Redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i cancervården 2017

Redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i cancervården 2017

Kortare väntetider i cancervården Dnr SKL 17/01359 1. Uppföljning av införda vårdförlopp För närvarande finns 28 fastställda SVF. Av dessa infördes 18 SVF 2015 2016 och tio ska ha införts under år 2017. 1.1 Införande av tio nya SVF under år 2017 a) När infördes de tio nya vårdförloppen? Redovisa i nedanstående tabell Vårdförlopp Införande av koordinatorfunktion Införande av obokade tider Datum för start av SVF Analcancer 2/2-2017 Se kommentar* 16/1-2017 Akut lymfatisk 1/1-2017 Se kommentar* leukemi (ALL) 17/3-2017 Kronisk lymfatisk 1/1-2017 Se kommentar* leukemi (KLL) 1/1-2017 Livmoderhalscancer 1/4-2017 Se kommentar* (cervixcancer) 1/4-2017 Livmoderkroppscancer 1/4-2017 Se kommentar* (endometriecancer) 1/4-2017 Njurcancer 1/1-2017 1/1-2017 1/1-2017 Peniscancer 20/2-2017 20/2-2017 20/2-2017 Skelett- och mjukdelssarkom 1/9-2017 Se kommentar* 8/9-2017 Sköldkörtelcancer 1/1-2017 Se kommentar* 1/4-2017 Testikelcancer 20/2-2017 20/2-2017 20/2-2017 *Kravet på obokade tider som definierats i SVF är för vissa mindre diagnosgrupper inte ändamålsenligt. Det kan dessutom ge undanträngningseffekter på annan vård varför vi anser att obokade tider bör vara en rekommendation men inte ett specifikt krav i alla patientprocesser b) Har införandet av de tio nya vårdförloppen följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Införandet av de tio nya vårdförloppen har skett enligt handlingsplanen. Erfarenheter från tidigare förlopp har gjort att införandet har gått relativt smidigt. De mindre förloppen delar mottagning med större förlopp och på så sätt kan vi tillgodose kravet

på obokade tider. Det sker genom att mottagningen reserverar tider för samtliga SVF som passerar mottagningarna. 1.2 Nuläge a) Beskriv nuläget för samtliga 28 SVF. Beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat. För de 18 SVF som infördes 2015 2016 begränsas redovisningen till det som har skett efter att 2017 års handlingsplan lämnades in (senast 15 mars 2017). Alla processer är i gång enligt plan. Processledare och koordinatorer finns för samtliga förlopp. Koordinatorsnätverket fortsätter att utvecklas och har nu ett gemensamt möte per termin tillsammans med kontaktsjuksköterskorna. I september genomfördes en halvdagsutbildning för att fördjupa kunskapen och dela med sig av erfarenheter. I oktober har vi börjat ta fram videoutbildningar för koordinatorer och kontaktsjuksköterskor, arbetet fortsätter under hösten. Filmerna kommer att finns på vårt intranät och de kommer också vara tillgängliga för andra landsting att sprida i sina nätverk om önskvärt. Vårdprogrammens olika utredningssteg efterlevs, men vi har svårt att möta nationellt stipulerade ledtider. Under 2015-2016 har vi haft svårt att fånga våra SVF-patienter med tillförlitlig statistik. Från årsskiftet 2017 har detta förbättrats och under hösten börjar vi få intressant statistik för flera större förlopp. Detta ger förutsättningar för ett faktabaserat förbättringsarbete med mål att nå de föreskrivna ledtiderna. b) Har det förändrade arbetssättet som SVF innebär stabiliserat sig? Om inte, vilka utmaningar kvarstår? Ja, rutiner är etablerade och arbetet med standardiserade vårdförlopp löper på enligt plan. Återstår fortfarande en del arbete med implementering och spridning till primärvården. En halvtidsbefattning kommer att arbeta med detta inom primärvården i Region Uppsala under år 2018. c) Har landstinget sedan handlingsplanen lämnades in vidtagit några åtgärder avseende systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ-kodning? Uppsala arbetar kontinuerligt med att säkerställa att vi fångar data på rätt sätt. Den mall som vi implementerade i januari har varit mycket framgångsrik. Genom att koordinatorerna nu använder den nya mallen i Cosmic, som är enklare och säkerställer korrekt KVÅ-kodning i bakgrunden, kan vi nu löpande följa våra ledtider i vårt beslutsstödsverktyg SAS. d) Hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? Region Uppsala har under våren 2017 genomfört ett projektarbete syftande till att varje månad göra en datoriserad rapportering till SKL:s väntetidsdatabas Signe för att

förhindra manuella felaktigheter i överföringen. Vid uttagen varje månad görs vissa kontroller/sorteringar som baseras på respektive kodvägledning vilket innebär att om visst data saknas skickas inte informationen utan flaggas som felaktigt. Om det finns dubbletter tas enbart första (eller sista) värdet med och så vidare. Även enheten som hanterar integration gör vissa kontroller för att säkerställa att själva överföringen går så smärtfritt som möjligt. I samband med att data överförs varje månad erhåller utvalda representanter ett svarsmeddelande från SKL:s väntetidsdatabas det framgår om filen mottagits eller om några felaktigheter upptäckts och filen inte kunnat hanteras av väntetidsdatabasen. Vid felaktigheter arbetar vi enligt en framtagen rutin där vi bland annat tar kontakt med utdata och integration för att tillsammans kunna identifiera felet och skicka om filen. 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* SVF fram till och med datum för inlämnande av redovisningen (senast den 1 november 2017)? * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. Redovisa antalet patienter i nedanstående tabell Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Vårdförlopp Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor SVF införda 2015 2016 AML 8 10 1 Urinblåse- och urinvägscancer 448 268 1 2 Huvud- och halscancer 350 85 10 7 Matstrups- och magsäckscancer 79 50 5 1 Prostatacancer 768 1 2 Allvarliga ospecifika symtom 23 23

som kan bero på cancer Bröstcancer 10 821 1 Bukspottkörtelcancer 50 29 1 1 6 4 Gallblåsecancer 12 13 5 5 Hjärntumörer 30 31 Hudmelanom 91 91 5 8 Levercancer 39 23 8 2 Lungcancer 205 109 2 9 Lymfom 25 17 1 Myelom 31 20 Okänd primärtumör (CUP) 3 8 Tjock- och ändtarmscancer 253 219 5 4 Äggstockscancer 73 8 SVF införda 2017 Analcancer** 2 7 2 5 Akut lymfatisk leukemi (ALL)** 1 Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) 3 2 Livmoderhalscancer (cervixcancer) 4 4 Livmoderkroppscancer (endometriecancer) 27 7 Njurcancer 22 13 6 6 Peniscancer** 4 2 Skelett- och mjukdelssarkom 2

Sköldkörtelcancer Testikelcancer** 3 5 19 1 ** SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats, så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF. 2. Utvecklingsarbete och utmaningar 2.1 Stöd till utvecklingsarbete a) Beskriv hur landstinget har gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete avseende införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. Det finns en central projektgrupp som arbetar med införandet av värdebaserad vård ur ett patentprocessperspektiv i Region Uppsala. De standardiserade vårdförloppen inom cancer erbjuds samma process och metodstöd som övriga patentprocesser inom värdebaserad vård. I det arbetet identifieras och i viss mån finansieras koordinatorer för att säkerställa korrekt kodning av förloppen. Kravet om obokade tider på mottagningarna förmedlas och följs upp. Information kring vårdförloppet och kodverken tas upp i de tvärprofessionella arbetsgrupperna. Vi har ett cancerråd i Region Uppsala som träffas var fjärde vecka. Det finns också en samverkansgrupp inom Tema Cancer där alla patientprocessledare, berörda verksamhetschefer, sjukhusen, privat och offentlig primärvård samt RCC deltar för att sprida information och fånga upp behov av stöd och utveckling. Den centrala projektgruppen håller i olika professionsnätverk för exempelvis koordinatorer och kontaktsjuksköterskor. Ett nätverk för patientprocessledare är i uppstart. Projektgruppen arbetar aktivt med stöd till dokumentation, beslut och analys samt medverkar i enskilda möten med funktionsorganisationer som BFC och patologi m.fl. Stöd erhålls från olika IT-organisationer inom regionen för att underlätta arbetet i vardagen, ex har särskilda SVF-remisser för inremittering från privat och offentlig primärvård till sjukhusen skapats. Projektgruppen som organisatoriskt finns inom Akademiska sjukhuset erbjuder också stöd till övriga förvaltningar i form av informationsmaterial, nätverk och utbildning. Inom den centrala projektgruppen finns även resurser för att stötta lokala och regionala processgrupper med webbinformation och kommunikationsplaner vid behov. Websidor med information och kontaktuppgifter till koordinatorer, kontaktsjuksköterskor, processledare och införandeprojektet finns enkelt sökbart på alla berörda förvaltningars intranät, samt på extern websida.

b) Beskriv övrigt utvecklingsarbete som har haft betydelse för införandeprocessen och för SVF-arbetet i sin helhet. Vid årsskiftet infördes en ny dokumentationsmodell för standardiserade vårdförlopp i journalsystemet Cosmic I samband med detta implementerades även ett verktyg för uppföljning och analys som stöd för koordinatorer och övriga processintressenter. Detta gav oss bättre förutsättningar för kontroll, uppföljning och analys av de olika förloppens patienter och ledtider. Ansvaret för registrering och uppföljning i detaljer ligger på koordinatorerna. Detta har ökat täckningsgraden jämfört föregående år och ger oss nu möjlighet att under hösten börja arbeta mer strukturerat mot de nationellt uppsatta ledtidsmålen. Ansvaret för att närma oss bestämda ledtider ligger i huvudsak på processledare och verksamhetschefer, med stöd från den centrala projektgruppen och övriga stödfunktioner i den ordinarie organisationen. Under våren har arbetet med koordinatorsnätverket ytterligare intensifierats. Syftet har varit att erbjuda ett stöd och kontinuerlig utbildning och uppföljning för koordinatorerna. Under det snabba införandet av många nya processer har det funnits behov av att samlas för att fånga upp utmaningar och för att sprida goda arbetssätt. Vi har också involverat koordinatorsnätverket i att vidare-utveckla kodningen (utöver de nationella mätpunkterna) och i utvecklingen av det nya analysverktyget. I september genomförde vi en gemensam utbildningsdag för koordinatorer och kontaktsjuksköterskor, i syfte att stärka nätverken och kommunikations-vägarna. Vi har också spelat in flera filmer som kommer att publiceras på vårt intranät under hösten och som kommer att fungera som stöd för koordinatorer, kontaktsjuksköterskor och processledare. Filmerna handlar bland annat om koordinatorns roll, kontaktsjuksköterskans roll, SVF och om verktygen i SAS och Cosmic. Fler filmer är under planering. Tillsammans med kommunikationsavdelningen har vi även tagit fram diagnosspecifika sidor för den externa webben. På sidorna finns fördjupad information om utredning och behandling. 2.2 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF och med SVF-arbetet i sin helhet: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen 2017? För att kunna möta kraven/målen på ledtider och tillgänglighet överlag för vi kontinuerligt en dialog med alla processgrupperna. Flera grupper driver också förbättringsarbete inom ramen för Värdebaserad vård.

Flera av de nya grupperna är små patientgrupper i Region Uppsala och kan därmed vara sällanhändelser för enskilda läkare. Det kan därför vara svårt att koppla ihop diagnosen med ett SVF och att komma ihåg de särskilda regler som ska tillämpas. För att stötta processerna erbjuder vi stöd och information. Vi arbetar också med att följa täckningsgrad för att se att vi verkligen fångar alla patienter. Koordinatorn har en viktig funktion och har ofta en nära dialog med processledaren om antal patienter som inkluderas i SVF och hur ledtiderna ser ut i förloppet. För de mindre förloppen har vi utsedd koordinator och processledare men de delar vanligtvis mottagning med större förlopp, vilket underlättar att kunna tillgodose kravet om obokade tider, då de reserverar gemensamma tider för samtliga SVF som passerar mottagningen. b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, beskriv vilka och hur ni har löst dessa utmaningar. Nej, införandet av de nya processerna har gått enligt plan. c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda befarade undanträngningseffekter? Redan under år 2016 såg Region Uppsala undanträngningseffekter vid införandet av multidisciplinära röntgenronder för SVF. Under våren 2017 valde man därför att lägga om rondstrukturen för radiologi i ett försök att frigöra resurser och minska undanträngningseffekterna. Åtgärderna utvärderas tvärfunktionellt under hösten 2017. Det har också under våren 2017 blivit mer tydligt att det ökade antalet SVF skapat tillgänglighetsproblem för radiologiska undersökningar som inte ingår i förloppen, dvs undanträngningsproblem. Efter omfattande arbete internt och även användande av andra utförare är situationen nu på väg att förbättras. Underlag för riskanalys och faktisk undanträngningseffekt samlas kontinuerligt in i dialog med processgrupperna och med de servicefunktioner som kan vara drabbade. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Hur har landstinget involverat patient- och närståendeföreträdare i arbetet med SVF under året? Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av SVF även skapa ökad nöjdhet hos patienterna genom bland annat bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider.

Patienter är delaktiga i processarbetet för respektive förlopp. Utöver det så har representanter för patientföreningar haft tillfälle att lämna synpunkter på handlingsplanen och också diskutera den vid separat tillfälle. Då arbetet med SVF inom Region Uppsala bedrivs i enlighet med principerna för värdebaserad vård kommer patienter och/eller närståenderepresentanter att involveras i de lokala arbetsgrupperna. Patientdelaktighet är en viktig förutsättning för att kunna bedriva en värdeskapande vård. I syfte att öka patienters delaktighet på Akademiska sjukhuset görs nu ett omfattande arbete för att kartlägga metoder, modeller och goda exempel på hur patienter kan göras mer delaktiga i sin egen vård, men också i att utforma vården för andra patienter. Vi har också gjort en riktad insats mot våra medarbetare, för att öka information och delaktighet till patienter om att de utreds för misstanke om cancer. En artikel har publicerats på intranätet och en film om att berätta för patienten har lagts upp och spridits genom våra interna kanaler. 3.2 Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? För de privata vårdgivarna finns en samverkansform, där en speciell funktion inom Region Uppsala svarar för information och samordning samt samlar in synpunkter från privata vårdgivare. Denna funktion leds av chefsläkaren vid förvaltning Hälsa och habilitering, som är medlem i både Cancerrådet och i samverkansmöten i Tema Cancerorganisationen för värdebaserad vård och SVF. Information av samma slag som för den offentliga primärvården ligger lätt tillgängligt på Region Uppsalas externa webbsidor. Till nästkommande år kommer arbetssättet att ändras, då primärvården i Region Uppsala samlas i en förvaltning, som både driver egen primärvård och svarar för kontakter med andra, privata, utförare. Detta kommer att förenkla information om och fortsatt implementering av vårdförloppen i den privata primärvården. Vi kommer också att ta fram filmer för de större förloppen, där specialistläkare berättar om diagnosen, förloppet och vad som är viktigt att tänka på när patienten remitteras till specialistvård för utredning enligt SVF. Filmerna kommer att finnas tillgängliga på extra nätet och på navet. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF?

Under året har det förts en dialog med primärvården för att öka kraften i informationsspridning till vårdcentralerna. Vidare har artiklar publicerats på de interna sidorna och informationen på intranätet har kompletterats och förstärkts. Vi arbetar aktivt med att driva trafik till dessa sidor på intranätet och att hålla dem uppdaterade med information gällande remittering, kontaktuppgifter och vårdförlopp. Vi har också haft möten med primärvården för att undersöka möjligheten att få en dedikerad person från primärvården som kan ha i sitt uppdrag att informera, stötta och sprida kunskap om SVF ut i primärvården. Detta är nu överenskommet - en person kommer före årsskiftet att avdelas till att arbeta halvtid med detta inom primärvården i Region Uppsala under år 2018. Representanter från primärvården ingår i programrådet för Cancer och även i gemensamma samverkansmöten över förvaltningsgränserna för Tema Cancer. Primärvården har haft ett antal informationsträffar för offentlig och privat primärvård där information om SVF har presenterats. På intranätet har vi byggt upp en plats med information om alla förlopp, för att förenkla för remittenter. Där har vi samlat all information om remisser, standardiserade vårdförlopp, kontaktuppgifter och så vidare. Ingången till denna sida ligger direkt på startsidan och är enkel att hitta till. Akademiska sjukhuset har valt att införa en särskild SVF- remiss för flera förlopp. All information kring vart remissen ska skickas och hur den återfinns i Cosmic finns tydligt beskrivet på sidan. Efter lansering av den nya informationsplatsen på intranätet har flera vårdcentraler hört av sig för att få mer information och utbildningsstöd. Vi arbetar också med att kontinuerligt utveckla Tema cancerorganisationen vilket medför att fler representanter från primärvården kan delta i de samverkansformer som Tema cancer erbjuder. Under året har ytterligare två resurser anställts/utsetts för att stödja arbetet med implementeringen av SVF. Den ena är dedikerad till projektledning för intensifierat implementeringsarbete vid Lasarettet i Enköping. Den andra utökade resursen finns i den centrala projektgruppen och har medfört att vi kan erbjuda ett ökat stöd och samverkan till såväl processgrupper, primärvård samt Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. 3.4 Överföring av information över landstingsgränser Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget arbetat för att säkerställa att den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting följs? Region Uppsala har tagit fram en ny dokumentationsmodell för standardiserade vårdförlopp i journalsystemet Cosmic. I samband med detta implementerades även ett

nytt verktyg för analys och uppföljning av registrerade mätpunkter. I detta finns även en flik för uppföljning av huruvida patienter som är folkbokförda i annat landsting/region har registrerats med mätpunkten mottagen från och hemlandsting. Koordinatorerna ansvarar för att registrera i Cosmic samt följa upp sina patienter i sitt nya verktyg. Då mottagen från saknas i verktyget går koordinatorn in i dokumentations-modellen och kompletterar med detta. Remittering till andra landsting har hittills varit ganska sällsynt om det inte funnits ett nivåstruktureringsavtal. På grund av tillgänglighetsproblematiken har detta nu börjat förekomma. Respektive koordinator har ett ansvar att säkerställa kodning för detta. Koordinatorerna fångar upp patienterna vid inremittering till sjukhuset. Om inte patienten går vidare till behandling eller avslut förblir patienten rödmarkerad i beslutsstödsverktyget för koordinatorer. Det föranleder en efterforskning av vad som hänt med patienten. I och med detta kommer koordinatorn att upptäcka ifall patienten flyttats till annat landsting utan att märkas i systemet med överflytt. När de hittar patienter som saknar överflyttad till, går de in i Cosmic och kompletterar med den mätpunkten i dokumentationsmodellen. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? Kontinuerlig dialog förs med våra landsting inom sjukvårdsregionen och det finns en önskan om att hitta ett arbetssätt för att kunna följa patienter över landstingsgränser. Den centrala administrationen för implementeringen av SVF stöttar koordinatorerna i att hitta och bygga nätverk i sjukvårdsregionen för att enklare kunna samarbeta över landstingsgränserna. 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur har landstinget följt upp och använt resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i arbetet med SVF? Med den nya dokumentationsmallen har region Uppsala kunnat erhålla en bättre täckningsgrad i sina verktyg. Det gör att vi nu har tillgång till mer relevant data att analysera. Gemensamma mått byggs i vårt beslutstöd och kan följas på daglig basis, exempelvis ledtider. Vid ex senaste styrgruppsmötet för Tema Cancer presenterade vi en analys som jämförde olika processers ledtider i förhållande till varandra och i förhållande till nationellt beslutade ledtider. Detta föranledde en diskussion kring hur vi skulle kunna planera vår operationskapacitet annorlunda för att öka andelen patienter som erhåller ex operation inom beslutade ledtider. Det är också mer tydligt i koordinatorernas verktyg när patienter närmar sig eller överskrider satta ledtider, vilket föranlett att vi kontaktat andra sjukhus i landet och överfört patienter till ex Värmland för kirurgi när inte kapaciteten räckt till internt.

4.2 Patienternas upplevelse av SVF För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC användas även under år 2017. Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under 2015 2016. Önskvärt är att även de SVF som införs år 2017 utvärderas med enkäten. a) Hur har landstinget att använt PREM-enkäten för de SVF som infördes 2015 2016? Resultaten från enkäten tas upp i respektive processgrupp för vidare diskussion och arbete med att förbättra utfallet. I och med att vi har valt att inkludera SVF i vårt arbete med värdebaserad vård så arbetar vi kontinuerligt med att följa processmått för att driva förbättringsarbete tillsammans med processgrupperna. b) Har landstinget använt sig av PREM-enkäten för de SVF som införts 2017? Region Uppsala skickar ut PREM- enkäter till samtliga SVF. Resultatet förs sedan tillbaka till verksamheterna och deras förbättringsarbete. Vi har också haft en särskild genomgång av PREM- resultat för verksamhetschefer och processledare på Tema cancermöte. c) Kommentera svarsfrekvens och antalet utskickade respektive inkomna enkäter i förhållande till landstingets storlek. För vilka SVF finns tillräckligt mycket data för att se resultat? Inkludera den data som finns tillgänglig i analysverktyget när denna redogörelse färdigställs. Resultat från Patientenkät.se på de största förloppen Diagnos Utskick 2016 och/eller 2017 Svarsfrekvens 2016 och/eller 2017 Prostatacancer 288 187 Bröstcancer 80 55 Tjock och ändtarmscancer Urinblåse- och urinvägscancer 74 40 293 146 År 2016 var det bara fem processer som erlagts krav om att skicka ut enkäter till inkluderade patienter. År 2017 har enkäter hittills skickats till patienter som inkluderades under första kvartalet. När nytt leverantörsavtal finns antar vi att ytterligare enkäter för året kommer skickas ut. År 2016 skickades 433 enkäter ut. Hittills i år, januari till mars, har 469 enkäter skickats ut, vilket motsvarar ungefär 60

% av de då SVF-inkluderade patienterna. Med tanke på urvalet där inte alla patienter i de stora förloppen fått enkäter innebär det enligt vår bedömning att täckningsgraden av enkäter varit god, som framgår av tabell 1.3 utgör de stora förloppen en stor majoritet av antalet patienter. Antalet enkäter är beroende av antalet påbörjade förlopp, där Region Uppsala ligger på eller nära riksgenomsnittet år 2017. Svarsfrekvens år 2016 för Region Uppsala var 54,5 %, dvs något lägre än Rikets 55 %. Svarsfrekvens år 2017 för Region Uppsala var 59,6 %, dvs något högre än Rikets 58,4 %. Svarsfrekvensen är såvitt vi kan se svår att relatera till landstingets storlek. Vi bedömer att de förlopp som redovisas i tabellen ovan innehåller så mycket data att en analys är meningsfull. d) Hur har landstinget analyserat och tillgodogjort sig resultaten av PREMenkäten? I och med att vi har valt att inkludera SVF i vårt arbete med värdebaserad vård så arbetar vi kontinuerligt med att följa processmått och upplevelsemått för att driva förbättringsarbete tillsammans med processgrupperna. I det arbetet använder vi även resultaten från PREM-enkäten som underlag till förbättringsarbete. 5. Erfarenheter av 2017 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2017 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2018? I så fall på vilket sätt? Vi planerar att fortsätta arbeta med Standardiserade vårdförlopp på samma sätt som vi har gjort under år 2017. I början av år 2018 kommer tre nya förlopp att implementeras enligt de rutiner som vi har tagit fram. 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget har arbetat för att SVF-arbetet ska fortsätta efter 2018 samt för att målet 2020 ska nås. Under den senare delen av år 2016 lade vi stor energi på att bygga upp en infrastruktur som väsentligt bättre stöttar de olika förloppen. Det tidigare stödet hade såvitt vi kan se varit tillräckligt för att ge möjlighet att uppfylla de krav som ställs i de årliga

överenskommelserna. Däremot utgjorde tidigare stödet inte en bra bas för att långsiktigt nå de uppställda målen, exempelvis målen för år 2020. Syftet med det nya dokumentationssättet med enklare registrering och kodning, uppföljningsverktyget i beslutsstödet i SAS, journalmallar och webbaserad information för medarbetare och patienter/närstående är att ge förutsättningar för att kontinuerligt hålla en hög täckningsgrad i de olika förloppen. Dokumentationssystemet skapar förutsättningar, och behöver kompletteras med ett utökat informationsarbete i framför allt primärvård om en hög täckningsgrad ska uppnås. Som nämnts under 3.3 kommer vi att intensifiera arbetet i primärvården under år 2018, både offentlig och privat. Förutom de olika verktygen som utgör infrastrukturen, har det krävts en utökad personell resurs för att informera, stötta och utbilda medarbetare, som exempelvis koordinatorer och remittenter. När införandet betraktats som avslutat kommer en mindre förvaltningsorganisation att behövas för att bibehålla de arbetssätt som tagits fram och införts. Denna organisation kommer att skapas och arbeta med att stötta de processer som även framgent kommer att finnas för de olika förloppens vårdprocesser. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget sedan inlämnandet av handlingsplanen fått erfarenhet av spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Många erfarenheter och slutsatser kan generaliseras och redan nu förbättra vården inom andra områden. I och med att vi har valt att samordna SVF med vårt övergripande patientprocessarbete med Värdebaserad vård, ger det goda möjligheter för erfarenhetsutbyte och lärande mellan diagnosgrupper och enheter/förvaltningar. Detta sker idag i strukturerad form vid återkommande samverkansmöten i tema cancer där patientprocesledare för de olika cancerprocesserna, chefer/representanter för berörda enheter/förvaltningar, RCC och Cancerrådet är representerade. I detta arbete ingår även cancerprocesser som inte är en del av SVF. 7. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts och vad återstående medel kommer att användas till. Hur mycket av medlen kommer att föras över från år 2017 till 2018? Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel, men informationen är av värde inför diskussion av ny överenskommelse för 2018 mellan regeringen och SKL. De dominerande användningsområdena är lönekostnader för framför allt koordinatorer, men också processledare för de processgrupper som arbetar med

förbättringsarbete och projektledare för införandet. En annan stor kostnad har varit lönemedel för utveckling av ett journalbaserat registreringssystem för koder, som sedan möjliggör automatiserad rapportering till den nationella databasen, och också ger möjlighet till uppföljning i vårt utdatasystem SAS. Enligt vår bedömning kommer allt eller den helt dominerande delen av stimulansmedlen att förbrukas under år 2017. 8. Inför överenskommelsen år 2018 Delge oss gärna områden, synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med överenskommelsen för 2018. PREM-enkäterna har enligt vår bedömning hittills inte givit resultat i nivå med arbetsinsatsen. Det gäller framför allt de förlopp som omfattar få patienter. Resultat från de stora förloppen är av nytta i förbättringsarbetet, men vi är tveksamma till om enkäter från de minsta förloppen kommer att ge väsentliga tillskott till förbättringsarbetet. Generellt bedömer vi att de standardiserade vårdförloppen gör mest nytta för de stora och medelstora förloppen, vi har ett par förlopp där antalet patienter per år är ensiffrigt, och för dessa förlopp hade kanske en annan modell varit mer effektiv.