Beslut 2013-09-23 Sigtuna kommun sigtuna.kommun@sigtuna.se dan.sundblad@sigtuna.se Rektorn vid Arlandagymnasiets enhet 5 veronica.suskic@arlandagymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn av Arlandagymnasiets enhet 5 i Sigtuna kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2 (6) Tillsyn i Arlandagymnasiets enhet 5 Skolinspektionen genomför tillsyn i Sigtuna kommun under hösten 2013. Arlandagymnasiets enhet 5 besöktes av Skolinspektionen den 29 augusti 2013. Fakta om skolan Arlandagymnasiet är den enda kommunala gymnasieskolan i Sigtuna kommun. Skolan är uppdelad i sex olika enheter med en gymnasiechef som verksamhetsansvarig och sex rektorer som enhetschefer. Gymnasiechefen och rektorerna bildar tillsammans med chefen för administration verksamhetens ledningsgrupp. Inom några av skolenheterna finns det även programlagsledare. Arlandagymnasiets enhet 5 består av introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildning, språkintroduktion och yrkesintroduktion restaurang och livsmedel med långsam studietakt. Programmet programinriktat individuellt val och en stor del av yrkesintroduktionsprogrammet ligger organisatoriskt hos respektive enhet för yrkesprogrammen och ingår således inte i Arlandagymnasiets enhet 5. Enheten leds av en rektor som har det övergripande ansvaret för utbildningen på de aktuella programmen. Programmen ingår i ett programlag som leds av en programlagsledare. Hösten 2013 har enheten totalt 165 elever varav 123 går på programmet Språkintroduktion. Kunskapsresultat Skolenhetens kunskapsresultat mäts bland annat i hur många elever som når gymnasiebehörighet men också i antal satta i betyg eftersom elevernas kunskapsnivå ser olika ut när de påbörjar utbildningen. Från 2012 till 2013 har det skett en minskning i antalet gymnasiebehöriga elever. Resultatet har sjunkit från 42 till 25 procent. Skolenheten utfärdar betyg för årskurs 9 i ämnena svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik. År 2013 sattes totalt 122 betyg i dessa ämnen, 9 i svenska, 24 i svenska som andra språk, 36 i engelska och 53 i matematik. Från föregående år har det skett en minskning i antalet satta betyg i svenska medan det har skett en ökning i antalet satta betyg i matematik och i totalt antal satta betyg. Totalt antal satta betyg under 2012 var 113 varav 16 i svenska, 25 i svenska som andra språk, 30 i engelska och 42 i matematik.
3 (6) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sigtuna kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 23 december 2013 redovisas för Skolinspektionen. Erbjudande av utbildning Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. - Se till att det för eleverna finns elevhälsa som omfattar specialpedagogiska insatser. Motivering Enligt skollagen ska det för elever i gymnasieskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser som ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Enligt förarbetena till skollagen ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan ska vidare bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Anledningen till förtydligandet i skollagen gällande vilka kompetenser som elevhälsan ska omfatta är enligt förarbetena för att säkerställa att elevhälsan har tillgång till tillräcklig kompetens för att eleverna ska få det stöd som de behöver. (Prop. 2009/10:165 s. 657). Enligt rektorn delar alla Arlandagymnasiets enheter utom gymnasiesärskolan på en specialpedagog. Skolan har, förutom specialpedagogen, två speciallärare som fortfarande är under utbildning och således inte behöriga. Speciallärarna och specialpedagogen ingår i elevhälsan och arbetar i Studion. Denna utnyttjas dock inte i någon större utsträckning för eleverna på enhet 5, enligt rektorn. Rektorn uppger att specialpedagogen används generellt på skolan för att handleda lärare i deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. Rektorn uppger dock att hon inom ramen för enhetens verksamhet endast utnyttjat specialpedagogens kompetens vid ett fåtal tillfällen. Anledningen är enligt rektorn att skolan anser att varje undervisningspass är individanpassat. Rektorn uttrycker också att de elever som läser de olika introduktionsprogrammen har ett stort behov av särskilt stöd. Det är främst lärarna som utreder, vidtar åtgärder och följer upp elevernas behov av särskilt stöd på enheten. Varje vecka genomförs, enligt rektorns verksamhetsredogörelse, ett elevvårdsteammöte där undervi-
4 (6) sande lärare diskuterar elevernas studiesituation och eventuell problematik. Med på mötet sitter kurator, sjuksköterska och rektor. Skolinspektionen konstaterar att det endast finns tillgång till en behörig specialpedagog för fem av skolans sex enheter. Enligt rektorn utnyttjas inte denna kompetens i någon egentlig bemärkelse för eleverna på enhet 5. Specialpedagogens kompetens används således inte för att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. Mot bakgrund av att de elever som läser på introduktionsprogrammen inte har godkända betyg i flera av grundskolans ämnen och med hänsyn till rektorns uppgifter om att eleverna på enheten är i stort behov av särskilt stöd, anser Skolinspektionen att det är rimligt att anta, att eleverna har behov av specialpedagogiska insatser. Då skolenheten vare sig konsulterar specialpedagogen vid elevvårdsteammöten eller vid andra tillfällen för arbetet med elevernas behov av särskilt stöd anser Skolinspektionen att skolenheten inte har någon faktisk tillgång till specialpedagogisk kompetens. Detta leder till att elevernas behov av specialpedagogiska insatser inte kan tillgodoses. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens i elevhälsan. Skolan uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därmed att åtgärda bristen. Författning 2 kap. 25 skollagen På Skolinspektionens vägnar Kristina Dhenstrand Utredare/Beslutsfattare Sara Rising Utredare/Föredragande
5 (6) Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-09-23 6 (6) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.