Les Skolinspektionen 2016-01-28 Integrationsföreningen för invandrare och flyktingar (org. nr 817603-1253) Rektorn vid Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2(6) Tillsyn av Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan Fakta om skolenheten Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan är en fristående grundskola i Uppsala kommun. Skolan har 48 elever i förskoleklass och årskurserna 1-6. Huvudman för skolan är den ideella föreningen Integrationsföreningen för invandrare och flyktingar (org. nr 817603-1253). Bakgrund och utredning Skolinspektionen genomförde tillsyn av Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan den 1-3 april 2013 och påtalade i beslut den 2 september 2013 (dnr 44-2012:4631) att det fanns omfattande brister i verksamheten. Huvudmannen förelades att avhjälpa bristerna genom att vidta vissa specificerade åtgärder. Samtliga åtgärder skulle redovisas till Skolinspektionen senast den 29 november 2013. Huvudmannen inkom med en sådan redovisning. Skolinspektionen begärde i uppföljningsprotokoll den 20 december 2013 att huvudmannen, till den 15 januari 2014, skulle redovisa ytterligare kompletteringar avseende undervisning och lärande, trygghet och studiero, särskilt stöd, bedömning och betygssättning, pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen, personalkompetens samt omfattning och resurstillgång. Huvudmannen inkom efter påminnelse med en sådan redovisning den 30 januari 2014. Eftersom redovisningen visade sig vara ofullständig genomförde Skolinspektionen ett uppföljningsbesök på skolan den 26 februari 2014. Huvudmarmen redovisade då ytterligare åtgärder och kompletterade sin dokumentation. Skolinspektionen begärde därefter i uppföljningsprotokoll den 10 mars 2014 och den 13 maj 2014 att huvudmannen skulle redovisa ytterligare kompletteringar avseende skolans och fritidshemmets arbete med det systematiska kvalitetsarbetet samt att rektorn hade påbörjat en pedagogisk utbildning. Huvudmannen inkom med en sådan kompletterande redovisning den 30 september 2014 och Skolinspektionen bedömde i beslut (dnr 44-2012:4631) den 16 april 2015 att huvudmannen hade rättat till bristen med personalkompetens. Skolinspektionen bedömde dock att det förfarande kvarstod brister i det systematiska kvalitetsarbetet och fann det därför nödvändigt att på nytt förelägga
3(6) Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan att vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med dessa brister. Huvudmannen inkom med kompletterande uppgifter. Då det i redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet framkom att flera elever hade behov av särskilt stöd gjorde Skolinspektionen ett nytt besök på skolan den 5 november 2015. Detta med avsikt att granska hur skolan arbetar med extra anpassning och särskilt stöd. Helhetsbedömning Mot bakgrund av de skriftliga redogörelserna över vidtagna åtgärder som huvudmannen för Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan har inkommit med till Skolinspektionen bedömer Skolinspektionen att huvudmannen har rättat till bristerna i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen bedömer dock att verksamheten inte uppfyller de krav som ställs i författningarna avseende särskilt stöd och finner det därför nödvändigt att på nytt förelägga Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan att vidta ytterligare åtgärder. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Integrationsföreningen för invandrare och flyktingar (org. nr 817603-1253) att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 2 maj 2016 redovisas för Skolinspektionen. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Integrationsföreningen för invandrare och flyktingar måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom särskilt stöd. Se till att åtgärdsprograrnmert anger vilka elevens behov av särskilt stöd är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Enligt skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
4 (6) Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2014:40) (s. 43) framgår bland annat att ansvariga kontinuerligt bör följa upp och utvärdera om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas. Skolinspektionen har tagit del av ett antal åtgärdsprogram från Manar Ål- Houda Svensk-Arabiska skolan. När det gäller elevernas behov av särskilt stöd uppger rektorn i intervju med Skolinspektionen att den del av åtgärdsprogrammen som benämns "Målen" redogör de behov eleverna har. I de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av beskrivs målen till exempel som "ökad läsförståelse och ökad säkerhet i sitt arbete", "att bli säker på vokalerna så att läsningen och läsförståelsen kommer ikapp jämnåriga" samt "ökad läsförståelse". De uppräknade åtgärderna för att tillgodose elevens behov är även de allmänt hållna, såsom att eleven ska arbeta med materialet Språkis och Ordbanken. Vad åtgärden syftar till och vad för slags stöd som ska genomföras framgår inte. Det finns även två elever med i stort sett identiska åtgärdsprogram. I intervju med Skolinspektionen förklarar rektorn och specialpedagogen på skolan att detta beror på att eleverna har likartade behov av åtgärder. Skolinspektionens bedömning är att åtgärdsprograrnmen inte uppfyller skollagens krav. Åtgärdsprogrammen som har utarbetats är av generell karaktär och utgår därmed inte från elevernas enskilda behov. Eftersom behoven är bristfälligt beskrivna saknas en tydlig koppling till de åtgärder som beslutats i åtgärdsprogrammen. I alla åtgärdsprogram är också flera av de beslutade åtgärderna snarare anpassningar än särskilda stödåtgärder, till exempel "tydliga instruktioner från lärarna". Skolinspektionen vill i sammanhanget framhålla att det är av vikt att det är den enskilda elevens behov som utreds och att det kopplas åtgärder till just den elevens behov. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i de åtgärdsprogram som utarbetas på skolan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmarmen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 9 skollagen
5 (6) På Skolinspektionens vägnar kevi a 04-Att[i ) Maria Caryll Enhetschef Joakim Hagelbäck Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2016-01-28 6 (6) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.