Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 18 november 2015

Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 18 november 2015

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 18 november 2015 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland - slutrapport Diarienummer HS 448-2015 2. Motion av Maddelen Larsson m fl (SD) om utbyte av sprutor och kanyler Diarienummer HS 263-2015 3. Kompletterande område till regional utvecklingsplan för psykiatrin Diarienummer HS 447-2015 4. Sahlgrenska Universitetssjukhusets särskilda uppdrag Diarienummer HS 426-2015 5. Godkännande av ansökan till Vårdval Rehab i Lilla Edets kommun Diarienummer HS 271-2015 6. Åtgärder i hälso- och sjukvården med anledning av de ökande flyktingströmmarna Diarienummer HS 323-2015 7. Bättre råd och stöd på distans Diarienummer HS 449-2015 8. Delegeringsärenden Diarienummer HS 38-2015 9. Anmälningsärenden Diarienummer HS 54-2015 Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2015-11-18 2 (2) Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören B. - Västra Götalandsregionens arbete med rikssjukvårdsuppdrag. - Utredningen om högspecialiserad vård. /Peter Lönnroth C. Detaljbudget hälso- och sjukvårdsstyrelsen /Peter Amundin Eventuella tillkommande ärenden Jonas Andersson Ordförande

Ärende 1

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-11-11 Diarienummer HS 448-2015 Ärende 1 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Marie Olhede Telefon: 0761-16 90 01 E-post: ann-marie.olhede@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland slutrapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut för egen del: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner rapporten. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 2. Regionfullmäktige godkänner rapporten. Sammanfattning av ärendet Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015 godkändes av regionfullmäktige i april 2012. Utvecklingsstrategin för tandvård har betytt att ett stort antal konkreta förslag på åtgärder från Västra Götalandsregionens styrelser, nämnder och tjänstemannaorganisation har samlats och genomförts. Utförda och eventuella nya uppdrag har sammanställts i en slutrapport. Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015 slutrapporteras i och med denna. Fördjupad beskrivning av ärendet Förslaget till Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015 godkändes av regionfullmäktige i april 2012. Arbetet med att verkställa utvecklingsstrategin har kontinuerligt relaterats till det bakomliggande förarbetet. Slutrapporten beskriver vilka uppdrag som redan är utförda och vilka som eventuellt kommer att överföras till nya uppdrag. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-11-11 Diarienummer HS 448-2015 2 (2) Tandvårdsfrågorna i Västra Götaland har i och med utvecklingsstrategin lyfts in i ett större sammanhang. Uppdraget från regionfullmäktige bestod av närmare 50 olika utvecklingsuppdrag och spände över ett stort antal perspektiv. Genomförandet har skett från andra hälften av 2012 fram till och med september 2015. Eftersom många uppdrag är beroende av varandra har flera av dem inletts i etapper under tiden och vissa av dem har nyligen inletts. Beredning Ärendet är berett inom styrgruppen för utvecklingsstrategi för tandvård. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland - slutrapport Beslutet skickas till Regionstyrelsen

1 (15) Slutrapport 2015-09-24 Diarienummer RS 3792-2014 Västra Götalandsregionen KC HS/Enhet tandvård Handläggare: Ann-Marie Olhede 0761-16 90 01 ann-marie.olhede@vgregion.se Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland slutrapport 1

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Förord Detta är slutrapporten för ett långt och omfattande uppdrag. Många personer har varit inblandade under resans gång från förstudier, förarbeten och förslag till Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015. Även under genomförandet har många varit engagerade i att förbättra, stärka och utveckla tandvården i Västra Götaland. Till var och en som varit med och delat med sig av sin kompetens och sina erfarenheter vill jag rikta ett stort och välförtjänt: TACK! Ann-Marie Olhede Koncernstab hälso- och sjukvård Enhetschef Enhet tandvård

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Innehåll Förkortningar... 5 Inledning... 5 Uppdragen och genomförandet... 6 Del 1 HSA: Långsiktig struktur, utveckling och inriktning... 6 1.1 Uppdrag: Utveckla en modell att användas av HSN för beskrivning och fördelning av tandvårdens resurser.... 6 1.2 Uppdrag: Utveckla tydliga och konkurrensneutrala ersättningsmodeller för tandvården i Västra Götaland... 6 1.3 Uppdrag: Använda det nationella åtgärdsbaserade systemet för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader... 7 1.4 Uppdrag: Utarbeta system för att konkurrensutsätta STV... 7 1.5 Uppdrag: Definiera det lagstadgade planeringsansvaret för vuxnas tandvård... 7 1.6 Uppdrag: Göra en långsiktig analys av tandhälsan och av framtidens vårdbehov... 7 Del 2 HSA: Tandvården ska vara tillgänglig, öppen och transparent... 8 2.1 Uppdrag: Informera invånare om väntetider till tandvård... 8 2.2 Uppdrag: Skapa öppna jämförelser inom STV... 8 2.3 Uppdrag: Informera om fysisk tillgänglighet till STV och ATV... 8 2.4 Uppdrag: Bevaka att 1177 och vgregion.se är uppdaterade inom tandvård... 8 Del 3 HSA: Tandvård som en del av den medicinska vården... 9 3.1 Uppdrag: Förbättra möjligheten för tandvården att vara en del av den medicinska vården. Detta genom tydligare uppdrag och mål samt systematisk uppföljning oavsett vårdgivare... 9 3.2 Uppdrag: Säkra följsamhet till Regler om Särskilt Tandvårdsstöd i Västra Götaland 9 3.3 Uppdrag: Föreslå organisationstillhörighet för käkkirurgi efter uppföljning och kunskapsinhämtning... 9 Del 4 HSNK: Samordnade beställningar... 10 4.1 Uppdrag: Samordna beställningar i en vårdöverenskommelse mellan alla HSN... 10 Del 5 HSNK: Att nå riskgrupper... 11 5.1 och 5.2 Uppdrag: Följa vårdkonsumtionen hos utsatta grupper och analysera särskilda behov av resurser samt konkretisera förslagen att nå de invånare som har störst behov.... 11 5.3 Uppdrag: Utarbeta metoder att nå äldre sköra över 75 år... 12 5.4 Uppdrag: Stimulera utförare att utveckla tandvårdspersonalens hälsopedagogiska kompetens... 12 5.5 Uppdrag: Inventera och föreslå kostnadseffektiva goda exempel för olika riskgrupper... 12 Del 6 FTV: Forskning, utbildning och kompetensförsörjning... 13 Forskning uppdrag 6.1 till 6.4... 13 6.1 Uppdrag: Fortsätta utveckla den i dag framstående odontologiska positionen inom internationell forskning.... 13

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) 6.2 Uppdrag: Utöka forskningsuppdrag avseende de kunskapsluckor som identifierats i samband med nationella genomgångar... 13 6.3 Uppdrag: Ta initiativ för att bidra till fler innovationer i vården och en starkare positionering i internationella forskningsprogram.... 13 6.4 Uppdrag: Satsa offensivt på yngre forskares karriärmöjligheter, öka antalet docentkompetenta forskare samt ge klinisk forskning ett meritvärde vid chefsrekrytering.... 13 Utbildning och kompetensförsörjning uppdrag 6.5 till 6.11... 14 6.5 Uppdrag: Öka utbildningsplatserna för tandhygienister snarast med 10-20 platser samt öka regionala specialistutbildningsplatser från 13 till 18 platser.... 14 6.6 Uppdrag: Säkra finansiering av den kliniska undervisningen (VFU) för tandhygienister. Även finansiering av specialistutbildning ska ingå i planen.... 14 6.7-6.10 Uppdrag: Utarbeta en kompetensförsörjningsplan som klarar generationsväxlingen och definierar personalbehoven över tid. Planen ska beakta framtidens arbetssätt samt framtida vårdbehov med hänsyn till data från Del 1. Vårdgivarnas eget ansvar för personalförsörjning i relation till den övergripande planen ska framgå... 14 6.11 Uppdrag: Säkra tillgången till tandvård i glest befolkade områden genom att tänka nytt och brett.... 15 Slutord och rekommendationer... 15

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Förkortningar VGR Västra Götalandsregionen RF Regionfullmäktige RS Regionstyrelsen HSU Hälso- och sjukvårdsutskottet HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSA Hälso- och sjukvårdsavdelningen HSN Hälso- och sjukvårdsnämnderna HSNK Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli SKL Sveriges Kommuner och Landsting FTV Folktandvården i Västra Götaland ATV Allmäntandvården STV Specialisttandvård VÖK Vårdöverenskommelse mellan tandvårdsstyrelsen och 12 HSN Inledning Förslaget till Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015 1 godkändes av regionfullmäktige i april 2012 2. Arbetet med att verkställa utvecklingsstrategin har kontinuerligt relaterats till det bakomliggande förarbetet. Denna slutrapport beskriver vilka uppdrag som redan är utförda och vilka som eventuellt kommer att överföras till nya uppdrag. Tack vare utvecklingsstrategin har tandvårdsfrågorna i Västra Götaland lyfts in i ett större sammanhang. Uppdraget från Regionfullmäktige bestod av närmare 50 olika utvecklingsuppdrag och spände över ett stort antal perspektiv. För att på bästa sätt genomföra alla uppdrag enligt utvecklingsstrategin, valde enhet tandvård (tidigare Tandvårdsenheten) att dela in uppdraget i sex huvuddelar och fördela dessa på de tre aktörer som ansvarar för frågorna inom Västra Götalandsregionen. Privata vårdgivare och Sahlgrenska Akademin har deltagit i de uppdrag som berört dem. En handlingsplan för genomförandet har förtydligat uppdragen 3. HSA HSNK FTV har i huvudsak utvecklat ägarstyrningsfrågor har utvecklat behovs- och beställningsfrågor har behandlat utbildnings- och forskningsfrågor Genomförandet har skett från andra hälften av 2012 fram till och med september 2015. Eftersom många uppdrag är beroende av varandra har flera av dem inletts i etapper under tiden och vissa av dem har nyligen inletts. 1 Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015 2 RF:s beslut om regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 3 Handlingsplan för genomförande av utvecklingsplan för tandvård i Västra Götaland

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Uppdragen och genomförandet Del 1 HSA 4 : Långsiktig struktur, utveckling och inriktning 1.1 Uppdrag: Utveckla en modell att användas av HSN för beskrivning och fördelning av tandvårdens resurser. Hantering: Detta har samordnats i uppdragen om översyner av resursfördelningsmodeller i VGR där uppdraget Politisk styrgrupp för översyn av resursfördelningsmodell och utveckling av ersättningssystem är startat under 2015. Bilaga: Protokoll från RS - 208 Politisk styrgrupp för översyn av resursfördelningsmodell och utveckling av ersättningssystem Resultat: Uppdraget är slutfört. 1.2 Uppdrag: Utveckla tydliga och konkurrensneutrala ersättningsmodeller för tandvården i Västra Götaland Hantering: Två utredningar pågår parallellt en för STV och datafångst samt en för ATV. En förstudie gjordes våren 2014 och genomförandet pågår sedan hösten 2014. Bilaga: Regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård Resultat: Ersättningsmodell för ATV får uppdaterade fördelningsnycklar och ersättningsmodell för STV kommer att bygga på prestationsersättning. Åtgärd: De föreslagna förändringarna kommer att skuggregistreras under 2016. Överenskommelser och avtal påverkas från år 2017 (Se även 1.4). 1.2.1 Den förändrade ersättningen för ATV Hantering: Kapitationsersättning för barn och tonåringar 3-19 år består på nuvarande nivå. En ny fördelningsmodell utifrån Care need index (CNI) kommer att införas och de socioekonomiska fördelningsnycklar som använts av både HSN och HSU avskaffas. Förändringen innebär att för individer i socioekonomiskt utsatta områden får tandvårdsklinikerna ersättning genom att samtliga extra pengar för socioekonomi fördelas genom CNI. Omfördelning av pengar mellan HSS till HSN kan ske i budget 2017. Totalt kommer inte ramen för ersättningen att förändras. Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Förändringen kommer att skuggregistreras under 2016 då också ett beslut om den föreslagna modellen kommer att föreläggas politiken. 1.2.2 Den förändrade ersättningsmodellen för STV Hantering: STV till barn och tonåringar föreslås bli ersätts genom prestation. För detta kommer den nationella tandvårdstaxas struktur samt FTV:s prislista att användas. Ett fåtal nya åtgärder inom pedodonti kommer att behöva införas. Ett ekonomiskt tak per vårdgivare införs: 40 procent av den förväntade ersättningen betalas ut som fast ersättning och resterade 60 procent betalas ut löpnade efter godkänd prestation. Regelbundna dialoger om prestationer kommer att föras med ansvarig från respektive vårdgivare. Ingen socioekonomisk viktning ska ges. IT-stödet kommer att påverkas till viss del för att kunna registrera enligt utredningens förslag. Bilaga: Slutrapport ersättningsmodell för specialisttandvård och datafångst Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Förändringen kommer att skuggregistreras i ett genomförandeprojekt under 2016 då också beslut om den föreslagna modellen kommer att föreläggas politiken. 4 Hälso- och sjukvårdsavdelningen har haft ledningsansvaret.

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) 1.3 Uppdrag: Använda det nationella åtgärdsbaserade systemet för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader Uppdraget är inarbetat i 1.2 ovan. Resultat: Uppdraget är slutfört. 1.4 Uppdrag: Utarbeta system för att konkurrensutsätta STV Hantering: Arbetet med att definiera gränssnitt mellan ATV och STV har genomförts och en riktlinje är antagen. Vårdvolymer och nuvarande ersättningar kommer att framgå klarare i och med att uppdrag 1.2.2 genomförs. Inventering av konkurrensutsatt STV inom landstinget i Stockholm och Region Skåne har skett. Bilaga: Regional medicinsk riktlinje: Ansvarsfördelning mellan allmäntandvård och specialisttandvård Resultat: Förutsättningarna för en konkurrensutsättning föreligger. Uppdraget är slutfört. Åtgärd: I budget 2016 har regionfullmäktige återkommit med uppdraget att öppna för en vårdvalsreform inom STV. 1.5 Uppdrag: Definiera det lagstadgade planeringsansvaret för vuxnas tandvård Hantering: En workshop med intressenter från privata vårdgivare, fackförbund, institutionen för odontologi, beställare, FTV och Socialstyrelsen hölls i juni 2014. Syftet var att ge råd till VGR hur ett modernt planeringsansvar kan utformas. Materialet har bearbetats vidare av en mindre arbetsgrupp med sakkunniga från Örebro läns landsting. Bilaga: Sammanfattning från workshop inför utformningen av planeringsansvaret Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Framtagandet av uppföljningsplan förs över till 2016. 1.6 Uppdrag: Göra en långsiktig analys av tandhälsan och av framtidens vårdbehov Hantering: Uppgifter om tandhälsan hos barn och tonåringar lagras systematiskt hos VGR sedan år 2008. Uppgifter om den vuxna befolkningens tandhälsa finns fram tills nu inte samlad annat än som uppgifter om tandvårdskonsumtion. Data om vuxna invånares tandvårdskonsumtion på aggregerad nivå finns nu beskriven av docent Anna-Lena Östberg i en rapport till HSU. Longitudinella data finns inte tillgängliga för vuxentandvård. Data om tandvårdspersonalens ålder fördelat på verksamhets ort och privat eller offentlig verksamhet finns tillgänglig. Dessa data visar på stora pensionsavgångar inom tio år framför allt för tandläkare. Bilaga: Tandvårdskonsumtion hos vuxna befolkningen samt tandvårdspersonalens ålder Rapport 2014 Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Skillnader i tandvårdskonsumtionen hos den vuxna befolkningen måste följas systematiskt. Tillgången till tandvårdspersonal kommer att förändras inom en snar framtid, se uppdrag 6.8. Beslut om en uppföljningsplan av vuxnas tandvårdskonsumtion och personaltillgången förs över till 2016.

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Del 2 HSA 5 : Tandvården ska vara tillgänglig, öppen och transparent 2.1 Uppdrag: Informera invånare om väntetider till tandvård Hantering: Aktuella väntetider både till ATV och STV finns nu på FTV:s webbplats. Över 90 procent av alla STV-besök i Västra Götaland görs hos FTV. Bilaga: FTV väntetider till ATV FTV väntetider till STV Resultat: Uppdraget är slutfört. 2.2 Uppdrag: Skapa öppna jämförelser inom STV Hantering: Det är samverkan på det nationella planet som ska prioriteras i stället för att utarbeta lokala system. Därför har Socialstyrelsen publicerat ett stort antal förslag till nationella jämförelser, och det pågår ett arbete inom ramen för SKL:s tandvårdsnätverk med uppdrag att peka ut vilka av dessa jämförelser som ska göras lika mellan landstingen. Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Beslut om uppföljningsplan för öppna jämförelser av STV överförs till 2016. De öppna jämförelser som prioriteras av SKL enligt ovan ska följas av VGR. 2.3 Uppdrag: Informera om fysisk tillgänglighet till STV och ATV Hantering: Information finns på VGR:s webbplats. FTV har uppnått sitt tillgänglighetsmål och i Tillgänglighetsdatabasen (TD2) finns den fysiska tillgängligheten beskriven. Det är möjligt för privata vårdgivare med avtal att ansluta sig till TD2. Det är endast ett fåtal privata vårdgivare som har gjort detta. Bilaga: TD2 tillgänglighetsdatabasen Tillgänglig tandvård för alla Resultat: Uppdraget är slutfört. 2.4 Uppdrag: Bevaka att 1177 och vgregion.se är uppdaterade inom tandvård Hantering: Efter genomgång av 1177:s nationella och regionala webbsidor konstateras att tandvårdsfrågor står på många olika sidor. En regelbunden inventering kommer att ske med initiativ från enhet tandvård. Resultat: Uppdraget är slutfört. 5 Hälso- och sjukvårdsavdelningen har haft ledningsansvaret.

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Del 3 HSA 6 : Tandvård som en del av den medicinska vården 3.1 Uppdrag: Förbättra möjligheten för tandvården att vara en del av den medicinska vården. Detta genom tydligare uppdrag och mål samt systematisk uppföljning oavsett vårdgivare Hantering: Ett utredningsuppdrag startade hösten 2014 med deltagare från olika tandvårdsaktörer. Syftet var att kartlägga många och olika processer för tandvård som del av den medicinska vården. Samverkan skedde även med Region Halland. När några processer kartlagts ändade styrgruppen inriktningen arbetet var utsiktslöst eftersom varje käkkirurgisk klinik arbetade olika. Uppdraget blev istället att hitta en konkurrensneutral ersättningsmodell konstruerad för att användas både av sjukhusen och av FTV:s STV. Arbetet skulle avslutas årsskiftet 2015/2016. Bilaga: Tandvård som ett led i den medicinska vården Delrapport Resultat: Uppdraget behöver arbeta vidare. Beslut om ny ersättningsmodell för käkkirurgi överförs till förlängt uppdrag 2016. Åtgärd: Dokumentation finns nu av ett antal käkkirurgiska processer vilket bidrar till förståelse för områdets komplexitet. Det fortsatta arbetet inriktas på gemensamt mål och ersättningsmodell. 3.2 Uppdrag: Säkra följsamhet till Regler om Särskilt Tandvårdsstöd i Västra Götaland Hantering: En verksamhet med kvalitetstandläkare har införts för att granska behandlingar inom nödvändig tandvård (så kallad N-tandvård). Kvalitetstandläkarna granskar slumpvis utvalda fakturor genom att begära in journaler. Sedan återkopplar de till behandlande tandläkare och vid dålig kvalitet eller åsidosättande av reglerna reduceras ersättningen. Verksamheten är i projektform men föreslås få en permanent form. Bilaga: Kvalitetsprojekt inom Nödvändig tandvård - Delrapport Läs mer: Kvalitetsgranskning inom N-tandvård Resultat: Uppdraget år slutfört. Åtgärd: En ökad följsamhet till Regler om Särskilt Tandvårdsstöd i Västra Götaland 7 har konstaterats. En permanent organisation skapas för att säkra att god tandvård och följsamhet till ersättningsmodellen. 3.3 Uppdrag: Föreslå organisationstillhörighet för käkkirurgi efter uppföljning och kunskapsinhämtning Hantering: Frågan om käkkirurgins organisatoriska tillhörighet gäller inte bara ett beslut om vem som ska vara huvudman utan gäller i första hand att det finns mål för verksamheten, en samlad rapportering, transparens i rapportering av vård och möjlighet att göra ekonomiska uppföljningar som är jämförbara i alla fall inom VGR:s enheter. Eftersom käkkirurgi i ett internationellt perspektiv är en av de två största tandvårdspecialiteterna finns det goda förutsättningar att överväga olika driftsformer. Frågan blir då inte lägre vem som ska vara huvudman för all käkkirurgi i VGR utan vem som kan uppfylla avtal- eller ackrediteringsvillkor och tillhandahålla en god hälso- och sjukvård och tandvård. Processer inom käkkirurgi är delvis kartlagda inom uppdraget i del 3.1. Ett ställningstagande kommer att hanteras tillsammans med uppdraget från RF om att förbereda för vårdval inom STV. Resultat: Uppdraget är förberett. 6 Hälso- och sjukvårdsavdelningen har haft ledningsansvaret. 7 Regler om Särskilt Tandvårdsstöd i Västra Götaland

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Del 4 HSNK 8 : Samordnade beställningar 4.1 Uppdrag: Samordna beställningar i en vårdöverenskommelse mellan alla HSN Hantering: Detta uppdrag ska samordnas med RS:s uppdrag om samordnad beställning av STV mm. Från utvecklingsstrategin kommer följande uppdrag: STV:s uppdrag ska utredas och definieras: Här har särskilt fokuserats på FTV:s ansvar att ge vård på lika villkor för alla invånare i Västra Götaland. STV:s uppdrag framgår nu av VÖK, RF:s budget och övriga styrdokument. Ersättningsmodellen för STV ska samordnas: Slutfört 2010. Gemensamma angelägenheter för de 12 HSN ska samlas centralt, dessa är: - Det specifika uppdraget för STV i Göteborg - Regionala och nationella kunskapscentra. - VGR:s ansvar för utbildning och handledning av den egna tandvårdspersonalen. Tidigare problem anses nu vara inaktuella därför föreslås att ansvar och resurser ska ligga kvar hos HSN. Konceptet God Vård ska integreras i tandvårdens beställning: Ingår i VÖK sedan 2012 (Fyrbodal och Göteborgsområdet) och 2013 (Skaraborg och S:a Älvsborg). Tandvårdstaxan ska användas som verktyg för vårdanalys: För tandvården finns ingen infrastruktur för vårdbeskrivning för ägare och beställare på samma sätt som i sjukvården. Uppdraget hanteras i samma delprojekt som utveckling av ersättningsmodeller och kommer att innehålla en integrerad lösning av ersättningsmodell, betalningsrutiner och ledningsinformation. Ett enhetligt system för beställning och uppföljning av käkkirurgi ska utarbetas: Käkkirurgi tillhör olika vårdförvaltningar i Västra Götaland och den organisatoriska hemvisten har därför diskuterats och utretts i flera omgångar. Det har dock saknats data om kvalitet, kostnader, vårdsamband och produktivitet för att ge underlag om vilken organisation som är mest ändamålsenlig. Uppdraget hanteras och samordnas med uppdrag om ersättningsmodell för övrig STV. Bilaga: Samordnad beställning av specialisttandvård mm Uppdrag och rapport Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Uppdragen är inarbetade i vårdöverenskommelsen med FTV från och med 2013/2014. 8 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har haft ledningsansvaret.

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Del 5 HSNK 9 : Att nå riskgrupper 5.1 och 5.2 Uppdrag: Följa vårdkonsumtionen hos utsatta grupper och analysera särskilda behov av resurser samt konkretisera förslagen att nå de invånare som har störst behov. Hantering: En arbetsgrupp har analyserat situationen för fyra kategorier invånare. Barn och unga vuxna som är svåra att nå. De barn och unga som aldrig eller sällan kommer till tandvården trots flera kallelser är en riskgrupp. Tandhälsan varierar, därför behöver hälsofrämjande och förebyggande insatser anpassas så att alla nås. Exempel: 2012 Startades i Göteborg EAB-projektet (Ej Avhörda Barn) för att få ner antalet barn och unga som uteblir vid kallelser till tandläkare. Uppföljning av projektet visar på väldigt goda resultat och arbetssättet infördes i hela Västra Götaland 2014. Yngre vuxna (20-30 år) som lever i utanförskap med bristande skolgång, arbetslöshet och försörjningsstöd är en känd riskgrupp för ohälsa. Exempel: Eftersom munhälsa och tandvård inte är prioriterat av personer med tungt missbruk, blir detta aktuellt först vid rehabilitering och ingår då i den individuella vårdplan som görs av kommunen. Dagens insatser för målgruppen från kommuner och VGR förefaller rimliga. Om kommunerna önskar kan FTV informera om vikten av att munhälsan uppmärksammas i samband med rehabilitering. Vuxna med psykisk ohälsa är en riskgrupp även när det gäller tandhälsa. Exempel: Sedan 2013 kan personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar få tandvård till samma kostnad som för övrig hälso- och sjukvård så kallad F-tandvård. Antalet personer beräknades till 3000 och flertalet av dessa har en allvarlig psykiskt funktionshinder. Det har varit svårt att få informationen om de nya stödmöjligheterna att tränga ned till de som har kontakt med de som är berättigade till stöd. Det har också framkommit kritik av krångliga ansöknings- och beslutsförfarande. Mer anpassad information och informationskanaler planeras. Personer 75+ som börjar bli sköra och riskerar att förlora regelbunden kontakt med tandvården. Exempel: Se uppdrag 5.3. Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Slutsatsen är att öka uppmärksamheten och samverkan kring dessa riskgrupper. De föreslagna åtgärderna uppdras alternativt arbetas in i vårdöverenskommelsen med FTV, psykiatri och primärvård för 2017/2018. 9 Hälso- och sjukvårdsavdelningen har haft ledningsansvaret.

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) 5.3 Uppdrag: Utarbeta metoder att nå äldre sköra över 75 år Hantering: Läget med allt fler sköra äldre har analyserats och arbetsgruppen föreslår att: Det treåriga projektet TAIK (Tandhygienist Anställd i Kommunen) bör följas noga för att eventuellt införas i hela Västra Götaland. Kommunerna bör i sina biståndsbedömningar uppmärksamma om personer har bristande kontakt med tandvården. När ROAG (en munbedömning inom Senior Alert) blir vanlig i den kommunala omvårdnaden i hela Västra Götaland ökar möjligheten att fånga upp dessa människor. FTV ges ett fortsatt ansvar för information och utbildning om äldres munhälsa. CÄT ska ge förslag på rutiner för att följa upp äldre patienter som lämnar återbud eller uteblir från avtalade besök. Syftet är att personerna inte ska förlora sin kontakt med tandvården. Barntandvårdens rutiner för EAB-barn (ej avhörda barn) är en bra förebild för nya rutiner. CÄT ska ge förslag för så kallad koncepttandvård för äldre. FTV:s Frisktandvård är bra även för äldre, men FTV planerar fler koncept exempelvis abonnemang på prevention. FTV bör erbjuda stöd till vårdenheterna i VG Primärvård i form av information om munhälsa till nyblivna pensionärer. HSNK/HSA bör följa upp hur vårdcentralerna fångar upp äldres behov av bra munhälsa. Avtalen om munhälsobedömningar (MHB) inom Särskilt Tandvårdsstöd löper ut 2015-12-31. Den nuvarande modellen ska att utvärderas för att se hur täckningsgraden kan förbättras. Även ersättningen för MHB ingår i den genomgripande översynen av tandvårdens ersättningsmodeller som påbörjas vintern 2013/14. Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: De föreslagna åtgärderna uppdras alternativt arbetas in i vårdöverenskommelsen med FTV, psykiatri och primärvård för 2017/2018. 5.4 Uppdrag: Stimulera utförare att utveckla tandvårdspersonalens hälsopedagogiska kompetens Resultat: Ingen åtgärd. 5.5 Uppdrag: Inventera och föreslå kostnadseffektiva goda exempel för olika riskgrupper Hantering: Överraskande få vetenskapliga publikationer som beskriver försök att utjämna skillnader i munhälsa kunde hittas. Resultat: Inga slutsatser kan dras.

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Del 6 FTV 10 : Forskning, utbildning och kompetensförsörjning FTV har valt att arbeta med nedanstående uppdrag samlade under två teman: - Forskning - Utbildning och kompetensförsörjning. Forskning uppdrag 6.1 till 6.4 Hantering: Arbetet har genomförts med utgångspunkt från Odont-Sam där målet var att skapa strategi för klinisk forskning inom tandvård. Bilaga: Forskningsstrategi mellan Institutionen för Odontologi och Folktandvården Västra Götaland Dokumentet innehåller en handlingsplan omfattande åtta punkter. 6.1 Uppdrag: Fortsätta utveckla den i dag framstående odontologiska positionen inom internationell forskning. Hantering: Forskningsstrategin ovan med gemensam handlingsplan för Institutionen för Odontologi och FTV. Resultat: Uppdraget är slutfört. 6.2 Uppdrag: Utöka forskningsuppdrag avseende de kunskapsluckor som identifierats i samband med nationella genomgångar. Hantering: FTV:s infrastruktur för klinisk forskning ska utvecklas generellt och inte ämnesbundet. Ytterligare klinisk forskning kräver utökade resurser, vilket Odont-Sam är positiv till. För att kvalitetssäkra forskningen, är det viktigt att ta vara på både befintliga och potentiella styrkeområden inom Institutionen för odontologi. Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Handlingsplaner finns och uppdateras årligen. 6.3 Uppdrag: Ta initiativ för att bidra till fler innovationer i vården och en starkare positionering i internationella forskningsprogram. Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Handlingsplaner finns och uppdateras årligen. Se Forskningsstrategin ovan; handlingsplanen 6:e punkten. 6.4 Uppdrag: Satsa offensivt på yngre forskares karriärmöjligheter, öka antalet docentkompetenta forskare samt ge klinisk forskning ett meritvärde vid chefsrekrytering. Hantering: Frågan hanteras i Forskningsstrategin ovan; handlingsplanen 3:e punkten. En heltids- och en halvtidsanställning för postdoktor inrättades 2014. Karriärvägen bör förutom steget till postdoktor nivå utredas för att skapa förutsättningar för meritering till högre akademisk nivå och därigenom stärka institutionens forskar- och lärarkollegium. Möjligheten för att allokera FoU-medel till yngre forskare skall utredas. Vad gäller meritvärde vid rekrytering av chefer saknas koncensus mellan Institutionen för Odontologi och FTV. Resultat: Uppdraget är slutfört. Åtgärd: Handlingsplaner finns och uppdateras årligen. 10 Folktandvården i Västra Götaland har haft ledningsansvaret.

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) Utbildning och kompetensförsörjning uppdrag 6.5 till 6.11 Arbetet har genomförts i samverkan och dialog mellan nationella aktörer och flera beredningsoch beslutsorgan inom VGR. 6.5 Uppdrag: Öka utbildningsplatserna för tandhygienister snarast med 10-20 platser samt öka regionala specialistutbildningsplatser från 13 till 18 platser. Hantering: Utbildningen för tandhygienister har ökat med tio platser. För att klara behovet i Västra Götaland krävs ytterligare 20 platser, det innebär totalt 50 platser. Flera skrivelser till universitet och återkommande uppvaktningar har inte gett resultat. FTV:s tandvårdsledning har även uppmärksammat utbildningsdepartementet om den bristande tillgången av tandhygienister. Antalet specialistutbildningsplatser har ökats med fem platser. Utöver uppdraget har FTV agerat för att trygga kompetensförsörjningen av tandsköterskor. Bilaga: Skrivelse till utbildningsdepartementet Skrivelse till personalutskottet Resultat: Uppdraget är slutfört men uppdraget att öka utbildningsplatserna för tandhygienister förs över till 2016. Åtgärd: Fortsatt arbete kring kompetensförsörjningen av tandsköterskor bör föras över som ett nytt uppdrag 2016. 6.6 Uppdrag: Säkra finansiering av den kliniska undervisningen (VFU) för tandhygienister. Även finansiering av specialistutbildning ska ingå i planen. Hantering: Orsaken till den alltför låga ersättningen för tandhygienisternas VFU har utretts. Beslut har tagits i Budget 2015 där FTV:s extraordinära kostnad är identifierad och ersatt avseende 20 platser. Bilaga: Utredning om tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, samverkan och finansiering mellan Institutionen för Odontologi och Västra Götalandsregionen Resultat: Uppdraget är slutfört avseende 20 utbildningsplatser. Åtgärd: Arbetet med finansieringen av ytterligare tio utbildningsplatser förs över till nytt uppdrag 2016. 6.7-6.10 Uppdrag: Utarbeta en kompetensförsörjningsplan som klarar generationsväxlingen och definierar personalbehoven över tid. Planen ska beakta framtidens arbetssätt samt framtida vårdbehov med hänsyn till data från Del 1. Vårdgivarnas eget ansvar för personalförsörjning i relation till den övergripande planen ska framgå. Hantering: Uppdragen 6.7-6.10 hanteras i uppdraget Kompetensförsörjning av hälso- och sjukvården. Analyser av framtida behov av kompetensförsörjning utgår från prognoser för invånarnas tandhälsa kopplat till arbetsfördelningen mellan tandvårdens yrkeskategorier. Utifrån detta har FTV exempelvis fastställt målet att 2015 ha en tandhygienist per tandläkare inom sin ATV. Trenden är den samma inom privattandvården. Analyser och kompetensförsörjningsplan uppdateras årligen. Gemensam bilaga: Kompetensförsörjning av hälso- och sjukvården Åtgärder: - Beslut om en uppföljningsplan av personalbehovet kopplat till vuxnas tandvårdskonsumtion förs över till 2016, se uppdrag 1.6. - Utveckling pågår löpande för att inkludera både framtida arbetssätt och vårdbehov i bedömning av kompetensbehov. Resultat: Uppdragen 6.7-6.10 är slutförda.

Utvecklingsstrategi för tandvård, 2015-09-24 (15) 6.11 Uppdrag: Säkra tillgången till tandvård i glest befolkade områden genom att tänka nytt och brett. Hantering: FTV har åren 2012-2015 arbetat löpande med uppdraget i dialog med HSNK när det gäller vårdöverenskommelser. Det har resulterat i belöningsfaktorer (framförallt för tandläkare), sommarskola för tandläkarstuderande, verksamhetsförlagd undervisning för tandläkar- och tandhygieniststudenter, KUT-utbildning och kontaktnät mot tandläkare med EUutbildning och insatser för att säkra tandsköterskeutbildningen. Resultat: Uppdraget är slutfört. Utvecklingen pågår löpande och berör helt eller delvis andra uppdrag enligt ovan. Slutord och rekommendationer Utvecklingsstrategi för tandvård har betytt att ett stort antal konkreta förslag på åtgärder från Västra Götalandsregionens styrelser, nämnder och tjänstemannaorganisation har samlats och genomförts. De åtgärder som inte är helt slutförda rekommenderas att delas upp i två kategorier: - De som planeras att slutföras helt under 2016. - De som planeras att slutföras senare och de som bedöms inte kunna utföras alls. De pågående arbetet med slutförande 2016 föreslås få fortsätta med uppdraget utan att en ny uppdragshandling måste skrivas. Göteborg den 16 september 2015 Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

Ärende 2

1 (2) Yttrande Datum 2015-11-11 Diarienummer RS 1270-2015 Ärende 2 och HS 263-2015 Motion av Maddelen Larsson med flera (SD) om utbyte av sprutor och kanyler Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Maddelen Larsson m.fl. (SD) har i en motion föreslagit att Västra Götalandsregionen ska lämna ett yttrande till regeringen med syfte att ändra nuvarande lagstiftning så att även personer under 20 år kan delta i sprututbytesprogram. Regionstyrelsen har remitterat frågan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 angett att man överväger ändringar av nuvarande lag och har genomfört hearing i sakfrågan för att samla argument för och emot en sänkning av åldersgränsen. Frågan kommer på remiss till landstingen. Västra Götalandsregionen avvaktar denna remiss och lämnar då yttrande i frågan. Därför avslås motionen. Fördjupad beskrivning av ärendet Lagen om sprutor och kanyler (2006:323) reglerar sprututbytesverksamhet i landet. I lagen fastslås åldersgränsen till 20 år. I slutrapporten från Missbruksutredningen (SOU 2011:35) föreslogs en ändring i lagen, att åldersgränsen sänks från 20 till 18 år, under förutsättning att det finns ett dokumenterat injektionsmissbruk. Vissa remissinstanser avvisade detta förslag med hänvisning bland annat till LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga). Andra menar att en sänkning av åldersgräns kan skapa bättre förutsättningar att minska spridning av smittsamma sjukdomar. För Västra Götalandsregionens del har hälso- och sjukvårdsstyrelsen tagit initiativ till en fördjupad dialog med kommunerna om sprututbytesverksamhet. Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-11-11 Diarienummer RS 1270-2015 och HS 263-2015 2 (2) Regeringen anordnade den 11 juni 2015 en hearing på Socialdepartementet för att lyssna till och diskutera argument för och mot en sänkt åldersgräns från nuvarande 20 år. Syftet var att samla information och diskutera eventuella föroch nackdelar med en förändrad åldersgräns utifrån såväl ett behandlingsperspektiv som ett smittskyddsperspektiv, innan regeringen fattar beslut om det är lämpligt att sänka åldersgränsen. I regeringens förslag för statens budget för 2016 framkommer att regeringen överväger vissa ändringar i lagen om utbyte av sprutor och kanyler i syfte att öka tillgänglighet till sådana insatser. Regeringskansliet kommer att hantera denna fråga tillsammans med andra sprututbytesrelaterade frågor i en departementspromemoria som ska skrivas och remitteras under 2015. Västra Götalandsregionen avvaktar denna promemoria och lämnar yttrande i frågan när den skickas ut på remiss. Därför avslås motionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Motionen Beslutet skickas till Regionstyrelsen

Ärende 3

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2015-11-11 Diarienummer HS 447-2015 Ärende 3 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: 070-854 02 95 E-post:lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kompletterande område till regional utvecklingsplan för psykiatrin Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner kompletterande avsnitt om posttraumatiskt stressyndrom. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att prioritera området posttraumatiskt stressyndrom gentemot andra områden i den regionala utvecklingsplanen i det samlade förslaget om användning av utvecklingsmedel för psykiatrin under 2016. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige har antagit en regional utvecklingsplan för psykiatrin 2014-2018, för vård och behandling av ungdomar och vuxna som har behov av specialistpsykiatriska insatser inom allmänpsykiatrin. Diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) finns inte med i den regionala utvecklingsplanen, men är ändå ett område där det behövs regional utveckling och samordning. Komplettering är nu gjord med ett avsnitt om PTSD. Alla avsnitt i den regionala utvecklingsplanen har åtgärder som behöver finansieras. I och med att PTSD-avsnittet godkänns kommer behovet av finansiering på detta område att bedömas och prioriteras gentemot de andra områdena. Ett samlat ärende om hur de medel som är avsatta för psykiatrin under 2016 kommer att behandlas på hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december 2015. Fördjupad beskrivning av ärendet PTSD är ett allvarligt tillstånd med svårt psykiskt lidande, förhöjd suicidrisk och med hög samsjuklighet. Posttraumatiska stressreaktioner PTSD kan uppkomma dels efter tydligt identifierbara avgränsade Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-11-11 Diarienummer HS 447-2015 2 (3) traumatiska händelser dels efter tidig upprepad traumatisering och benämns då komplex PTSD. Det finns nationella och internationellt riktlinjer och konsensusbaserade rekommendationer, med forskningsstöd, för omhändertagande och behandling vid allvarliga händelser. Behandling med traumaspecifik psykoterapi är förstahandsval vid PTSD. Primärvården, framförallt, behöver förstärka sitt arbete inom diagnosområdet PTSD även om detta inte är föremål för Regionala utvecklingsplan för psykiatrin. Inom den psykiatriska vården är förekomst av komplexa trauman vanligt men inslaget av traumatisering uppmärksammas inte alltid. Patienterna behandlas många gånger för de sekundära symtomen exempelvis depression, missbruk, sömnstörning och självskadebeteende, med begränsad framgång. Med ökad kunskap och strukturerade rutiner för upptäckt och identifiering torde antalet PTSD-diagnoser öka och därmed behovet av insatser. Ofta krävs långvarig kombinationsbehandling med såväl psykoterapi som fysioterapi, psykosociala insatser och farmaka. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra allvarlig symtom- och sjukdomsutveckling. Detta resulterar i ett mindre behov av omfattande insatser. Prognosen för kommande års omfattande migration från krigshärjade länder pekar också mot en kraftigt ökad förekomst av PTSD och därmed ökade behov av insatser och behandling för dessa. Satsningar både på kompetensutveckling och på reella resurstillskott behövs för att ta hand om en ökande mängd traumatiserade människor. Specialiserade enheter med sammansatt kompetens och strukturerade behandlingsupplägg för PTSD-problematik behövs inom hela regionen Alternativet till extra satsningar riskerar att bli än kostsammare för såväl individerna som samhället både i ekonomiska och hälsomässiga termer. Finansiering Alla avsnitt i den regionala utvecklingsplanen har åtgärder som behöver finansieras. I och med att PTSD-avsnittet godkänns kommer behovet av finansiering på detta område att bedömas och prioriteras gentemot de andra områdena i utvecklingsplanen. Ett samlat ärende om hur de medel som är avsatta för psykiatrin under 2016 kommer att behandlas på hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december 2015. Beredning Kompletteringsavsnittet har tagits fram i en arbetsgrupp med utnämnda representanter från allmänmedicinska sektorsrådet inklusive kris- och

Datum 2015-11-11 Diarienummer HS 447-2015 3 (3) traumamottagningen samt vuxenpsykiatriska sektorsrådet. Synpunkter på kompletteringen har inhämtats från förvaltningarnas verksamheter via sektorsråden. Koncernstab hälso-och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Avdelningschef Vårdens innehåll och kunskap Bilaga PTSD-avsnittet till den regionala utvecklingsplanen Besluten skickas till Sjukvårdsförvaltningarna Lise-Lotte Risö Bergerlind för vidarebefordran till berörda sektorsråd Elna Persson

Posttraumatiskt stressyndrom - Post-Traumatic Stress Disorder (PTSD)-basfakta kring tillståndet inkl. epidemiologi PTSD är ett allvarligt tillstånd med svårt psykiskt lidande, förhöjd suicidrisk och med hög samsjuklighet. Kompetensen för att diagnostisera, bemöta och behandla PTSD är i dagsläget otillräcklig och ojämnt fördelad inom specialistpsykiatrin i regionen. Personer med PTSD erbjuds därmed inte likvärdig vård inom regionen. Prognosen för kommande års omfattande migration från krigshärjade länder pekar mot en kraftigt ökad förekomst av PTSD. Med ökad kunskap och strukturerade rutiner upptäcks fler personer med komplex posttraumatisk problematik i specialistpsykiatrin vilket ökar behovet av traumainriktad behandling men också möjligheten till framgångsrik behandling. En fortsatt satsning på utbildning i traumatologi tillsammans med utarbetande av strukturerade arbetsmodeller för posttraumatiska stressyndrom men även resurstillskott och inrättande av specialiserade enheter är nödvändigt för att kunna möta de ökade behoven. Posttraumatiska stressreaktioner delas in i två huvudgrupper. Posttraumatiskt stressyndrom (typ A) är en långvarig eller fördröjd reaktion på en exeptionell, tydligt identifierbar och avgränsad händelse (t.ex. olyckor, misshandel, våldtäkt). Traumat kan vara en enstaka händelse eller en serie av händelser som inneburit död, allvarlig skada eller hot mot egen och/eller andras fysiska överlevnad och integritet. Händelsen som personen varit utsatt för, bevittnat eller underrättats om har medfört intensiv rädsla, skräck eller hjälplöshet. Händelsen ska vara av sådan karaktär att den förväntas medföra kraftig påverkan på de flesta människor. Post traumatiskt stressyndrom (typ B) är en reaktion på upprepad och ibland långvarig och omfattande traumatisering, exempelvis systematisk fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller betydande omsorgssvikt och benämns komplex PTSD eller DESNOS (Disorders of Extreme Stress, Not Otherwise Specified). I många fall kan det beskrivas som en allvarlig och kronisk interpersonell traumatisering. PTSD karaktäriseras av fyra typer av symtom: - återupplevande av traumat i drömmar och flashbacks, i form av minnesbilder, sinnesintryck eller kroppsliga reaktioner med starka obehagskänslor - undvikande av sådant som påminner om traumat, - negativa symtom känslomässig stumhet, socialt tillbakadragande, sänkt själslig vitalitet och depressivitet - överspändhet, en förhöjd anspänning kroppsligt och själsligt. Vid komplex PTSD (typ B) är symtombilden oftast mer varierande. Förutom kardinalsymtomen ovan tillkommer associerade symtom såsom nedsatt förmåga till affektoch impulsreglering, dissociation (diskontinuitet i upplevelse av självet, andra, tid eller plats är vanligt förekommande symtom hos traumatiserade personer), självbildsproblematik, relationella svårigheter, somatisering och förlust av mening i tillvaron. Problematiken inverkar således på individens hela funktion: affektivt, kognitivt, relationellt och somatiskt.

Individens utvecklingsnivån och den interpersonella kontexten för traumatiseringen är av avgörande betydelse för svårigheten i de psykiska reaktionerna och pålagringarna. Traumat förblir många gånger dolt i den komplexa symtombilden och samsjukligheten med andra psykiatriska diagnoser är också hög. Inom den psykiatriska vården är förekomst av komplexa trauman vanligt men inslaget av traumatisering uppmärksammas inte alltid. Patienterna behandlas många gånger för de sekundära symtomen exempelvis depression, missbruk, sömnstörning och självskadebeteende, med begränsad framgång. Risken att utveckla kroniskt posttraumatiskt stressyndrom beror på faktorer såväl före, under som efter traumat. Ökad risk föreligger om det finns individuella sårbarhetsfaktorer såsom tidigare trauman i livet, psykisk ohälsa, låg utbildnings- och socioekonomisk nivå. Kvinnor har också högre risk för att utveckla PTSD än män.traumats karaktär och individens upplevelse av hot under traumat har betydelse för reaktionen. Allvarlig exponering och avsiktliga mellanmänskliga våldshandligar ökar risken för PTSD, jämfört med olyckor eller naturkatastrofer. Traumatisk förlust i samband med händelsen medför också ökad risk. Likaså är den sociala situationen och det sociala stödet av betydelse för reaktionen. Skyddsfaktorer är grundläggande trygghet i tillvaron, högre utbildningsnivå och gott socialt stöd. 1 Migrationsrelaterad stress d.v.s. den stress det innebär med uppbrott, omställning och nyetablering i alla aspekter av livet i samband med migration, försvårar återhämtning efter traumatisering. Över hälften av en befolkning (50-70%) kommer uppskattningsvis att utsättas för potentiellt traumatiska händelser under sin livstid men endast omkring 10% av dessa utvecklar allvarligare posttraumatiska stressreaktioner. Livstidsprevalensen för PTSD i västerlandet är 5-10 procent och punktprevalensen 1-3 procent (Michel, P-O. Modernt krisstöd, 2014 Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri). I befolkningsgrupper som varit med om krig och naturkatastrofer kan förekomsten av PTSD vara betydligt högre, upp till 20-30 %. Migrationen till Sverige är stor och väntas öka framöver, många kommer från länder med krigstillstånd. Prognosen för antalet asylsökande 2015 är 80 000-105 000 2 och länstalet för Västra Götaland cirka 9 500 3. Samma migrationssiffror beräknas gälla även för de närmast kommande åren. Starka initiala stressreaktioner på exeptionella händelser är normalt och ska inte patologiseras. Om det föreligger PTSD- symtom under den första månaden efter traumat, i kombination med dissociativa symtom, används diagnosen akut stressyndrom (ASD). För de flesta klingar reaktionen av men en del utvecklar ett posttraumatiskt stressyndrom. För PTSD-diagnos ska symtomen ha hållit i sig mer än en månad och orsaka tydligt lidande och/eller nedsatt funktionsförmåga. PTSD är ett allvarligt tillstånd med svårt psykiskt lidande, förhöjd suicidrisk och med hög samsjuklighet, 80-85 %, vanligast är sömnstörning, ångestsyndrom, depression, missbruk och somatisering. 1 Michel, Johannesson, Ahmad, Lundin, Läkartidningen nr 44 2006 2 Migrationsverket november 2014 3 Informations- och prognosbrev, Af-2013/066505

Behandling Det finns nationella och internationellt riktlinjer och konsensusbaserade rekommendationer, med forskningsstöd, för omhändertagande och behandling vid allvarliga händelser (Socialstyrelsens krisstödriktlinjer, The European Network for Traumatic Stress (TENTS), brittiska NICE-rapporten 2005, International Society for Stress Studies (ISTSS) ). Fokus i ett modernt krisstödssystem är en screen and treat model. I akut fas bör tyngdpunkten ligga på att ge praktiskt, socialt och känslomässigt stöd för att mobilisera individens egen förmåga till återhämtning, i första hand med stöd av det egna sociala nätverket. Information om normala reaktioner vid exeptionella händelser ges muntligt och skriftligt. För personer med milda symtom rekommenderas aktiv uppföljning för bedömning av utvecklingen. Det är viktigt att identifiera personer med hög risk för utvecklande av svåra stressreaktioner och PTSDsyndrom, vilka ska erbjudas vidare stöd och evidensbaserade behandlingar. Även kontakt över tid med de som inte har några uttalade akuta behov rekommenderas. 4 Förebyggande insatser, med läkemedel eller psykologisk debriefing, för att förhindra utveckling av PTSD eller andra långvariga negativa psykiska konsekvenser finns det inget stöd för och ska inte rutinmässigt erbjudas. En noggrann bedömning och diagnostisering bör föregå behandling och beslut om behandlingsupplägg. Behandling med traumaspecifik psykoterapi är förstahandsval vid PTSD. Traumaspecifik behandling ska övervägas för alla som uppfyller diagnoskriterierna för PTSD-syndrom såväl akut (1-3 månader) som kronisk PTSD där den traumatiska händelsen kan ligga allt från tre månader till många år tillbaka. Traumaspecifik behandling ska dock inte erbjudas inom de två första veckorna efter traumat. Behandlingen ska genomföras med kontinuitet avseende behandlare och behandlingsfrekvens. Icke-traumafokuserade interventioner, exempelvis avslappning eller stödsamtal, ska inte rutinmässigt erbjudas vare sig vid akut eller kronisk PTSD då det inte finns stöd i forskning för sådan behandling. 5 Eye Movement Desensitization Therapy (EMDR), Trauma Fokuserad Kognitiv Beteende Terapi (TF-KBT) och Prolonged Exposure therapy (PE) har alla god och likvärdig evidens framför allt vid avgränsade traumatiska händelser, PTSD typ A. Gemensamt för behandlingarna är en systematisk exponering för minnen och upplevelser av traumat i syfte att uppnå tillvänjning och integration av erfarenheterna i en trygg behandlingsrelation. Integreringsarbetet innebär också att återupprätta länkar i vardagen, till personer, situationer, aktiviteter så att kontinuiteten i livet återupprättas. Stabilisering är en förutsättning för traumaspecifik behandling. Personen måste befinna sig på en hanterlig stressnivå för eventuell traumabehandling. Vid komplexa symtombilder, ofta med tidig och omfattande traumatisering, komplex PTSD, rekommenderas en tredelad fasspecifik behandling med inledningsfas, traumafokuserande fas och avslutningsfas. Inledningsfasen syftar till att skapa trygghet, stabilisering socialt och psykologiskt samt till symtomreduktion 4 Michel 2014, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri 5 Prioriteringsnivå 10 i Nationella riktlinjer för depression och ångest 2010

och kan innefatta psykoedukation, stress- och ångesthantering och samverkan med exempelvis socialtjänst för olika insatser kring boende eller ekonomi. Läkemedelsbehandling kan finnas som komplement för stabiliserande behandling mot depressiva symtom och ångest och då i form av SSRI-preparat, icke-beroendeframkallande lugnande mediciner eller betablockerare. Beroendeframkallande mediciner såsom bensodiazepiner och sömnmedel ska om möjligt ej användas. Läkemedel kan också vara ett alternativ när psykologisk behandling inte kan genomföras, inte gett resultat eller då patienten inte önskar sådan behandling. Inledningsfasen är av avgörande betydelse och vissa patienter övergår direkt till avslutningsfasen, ibland för att det är tillräcklig behandling men ibland för att de inte klarar av en traumabearbetning. I fas två, traumabearbetande fas, tillkommer traumafokuserade metoder och tekniker men också kognitiva och känslofokuserade tekniker samt färdighetsträning för ökad förmåga till självreglering. Den avslutande fasen innefattar ett fortsatt integrationsarbete mot en nyorientering i livet. 6 Vid PTSD och substansberoende rekommenderas integrerad samtidig behandling. Exempel på evidensbaserade metoder är Concurrent treatment of PTSD and Substance Use Disorders Using Prolonged Exposure (COPE) och det manualbaserade KBT-programmet Seeking Safety Nuläge i VGR utifrån de olika förvaltningarna 0,5 % av befolkningen mellan 18 och 64 år i Västra Götalandsregionen hade diagnosen PTSD (huvud- eller bidiagnos) 2013 respektive 2014 med en svag ökning. Detta är en låg siffra jämfört med tillgänglig statistik där punktprevalensen beräknas till 1-3% och tyder på en underdiagnostisering. Könsfördelningen är 60 % kvinnor och 40 % män med PTSD-diagnos. 40 % av personer med PTSD-diagnoser finns i primärvården, 45 % i specialistpsykiatrin och cirka 20 % hos privata aktörer. 3 % med PTSD som huvuddiagnos återfinns på Kris- och traumamottagningen. De flesta besöken görs inom specialistpsykiatrin, 65 %, därnäst i primärvården 22 % och drygt 10 % hos privata aktörer. Personer med PTSD nyttjar inte heldygnsvården i någon större utsträckning. 7 Specialistpsykiatrin: PTSD behandlas i huvudsak inom den allmänpsykiatriska öppenvården. Kompetensen för traumafokuserad behandling finns men i otillräcklig omfattning och ojämnt fördelat över regionen och dess mottagningar. Regiongemensam utbildning i EMDR 2015 kommer att öka tillgången med ett tjugotal fler utbildade terapeuter inom vuxenpsykiatrin. En specialistenhet för asylsökande barn, ungdomar och vuxna finns inom BUP SÄS. Där finns också ett specialiserat team för PTSD för behandling av barn och ungdomar och vid behov även deras föräldrar. SÄS har ett subspecialicerat PTSD-team vid öppenvårdsmottagningen Björkängen i Borås. SU har ett subspecialiserat PTSD-team vid öppenvårdsmottagningen Gamlestan i Göteborg. 6 Michalopoulus, Tidskrift for Norsk Psykologforening 7/49/2012 7 VEGA-registret

Behandlingsmetoder som används inom specialistpsykiatrin är TF-KBT, EMDR, PE, fasspecifik behandling och färdighetsträning i grupp, det senare för patienter med dissociativa symtom. Regionövergripande specialiserad vård: Kris- och traumamottagningen i Göteborg är en specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade och för krigsrelaterade trauma. Mottagningen är regionövergripande men organisatoriskt placerad i Närhälsan. Mottagningen ansvarar för beställd specialistvård för hela regionen. Mottagningen tar emot ca 350 remisser/år. Bedömning sker för närvarande inom vårdgarantin men för individuell behandling är väntetiden cirka ett år. Röda korset har ett behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade i Skövde som tar emot personer från hela västra Götaland. Ett nytt behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade öppnar i Göteborg i maj 2015 i ett partnerskap mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen och Röda Korset. Centret beräknas kunna ta emot 200 patienter per år, även asylsökande och papperslösa. Mottagningen för papperslösa i Göteborg som Röda Korset drivit i samarbete med Rosengrenska stiftelsen läggs ned. Önskat läge i VGR Förutsättningen för att specialistpsykiatrin ska kunna utföra sin del av ansvaret för diagnosen är att första linjens vård uppfyller sin del. Den psykiatriska specialistvården erbjuder omhändertagande, stöd och behandling enligt evidenta riktlinjer för PTSD-syndrom med allvarliga funktionshinder, komorbida och komplexa tillstånd. Det finns god kompetens i diagnostisering och behandling generellt i specialistpsykiatrin. Det finns strukturerade rutiner för att upptäcka och identifiera traumatisk stressproblematik hos patienter i psykiatrin. Specialistpsykiatrin arbetar på ett strukturerat sätt med PTSD problematik med tillgång till evidenta metoder för behandling av PTSD- efter tydligt identifierbara händelser och för komplex PTSD. I varje förvaltning finns dessutom en specialiserad enhet för PTSD med sammansatt och transkulturell kompetens, för mer avancerad kombinationsbehandling. De specialiserade enheterna garanterar en hög kompetens och minskar risken för undanträngningseffekter vad gäller PTSD-syndrom. Specialiserade enheter ger möjlighet till kollegialt stöd, handledning och fortbildning i arbetet med traumatiserade människor som är erkänt emotionellt belastande. Specialiserade enheter ökar också möjligheter till rekrytering av kvalificerad personal, forskning, kunskapsförmedling och konsultation till övriga verksamheter och instanser i förvaltningen. Regionalt kunskapsutbyte sker via nätverk. Konsultation ges till första linjens vård avseende diagnostik, behandling och transkulturell kompetens. 8 GAPanalys Kompetensen för att diagnostisera, bemöta och behandla PTSD är i dagsläget otillräcklig och ojämnt fördelad inom specialistpsykiatrin i regionen. Personer med PTSD erbjuds inte likvärdig vård inom regionen. 8 RMR-ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri

Traumaspecifik kompetens finns på ett begränsat antal mottagningar. EMDR-utbildning i regionen under 2015 ökar tillgången med ett 20-tal behandlare. Det finns endast två specialiserade team/mottagningar för behandling av PTSD i regionen. Den regionövergripande Kris- och traumamottagningen i Göteborg tar endast emot krigsrelaterade trauman vilket också gäller för Röda Korsets mottagningar. Förekomsten av PTSD diagnoser i regionen, utifrån statistik från VEGA, jämfört med prevalenstal för normalpopulationen tyder på en underdiagnostisering av problematiken. Personer med traumatiska stressyndrom maskerade av andra symtom uppskattas vara vanligt förekommande inom specialistpsykiatrin. Med ökad kunskap och strukturerade rutiner för upptäckt och identifiering torde antalet PTSD-diagnoser öka och därmed behovet av insatser. Prognosen för kommande års omfattande migration från krigshärjade länder pekar också mot en kraftigt ökad förekomst av PTSD och därmed ökade behov av insatser och behandling för dessa. Redan nu är väntetiden för behandling av krigsrelaterade trauman omkring ett år. Röda Korsets nya behandlingscenter i Göteborg ger ökade behandlingsmöjligheter men samtidigt har prognoserna för migrationstalen ökat avsevärt för de kommande åren. Kompetensen och resurserna för att möta detta finns inte i nuläget. Utmaningen vi står inför, att ta hand om en ökande mängd traumatiserade människor, kräver troligen stora satsningar både på kompetensutveckling och på reella resurstillskott. Alternativet till extra satsningar riskerar att bli än kostsammare för såväl individerna som samhället både i ekonomiska och hälsomässiga termer. Specialiserade enheter med sammansatt kompetens och strukturerade behandlingsupplägg för PTSD-problematik behövs inom hela regionen. Generella aspekter bör beaktas avseende organisering av sådana bl.a. avseende sårbarhet hos små subspecialiserade enheter, höga trösklar i alltför specialiserade och regionövergripande enheter, värdet av närhetsprincipen för såväl patienter som vårdgrannar och det önskvärda i att arbeta med traumarelaterad problematik endast del av arbetstiden. Förslag på åtgärder för att senast 2018 befinna sig i önskat läge - inkl. personal-strukturhandlingsplan Framtagande av RMR för PTSD och traumarelaterade stressyndrom. Framtagande/tillhandahållande av flerspråkigt informationsmaterial till patienter, om reaktioner på traumatiska händelser, eventuellt i samarbete med primärvården. Basutbildning för all vårdpersonal inom psykiatrin i PTSD och traumarelaterade tillstånd. Riktade kurser inom traumatologi för berörd personal. Framtagande av strukturerade rutiner för upptäckt av traumatiska reaktioner. Fortsatta utbildningssatsningar med påföljande handledning för evident traumaspecifik behandling. I nuläget är prolonged exposure (PE), trauma-fokuserad KBT (TF-KBT) och/eller eye movement desensitization reprocessing (EMDR) rekommenderade. Metodutbildning i integrerad KBT-behandling vid PTSD och samtidigt substansberoende. Utveckla och utarbeta strukturerade behandlingsmodeller, även gruppbehandlingsmodeller, för stabiliseringsfasen.

Utfasning av behandlingar som inte har forskningsstöd: icke-traumafokuserade behandlingar vid diagnostiserad PTSD, psykologisk debriefing 9 eller läkemedelsbehandling för att förebygga utveckling av PTSD Inrättande av specialiserade enheter för PTSD i de fem sjukhusförvaltningarna inom regionen med sammansatt och transkulturell kompetens. Fortsätta att förbättra samarbetet mellan första linjens vård enligt ansvarsdokumentet och etablera och förbättra konsultationsmodellen samt därvid ta fram rutiner för återföring av personer med traumarelaterade tillstånd efter bedömning och eventuella icke framgångsrika behandlingsförsök, eller PTSD med varaktigt tillstånd som inte är behandlingsbart tillbaka till primärvården. Stimulera till bildande av nätverk och samverkan mellan mottagningar för att gynna kunskapsutbyte och ömsesidig kunskapsutveckling. Vid behov initiera samordning av insatser med kommunen enligt riktlinjer för samordnad individuell plan (SIP). Förslag på uppföljningsindikatorer Hur många med PTSD-diagnos lämnar sjukskrivning och står till arbetsmarknadens förfogande. Hur många av de med PTSD-diagnos som erhåller bensodiazepiner eller sömntabletter kvarstår på dessa läkemedel efter 3 respektive 6 månader. Följa statistiken för PTSD diagnoser i regionen och hur de fördelar sig mellan primärvården och specialistpsykiatrin. 9 Ej att förväxla med den genomgång/debriefing som görs internt i yrkesgrupper, som exempelvis polis och räddningstjänst, för att bland deltagarna skapa en helhetsbild efter insatser.

Ärende 4

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-11-11 Diarienummer HS 426-2015 Ärende 4 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Peter Lönnroth Telefon: 0705-64 08 67 E-post: peter.lonnroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sahlgrenska Universitetssjukhusets särskilda uppdrag Förslag till beslut 1. Sahlgrenska Universitetssjukhuset budgeteras med 865 mnkr för det särskilda uppdraget. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att tillsammans med sjukhusdirektören för Sahlgrenska Universitetssjukhuset återredovisa kostnaderna för det särskilda uppdraget uppdelat på kostnader för FoU respektive sista utposten. Sammanfattning Västra Götalandsregionen har sedan 2003 finansierat Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) särskilda uppdrag kring forskning och utveckling, och uppdraget att ständigt kunna bistå regionens övriga sjukvårdsenheter vid särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer ( sista utposten ). Denna budgetpost har tidigare fördelats från regionfullmäktige direkt till SU. Nu har budgetposten flyttats till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Fördjupad beskrivning av ärendet SU har i sin egenskap av universitetssjukhus ett särskilt uppdrag i regionens sjukvårdsstruktur tillika för regionens utveckling och tillväxt. Det är därför angeläget att tydliggöra och långsiktigt säkra detta genom en riktad budgetpost. Uppdraget består av två delar som är starkt sammankopplade med varandra och som båda har sin utgångspunkt i den kliniska vardagen. Den ena delen består av forskning och utveckling, den andra av att ständigt kunna bistå regionens övriga sjukvårdsenheter vid särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer ( sista utposten ). Syftet med denna riktade budgetering är att: Tydliggöra regionens ansvarstagande Utveckla ett arbetssätt som säkrar framtida planering, prioritering och utvärdering Åstadkomma arbetsformer som skapar delaktighet och ger berörda parter möjligheter att påverka uppdragets innehåll och omfattning Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2 (2) Utöver regionen är staten och näringslivet viktiga aktörer och finansiärer i det samlade uppdraget som SU har för FoU. SU har genomfört en analys för att precisera den kostnadsmassa som kan hänföras till ovannämnda uppdrag. Insatserna för att genomföra uppdraget i denna överenskommelse exemplifieras nedan och är starkt sammankopplade med varandra. Tid för att bedriva och kvalitetssäkra forskning, utveckling och utbildning Kapitalkostnader för avancerad utrustning Hyreskostnader för särskilt anpassade lokaler Kostnader för nivåstrukturering Rådgivning, konsultation och särskilda jourlinjer Selektering av komplicerade patientfall Tid för att underhålla det intellektuella kapitalet Referensmaterial har inhämtats från såväl Stockholm som Skåne. Den samlade bedömningen pekar på att omfattningen av det särskilda uppdrag för ett universitetssjukhus motsvarar 5 10 procent av sjukhusets bruttokostnad. För SU:s del beräknas en lägsta nivå till cirka 444 mnkr, vilket motsvarar 5,9 procent av sjukhusets bruttokostnad. Regionen har sedan 2003 finansierat ovannämnda uppdrag genom en särskild budgetpost från regionfullmäktige riktad direkt till SU. Samma budgetering ska nu ske genom hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet skickas till Anna Erlingsdotter Wass Leman Isik Sahlgrenska universitetssjukhuset

Ärende 5

Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-11-04 Diarienummer HS 271-2015 Ärende 5 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna-Pia Lindeberg Telefon: 0702-04 44 92 E-post: anna-pia.lindeberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Godkännande av ansökan till Vårdval Rehab i Lilla Edets kommun Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ansökan från Backa Rehab AB för att bedriva rehabverksamhet enligt Vårdval Rehab. Sammanfattning av ärendet En ansökan om godkännande i Vårdval Rehab har kommit från Backa Rehab AB (org.nr 556809-3859) och avser rehabverksamhet vid Backa Rehab Lödöse i Lilla Edets kommun. Ansökan avser en nyetablerad verksamhet. Ansökan har granskats utifrån de krav som anges i krav- och kvalitetsboken för Vårdval Rehab samt de krav som anges i anvisningar för ansökan. Ansökan från Backa Rehab AB godkänns. Beredning Ansökan har granskats av enheten för primärvård inom koncernstab hälso- och sjukvård utifrån de krav som anges i krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab samt de krav som anges i anvisningar för ansökan till Vårdval Rehab. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Granskningsprotokoll Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-11-04 2 (2) Diarienummer HS 271-2015 Beslutet skickas till Leena Ekberg, områdeschef, Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, för kännedom Håkan Hilmér, enhetschef, Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, för kännedom Anna-Pia Lindeberg, för vidarebefordran till berörda

Protokoll Granskningsprotokoll ansökan om godkännande i Vårdval Rehab Allmänna uppgifter Företagsnamn: Backa Rehab AB Kommun: Lilla Edet Stadsdel inom Göteborgs Stad: Diarienummer: HS 271-2015 Organisationsnummer: 556809-3859 Ekonomisk stabilitet Ekonomi och finansiering Ja Nej Handlingar rörande ekonomisk stabilitet (bevis, intyg, årsredovisning mm) Begärda handlingar har bifogats Ja Nej Begärda handlingar utan anmärkning Ja Nej Nytt företag/företag under bildande Ja Nej Ekonomisk garanti Ja Nej IT Befintliga system avstämt Ja Nej Elektronisk överföring mellan VE och VGR avstämd Ja Nej Uppdraget 1. Tilläggsuppdrag neuroteam Ja Nej 2. Verksamhetsbeskrivning avstämt Ja Nej 3. Verksamhetschef Ja Nej 4. Personal och yrkeskategorier beskrivna Ja Nej 5. Lokaler granskade Ja Nej

6. Ev. underleverantörer redovisade Ja Nej 7. Krav på tillgänglighet > 40 tim uppfylls Ja Nej Kommentar: Ansökan avser en nyetablerad verksamhet vid Backa Rehab AB i Lödöse, Lilla Edets kommun Godkännande Godkännande föreslås Avslag föreslås Underskrift Datum för underskrift: 2015-11-04 ---------------------------------------------------------- Anna-Pia Lindeberg, utvecklingsledare, enhet primärvård

Ärende 6

1 (6) Tjänsteutlåtande Datum 2015-11-16 Diarienummer HS 323-2015 Ärende 6 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Staffan Cavefors Telefon: 0703-555 113 E-post: staffan.cavefors@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Åtgärder i hälso- och sjukvården med anledning av de ökande flyktingströmmarna Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens beslut: 1. Regionstyrelsen avsätter 26 mnkr av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen för användning enligt upprättat förslag om åtgärder i hälso- och sjukvården. 2. Regionstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att precisera ytterligare insatser inom hälso- och sjukvården bland annat med bakgrund av de tillkommande statsbidragen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut för egen del: 1. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utreda behovet och möjligheten att koncentrera utförandet av hälsoundersökningar för asylsökande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att undersöka behovet och möjligheten att etablera ett kunskapscenter för migration och hälsa. Sammanfattning av ärendet För närvarande kommer det många flyktingar till Sverige. Åtgärderna i ärendet handlar om att stimulera och stödja de verksamheter som i dagsläget har störst behov i sitt arbete för att förbättra och förebygga hälsan hos och vården för asylsökande och nyanlända. Åtgärderna är att öka ersättningen till de enheter som utför hälsoundersökningar inklusive kostnadsfri tuberkulostestning, erbjuda gratis behandling mot skabb, kompetenshöjande insatser på asylboenden, kompetenshöjande insatser för primärvårdens personal och möjlighet att stimulera små, och betydelsefulla insatser. Det behöver också utredas om hälsoundersökningsverksamheten ska koncentreras till färre enheter och om ett kunskapscenter för migration och hälsa ska upprättas. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-11-16 Diarienummer HS 323-2015 2 (6) Prioriteringsordningen kring hälsoundersökningar fastställs till: Prio 1. Barn under 6 års ålder, och deras familjer Prio 2. Ensamkommande barn och ungdomar 6 18 års ålder Prio 3. Övriga som har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning Den ökande ersättningen till verksamheter som gör hälsoundersökningar, och erbjudandet om kostnadsfri skabbehandling och tuberkulostestning föreslås gälla från regionstyrelsens beslut och under 2016. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Under hösten 2015 har flyktingströmmarna till Sverige och Västra Götalandsregionen från framför allt Syrien, Afghanistan och Irak ökat kraftigt i omfång. Fram till 1 november har 112 000 personer sökt asyl i Sverige under året med ständigt ökande tal varje vecka och uppemot 10 000 nya ankommande den senaste veckan. En allt större andel är ensamkommande barn. Trycket på hälso- och sjukvården i regionen har hittills framförallt berört: vårdcentraler inklusive barnavårdscentraler mödravårdscentraler barn- och ungdomspsykiatri vuxenpsykiatri barn- och ungdomsmedicin folktandvården Kris- och traumaenheten Flyktingmedicinsk mottagning i Göteborg Röda Korsets behandlingscenter i Göteborg och Skövde Även: sjukhusens akutmottagningar sjukhusens förlossningsavdelningar habilitering och hälsa Verksamheter påverkas olika mycket beroende på var i regionen asylsökande och nyanlända är placerade. Behovet av sjukvård kommer med stor sannolikhet att öka med ökande flyktingströmmar. I ett senare skede kommer även övrig hälsooch sjukvård att påverkas och involveras. I dagsläget har bedömningen gjorts att hälso- och sjukvården hanterar situationen inom befintlig organisation/struktur. Omfördelning av befintliga resurser görs. Kvällsmottagningar, övertidsarbete, extrapersonal och andra initiativ har tagits. Resursbrist/kompetensbrist finns sedan tidigare, inte minst inom psykiatrin och allmän medicin.

Datum 2015-11-16 Diarienummer HS 323-2015 3 (6) Följande förslag till åtgärder syftar till att stimulera och stödja de verksamheter som i dagsläget har störst behov i sitt arbete för att förbättra och förebygga hälsan hos och vården för asylsökande och nyanlända. Hälsoundersökningar Enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera ska alla asylsökande, både vuxna och barn, erbjudas en hälsoundersökning. Syftet med hälsoundersökningen är att uppmärksamma behov av vård, fysiskt och psykiskt hälsotillstånd och behov av smittskyddsåtgärder. Hälsoundersökningen inkluderar även erbjudande om vaccinationer samt att informera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård. Med anledning av den mycket stora tillströmningen av flyktingar till Sverige och Västra Götalandsregionen där många är ovaccinerade och har särskilda behov, behövs en särskild prioriteringsordning för hälsoundersökningarna av asylsökande och andra som är berättigade till en kostnadsfri hälsoundersökning. Folkhälsomyndigheten tagit fram en vägledning till vårdpersonal för att ur smittskyddsperspektiv underlätta prioritering av vem som behöver komma i kontakt med vården. I denna nationella vägledning prioriteras framför allt undersökning och vaccination av barn under sex års ålder. Asylsökande barn i denna åldersgrupp saknar ofta grundvaccination, vilket innebär att de har en ökad risk att insjukna i mässling eller andra smittsamma sjukdomar som hade kunnat förebyggas genom tidig vaccination. Smittskydd Västra Götaland föreslår följande prioriteringsordning för hälsoundersökningar av asylsökande och andra som är berättigade till en kostnadsfri hälsoundersökning: Prio 1. Barn under 6 års ålder, och deras familjer Prio 2. Ensamkommande barn och ungdomar 6 18 års ålder Prio 3. Övriga som har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning Hälsoundersökningen och den vaccinationsplanering som ingår bör genomföras så snart som möjligt för att kunna inleda grundvaccination eller kompletteringsvaccination. Screening för tuberkulos är en viktig del av hälsoundersökning av asylsökande. Mest angeläget i denna bedömning är att identifiera symtom som tyder på aktiv tuberkulos. I andra hand innebär screeningen att finna latent tuberkulos. Tidigare har tuberkulintest (hudtest) varit den metod som oftast använts för att påvisa latent tuberkulos. Denna test innebär att tuberkulin injiceras i huden och resultatet avläses efter tre dygn. Detta innebär två besök på mottagningen. Under senare år används allt oftare ett blodprov, IGRA-test, för att påvisa latent tuberkulos. IGRA-testet är något mer specifikt än tuberkulintestet, men ingen av dessa metoder är helt tillräckliga. En fördel med IGRA-test är att endast ett besök på mottagningen krävs. Nackdel är kostnaden och att provet måste komma till laboratorium som utför analysen inom 16 timmar.

Datum 2015-11-16 Diarienummer HS 323-2015 4 (6) Hälsoundersökningen ersätts med 2060 kronor per undersökning genom statlig ersättning och utbetalas via enheten för asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Verksamheterna upplever ersättningen som för låg i förhållande till de kvalitetskrav som ställs på undersökningen. För att öka kvaliteten och för att stimulera antalet genomförda hälsoundersökningar föreslås att IGRA-testet för asylsökande blir kostnadsfritt och att Västra Götalandsregionen tillskjuter 500 kronor per utförd hälsoundersökning, utöver den statliga ersättningen, från regionstyrelsen beslut och under 2016. Beräknad kostnad 17 mnkr. Kompetenshöjande insats i primärvården Hälsoundersökningen ska även omfatta det psykiska hälsotillståndet och hur detta kan vara påverkat av personens psykosociala situation eller av traumatiska upplevelser med möjlighet att erbjuda stöd och behandling vid posttraumatiska reaktioner. Utifrån uppdraget om hälsoundersökning för asylsökande och för att ta hand om en ökande mängd traumatiserade människor behövs både kompetensutveckling och reella resurstillskott i primärvården. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en långvarig eller fördröjd reaktion på exeptionell händelser. PTSD är ett allvarligt tillstånd med svårt psykiskt lidande, förhöjd suicidrisk och med hög samsjuklighet. Förekomst av PTSD beräknas till 20-30% bland asylsökande, jämfört med ca 5-7 % för den övriga befolkningen. Ökningen av migration från krigshärjade länder pekar mot en kraftigt ökad förekomst av PTSD och därmed ökade behov av insatser och behandling för dessa. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra allvarlig sjukdomsutveckling. Detta resulterar i ett mindre behov av omfattande insatser framöver. Primärvården, framförallt, behöver förstärka sitt arbete inom diagnosområdet PTSD. Primärvården saknar generellt traumaspecifik behandlingskompetens i nuläget. Patienter med allvarligare/komplicerade posttraumatiska reaktioner eller med psykiatrisk samsjuklighet behandlas inom psykiatrin. Behandling med traumaspecifik psykoterapi är förstahandsval vid PTSD. Därför avsätts resurser för utbildningsinsatser för primärvårdspersonal i traumaspecifik behandling för vuxna och barn och ungdom under 2016 med påföljande handledning i behandlingsmetoden. Beräknad kostnad 0,6 mnkr På grund av den stora tillströmningen av asylsökanden behövs förutom kompetensförstärkning också förstärkning av resurser i primärvården. Primärvården kommer troligen behöver anställa personer med psykoterapeutisk kompetens. Detta är i dagsläget inte resursberäknat.

Datum 2015-11-16 Diarienummer HS 323-2015 5 (6) Skabbmedicin Skabb är ett utbrett problem inom de tillfälliga boendena. De asylsökande är extremt trångbodda med tillgång till få toaletter. En stor andel av de ensamkommande barnen och ungdomarna har skabb. Hittills bedöms ungefär en tredjedel av dem ha symtom på denna hudsjukdom redan vid ankomst. En Tenutexbehandling mot skabb kostar 240 kronor att ställa i relation till den låga dagersättning som asylsökande erhåller från Migrationsverket. Förslaget är att erbjuda kostnadsfri Tenutexbehandling till asylsökande från regionstyrelsens beslut och under 2016. Beräknad kostnad 1,5 mnkr Kompetenshöjande insats på asylboenden Asylsökande och nyanlända är människor i en utsatt psykologisk och social situation med ökad sårbarhet där det behövs kunskap om migrationsprocessens påfrestningar, förståelse för de reaktioner den kan ge upphov till och kompetens i bemötande, från den närmsta omgivningen. Därför föreslås att Västra Götalandsregionen erbjuda utbildning till personal på olika boenden i basal kompetens i bemötande av människor i kris. I detta ingår basal kunskap i kristeori och krishantering med specifik tillämpning utifrån migrationsprocessens olika faser med dess påfrestningar och utmaningar och kunskap för att känna igen tecken på allvarligare psykisk ohälsa och posttraumatiska reaktioner. Ett 2-årigt projekt med utbildningsinsats gentemot anläggningsboenden i Västra Götalandsregionen föreslås därför. Utbildningen sker på plats på de större boende och för mindre enheter i geografiskt samlat närområde. Beräknad kostnad 2,6 mnkr 2016 och 1,3 mnkr 2017. Riktade stimulansmedel Många verksamheter genomför mindre, men betydelsefulla och snabba insatser inom vården för de asylsökande. För att stimulera sådana regionala och lokala insatser, från beslutet och under 2016, föreslås en pott för detta som disponeras av hälso- och sjukvårdsdirektören. Värdet per insats skall understiga 100 000 kronor. Beräknad kostnad: 1 mnkr Tilläggsuppdrag för hälsoundersökningar av asylsökande I syfte att ytterligare öka kvaliteten, effektiviteten och ge bättre möjligheter till rekrytering, kan ett tilläggsuppdrag inom respektive nämndområde vara aktuellt för att koncentrera utförandet av hälsoundersökningar. Ett uppdrag att undersöka behovet och möjligheterna för igångsättande senast 2017 bör ges.

Datum 2015-11-16 Diarienummer HS 323-2015 6 (6) Kunskapscenter för migration och hälsa I syfte att vidareutveckla kunskapen inom migrationsfrågor kan vi se behovet att förstärka och samla kunskapen i någon form av regional verksamhet/center för sammanställningar, utbildningar, forskning, utvärdering och kontaktnätsbyggande. Ett uppdrag att undersöka behovet och möjligheterna bör ges. Samordning Behovet av samordning av insatserna inom hälso- och sjukvården för att möta behovet hos de nyanlända och asylsökande. 2 mnkr föreslås i nuläget avsättas för detta och disponeras av hälso- och sjukvårdsdirektören. Beräknad kostnad 2 mnkr. Beredning På uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen sändes en förfrågan ut till samtliga sjukvårdsförvaltningar inom Västra Götalandsregionen. Frågeställningarna var på vilket sett de ökande flyktingströmmarna påverkat verksamheten, vilka åtgärder man vidtagit eller planerat att vidta samt vilka resurser man såg behov av under 2015-2016 för att upprätthålla kvalitet och produktion med dåvarande flyktingströmmar. Svaren sammanställdes och en muntlig avrapportering gjordes på hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde 15 oktober 2015. Svaren har sedan bearbetats inom Västra Götalandsregionens nätverk för hälsooch sjukvårdsfrågor rörande asylsökande och nyanlända. Dialog har förts med Smittskyddsenheten, Kompetenscentrum för psykisk hälsa, Närhälsan samt Folktandvården. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef vårdbehov och patientsäkerhet Besluten skickas till Regionstyrelsen

Ärende 7

Yrkande 2015-11-10 1 (2) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ärende 7 Sammanträdesdatum: 2015-11-18 Diarienummer HS 449-2015 Ärende nr: 7 Bättre råd och stöd på distans Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1) Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att återkomma med förslag till hur dagens telefonrådgivningstjänst 1177 kan utvecklas genom att innovationsupphandla en modern distansrådgivningsfunktion. Ärendet 1177 vårdguiden är Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Tjänsten består av flera olika delar där webbsidan www.1177.se samt telefonrådgivningen 1177 är de mest tongivande. Under lång tid har dock Västra Götalandsregionens telefonrådgivningstjänst haft problem att nå det uppsatta målet om att besvara inkommande samtal inom tre minuter. Även om mycket i vården förutsätter personlig kontakt där erfarna medarbetare kan titta och känna sig till vad som är fel med en patient, finns det många situationer där en distansbedömning kan vara ett väl så bra alternativ. Den tekniska utvecklingen har medfört att kommunikationsmöjligheterna är idag helt andra än för bara 10 år sedan. En tydlig trend är att wearables och "internet of things" blir allt mer betydelsefullt där en stor del av utvecklingen går ut på distansövervakning på olika sätt. Som alltid bär utveckling med sig såväl positiva som potentiellt negativa konsekvenser. Hur sjukvården ska hantera en allt stridare ström av mer eller mindre kvalitetssäkrad information om kroppsfunktioner eller hur vi äter, sover och rör oss är frågor som idag saknar heltäckande svar. Samtidigt finns det en stor potential, särskilt för den del av vården som har som uppgift att just göra bedömningar på distans. Det är nu hög tid att modernisera telefonrådgivningsdelen av 1177. I dag kommunicerar många helt naturligt genom betydligt mer avancerade verktyg än via bara telefonsamtal. Bilder, video och andra typer av informationsöverföring borde därför vara naturliga kommunikationsmedel att använda också i vården. Inte minst då trycket på akutmottagningarna ökar på flera håll är det viktigt att modernisera hur vården kommunicerar med invånarna för att, där det är möjligt, undvika besök som lika gärna kunnat göras på annat sätt. GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

Yrkande 2015-11-10 2 (2) En modern distansrådgivningsfunktion bör också, på ett betydligt bättre sätt än idag, kunna vara ett stöd i samordningen av vårdens olika insatser. Beskrivningen att den som är sjuk behöver vara frisk för att hålla ordning på alla kontakter som krävs för att få behandling återkommer ständigt. Med hjälp av modern teknik och patientens medgivande finns idag mycket goda digitala stöd för att hålla ordning i komplicerade processer och vårdförlopp. Det är viktigt att den digitala utvecklingen på samma vis som för människor med somatisk sjukdom också leder till ökad tillgänglighet och kvalitet för människor med psykisk ohälsa och sjukdom. Inom området är inte minst internetbaserad kognitiv beteendeterapi ett gott exempel på vård som bör kunna användas mer systematiskt i hela Västra Götaland med en utvecklad distansrådgivningsfunktion. Vi vill också belysa hur en moderniserad distansrådgivning kan vara ett stöd till fysisk sjukvårdsverksamhet. På flera ställen, företrädelsevis i gles- och landsbygd, utvecklas koncept där sjuksköterskor bedriver självständig verksamhet med konsultstöd på distans från läkare. Genom att upphandla, implementera och nyttja innovativa lösningar kan bättre tjänster och samhällsservice erbjudas till våra regioninvånare. I arbetet med att utveckla dagens telefonrådgivningstjänst till en modern distansrådgivningsfunktion är innovationsupphandling ett verktyg för att premiera nytänkande, utveckling och bidra till att skattemedel används effektivt. Innovationsupphandling innebär att en vara eller en tjänst som inte finns på marknaden, utvecklas för att uppfylla en beställares önskemål. På så sätt kan både samhällsutmaningar mötas och tillväxt av konkurrenskraftiga innovativa företag främjas. Vänersborg, 2015-11-10 Jonas Andersson Folkpartiet Tony Johansson Miljöpartiet Martin Andreasson Moderaterna Cecilia Andersson Centerpartiet Monica Selin Kristdemokraterna GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se