SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (9) Sammanträdesdatum 2014-02-27 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Plats och tid: Förvaltningsbyggnad Viktoria, Stenbocken, kl 13.00 14.05 Beslutande: Sebastian Clausson (S), ordförande Jessica Bredenberg (S) Kristina Adolfsson (S) Peter Holm (S) Gun Barrljung (MP) för Malin Larsson (MP) Mehari Tesfai (FP) för Johan Zackrisson (FP) Jonas Ahlström (M), Elisabet Stålarm (M) Patrik Ragnar (M) Suzanne Johansson (C) Mikael Börjesson (KD) Ersättare: Josefine Thimberg (S) Ove Ivarsen (S) Mats-Olov Johansson (M) Jessica Bergne (M) Mikael Welander (C) Övriga närvarande: Ulla-Stina Millton, förvaltningschef Anneli Löwhagen, sekreterare Yvonne Härling, controller Thorbjörn Levenstam, personalrepresentant Justerare Utdragsbestyrkande
SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (9) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2014-02-27 Justering Justerare: Mikael Börjesson Plats och tid: Barn- och utbildningskontoret den 27 februari 2014 Justerade paragrafer: Paragraferna 1-6 Underskrifter Sekreterare: Ordförande: Justerare: Anneli Löwhagen Sebastian Clausson Mikael Börjesson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ: Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: Den 27 februari 2014 Datum då anslaget sätts upp: Den 28 februari 2014 Datum då anslaget tas ned: Den 21 mars 2014 Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningskontoret Underskrift Anneli Löwhagen Justerare Utdragsbestyrkande
SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (9) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2014-02-27 Innehållsförteckning Bun 1 Godkännande av dagordning... 4 Bun 2 Dnr bun dnr 12/116 Årsredovisning 2013... 5 Bun 3 Dnr bun 12/116 Resultatreglering 2013... 6 Bun 4 Dnr 12/116 Interna investeringsmedel pågående projekt... 7 Bun 5 Dnr bun 14/34 Bidragsbelopp fristående gymnasium budgetår 2014... 8 Bun 6 Dnr bun 14/48 Avstängning frivillig skolform... 9 Justerare Utdragsbestyrkande
SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (9) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2014-02-27 Bun 1 Godkännande av dagordning Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner dagens föredragningslista med följande ändringar; Tillkommande ärende Avstängning frivillig skolform, dnr 14/48 Utgående ärende Resultatredovisning elever läsåret 12/13, dnr 14/36 Medarbetarenkät 2013 Justerare Utdragsbestyrkande
SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (9) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2014-02-27 Bun 2 Dnr bun dnr 12/116 Årsredovisning 2013 Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner upprättad årsredovisning för år 2013. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Beslutsunderlag Förslag till årsredovisning för barn- och utbildningsnämnden 2013 Bilaga bun 2/2014 Paragrafen ska skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichefen Justerare Utdragsbestyrkande
Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden www.skara.se
Innehållsförteckning Nämndernas redovisning... 3 Nämndens uppdrag... 3 Ekonomisk översikt... 4 Måluppfyllelse... 7 Verksamhetsanalys... 16 Jämförelsetal... 18 Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 2(18)
Nämndernas redovisning Nämndens uppdrag Nämndsordförande: Jonas Ahlström (M) Förvaltningschef: Ulla-Stina Millton Barn- och utbildningsnämndens uppdrag är att bedriva olika former av lärande inom utbildning, kultur och fritid. Förvaltningen ansvarar för förskola, grundskola med skolbarnomsorg, särskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, sfi, musikskola, fritidsgård och familjecentral. Skara kommuns vision "Skara vision 2015" speglar kommunens långsiktiga viljeinriktning. Vision 2015 anger att nämnden ska erbjuda goda förutsättningar för lärande och ha ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Miljön för lärande ska vara stimulerande och utmanande. Utbildnings- och yrkesval ska bryta traditionella mönster. Samverkan mellan utbildning, forskning, näringsliv och det omgivande samhället ska fördjupas. I planeringsförutsättningarna för budget och planperiod 2013-2015 betonas vikten av att upptäcka barn med särskilda behov och att alla barn lär sig läsa under perioden F-år 3. Vid valet av bostadsort är en bra skolverksamhet en viktig del av beslutsunderlaget. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 3(18)
Ekonomisk översikt Årets resultat Nettokostnad per verksamhet (Tkr) Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Barnomsorg 81 292 82 019 727 87 021 81 967 Grundskola & fritids 167 661 171 166 3 505 163 362 154 516 Gymnasium 63 630 58 641-4 989 68 076 68 326 Vuxenutbildning 10 801 10 844 43 12 130 8 653 Musikskola & fritidsgård Elevhälsa & särskola 8 069 10 854 2 785 6 174 6 772 32 202 35 569 3 367 29 981 30 276 Centralt 11 702 10 034-1 668 9 136 12 050 Summa nettokostnad 375 357 379 127 3 770 375 880 362 560 Tkr Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Interna intäkter 4 082 460 3 622 2 100 979 Externa intäkter 88 013 84 497 3 516 97 917 104 390 Summa intäkter 92 095 84 957 7 138 100 017 105 369 Personalkostnader -264 335-256 547-7 788-270 535-269 543 Kapitalkostnader -2 981-3 009 28-3 162-3 237 Övriga kostnader -200 136-204 528 4 392-202 200-195 149 Summa kostnader Summa nettokostnader -467 452-464 084-3 368-475 897-467 929-375 357-379 127 3 770-375 880-362 560 Kommunbidrag 379 127 379 127 372 008 362 560 Årets resultat 3 770 0-3 872-3 150 Effektivisering Justerat resultat 3 770-8 872-3 150 Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 4(18)
Ekonomisk analys Resultatet visar en positiv avvikelse på 0,8 % av budgeterad omsättning. Det ekonomiska utfallet för nämnden visar på högre intäkter, högre personalkostnader samt lägre övriga kostnader. De högre intäkterna härrör från etableringsreformen avseende nyanlända, statsbidrag för utbildningar och AMS-bidrag samt ökade barnomsorgsintäkter och andra försålda tjänster. I den ökade personalkostnaden är engångskostnaden för SAP medräknad med 2,3 mkr. Övriga verksamhetskostnader har stramats åt. Lokalkostnaderna är lägre än budget då hyresjustering inte har gjorts i relation till kapitalkostnadsersättning. Nedan följer en kort redovisning per verksamhet, belopp inom parantes är jämfört med prognos 4. Barnomsorg Resultatet för barnomsorgen visar att prognoserna lagts med viss försiktighet. Förskolorna har ställt om till lägre volymer och budgeterat antal barn stämmer med ett avvik på -2, antalet småbarnstimmar är färre än budgeterat vilket ger lägre kostnader med 0,6 mkr. Totalt redovisar de kommunala förskolorna + 0,5 mkr (+0,7 mkr). Kostnaden för fristående förskola är 0,6 mkr (+-) högre än budget, på grund av fler barn och vistelsetimmar i verksamheten. IKE-intäkten är 0,1 mkr lägre (-0,1 mkr) samt IKE-kostnaden 0,4 mkr högre (-0,2 mkr). BOA och Familjecentral håller budget och kostnaden för vårdnadsbidrag är nästan 0,2 mkr lägre (+-) samt intäkter för barnomsorg nästan 0,5 mkr högre (+0,1 mkr). Grundskola/fritidshem Totalt gör kommunens grundskolor ett negativt resultat med 0,6 mkr (+0,3 mkr). Kostnaden för friskola är 2,7 mkr lägre (+0,2 mkr) än budget, orsaken är tilläggsbelopp som överklagades under 2012 och där dom föll under 2013 till kommunens fördel. IKE-intäkter är 0,8 mkr lägre (+0,5 mkr) på grund av lägre bidrag från migrationsverket, IKE-kostnader är 0,2 mkr högre (+-). Kostnaden för Svenska som andraspråk och modersmål är knappt 0,3 mkr lägre (-0,2 mkr) än budget, tolkkostnader blev dock högre under slutet av året vilket utgör skillnad mot prognos. Undervisningskostnaden för behandlingshemsplacerade elever är 1 mkr lägre än budget (+0,1 mkr). Utebliven hyresökning med 0,8 mkr (+0,8 mkr) förbättrar skolans resultat. Gymnasium och vuxenutbildning Gymnasiets resultat visar -5,5 mkr (+2 mkr). Avvikelsen mot sista prognosen utgörs av ökade statsbidrag, allmän kostnadsåtstramning, uteblivna kapitalkostnader på grund av senarelagda investeringar, utebliven hyreshöjning, samt löner. Fasta kostnader i kombination med vikande elevunderlag som ska matcha programutbud är den största problematiken och som gör att gymnasiet är i fortsatt obalans. Vuxenutbildningen redovisar balans och har lyckats matcha utbud med given budgetram. SFI har fortsatt att öka i omfattning. Översyn krävs inför hösten 2014 gällande möjlighet att bedriva verksamhet med ett högre antal SFI elever. Elevhälsa och särskola Elevhälsan tillsammans med särskolan redovisar en positiv avvikelse med 3,4 mkr (+1,2 mkr). Kostnaden för tilläggsbelopp till de kommunala enheterna blev ej så hög som reserverat i sista prognosen, inte heller kostnaden för köpta psykologtjänster, även inom denna verksamheten har det varit allmän återhållsamhet. Elevhälsan har under året haft vakanta tjänster som genererar ett överskott mot budget, dessa tjänster är tillsatta under 2014. Särskolan på gymnasiet har haft högre kostnader än budgeterat -0,5 mkr, svårigheter med att ställa om till elevbidragsfinansierad modell är en av anledningarna samt för höga personalkostnader i relation till antal elever. Grundsärskolan visar +0,2 mkr. Stureplan samt övriga anslagsfinansierade verksamheter Stureplan med musikskola redovisar lägre kostnader med 2,8 mkr än budget (+0,6 mkr) då verksamheten inte har varit igång på helår, det är 1 mkr lägre kostnader än beräknat för uppstartsåret 2013. Verksamheten har ej kunnat göra sina investeringar fullt ut och verksamheten har varit svårbedömd kostnadsmässigt första året. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 5(18)
Centralt Bortsett från engångskostnaden för SAP så är de centrala kostnaderna lägre än budget med 0,9 mkr (+0,4 mkr) beroende på vakanta tjänster på Barn- och Utbildningskontoret. Investeringsredovisning Stureplan förde över ett investeringsutrymme på 1 mkr från 2012 till 2013 för inköp av möbler och övriga verksamhetsinventarier vid uppstart av verksamheten. På grund av att kommunen varit avtalslös gällande ramavtal för möbler så har verksamheten ej kunnat nyttja hela utrymmet, utan 0,3 mkr kvarstår. Gymnasiet budgeterade 0,3 mkr i investeringar för program som under våren 2013 beslutades om nollintag, därav uteblev dessa investeringar. Nettoinvesteringar (Tkr) Investering Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Inventarier 4 066 4 800 734 2 891 2 554 Maskiner och fordon Fastigheter 14 087 2 184 Övriga 771 Summa nettoinvestering 4 066 4 800 734 16 978 5 509 Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 6(18)
Måluppfyllelse Övergripande måluppfyllelse Perspektiv Kommunfullmäktiges mål Nämndens mål Medborgare Verksamhet Personal Ekonomi Hela Skara kommun ska vara en bra plats att växa upp, leva, bo och verka i Hållbarhet ska genomsyra all verksamhet ur socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv Skara kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare genom goda och utvecklande arbetsmiljöer God ekonomisk utveckling - ordning och reda - förutsättningar för god välfärd och tillväxt Samarbetet är tydliggjort mellan grundskola och gymnasium Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar Digitala resurser används i lärandet Ledarskapet utvecklar verksamheten Eleven når så långt som möjligt enligt utbildningens mål Verksamheten präglas av aktuell forskning Skara kommun ska vara den friska kommunen. Mångfald vad avser kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning ska öka. Medarbetare ska uppleva att de har intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och de ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Medarbetare ska få stöd och återkoppling från sin ledare. Medarbetare ska ges möjlighet till individuella och flexibla arbetstider. Resurserna fördelas utifrån en modell som säkerställer ett effektivt resursutnyttjande. Medborgare Samarbetet är tydliggjort mellan grundskola och gymnasium Studie och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. Skolverket och Skolinspektionen har i olika rapporter lyft fram att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas nationellt. Skara kommun har utökat antalet studie- och yrkesvägledare under 2013 då mångfalden av yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka över sina olika möjligheter. Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklass ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Inom målområdet är detta den största förändringen under 2013. Matematiksatsningen fortsätter genom att utmana eleverna att nå längre och att få gå vidare med att läsa matematik i högre årskurs. Exempelvis får elever från åk 6 möjlighet att delvis läsa matematik på 7-9 skolorna och åk 9 elever läser matematik på gymnasiet. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 7(18)
Att se till hela elevens lärandesituation från förskola till gymnasium är av största vikt. Under året har detta tydliggjorts främst inom de forum där chefer från hela förvaltningen träffas. Dock måste arbetet intensifieras under 2014 för att skapa lättare övergångar mellan skolformer. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Andel % med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år (nationella program) Andel åk 9 elever behöriga till gymnasiet Andel i åk 9 som får sitt förstahandsval på gymnasiet 85% 85% 89% 90% 94% 90% Genomsnittligt meritvärde åk 9 215,1 212 En mycket stor ökning från år 2012 då utfallet var 202. Det är fler elever som ökat sina betyg, samt fler elever som nått betyget E i fler ämnen. Genomsnittligt betygspoäng åk 3 (gymnasiet) Antal byten av program under det första halvåret 14 14,1 Genomsnittligt betygspoäng gäller nationella program. Statistiken innehåller även Uddetorps elever då det inte gick att dela på statistiken. 8 10 En handfull elever gjorde ett omval i samband med läsårsstart 2013. I övrigt har det varit några enstaka byten under ht 2013. Vi har inte säker statistik för vt 2013. Omvalen har minskat i jämförelse med tidigare år. Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar Arbetet med att tydliggöra att det förebyggande arbetet är riktat till alla barn och ungdomar i Skara har fortsatt under året. Implementering av metoder och synsätt är en viktig del. De båda nämnderna Omsorg och Barn- och utbildning har tidigare gett ett tydligt politiskt uppdrag som fortsatt under 2013. Styrning och ledning av arbetet har tydliggjorts via att en edvinledningsgrupp bestående av verksamhetschefer och avdelningschefer har formerats samt fått en uppdragsbeskrivning för arbetet. De metoder som används i Skara ska ha evidens samt visa sig ha positiv effekt. Det är viktigt att personalen kan tyda tidiga signaler på ohälsa samt sätta in rätta åtgärder. Nämnderna har genomfört ett forskningsprojekt där tre metoder har be forskats. En stor spridningskonferens kommer att genomföras våren 2014. Det är viktigt att personalen kan relatera metoderna till sitt dagliga arbete och se att de är relevanta för dem själva och deras egen utveckling som pedagog. Att arbeta förebyggande är att se att verksamheten och dess personal hela tiden måste förfina och utveckla sitt arbete föra att kunna möta varje barn och elev utifrån sina förutsättningar. Detta kan även kallas för en synvända. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det åk 2 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det åk 5 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det åk 8 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det åk 2 (gymnasiet) 98% 94% Ufallet avser läsåret 2012/2013 90% 94% Läsåret 2010/2011 var utfallet 100 %. Eleverna uppfattar att det är en viss försämring 95% 82% Utfall ökat 3 % från läsåret 2010/2011 87% 82% Utfallet avser läsåret 2012/2013 Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 8(18)
Mål indikatorerna som avser årskurs 5 och 8 är från läsåret 2011/2012. Detta då det är mer än en årlig fördröjning på resultatet på öppna jämförelser. Skara kommuns utfall jämförs med andra kommuners utfall i öppna jämförelser från samma läsår. Mål värdet för indikatorerna som rör årskurs 5 och 8 är hämtade från SKL:s mål värde och följer därmed inte Skara kommuns mål värde. Mål indikatorer i årskurs 2 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet saknar jämförelser i öppna jämförelser. De följer därmed Skara kommuns mål värde. Digitala resurser används i lärandet Bedömningen är att vi inte är uppe i den dagliga användning av digitala resurser som är önskvärt. I de lägre åldrarna är det bland annat tillgång på utrustning som medverkar till en lägre användning. Elever ska ha tillgång till de lär verktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Efter grundskolan ska elever kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Skolans elever bör ges möjlighet att utveckla en nödvändig digital kompetens för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i ett framtida internationellt samhälle. De ska på ett säkert och kritiskt sätt kunna använda IT både i sin utbildning, i arbetsliv och under sin fritid. (SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning, s 371). Att låta de nationella målen verka som ett aktivt och levande instrument för urval av information skulle öka den professionella användningen av digitala lär resurser. När pedagogerna är förvissade om att det material de väljer är i linje med styrdokumenten ökar användningen och de stora pedagogiska möjligheterna i det digitala materialet öppnas för dem. (Skolverket 2009 Digitala resurser i en målstyrd skola). Utfallet visar att det återstår fortsatt implementeringsarbete så att fler elever bereds möjligheten at använda digitala lär verktyg i undervisningen. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Lärarna i min skola använder dator och digitala verktyg i undervisningen Jag använder lärplattformen it s i mitt skolarbete 64% 80% Åk 2 grundskolan 20 % av eleverna uppger att skolan använder dator och digitala verktyg i undervisningen Åk5 88% Åk 8 85% 44% 80% Åk 2 grundskolan 20% Åk 5 64% Åk 8 48% Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 9(18)
Verksamhet Ledarskapet utvecklar verksamheten Bland annat för att stärka skolledarens pedagogiska ledarskap har cheferna under året deltagit i Ledarforum utifrån olika teman som riktar sig mot förmågan att leda pedagogisk verksamhet exempelvis; den skicklige ledaren, systematiskt kvalitetsarbete för att veta vart man ska måste man veta var man är och var man har varit, forskning i skolan. Varje område har sina ledarforum där fokus hela tiden är att stärka det pedagogiska ledarskapet. Kommunen är angelägen om att de rektorer och förskolechefer som anställs genomgår statlig rektorsutbildning om de inte har motsvarande utbildning. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 2 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 5 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 8 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 2 (gymnasiet) 98% 88% Utfallet avser läsåret 2012/2013 89% 88% 85% 70% 82% 70% Utfall avser läsåret 2012/2013 Jag känner mig trygg i skolan åk 2 97% 94% Utfallet avser läsåret 2012/2013 Jag känner mig trygg i skolan åk 5 94% 94% Jag känner mig trygg i skolan åk 8 97% 92% Jag känner mig trygg i skolan åk 2 (gymnasiet) Enheten har kompetensutvecklingsplan % av enheter 98% 92% Utfallet avser läsåret 2012/2013 100% 100% Mål indikatorerna som avser årskurs 5 och 8 är från läsåret 2011/2012. Detta då det är mer än en årlig fördröjning på resultatet på öppna jämförelser. Skara kommuns utfall jämförs med andra kommuners utfall i öppna jämförelser från samma läsår. Mål värdet för indikatorerna som rör årskurs 5 och 8 är hämtade från SKL:s mål värde och följer därmed inte Skara kommuns mål värde. Mål indikatorer i årskurs 2 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet saknar jämförelser i öppna jämförelser. De följer därmed Skara kommuns mål värde. Eleven når så långt som möjligt enligt utbildningens mål Kommunen har valt att satsa på den statliga satsningen matematiklyftet för att öka matematiklärarnas kunskaper och didaktik från årskurs 1 till vuxenutbildning. Kommunen är också deltagare i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 som hjälper kommunerna att pröva sin egen ledning och styrning för att öka måluppfyllelsen i matematik. Att möta varje elev där den befinner sig samt att utmana och ha höga förväntningar på eleverna är av största vikt för att eleverna ska nå så långt det är möjligt. Efter skolinspektionens rapport 2012 har det krävts att öka förståelsen mellan det i skollagen beskrivna allmänna stödet och det särskilda stödet. Mycket av det stöd som Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 10(18)
eleverna har rätt till ska inrymmas inom den ordinära undervisningen och betraktas som en naturlig del av lärandet. Metoder och arbetssätt måste därför vidgas för att kunna möta elevernas olika inlärningsstilar. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena åk 5 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena åk 8 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena åk 2 (gy) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 2 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 5 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 8 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 2 (gymnasiet) Andel elever som når målen i år 6 i samtliga ämnen Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 2 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 5 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 8 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser årskurs 2 gymnasium 92% 90% 81% 90% 72% 90% Utfallet avser läsårt 2012/2013 97% 90% Utfallet avser läsåret 2012/2013 91% 90% 96% 90% 81% 90% Utfallet avser läsåret 2012/2013 91% 90% 99% 90% Utfallet avser läsåret 2012/2013 93% 90% 94% 90% 95% 90% Utfallet avser läsåret 2012/2013 Mål indikatorerna som avser årskurs 5 och 8 är från läsåret 2011/2012. Detta då det är mer än en årlig fördröjning på resultatet på öppna jämförelser. Skara kommuns utfall jämförs med andra kommuners utfall i öppna jämförelser från samma läsår. Mål värdet för indikatorerna som rör årskurs 5 och 8 är hämtade från SKL:s mål värde och följer därmed inte Skara kommuns mål värde. Mål indikatorer i årskurs 2 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet saknar jämförelser i öppna jämförelser. De följer därmed Skara kommuns mål värde. Verksamheten präglas av aktuell forskning Nämnderna har genomfört ett forskningsprojekt där tre metoder har be forskats. Metoderna är - De otroliga åren: som syftar till att föräldrarna ska lära sig hur de kan ge förutsättningar för en positiv utveckling hos barnen, Marte Meo och Samordningssamtal: som syftar till att hjälpa lärare och föräldrar att samverka för att stödja barnen i sin psykosociala utveckling och kunna tillgodogöra sig sin förskola/skola, Funktionell Familjeterapi: som syftar till att via ett systemiskt perspektiv koppla de problem som familjen har utifrån det sammanhang den befinner sig i. Metoderna spänner från åldersgrupperna 0-18 år. Under året har de första resultaten visat sig och dessa är mycket positiva. De statliga satsningarna i form av exempelvis matematiklyftet bygger på aktuell forskning för att undervisningen ska bedrivas på det sätt som vi vet är mest fungerande i nuläget. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 11(18)
Flera förskolechefer och rektorer har startat upp litteraturseminarier tillsammans med personalen för att diskutera aktuell forskning för att pröva sin egen verksamhet. I uppdraget som förste lärare ingår att beskriva sin egen undervisning och pröva den mot vetenskaplig forskning för att sprida detta vidare till sina kollegor. Våren 2014 påbörjas arbetet genom att vi analyserar hur vi arbetar med formativ bedömning på våra skolor. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 2 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 5 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 8 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 2 (gy) 96% 80% Utfallet avser läsåret 2012/2013 83% 80% 64% 60% 62% 60% Utfallet avser läsåret 2012/2013 Mål indikatorerna som avser årskurs 5 och 8 är från läsåret 2011/2012. Detta då det är mer än en årlig fördröjning på resultatet på öppna jämförelser. Skara kommuns utfall jämförs med andra kommuners utfall i öppna jämförelser från samma läsår. Mål värdet för indikatorerna som rör årskurs 5 och 8 är hämtade från SKL:s mål värde och följer därmed inte Skara kommuns mål värde. Mål indikatorer i årskurs 2 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet saknar jämförelser i öppna jämförelser. De följer därmed Skara kommuns mål värde. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 12(18)
Personal Skara kommun ska vara den friska kommunen. En anledning till att frisknärvaron har ökat är att ett antal långtidssjukskrivna valt att avsluta sin anställning och tidigarelägga sin pensionsavgång. Andel medarbetare som röker är oförändrat sen tidigare år men av dessa har 61% minskat sin konsumtion. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Frisknärvaro, procent 94,6% 96,6% Frisknärvaron har ökat sen föregående år men målet är inte uppnått. Andel rökare, procent 6% 3% Andel medarbetare som röker har inte förändrats sen föregående mätning. Mångfald vad avser kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning ska öka. Inom förvaltningen finns en ojämn könsfördelning som ökat något. Vid nyrekrytering är det få kvalificerade manliga sökande till de lediga arbetena. I de fall då vi haft möjlighet att tillämpa positiv särbehandling vid nyrekrytering har så gjorts. En trolig anledning till den ökade medelåldern kan vara oroligheter kring personalplanering under 2013. Detta resulterade i att ett flertal yngre personer valt att avsluta sina anställningar för nya uppdrag utanför Skara kommun. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Könsfördelning, procent 18% 19% Könsfördelning 18% män 82% kvinnor. Medelålder 46 45 Medelåldern inom förvaltningen har blivit högre. Medarbetare ska uppleva att de har intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och de ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Är man i en ekonomisk situation som kräver besparingar får det effekter på kompetensutvecklings insatser. Under året har förvaltningen genomfört vissa övergripande kompetensinsatser, bland annat mattematiklyftet. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen ligger fortfarande på samma nivå som föregående år. Det finns utmaningar i att rekrytera behöriga lärare i hem och konsumentkunskap, praktiska och estetiska ämnen. Det finns även svårigheter att rekrytera behöriga lärare för vikariat och kortare anställningar. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Utveckling/kompetens, skala 1-6. 4,1 4,5 Utfallet är detsamma som föregående år, målet är ej uppnått. Lärare med pedagogisk högskoleexamen grundskolan, procent 87% 91,9% Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen ligger fortfarande på samma nivå som föregående år. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 13(18)
Medarbetare ska få stöd och återkoppling från sin ledare. Målgruppen för medarbetarsamtal är all tillsvidareanställd personal eller de som har långa visstidsanställningar. I medarbetarundersökningen ingår alla månadsanställda för dem med kortare visstidsanställningar blir det av naturliga skäl inte aktuellt med medarbetarsamtal. Det kan konstateras att medarbetarnas upplevelse av meningsfullheten i medarbetarsamtalet är detsamma som föregående år. Målet för antal medarbetare per chef är uppnått vilket skapar förutsättningar för mer stöd och återkoppling. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Medarbetarsamtal, procent av medarbetare Medarbetarsamtalets meningsfullhet, skala 1-6 92% 100% Något fler upplever att de inte haft medarbetarsamtal under 2013 i jämförelse med 2012. 4,7 5,1 Egenkontroll och påverkan, skala 1-6 4,4 4,8 Upplevelsen av egenkontroll och påverkan har minskat marginellt sen tidigare år. Antal chefer med mer än 30 medarbetare. 8 8 Medarbetare ska ges möjlighet till individuella och flexibla arbetstider. Antal medarbetare som önskar utökning av sysselsättningsgrad har ökat. Utifrån medarbetarenkäten har dock fler svarat att de är nöjda med sin sysselsättningsgrad, 71 % för 2012 och 78% 2013. 7% var missnöjda i båda undersökningar, totalt för 2013 motsvarar de ca 30 personer, i den siffran kan det även finnas personer som alltså vill ha lägre sysselsättningsgrad. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger på samma nivå som föregående år på 96%. Under året har årsarbetstid införts i förskole poolen. Antal timavlönade räknat på årsarbetare har ökat sen föregående år. En orsak är att man varit restriktiv med att återbesätta vakanta tjänster. I en verksamhet som kräver personal leder detta till ett ökat antal timanställda. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Antal medarbetare med önskemål om utökad sysselsättningsgrad. Andel enheter med årsarbetstid, procent 7 6 Antal medarbetare som önskar utökning av sysselsättningsgrad har ökat. 54% 55% Vi har infört årsarbetstid i förskoolepoolen.. Antal timavlönade årsarbetare. 30 20 Antal timavlönade räknat på årsarbetare har ökat sen föregående år. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 14(18)
Ekonomi Resurserna fördelas utifrån en modell som säkerställer ett effektivt resursutnyttjande. Nämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget. Året har präglats av kostnadsmedvetenhet samt allmän åtstramning. Prognoserna har därför varit för försiktiga och mål värde 0 % avvikelse mot budget har inte kunnat nås. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Kostnad per betygspoäng 311 277 Kommunens ranking i öppna jämförelser 16 5 Avvikelse mot budget 0,8% 0% Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 15(18)
Verksamhetsanalys Verksamhetsåret Redovisas nedan de uppdrag från 2012 och som ligger i planperioden 2013-2014. Dessa uppdrag utgjorde grunden för 2013 års budget. Fortsätta och utveckla EDVIN tillsammans med omsorgsnämnden. Tydligare uppdrag har givits till Edvinledningsgruppen samt implementering av de evidensbaserade metoderna har fortsatt. Då båda nämnderna har tydlig myndighetsutövning krävs det att samarbetet fungerar tillsammans med den lagstyrning som utgör grunden. Främst krävs utveckling av rutiner kring anmälningar. Genomföra satsningar på förskolan i enlighet med nämndens förskole utredning. Den 20 september 2012 gav nämnden förvaltningen i uppdrag att utifrån en viss överkapacitet på lokaler i tätorten och ett mycket ansträngt ekonomiskt läge revidera/uppdatera den tidigare gjorda utredningen över lokaler för förskoleverksamheten i förhållande till behov av platser. Under 2013 fattade nämnden beslut om att flytta verksamheten på Bullerbyns förskola till framförallt Källebodas förskola. Flytten är genomförd och nämnden har lokal förtätat enligt beslut. Beslut fattades även kring att utöka Björkbacken till att även innefatta Boaverksamheten. Den kommer under våren 2014 flyttas från Korallen. Projektera under 2012 för upprustning av Källeskolan. Projektet ska genomföras senast 2013. Projektet har fortsatt under 2013 och kommer att bli klart under våren 2014. Upprustningen har utvidgats till att omfatta även nya grupprum för eleverna. Fullfölj satsningen på Ungdomens hus som kulturcentrum, samlokaliserat med Musikskolan. Stureplan invigdes augusti 2013. Verksamheten har kommit igång utifrån uppdraget att vara en del i det främjande och förebyggande arbetet. Planera för nästa steg med personlig dator även för år 7-9, efter att alla gymnasieelever har utrustats. Planering för en till en för år 7-9 är gjord men ekonomiskt utrymme fanns inte 2013. Stärka skolledarnas pedagogiska ledarskap, med mål att alla elever ska ha behörighet till gymnasieskolan, samt att alla elever som går ut gymnasieskolan ska ha fullgjord utbildning. Planering för att anställa förstelärare gjordes i samverkan under hösten 2013. Uppdraget utgår från dels det ordinarie klasslärarskapet men även utifrån identifierade utvecklingsområden. Två lärare genomför forskarstudier. Flera rektorer genomgår statlig rektorsutbildning. Rektorsuppdraget är omfattande och att leda pedagogisk verksamhet i kombination med att även ansvara för arbetsmiljö, lokaler, ekonomi samt personal kräver stödinsatser. Här har förvaltningsorganisationen formerats utifrån ett teamperspektiv. Under våren togs en förändrad medarbetarsamtalsmall fram med fokus på dialog kring uppdraget. Öka barn och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap. I samverkan med Stureplan har teknikoch entreprenörskapsskola startat. Verksamheten vänder sig till såväl skola som fritidsverksamhet. Framtid / Utveckling Även under 2013 har gymnasieskolans framtid varit i fokus. Nämnden gav förvaltningen under hösten i uppdrag att utreda dimensionering och programutbud utifrån givna budgetramar. Resultatet för 2013 gällande gy/vux området avviker negativt från budget 5,4 mkr. Beslut behöver fattas avseende omfattning av gymnasieskolan i Skara. Fortsatt utmaning är arbetet med modersmål, svenska som andra språk, integration och nyanlända. Under 2013 prövas ett annat arbetssätt/organisation vad gäller mottagning av våra nyanlända elever. Ledarskapet är fortsatt betydelsefullt för att eleverna ska känna trygghet och studiero samt nå målen för utbildningen. Perspektivet att ständigt utveckla arbetssätt och metoder som används utifrån de resurser som Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 16(18)
finns till nämndens förfogande fortsätter. Att ta till sig aktuell forskning på ett mer systematiskt sätt än vad som sker idag är viktigt. Skollagen föreskriver att lärare/förskollärare ska ha rätt behörighet för de ämnen de undervisar och sätter betyg i samt att de från 2015 ska vara legitimerade. Förvaltningens ambition är att i så hög grad ha utbildad personal för våra barn/elever. Förskolan och fritidshemmen måsta öka andel personal med högskolebehörighet. När vi anställer ny personal så ska utbildade förskollärare och fritidspedagoger prioriteras. Skolans roll i samhället och vilka förutsättningar som ges av huvudman är och kommer att vara en högaktuell fråga både lokalt och nationellt. Ökad arbetsbörda både för lärare och rektorer ger sämre förutsättningar att fokusera på huvudprocessen. Det är i mötet mellan lärare och elev som lärande skapas och detta möte ska ske utifrån pedagogisk ledning av rektor. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 17(18)
Jämförelsetal Nyckeltal Budget 2013 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan Antal lärare per 100 elever i grundskolan Antal årsarbetare per 100 elever i fsk klass Antal lärare per 100 elever i gymnasieskolan Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Andel elever behöriga till yrkesprogram Andel elever behöriga till högskoleförberedande program Genomsnittligt meritvärde grundskola Genomsnittlig betygspoäng på gymnasiet 5,3 5,3 5,2 11,2 8,6 8,7 11,9 8,4 8,4 10,7 9,7 9,4 5,4 % 5,5 % 88,7 84,8 86,3 87,1 83,8 84,6 215,1 202,1 206,4 14,0 13,9 13,2 De tre jämförelsetalen som berör antalet årsarbetare antalet lärare än inte jämförbara över åren. Fram till Läsåret 2011/2013 redovisades antalet lärare per 100 elever i förskoleklass, grundskola och på gymnasium. Från och med läsåret 2012/2013 har detta jämförelsetal arbetats om så att det nu visar antalet elever per lärare (heltidsanställd). Jämförelsetalet "Genomsnittlig betygspoäng gymnasiet" är statistik från nationella program på Katedralskolan samt Uddetorp då denna statistik inte gick att dela. Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden 18(18)
SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (9) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2014-02-27 Bun 3 Dnr bun 12/116 Resultatreglering 2013 Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden anhåller hos kommunstyrelsen om att få resultatreglera 2013 års överskott på 3 770 tkr till nämndens balanserade resultat. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet År 2013 redovisar Barn- och utbildningsnämnden ett överskott på 3 770 tkr. I enlighet med gällande ekonomistyrprinciper för Skara kommun anhåller Barnoch utbildningsnämnden om att få ackumulera överskottet till det balanserade resultatet. Paragrafen ska skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichefen Justerare Utdragsbestyrkande
SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (9) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2014-02-27 Bun 4 Dnr 12/116 Interna investeringsmedel pågående projekt Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden anhåller hos kommunstyrelsen att investeringsmedlen för 2013 avseende inventarier till Stureplan (Ungdomens hus) överförs till 2014. Kvarvarande investeringsutrymme uppgår till 273 tkr. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet Avsatta medel för inventarier 2013 har inte kunnat nyttjas fullt ut då kommunen saknade ramavtal för möbler vid tidpunkten för inköp. Paragrafen ska skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichefen Justerare Utdragsbestyrkande
SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (9) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2014-02-27 Bun 5 Dnr bun 14/34 Bidragsbelopp fristående gymnasium budgetår 2014 Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden antar upprättat förslag till bidrag för fristående gymnasium budgetår 2014. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2009 har det införts en möjlighet till förvaltningsbesvär över kommunens beslut om bidrag till enskild verksamhet. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendation bör nämnden besluta om resursfördelningsmodell och bidragsbelopp utifrån årets budget och besluta om tilldelning av bidrag till enskilda huvudmän. Beslutsunderlag Förslag bidragsbelopp fristående gymnasium budgetår 2014, dat 2013-02-13 Bilaga bun 4/2014 Justerare Utdragsbestyrkande
Dnr 1 (1) 2014-02-13 bun 14/34 Bilaga bun 4/2014 Barn- och utbildningsförvaltningen Bidragsbelopp fristående gymnasium budgetår 2014 Kod Gymnasieprogram Årsbelopp (kr) BA Bygg- och anläggningsprogrammet 132 042 BF Barn- och fritidsprogrammet 91 508 EK Ekonomiprogrammet 84 872 EE El- och energiprogrammet 130 287 ES Estetiska programmet, exkl inriktning musik 98 680 ESI Estetiska programmet, inriktning musik 144 279 FT FTI Fordons- och transportprogrammet, exkl inriktning transport 130 738 Fordons- och transportprogrammet, inriktning transport 132 200 HA Handels- och administrationsprogrammet 96 891 IB International Baccalaureate 98 684 NA Naturvetenskapsprogrammet 91 341 RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet 122 089 SA Samhällsvetenskapsprogrammet 74 817 TE Teknikprogrammet 94 250 VO Vård- och omsorgsprogrammet 86 562 Bidragsbeloppen är upprättade i enlighet med gällande lagstiftning och nämndens beslutade resursfördelningsmodell.
SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (9) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2014-02-27 Bun 6 Dnr bun 14/48 Avstängning frivillig skolform Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar om avstängning för aktuell elev i ärendet. Eleven är avstängd från och med den 27 februari 2014 till och med den 13 mars 2014. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet Med stöd av 5 kap 17 i Skollagen är eleven i ärendet avstängd från sin ordinarie undervisningstid med motiveringen att eleven inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero. Rektor har rätt att besluta om avstängning av elev från undervisning max två veckor under en termin. Utifrån detta har rektor redan beslutat om avstängning för den aktuella eleven. Den avstängningstiden har nu upphört, och då avstängningens syfte inte har uppnåtts så bedöms det som nödvändigt (med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero) att avstängningen förlängs. Den aktuella eleven har erbjudits enskild undervisning måndag till fredag efter klockan 15.30. Beslutsunderlag Rektors rapport och beslut om avstängning, dat 140226, dnr 14/48.1 Paragrafen ska skickas till Berörd elev Justerare Utdragsbestyrkande