ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG

Relevanta dokument
Torka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI

Operativa mål för livsmedelskontrollen

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Alternativ till spannmålstorkning med fossil energi. Vilka möjligheter finns att minska beroendet av fossil energi i spannmålshanteringen?

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,

Mykotoxinbildande mögelsvampar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Slutrapport beträffande förekomst av DON i 2014 års spannmålsskörd i Sverige

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Myndighetsmål för operativa förutsättningar

NATIONELLA BRANSCHRIKTLINJER. för livsmedels- och fodersäkerhet vid produktion av spannmål, oljeväxter och trindsäd. Version

Bra vallfoder till mjölkkor

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Slutrapport beträffande förekomst av DON i 2013 års spannmålsskörd i Sverige

Fusarium ett handelsperspektiv

Tabell 3:1. kg/m3 Typ av kraftfoder Medeltal Variation Vete Råg Rågvete Korn Korn, kross Korn, gröpe Havre Havre, kross Havre, gröpe Trindsäd

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Slutrapport beträffande Foder & Spannmåls projekt om förekomst av DON i 2016 års spannmålsskörd i Sverige

Fusarium erfarenheter från Västsverige

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Nedan redovisas de olika enheternas arbete inom ramen för ekologiska livsmedel.

Öland En växande teknik

Mykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Matsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar

A changing climate för Findus Grönsaker

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Varför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

- Blir vår mat farligare och farligare? Björn Bergenståhl Livsmedelsteknik Lunds Universitet

Klimatförändringarna och vår anpassning

Framtidsklimat i Hallands län

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

TORKNING AV VALLFRÖ. Nils Jonsson. SFOs Vallfrödagar februari Biovetenskap och Material Jordbruk och Livsmedel. Research Institutes of Sweden

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Mögel och mögelgifter

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Christl Kampa-Ohlsson

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Grundläggande foderhygien

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017

Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Direkt torkning och dioxiner/pcb

Stay Dry. Keep Cool. GAIN FROM YOUR GRAIN Hantering av skörden för att bevara kvalité och värde. Kvalitén påverkas av: Biologiska processen

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Värt att veta om mögel

Innovativ värmeväxlarteknik för lantbruk, inriktning spannmålstorkning

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel

Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Energikollen Modul 21C

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Alternativ till spannmålstorkning med fossil energi

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Mögel på byggnadsmaterial

Utredning av skillnader i svampflora i vete och kornprover med olika ergosterolinnehåll predikterat med NIT

Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr

Mögel och mykotoxiner i livsmedel

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Uppdatering av gårdens spannmålstork

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Mat, miljö och myterna

INFO från projektet 14

Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll

Hygienisering av avloppsslam

Mykotoxiner i hästfoder

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Turismguld och gröna skogar eller bara bakterier kvar?

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

VÄXTODLING. Ämnets syfte

Konservering ur ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Anpassning till ett förändrat klimat

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Transkript:

ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG Josefine Elving & Erik Nordkvist Avdelningen fö kemi, miljö och foderäkerhet SVA

ATT FÖREBYGGA BILDNING AV MYKOTOXINER VID LAGRING OCH PRODUKTION AV SPANNMÅL I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Josefine Elving & Erik Nordkvist Avdelningen fö kemi, miljö och foderäkerhet SVA

DISPOSITION Bakgrund Mykotoxiner Syfte och omfattning Förutsättningar och antaganden Verktygets uppbyggnad Checklista Faktatexter Tankar om användning

VAD ÄR MYKOTOXINER? Kemiska faror av mikrobiologiskt ursprung Mykotoxiner är sekundära metaboliter producerade av mögelsvampar.

VAD ÄR MYKOTOXINER? Mykotoxiner som bildas i fält Deoxynivalenol, DON T 2 och HT 2 toxin Zearalenon, ZEN Mykotoxiner som bildas vid lagring Ochratoxin A, OTA Aflatoxin B 1, B 2, G 1 och G 2

SYFTE OCH OMFATTNING Tar upp de vanligaste mykotoxinerna Fusariumtoxinerna DON, ZEN, HT2- och T2-toxin samt Zearalenon Penicillium- och Aspergillustoxiner ochratoxin A och aflatoxiner Fokus på lagringstoxiner Störst möjlighet att påverka förekomst Kortfattad läsbar text Foder och livsmedel Extremväder och klassiska skördeskador tas inte upp

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN Baserat på SMHI:s utsläppsscenarier RCP 4,5, dvs en måttlig klimatförändring med CO 2 - maximum 2040 och RCP 8,5 med fortsatt höga CO 2 -utsläpp Ökad temperatur Mer nederbörd Mer tork-perioder

KLIMATETS PÅVERKAN PÅ PRODUKTIONEN AV SPANNMÅL MM Längre vegetationsperiod (1-4 månader) Ändrat förhållanden mellan vår- och höstgrödor på många håll Mer majs, även tröskad Andra sorter, andra arter Varmare klimat ställer högre krav på lagringsförhållandena

KLIMATVERKTYG FODER Fakta: Mykotoxiner, förekomst Allmänt/intro Checklista Kort sikt (årlig) Lång sikt, investering Fakta: Mykotoxiner, Verkan/toxicitet Fakta: Konservering Torkning Kylning Gastät lagring Syrning Ensilering

KLIMATVERKTYG EXEMPEL 1) SÄSONGSPERSPEKTIV Planering Växtodlingsplan med hänsyn till risk för fusariumtoxiner Planering av skördekedjan inklusive konservering Beredskap för hantering av spannmål med höga halter av mykotoxiner som bildas i fält o Följ branschens löpande analyser o Förbered för sortering av partier med olika kontaminationsgrad Planera för hantering av stor skörd Minimera mellanlagringen Kontrollera temperaturen Ha plan för överskott

KLIMATVERKTYG EXEMPEL 2) INVESTERINGSPERSPEKTIV Analysera hela kedjan från fält till förbrukning/leverans Varmare och kortare vintrar ställer högre krav på konservering och lagring. Mellanlagring utan tillskottskyla måste minimeras Temperaturövervakning - inget är billigare att mäta än temperatur! Planera för sortering

TEMPERATUR OCH VATTENHALT AVGÖR LAGRINGSTID

KONSERVERINGSMETODER TORKNING Varmluft: Effektivt, men var noga med kylning Kalluft: Mindre effektivt: Risk för Ochratoxin A (OTA) OTA kan bildas vid 5-10 C och drygt 16 % vatten Silotorkar är kalluftstorkar med omrörning och tillskottsvärme

KONSERVERINGSMETODER KEMISKA METODER Syrabehandling: Avgörande med dosering efter vattenhalt. Var extra försiktig vid inlagring av partier med olika vattenhalt. Obs aldrig myrsyra till spannmål! Gastät lagring: Det måste vara tätt! Tillsätt gärna CO 2 vid inläggning. Minimera syreinträngning vid uttag Slanglagring: Det måste vara tätt! Skydda slangen mot skador. Minimera syreinträngning vid uttag

KONSERVERINGSMETODER KYLNING Aktiv kylning med kylaggregat kan användas för långtidslagring men är vanligare i samband med mellanlagring innan torkning Ännu ej så vanlig i primärproduktionen Jämn kylning är kritiskt

NÅGRA TANKAR OM ANVÄNDNINGEN Klimatverktyget är kortfattat och tänkt att finnas tillgängligt på webben En komihåglista för att ta hänsyn till ökade mykotoxinrisker i ett varmare och fuktigare klimat Ett komplement till tekniska rådgivningsmaterial som fokuserar på utförande medan verktyget ska hjälpa till att ställa frågor vid planering och hantering. Under 2018 kommer klimatverktyget att utvidgas till andra fodergrödor som vall mm

TACK FÖR ATT NI LYSSNADE!