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet. När det gäller rådgivande samtal om alkohol ligger Skåne och Västmanland högre än övriga landsting och regioner. Mönstret med stora skillnader mellan landstingen både när det gäller om det ges någon rådgivning överhuvudtaget och om man följer de metoder som Socialstyrelsen rekommenderar är det samma för alla levnadsvanor. Det är således inte en jämlik vård som patienter i primärvården får när det gäller stöd till mer hälsosamma levnadsvanor.

SOCIALSTYRELSEN 2018-11-15 4(5)

SOCIALSTYRELSEN 2018-11-15 5(5)