Inst. för teknisk ekonomi och logistik Avd för Produktionsekonomi Referenser augusti 2013 Mona Becker 1
Referenser En viktig del i akademiska arbeten är att korrekt kunna använda referenser. De används för att minimera plagiat och tillåta läsaren kontrollera att informationen är korrekt och relevant. I akademiska arbeten ska man i den mån det är möjligt använda sig av originalkällor och kontrollera dess trovärdighet. Detta kan göras genom att ta reda på mer information om den organisation eller författare som står bakom information som man hittat. Personen eller organisationen ska ha kunskap inom det aktuellt område för att informationen ska betraktas som trovärdig. Ett annat sätt är att jämföra informationen som man har hittat, t.ex. från internet, med pålitliga och helst oberoende källor. Om kurslitteratur får/ska användas som referens avgör respektive kursansvarig. Notera att i kursen MIOA01 ska studenterna självständigt söka fram information och därmed godkänns inte referens till kursmaterialet, utan den informationen betraktas som allmän kunskap. Det finns ett flertal sätt att referera på men det viktigaste är att vara konsekvent genom hela arbetet och systematiskt hantera alla källor med samma referensstil. På avdelningen Produktionsekonomi har vi valt att använda Harvardsystemet eftersom det är ett välkänt, enkelt och rationellt system som snabbt ger läsaren information om vilka källor som använts. Detta system består av två delar, en texthänvisning i den löpande texten och en referens i en alfabetisk källförteckning. Man skiljer således inte mellan tryckta och elektroniska källor utan sorterar alla i en lång lista i referenslistan. Det finns flera olika uppfattningar om vad det betyder att placera texthänvisningen före eller efter en punkt. T.ex. är en vanlig uppfattning att en placering efter en punkt avser ett större avsnitt, medan placering före punkt enbart gäller den meningen. För att förenkla har vi valt att texthänvisningen alltid ska placeras innanför en punkt. Nedan visas mer ingående exempel på hur man bör hänvisa till författare från olika typer av källor. 2
1 Innehållsförteckning 1. Böcker... 4 1.1. En författare... 4 1.2. Två författare... 4 1.3. Tre, fyra eller fem författare... 5 1.4. Sex eller fler författare... 5 1.5. Flera författare med var sitt verk... 5 1.6. Organisationer som författare... 6 1.7. Andrahandskälla... 6 1.8. Rapportserier... 7 2. Artiklar... 7 2.1. Tidskriftsartiklar och tidningsartiklar... 7 2.2. Akademiska avhandlingar... 7 3. Elektroniska källor... 7 3.1. Person som avsändare... 8 3.2. Organisation som avsändare... 8 3.3. Tidningar på nätet... 8 4. Årsredovisning... 9 5. Muntliga källor... 9 6. Övrigt... 9 6.1. Att hänvisa till viss del (citat, tabell, figur m.m. )... 9 6.2. Bilder... 10 3
1. Böcker När man refererar till böcker anges författarens eller författarnas efternamn samt utgivningsåret, vilket gör att läsaren enkelt kan finna den fullständiga informationen om källan i den alfabetiska referenslistan. 1.1. En författare När man refererar till en bok av en författare ska man ange efternamn och utgivningsår i den löpande texten. Detta kan ske på lite olika sätt: Bjerke (2005) anser att Enligt en tidigare undersökning (Bjerke, 2005) framkommer 2005 utkom Bjerkes bok om Man kan även välja att ha med den sida från vilken informationen är hämtad, vilket är ett måste vid citat. Bjerke (2005, s 26) anser att Tre utförligare exempel: När Badavi ombeds att definiera entreprenörskap nämner han att det är något man föds med som finns i blodet, till skillnad från Bjerke (2005) som anser att alla kan bli entreprenörer med rätt förutsättningar. Badavi anser att entreprenörskap är något man föds till, men det är snarare ens förutsättningar som medför om man väljer att försörja sig som entreprenör (Bjerke, 2005). 2005 utkom en bok av Bjerke i vilken han nämner att alla kan bli entreprenörer med rätt förutsättningar, vilket skiljer sig från vår entreprenörs åsikter om att det är något som finns i blodet. Bjerke, B (2005). Förklara eller förstå entreprenörskap?. Lund: Studentlitteratur. 1.2. Två författare Två exempel på hur man kan referera till en bok med två författare. Tänk på att man alltid ska ange bådas efternamn. Observera att i löpande text anges "och" mellan namnen men i parentesen används et tecknet (&). Det är mycket viktigt för nystartade företag att snabbt etablera en god kundkrets (Landström & Löwegren, 2009). Enligt Landström och Löwegren (2009) är det 4
Två utförligare exempel: När man drog igång den nya verksamheten fick man dessutom med sig både kunder och leverantörer från Bohlins. Enligt Landström och Löwegren (2009) är det mycket viktigt för nystartade företag att snabbt etablera en god kundkrets. Den redan etablerade kund och leverantörskretsen gjorde att uppstarten blev smärtfriare än vad som annars kunde ha varit fallet. När Ljungberg drog igång den nya verksamheten fick de med sig både kunder och leverantörer från Bohlins. Detta medförde att etableringen gick smärtfriare är vad annars kunde ha varit fallet, eftersom det är mycket viktigt för nystartade företag att snabbt etablera en god kundkrets (Landström & Löwegren, 2009). Landström, H. & Löwegren, M. (2009). Entreprenörskap och företagsetablering från idé till verklighet. Lund: Studentlitteratur. 1.3. Tre, fyra eller fem författare Första gången som man hänvisar till källan i den löpande texten ska man ange alla efternamn på författarna. I de efterföljande hänvisningarna anges endast den första författaren följt av et al. Detta är en förkortning av latinets et alii som betyder och andra. Första texthänvisningen: Ax, Johansson och Kullvén (2005) visar Efterföljande tillfällen: Ax et al. (2005) fann I källförteckningen används kommatecken mellan författarna förutom före den sista författaren där et tecknet (&) används om det är färre än sju författare. Det är även viktigt att man skriver ut namnen i exakt den ordningen som källan anger, vilket inte alltid är den alfabetiska ordningen. Särskilt i akademiska verk markerar ordningen i vilken utsträckning författarna har bidragit, dvs. den som står först har gjort mest osv. Studier har visat att företag i praktiken ofta föredrar enklare varianter av metoder framför enligt teorin bättre och mer sofistikerade metoder. (Ax, Johansson & Kullvén, 2005) Enligt Ax et al. (2005) är det inte möjligt att kategoriskt hävda att ABC kalkylen är bättre än bidragskalkylen. Ax, C., Johansson, C. & Kullvén H. (2005). Den nya Ekonomistyrningen (3:1. Uppl.). Malmö: Författarna och Liber AB 1.4. Sex eller fler författare I den löpande texten anges endast den första författarens efternamn följt av et al. I källförteckningen anger man sedan de första sex författarna och låter den sjätte följas av et al.. 1.5. Flera författare med var sitt verk För att förstärka trovärdigheten väljer man ibland att använda två eller fler författare som säger ungefär samma sak i var sitt verk. Notera användningen av semikolon (;) i exemplet nedan. 5
En likviditetsbudget visar hur mycket kontanter och bankmedel som ska finnas i företaget vid olika tidpunkter i framtiden (Ekberg, 2005; Lundén & Svensson, 2007). Ekberg, S. (2005). Rivstart. Stockholm: Redaktionen Stefan Ekberg AB. Lundén, B. & Svensson, U. (2007). Starta och driva företag (14. uppl.). Näsviken: Björn Lundén Information AB. 1.6. Organisationer som författare Ibland fungerar företag, myndigheter eller organisationer som författare. För att förenkla för läsaren skrivs vanligen organisationens namn ut i helhet varje gång källan används i den löpande texten. Vissa grupper har dock välkända akronymer och då kan man skriva ut akronymen vid första tillfället i hakparantes och sedan använda det i efterföljande texthänvisningar. Första texthänvisningen: (Lantbrukarnas riksförbund [LRF], 2010) Efterföljande tillfällen: (LRF, 2010) I källförteckningen ska man skriva ut hela namnet på organisationen. Värdeminskningsavdrag för markanläggningar får göras med 10 % på skogsbilväg och täckdiken samt 5 % på övriga markanläggningar (Lantbrukarnas riksförbund [LRF], 2010). På de maskiner och inventarier som har en ekonomisk livslängd på maximalt tre år, eller om inventarier har ett värde på maximalt ett halvt prisbasbelopp, görs direktavskrivning. Övriga inventarier skrivs av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning (LRF, 2010). Lantbrukarnas riksförbund. (2010). Skogsägarnas Företagsbok 2010. Vetlanda: LRF Konsult Skogsbyrå. 1.7. Andrahandskälla Man bör helst undvika att hänvisa till källor som man själv inte ha läst men som finns omnämnd i en källa som man använder. Försök om det är möjligt att gå direkt till den text som citeras. Om detta inte är möjligt så måste man markera detta i texthänvisningen genom att hänvisa till den källa som citeras och sedan använda termen citerar följt av den källa som man har läst. Två mer utförliga exempel: Entreprenörskap är ett sätt att tänka, resonera och agera som är besatt av tillfällen och möjligheter, holistiskt i sitt angreppsätt och balanserad i sitt ledarskap (Timmons, 1999, s27, citerad hos Bjerke, 2005, s29) Timmons (citerad hos Bjerke, 2005, s29) framför åsikten att entreprenörskap är ett sätt att tänka, resonera och agera. Timmons, J. A. (1999). New Venture Creation. Entrepreneurship For The 21st Century (5. uppl.). New York: Irwin McGraw Hill. Citerad hos Bjerke, 2005. 6
Bjerke, B (2005). Förklara eller förstå entreprenörskap?. Lund: Studentlitteratur. 1.8. Rapportserier Om en bok ingår i en serie ska man ange serieuppgifter inom en parantes i slutet av referensen. 2. Artiklar 2.1. Tidskriftsartiklar och tidningsartiklar När man refererar till tidningsartiklar som är tryckta på papper ska Tidskriftens namn skrivs ut i sin helhet i kursiv stil. Man ska även ange årtalet, författarnamnet och volymnumret som kursiveras (observera att vol. inte skrivs ut). Om en tidskrift inte har löpande paginering anges även tidskriftsnumret. Om en tidskrift inte använder sig av volymnummer, ta med månad, årstid eller liknande tillsammans med året, ex. (2006, Mars). För tidningsartiklar ska man ange sidorna, förkortat s om det är en sida och ss om det är flera sidor. För dagstidningar ska man ange datumet men tänk på att dagstidningar, veckotidningar och magasin bör användas med försiktighet. Artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter, där innehållet granskats med så kallad refereegranskning, får användas. Två exempel på hur man refererar till en artikel i källförteckningen: Tidskriftsartikel, löpande paginering: Författare, A. A. (Publiceringstid). Artikelns titel. Tidskriftens titel, volym, sidor. Tidskriftsartikel, paginerad per nummer: Författare, A. A. (Publiceringstid). Artikelns titel. Tidskriftens titel, volym(nummer), sidor. För att skapa ett serviceinriktat företag är det enligt Grönroos (1994) viktigt att företaget sätter kunden eller marknaden i centrum och inte främst satsar på att skapa inre effektivitet. Grönroos, C. (1994). From Scientific Management to Service Management: A Management Perspective for the Age of Service Competition. International Journal of Service Industry Management, 5(1), ss. 5 20. 2.2. Akademiska avhandlingar Akademiska avhandlingar utgörs av rapporter, konferens papers, licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar (förkortas Diss. = Dissertation). Man refererar till akademiska avhandlingar på samma sätt som man refererar till böcker förutom att man anger vilken typ av akademisk avhandling det rör sig om efter titeln. 3. Elektroniska källor I källförtäckningen för elektroniska källor ska man ange protokollet (http, ftp etc.), hela url:en, datumet då man hämtade informationen samt att man omedelbart efter titeln skriver (Elektronisk). Observera också att punkt utelämnas när referensen avslutas med en internetadress. Notera även att sidans rubrik/ämne ska anges kursivt. Kom ihåg att källgranska materialet i syfte att kontrollera dess trovärdighet. Som avsändare ska det vara en trovärdig person eller organisation som har kunskap inom området. 7
3.1. Person som avsändare Det är viktigt att identifiera avsändaren från en källa på nätet så att läsaren kan källgranska informationen. Om det finns en tydlig person som avsändare ska den källgranskas och anges i referensen. Notera att sidans rubrik/ämne ska anges kursivt. Andelen nya företag som startas av kvinnor har fördubblats sedan 1990 talet, från 15 procent till 32 procent år 2008 (Gustafsson, 2009). Gustafsson, J. (2009). Fler förebilder främjar kvinnors företagande. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.esbri.se/referat_visa_b.asp?id=109> (2010 09 29) 3.2. Organisation som avsändare Det kan även stå en organisation som användare och då är det viktigt att ange organisationens exakta namn. Ifall namnet är långt och de har accepterade akronymkan man använda akronymen i texthänvisningen. I källförteckningen ska man dock skriva ut hela namnet på organisationen tillsammans med akronymen. Notera att sidans rubrik/ämne ska anges kursivt. Endast fyra procent av alla 18 30 åringar i Sverige drev företag 2004 (NUTEK, 2005) Verket för Näringslivsutveckling, Nutek (2005). Vem vill bli företagare attityder till företagande i Sverige 2004. (Elektronisk) Tillgänglig:< http://publikationer.tillvaxtverket.se/download.aspx? ID=1087> (2005 02 16) 3.3. Tidningar på nätet Här är det viktigt att noga kontrollera källans trovärdighet. Man bör använda nättidningar med försiktighet och kvällstidningar ska inte användas alls. Om man använder en artikel ska man ange journalisten som författare samt ta en skärmdump av artikeln som läggas i en bilaga, detta eftersom nättidningarnas material är kortlivat. Notera att källan ska anges kursivt. Under sommaren bestämde sig ett nordiskt riskkapitalbolag för att investera 15 miljoner kr i tjänsten Bambuser (Sjödén, 2008). Sjöden, K. (2008). Bambuser: Det handlar inte om att tjäna pengar direkt. (Elektronisk) Sydsvenskan.se. Tillgänglig: <http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/article383758/bambuser Dethandlar inte om att tjana pengar direkt.html> (2008 10 28) I bilagan: Skärmdump av artikeln 8
4. Årsredovisning När man refererar till en årsredovisning ska det i texthänvisningen finnas organisation och utgivningsår. I källförteckningen ska man sedan även ange titel samt eventuell utgivningsort och utgivare om den är tryckt. Hämtas den från nätet behöver inte url adress anges eftersom det är allmänt känt hur man kan hitta årsredovisningar. 2010 ökade man sin totala försäljning med 28 procent (Lyyn AB, 2011). Lyyn AB (2011). Årsredovisning för Lyyn AB 2010. 5. Muntliga källor Till muntliga källor hör material som inte går att återfinna via formella kanaler t.ex. intervjuer, telefonsamtal, e post, brev och föreläsningar. Dessa källor ska därför inte finnas i källförteckningen utan istället anges med en fotnot nere på den sida där referensen används. Notera dock att man alltid måste ha tillstånd från personen i fråga innan man refererar till en muntlig källa. När man använder samma källa flera gånger i samma textavsnitt behöver man inte upprepa fotnoten utan endast ange namnet. Om ett längre avsnitt bygger på en källa kan man ange det i texten i början av avsnittet. Nedan visas två mer utförliga exempel. Observera att man inte behöver referera till huvudintervjun med aktuell entreprenör gällande entreprenörskapsporträttet i kursen MIOA01, då hela arbetet utgår från den informationen. Två mer utförliga exempel: Framställningen i detta avsnitt bygger, om inget annat anges, på mail och telefonsamtal med Mohanad Badawi 1, ledare av Skandinaviens första torrosteri av nötter, Albina Snacks AB. I Kerstin Dahsl 2 ögon är Mohanad Badawi en sann entreprenör, som ständigt bubblar av idéer och planer på nya affärsmöjligheter. I texten som fotnot på samma sida som uppgiften: 1 Mohanad Badawi, VD på Albina Snacks AB, 2009 09 20 2009 09 31 2 Kerstin Dahl, VD och projektledare på Idego AB, intervju 2009 09 27 Den muntliga källan ska inte anges i källförteckningen. 6. Övrigt 6.1. Att hänvisa till viss del (citat, tabell, figur m.m. ) Hänvisar man till en viss del av ett arbete ska detta framgå genom att man anger sida/sidor eller eventuellt kapitel. (Bjerke, 2005, s. 50 52) (Ekberg, 2005, kap. 2) 9
6.2. Bilder Referenser till foton anges med fotografens namn i anslutning till bilden. Tänk på att det krävs fotografens tillstånd för att få använda foton. Inget jobb är för dåligt för att ta tills man hittar något bättre, säger Adonis. Foto: Elin Liljekvist 10