FÖRORD Översikt 2015 beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. Lokalt är det skäl att utnyttja informationen i översikterna vid fastställandet av prioriteringarna inom säkerhetsarbetet, motiveringen av de regionala aktörerna och utvärderingen av effekterna. På lokal nivå är det viktigt att informera såväl säkerhetsaktörer som invånare och förtroendevalda om översikterna. För att lyfta fram olycksöversikterna i den lokala debatten: Rapporternas innehåll och effekter på regionens säkerhetsarbete behandlas i lokala arbetsgrupper inom säkerhetsplaneringen. Ett tema för den säkerhetsutbildning som ordnas i regionen väljs olycksfallen. Informationen på det lokala planet kan innehålla till exempel: Koppling av översikten till lokala aktörers webbsidor Meddelande i lokaltidningarna med en beskrivning av olyckssituationen i den egna kommunen eller den egna regionen Meddelande i organisationernas interna informationsforum och tidning och på organisationens webbsidor Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: markus.gronfors@thl.fi I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.thl.fi/tapaturmat. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2
INNEHÅLL FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 3 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA... 6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET... 8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING... 10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 23 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR... 31 3
1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4
2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2013 dog 2 548 finländare i olyckor: 1660 män och 888 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1988 2013, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbtjänsten som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.thl.fi/tapaturmat. 5
3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 1. Dödsfall Olycksfall som tas upp i översikten Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6
Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2015 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 2. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2015) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2013), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 19% 2% 5% 5% 30% 15% 17% 6% 224 745 Eura 20% 3% 4% 5% 29% 15% 17% 7% 12 387 Euraåminne 22% 2% 4% 5% 32% 15% 16% 5% 5 926 Harjavalta 17% 2% 5% 5% 28% 17% 19% 7% 7 446 Honkajoki 17% 2% 5% 4% 30% 18% 17% 7% 1 826 Huittinen 18% 2% 5% 5% 29% 15% 17% 7% 10 583 Jämijärvi 19% 2% 4% 4% 28% 17% 17% 9% 1 978 Kankaanpää 19% 2% 5% 5% 30% 17% 16% 6% 11 964 Karvia 16% 2% 4% 4% 28% 19% 19% 9% 2 534 Kumo 17% 2% 5% 4% 29% 16% 19% 7% 7 831 Kjulo 18% 2% 4% 3% 30% 17% 18% 7% 2 719 Luvia 22% 2% 3% 4% 31% 16% 17% 5% 3 358 Sastmola 17% 2% 3% 4% 27% 18% 20% 10% 3 248 Nakkila 21% 2% 4% 4% 30% 15% 18% 6% 5 726 Påmark 19% 2% 4% 4% 29% 16% 18% 8% 2 356 Björneborg 18% 2% 7% 6% 30% 15% 16% 6% 85 300 Raumo 18% 2% 6% 6% 31% 15% 16% 6% 39 910 Siikainen 17% 2% 3% 2% 27% 18% 21% 9% 1 636 Säkylä 18% 2% 5% 5% 30% 16% 18% 7% 4 599 Ulvsby 21% 2% 4% 4% 32% 15% 17% 5% 13 416 2 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 7
4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 3 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga. Dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2004 2013 enligt ålder och kön 4 5 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik <5 <5 <5 <5 <5 9 13 13 Trafik, motofordon 18 17 19 9 39 23 25 11 Fall <5 <5 <5 <5 49 68 166 317 Drunkning <5 <5 <5 <5 25 15 21 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 7 7 9 8 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 15 10 15 <5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 5 5 6 6 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 <5 120 87 36 <5 Övriga förgiftningar 6 <5 <5 12 14 54 14 5 <5 Annan olycka <5 <5 <5 <5 19 24 26 17 Totalt 40 20 30 340 260 320 380 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 25 17 40 +48% Trafik, motofordon 126 35 160 +33% Fall 353 251 600 - Drunkning 66 5 70 - Kvävning 17 16 30 - Eldsvåda 31 16 50 +52% Förfrysning 16 6 20 - Alkoholförgiftning 195 54 250 +19% Övriga förgiftningar 9 78 25 100 - Annan olycka 62 31 90 - Totalt 970 460 1 430-3 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 4 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 5 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 6 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 8
Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 7 2013, %. Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2004 2013, N. 7 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9
5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2004 2013, i tusen dagar. 10
Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 114 12 30 30 289 183 197 95 950 Trafik, motorfordon 472 122 214 161 557 189 140 51 1 910 Fall 1 337 145 398 427 3 136 2 446 2 981 2 359 13 230 Drunkning <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 20 Kvävning 11 <5 <5 <5 7 <5 7 6 40 Eldsvåda 32 7 <5 7 50 20 15 <5 140 Förfrysning <5 <5 <5 <5 24 16 13 <5 60 Förgiftning (orsakad av annat 27 <5 <5 <5 18 9 13 6 80 än alkohol) Alkoholförgiftning 31 <5 <5 <5 14 <5 <5 <5 50 Annan olycka 809 217 476 439 2 513 1 459 1 479 507 7 900 Totalt 2 840 510 1 130 1 070 6 610 4 330 4 850 3 030 24 370 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 97 10 22 13 161 122 286 108 820 Trafik, motorfordon 142 61 66 60 221 80 104 16 750 Fall 962 54 162 162 1 711 1 776 4 692 7 909 17 430 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 <5 5 7 20 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 6 22 13 5 50 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 6 <5 10 Förgiftning (orsakad av annat 21 <5 <5 <5 16 6 21 24 90 än alkohol) Alkoholförgiftning 22 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 30 Annan olycka 464 70 142 164 1 387 797 1 353 886 5 260 Totalt 1 720 200 400 400 3 510 2 810 6 480 8 960 24 470 Totalt 4 550 700 1 520 1 480 10 120 7 140 11 330 11 990 48 830 11
Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2009 2013. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 50 Eura 609 Björneborg 51 Euraåminne 684 Raumo 79 Harjavalta 747 Siikainen 99 Honkajoki 783 Säkylä 102 Huittinen 886 Ulvsby 181 Jämijärvi 214 Kankaanpää 230 Karvia 271 Kumo 319 Kjulo 442 Luvia 484 Sastmola 531 Nakkila 608 Påmark 12
Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 100 10 26 25 210 113 128 60 670 Trafik, motorfordon 337 101 159 114 393 122 88 24 1 300 Fall 1 126 131 331 351 2 290 1 495 1 653 1 252 8 370 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 10 <5 <5 <5 6 <5 6 5 30 Eldsvåda 24 6 <5 6 34 11 9 <5 100 Förfrysning <5 <5 <5 <5 15 10 7 <5 40 Förgiftning (orsakad av annat 26 <5 <5 <5 16 9 12 5 70 än alkohol) Alkoholförgiftning 29 <5 <5 <5 12 <5 <5 <5 50 Annan olycka 705 193 437 379 2 035 1 084 1 012 337 6 060 Totalt 2 220 420 910 840 4 530 2 580 2 580 1 520 14 920 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 69 8 16 10 125 87 199 78 590 Trafik, motorfordon 111 53 50 45 166 66 78 14 570 Fall 822 47 135 139 1 320 1 188 2 536 3 826 9 710 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 <5 5 7 20 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 6 10 8 <5 30 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning (orsakad av annat 20 <5 <5 <5 16 6 18 23 90 än alkohol) Alkoholförgiftning 22 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 30 Annan olycka 409 66 129 151 1 074 608 946 614 3 950 Totalt 1 410 170 320 340 2 520 1 830 3 370 4 170 13 630 Totalt 3 630 590 1 230 1 170 7 050 4 410 5 950 5 680 28 550 13
Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 266 53 124 73 2 273 1 540 2 024 1 443 7 800 Trafik, motorfordon 2 087 1 045 1 947 1 137 4 540 1 673 1 416 729 14 570 Fall 2 215 318 1 343 1 090 13 090 19 174 37 420 40 259 114 910 Drunkning <5 <5 <5 <5 29 <5 11 12 60 Kvävning 20 <5 <5 6 59 5 53 44 190 Eldsvåda 119 26 6 36 382 232 162 6 970 Förfrysning 7 <5 <5 <5 151 171 272 8 620 Förgiftning (orsakad av annat 42 <5 <5 8 73 36 56 22 240 än alkohol) Alkoholförgiftning 32 <5 <5 <5 83 18 <5 <5 140 Annan olycka 1 771 485 961 1 149 8 962 8 009 11 043 8 791 41 170 Totalt 6 560 1 930 4 390 3 510 29 640 30 860 52 460 51 310 180 660 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 497 126 117 84 1 275 830 4 621 2 650 10 200 Trafik, motorfordon 769 369 544 244 1 617 525 798 112 4 980 Fall 1 571 123 466 398 6 583 11 716 65 409 179 169 265 440 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 7 <5 10 Kvävning <5 <5 <5 <5 5 <5 16 54 80 Eldsvåda <5 10 <5 <5 86 345 379 51 880 Förfrysning <5 <5 <5 <5 6 <5 93 9 110 Förgiftning (orsakad av annat 28 <5 <5 <5 43 9 146 128 360 än alkohol) Alkoholförgiftning 23 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 30 Annan olycka 1 020 156 318 513 4 533 4 207 14 320 9 425 34 490 Totalt 3 920 780 1 450 1 240 14 150 17 640 85 790 191 600 316 570 Totalt 10 480 2 710 5 840 4 750 43 800 48 500 138 250 242 910 497 230 14
Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2004 2013, N. Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. 15
Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2004 2013, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 574 736 459 1 769 4 Trafik, motorfordon 1 054 1 023 579 2 656 5 Fall 9 095 12 379 9 183 30 657 63 Drunkning 7 10 1 18 0 Kvävning 34 12 12 58 0 Eldsvåda 51 82 54 187 0 Förfrysning 25 32 20 77 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 91 60 22 173 0 Alkoholförgiftning 62 11 3 76 0 Annan olycka 5 686 5 255 2 221 13 162 27 Totalt 16 679 19 600 12 554 48 833 100 16
Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2013, N. Minst 10 patienter 2013, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.thl.fi/tietokannat/topi Serviceproducent Vårdperioder Vårdperioder Vårddagar / Patienter Vårddagar 40313 - Satakunnan keskussairaala 3 630 3 101 11 590 3.2 90424 - Porin perusturvakeskus, terveyspalvelut 633 498 14 821 21.7 90677 - Rauman sosiaali- ja terveysvirasto/terveyspalvelut 565 450 7 454 12.9 60682 - Porin lääkäritalo 475 457 475 1.0 50230 - Turun yliopistollinen keskussairaala 274 243 926 3.4 90732 - Keski-Satakunnan terveydenhuollon kuntayhtymä 223 175 3 759 15.9 90741 - Pohjois-Satakunnan peruspalveluliikelaitoskuntayhtymä 189 147 4 498 22.7 60794 - Sairaala Neo 146 142 146 1.0 60651 - Sairaala Mehiläinen Turku 97 93 97 1.0 90125 - Euran terveyskeskus 106 83 3 335 30.0 50290 - Tampereen yliopistollinen sairaala 78 71 428 5.4 90159 - Huittisten terveyskeskus 78 64 1 177 14.7 60695 - Terveystalo Pulssi 69 66 73 1.1 90663 - Säkylän ja Köyliön terveyskeskus 66 56 1 371 19.6 40406 - Tyks Loimaan sairaala 34 31 113 3.3 60621 - Validia kuntoutus/käpylän kuntoutuskeskus/synapsia 22 20 439 20.0 60697 - Koskiklinikka 16 14 16 1.0 50200 - Helsingin yliopistollinen keskussairaala 15 12 59 3.9 40423 - Vammalan aluesairaala 10 10 13 1.3 17
18
Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 2002 2013, %. 19
Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Figur 9. Olycksfallstyper som förde till sjukvården i området 2002 2013, N. 20
Figur 10. Olycksfallstyper som förde till sjukvården i hela landet 2002 2013, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 2002 2013 Icke registerad olyckstyp 1 529 Trafik 5 132 Olycksfall i hemmet 20 985 Idrotts- eller motionsevenemang 2 080 Andra olycksfall i fritiden 13 075 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 1 204 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 2 714 Olycksfall i skola eller på daghem 506 Annan eller icke specificerad olyckstyp 5 104 21
22
6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 8. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 8 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 23
Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld under femårsperioden 9 10 11 2009 2013 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 32 370 +4% 19 830 +6% 269 240-6% 8.2 950 +7% Eura 1 970 +11% 1 195 +13% 23 248 +37% 11.5 49 - Euraåminne 670-13% 488-3 357-50% 4.9 27 - Harjavalta 1 230 +14% 724 +14% 8 543-17% 6.9 43 - Honkajoki 290-177 - 2 436 * 8.3 11 * Huittinen 1 510-895 - 11 506-22% 7.5 35 - Jämijärvi 310-182 - 2 638-8.5 13 * Kankaanpää 1 800 +10% 1 045-15 959-8.7 55 - Karvia 420-254 - 3 583-8.3 14 - Kumo 1 380 +17% 819 +20% 11 997-8.5 48 +42% Kjulo 410-261 - 3 418-8.1 12 - Luvia 430-281 - 2 425-38% 5.6 10 - Sastmola 530-325 - 4 321-26% 8.0 17 - Nakkila 780-515 - 4 108-43% 5.3 25 - Påmark 390-231 - 3 899-9.7 20 +87% Björneborg 12 550 +8% 7 741 +11% 106 811-8.3 327 - Raumo 4 960-8% 3 114-4% 40 422-17% 8.0 157 - Siikainen 220-16% 138-1 766-35% 7.9 7 * Säkylä 760 +14% 445 +12% 5 514-7.1 19 - Ulvsby 1 770-1 153 +8% 13 284-7.3 61-9 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 10 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 11 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24
Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 12 13 14 2009 2013. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Total Hela området 2 140-16 230 +3% 550-53% 7 860-19% 5 590 +132% 32 370 +4% Eura 125-1 037 +13% 24-38% 452-17% 328 +147% 1 970 +11% Euraåminne 47-273 -28% 8 * 183-25% 160 +166% 670-13% Harjavalta 74-671 +20% 33-258 -22% 189 +147% 1 230 +14% Honkajoki 21 * 143 - <5 * 78-41 +228% 290 - Huittinen 131 +39% 744-32 - 395-16% 210 +85% 1 510 - Jämijärvi 32 * 141-6 * 103-25 +138% 310 - Kankaanpää 140-866 - 30-485 - 279 +118% 1 800 +10% Karvia 43 * 221 - <5 * 104-55 +130% 420 - Kumo 105 +63% 792 +28% 21-274 -24% 190 +119% 1 380 +17% Kjulo 32 * 241 - <5 * 75-29% 60 +125% 410 - Luvia 34 * 208 - <5 * 110-71 +154% 430 - Sastmola 35 +70% 276-6 * 132-76 +117% 530 - Nakkila 47-366 - 15 * 196-17% 155 +161% 780 - Påmark 22 * 217 - <5 * 104-46 +115% 390 - Björneborg 751-6 656 +15% 253-42% 3 078-15% 1 811 +100% 12 550 +8% Raumo 322-2 040-24% 51-69% 1 076-37% 1 474 +248% 4 960-8% Siikainen 10 * 115 - <5 * 63-29 +161% 220-16% Säkylä 49-364 - 18 * 189-135 +178% 760 +14% Ulvsby 117-862 - 32-508 -10% 251 +83% 1 770-12 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 13 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 14 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25
Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 15 16 17 2009 2013. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 1 070-16% 12 240 +6% 610-1 380 +33% 900-27% 16 190 +3% Eura 60-776 +16% 35-85 +91% 78-1 030 +14% Euraåminne 29-175 -36% 10 * 33 +75% 25-270 -28% Harjavalta 42 +57% 498 +21% 21 * 74 +132% 35-670 +20% Honkajoki 7 * 112 - <5 * 10 * 10 * 140 - Huittinen 33-602 - 25-50 - 33-740 - Jämijärvi 7 * 107 - <5 * 16 * 6 * 140 - Kankaanpää 55-650 - 40 +69% 63-53 - 860 - Karvia 19 * 163-13 * 17 * 8 * 220 - Kumo 48-624 +35% 29 +101% 58 +93% 32-790 +29% Kjulo 19 * 151-5 * 28 * 38 * 240 - Luvia 7 * 162-6 * 23 * 10 * 210 - Sastmola 7 * 214-11 * 25 * 19-280 - Nakkila 31 +75% 253-15 * 37 +88% 29-370 - Påmark 12 * 169-8 * 19 * 8 * 220 - Björneborg 418-11% 5 116 +20% 261 +26% 534 +39% 313-31% 6 640 +15% Raumo 175-19% 1 505-24% 75-188 - 87-55% 2 030-24% Siikainen <5 * 99 - <5 * 6 * <5 * 120 - Säkylä 37 +94% 215-13 * 30 * 68 +211% 360 - Ulvsby 59-644 - 34-81 +52% 42-860 - Totalt 15 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 16 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 17 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26
Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 18 19 20 2009 2013. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Totalt Hela området 10 190 +13% 850-22% 5 760-5% 1 070-14 260 +10% 250-74% 32 370 +4% Eura 743 +40% 39-324 - 62-785 - 13-38% 1 970 +11% Euraåminne 142-30% 18-135 - 24-338 - 14 * 670-13% Harjavalta 388 +20% 38-226 - 30-504 +14% 39 +60% 1 230 +14% Honkajoki 94-6 * 57-9 * 118 - <5 * 290 - Huittinen 489-44 - 301-43 - 625-10 - 1 510 - Jämijärvi 101 - <5 * 54-13 * 133 - <5 * 310 - Kankaanpää 574 +28% 37-278 -14% 80 +48% 812 +19% 19-1 800 +10% Karvia 144-9 * 71-22 * 174 - <5 * 420 - Kumo 501 +39% 23-205 - 54 +79% 566 +18% 33-1 380 +17% Kjulo 175 +51% <5 * 70-17 * 145 - <5 * 410 - Luvia 141-9 * 66-20 * 188 - <5 * 430 - Sastmola 204-10 * 75-23 +90% 209 - <5 * 530 - Nakkila 187-26 +79% 135-36 +118% 369-26 - 780 - Påmark 151 +34% 16 * 59-11 * 152 - <5 * 390 - Björneborg 4 061 +23% 366-10% 2 427 +7% 416-5 228 +8% 51-81% 12 550 +8% Raumo 1 226-20% 110-40% 769-28% 119-33% 2 725 +21% 14-84% 4 960-8% Siikainen 87 - <5 * 24-5 * 101 - <5 * 220-16% Säkylä 254 +35% 13 * 152-28 +64% 308 - <5 * 760 +14% Ulvsby 528-71 - 335-54 - 777-5 * 1 770-18 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 19 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 20 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27
Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under femårsperioden 21 22 23 2009 2013. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 1 900 +31% 380 +20% 900 +19% 830 +14% 4 840 +10% 2 940 +10% 3 050-1 890-13% 16 730 +7% Eura 106-20 * 21-38% 30-276 - 226-177 - 107-960 - Euraåminne 53-15 * 12-23 - 140-45 -37% 56-27% 26-55% 370 - Harjavalta 63 +38% 11 * 25-33 - 193 +40% 119-120 - 65-630 +21% Honkajoki 13 * 5 * 9 * <5 * 59-36 - 37-18 - 180 - Huittinen 82-17 * 42-47 - 215-133 - 128-111 - 780 - Jämijärvi 35 * <5 * <5 * 5 * 34-26 - 40-24 - 170 - Kankaanpää 104 +32% 24-37 - 35-264 - 182-174 - 86-910 - Karvia 15-9 * 14 * 12 * 67-63 - 52-25 -43% 260 - Kumo 58-8 - 21-25 - 199 +31% 114-137 - 133 +47% 700 +19% Kjulo 25-7 * 14 * 7 * 40-27% 38-55 - 13-62% 200 - Luvia 46 +93% 5 * 15 * 7 * 51-24% 39-45 - 12-59% 220 - Sastmola 16 - <5 * 16 * <5 * 59-49 - 46-47 - 240 - Nakkila 50 - <5 * 14-16 - 142-76 - 93-36 -33% 430 - Påmark 21-5 * 10 * 5 * 48-30 - 57-16 -54% 190 - Björneborg 745 +42% 147 +25% 442 +35% 348-1 896 +16% 1 002-1 114-710 - 6 400 +11% Raumo 289-54 - 142-179 +27% 736-521 - 474-290 -19% 2 690 - Siikainen 8 - <5 * <5 * <5 * 21-38% 29-30 - 19-110 - Säkylä 38-17 * 15-20 - 103-76 - 66-58 - 390 +19% Ulvsby 137 +33% 26-41 - 33-295 - 136-144 -25% 98-910 - 21 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 22 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 23 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 28
Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under femårsperioden 24 25 26 2009 2013. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela områ- 1 290 +42% 180-380 +20% 360 +17% 2 710 +8% 1 930-3 570-6% 5 200-5% 15 640 - Eura 94 +71% 10 * 7-47% 12-154 - 118-198 - 410-1 000 +12% Euraåminne 31 - <5 * 18 * <5 * 63-51 - 62-27% 71-40% 300-18% Harjavalta 49 +78% 7 * 13 * 14 * 90-90 - 124-209 - 600 - Honkajoki <5 * <5 * 6 * <5 * 13-17 - 36-27 -55% 110-22% Huittinen 50-17 * 25-15 - 114-99 - 183-234 -24% 740 - Jämijärvi 16 * <5 * <5 * <5 * 20-5 -71% 30-58 - 140 - Kankaanpää 56-15 * 18-15 - 173-109 - 218-290 - 890 +12% Karvia 10 * <5 * <5 * <5 * 26-22 - 39-68 - 170-18% Kumo 43-8 * 14 * 19 * 113 +31% 95-161 - 234-690 +14% Kjulo 18 - <5 * <5 * 10 * 28-23 - 39-91 - 210 - Luvia 24 - <5 * <5 * <5 * 38-21 - 53-62 - 210 - Sastmola 16 * <5 * <5 * <5 * 46-28 - 57-130 - 290 - Nakkila 29-5 * 8 * 11 * 67-42 - 90-97 -26% 350 - Påmark 16 * <5 * <5 * <5 * 29-15 - 42-93 - 200 - Björneborg 516 +52% 74-162 - 172 +31% 1 076 +14% 706-1 384-2 055-6 150 +6% Raumo 183-18 -41% 72-51 - 407-344 - 543-15% 660-29% 2 280-15% Siikainen 6 * <5 * <5 * <5 * 19-18 * 31-35 -32% 110 - Säkylä 29 - <5 * 7 * 8 * 61-36 - 84-134 - 360 - Ulvsby 104 +69% 14 * 18-13 - 173-94 -21% 200-244 - 860-24 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 25 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 26 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 29
Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2011 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,0 dygn 27. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 605 euro. 28 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 29. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2013. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 629 330 Hela räddningsområdet 30 055 Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Eura 1 856 Björneborg 12 960 Euraåminne 444 Raumo 4 555 Harjavalta 1 427 Siikainen 121 Honkajoki 154 Säkylä 636 Huittinen 1 167 Ulvsby 1 655 Jämijärvi 254 Kankaanpää 1 784 Karvia 305 Kumo 1 049 Kjulo 236 Luvia 235 Sastmola 331 Nakkila 605 27 Rautiainen H, Pelanteri S, Rasilainen J (2012): Somaattinen erikoissairaanhoito 2011. THL 12/2012. http://urn.fi/urn:nbn:fi-fe2012121210293 28 Kapiainen S, Väisänen A, Haula T (2014): Terveyden- ja sosiaalihuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2011. THL Raportti 2014_003. http://urn.fi/urn:isbn:978-952-302-079-5 29 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009. http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 30
Påmark 282 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 30 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2004 2013 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 31. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 30 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 31 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 31
Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2004 2013, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 106 51 157 10-19 348 62 410 20-29 403 71 474 30-39 387 78 465 40-49 523 153 676 50-59 577 204 781 60-69 373 208 581 70-79 228 130 358 80-89 117 125 242 90+ 8 29 37 Yhteensä 3 070 1 111 4 181 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2004 2013, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 485 141 626 10-19 2 519 297 2 816 20-29 2 581 434 3 015 30-39 3 946 529 4 475 40-49 5 132 1 380 6 512 50-59 5 819 2 401 8 220 60-69 4 409 2 545 6 954 70-79 3 126 1 483 4 609 80-89 1 230 901 2 131 90+ 126 240 366 Yhteensä 29 373 10 351 39 724 32
Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2004 2013. 33
Förebygga olyckor! www.thl.fi/tapaturmat Piste tapaturmille! webbtjänsten erbjuder information om olycksfall och hur de kan förebyggas. Webbtjänsten upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd (THL). 34