INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002
Internets spridning mellan 1995-2001 Internet började få spridning till en större allmänhet i mitten av 1990-talet. Jämfört med andra nyare teknologier har spridningen gått förhållandevis fort. Den är dock inte jämt fördelad i befolkningen och skillnaderna är som störst mellan de yngsta och de äldsta (figur 1). År 2001 hade ca 60 procent av svenskarna tillgång till Internet i hemmet (ca 70 procent i hemmet eller någon annan stans). Spridningen i hemmet bland 15-29-åringar var dryga 70 procent och bland pensionärer knappt 20 procent. 1 Figur 1 Internettillgång i hushållet för samtliga, 15-29-åringar och 65-80- åringar, 1995-2001 80 70 68 73 15-29-åringar 60 60 Alla 56 54 Procent av befolkningen 50 40 30 43 44 35 47 20 16 18 15 18 65-80-åringar 10 0 9 9 6 5 7 3 0 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 1 För en utförlig beskrivning av internettillgång och användning i svenska hushåll, se Bergström, Annika (2002) Är svensken mätt på Internet? i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 30.
Det är inte första gången som ungdomar går i frontlinjen vid spridningen av en ny innovation och det är inte den enda hushållsteknologin som uppvisar de här mönstren. I figur 2 visas på några andra teknologier som kommit fram under slutet av 1900-talet och där fortfarande spridningen uppvisar samma mönster som Internet trots att det har gått ganska många år sedan några av dem video och CD-spelare introducerades på marknaden. Figur 2 Tillgång till några hushållsteknologier bland personer mellan 15-29 år samt 65-80 år, hösten 2001 Video 57 86 CD-spelare 44 92 Persondator 20 75 Mobiltelefon 50 87 DVD-spelare 2 25 15-29 år 65-85 år 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Internet är en teknologi som möjliggör kommunikation på hög nivå och med obegränsade geografiska avstånd. Innehåll av olika slag ryms sida vid sida och tillgången till detta är i stort sett obegränsad om man har uppkoppling. Myndigheter, public service radio och TV och många andra samhällsinstanser flyttar ut mycket innehåll på nätet och hänvisar användare dit. I ljuset av detta är det inte i första hand tillgången som är det mest intressanta, även om det skapar förutsättningar, utan det är snarast omfattningen av användningen av Internet som bör stå i fokus.
Användning av Internet Användningen har utvecklats på liknande sätt som tillgången (figur 3). År 2001 var det drygt hälften av svenskarna som använde Internet regelbundet dvs minst någon gång varje vecka. Som framgår av diagrammet är skillnaderna mellan unga och gamla mycket stora. Även om den procentuella ökningen av användande pensionärer är stor, är skillnaden mellan de allra yngsta och de äldsta 65 procentenheter och som det ser ut just nu minskar gapet endast mycket långsamt. Figur 3 Användning av Internet minst någon gång varje vecka bland samtliga, 15-29-åringar samt 65-80-åringar, 1995-2001 (procent av befolkningen) 90 80 74 77 15-19 år 70 65 60 Procent av befolkningen 50 40 38 54 34 42 49 53 Alla 30 20 18 19 10 0 12 9 10 7 4 4 5 2 1 2 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 65-80 år Också innehållet i användningen ser olika ut för unga och gamla. Det generella mönstret för svenskarna är att de användningsområden som Internet är speciellt bra på hantering av information i stora databaser och snabb kommunikation i form av bl.a. e-post är förhållandevis mycket och jämnt utspridda bland samtliga internetanvändare. När det kommer till andra typer av användning finns ganska stora skillnader mellan olika grupper. Tabell 1 visar på utvecklingen för några användningsområden bland unga och gamla mellan 1995-2001.
Tabell 1 Användningsområden på Internet bland personer mellan 15-29 år samt 65-80 år, 1997-2001 (procent av dem som använder Internet minst någon gång varje vecka) 1997 1998 1999 2000 2001 Syfte 15-29 65-85 15-29 65-85 15-29 65-85 15-29 65-85 15-29 65-85 Information: Informationssökning 54 50 60 63 83 78 83 81 91 84 Nyhetsinhämtning 31 33 41 37 31 35 42 39 55 53 Nöjesanvändning: Förströelse, spel 66 33 67 30 65 26 68 33 70 22 Hämta musik * * * * 24 9 41 0 46 4 Kommunikation: E-postanvändning 47 33 67 60 72 52 86 83 85 82 Diskussion/chat 26 17 33 7 18 0 24 3 23 0 Service: Beställa varor/tjänster 14 17 16 13 18 9 32 14 36 10 Bankärenden * * * * 15 22 32 56 40 39 Datorteknisk anv./ 13 33 15 13 15 17 16 11 14 10 göra hemsidor Annat 23 50 9 3 7 13 9 6 5 6 Antal svar 278 6 635 30 340 23 301 36 279 49 * Frågan ställdes ej detta år. För det första bör nämnas att antalet regelbundna internetanvändare i pensionärsgruppen är så litet att resultaten bör tolkas med största försiktighet. Tabellen visar dock på några tendenser som tycks hålla i sig över tid när användarandelen bland de äldsta ökar. Informationssökning och nyhetssökning är ungefär lika utbrett bland internetanvändare oberoende av ålder. Detsamma gäller användande av e-post. Nöjesanvändning av olika slag är framför allt en ungdomssyssla, särskilt tydligt är detta för musikanvändning på nätet. Även olika typer av diskussions- och chatanvändning är de ungas område framför allt. Bankärenden är ännu så länge inte så utbrett i någon av de här grupperna, och det finns inga stora skillnader mellan unga och gamla, möjligen att det är äldre användare som i något större utsträckning går på banken på Internet. Avslutningsvis kan konstateras att skillnaderna mellan unga och gamla när det gäller tillgång till och regelbunden användning av Internet har varit stora så länge Internet varit spritt till allmänheten. Tendensen är en minskande klyfta, men eftersom skillnaderna är så stora och eftersom ökningstakten har minskat och är förhållandevis låg kommer det att dröja länge än innan nivåerna bland ungdomar och pensionärer kommer nära varandra. Mot bakgrund av vad vi vet om tillgång till andra nyare medie- och kommunikationsteknologier är det inte troligt att dessa båda åldersgrupper kommer att hamna på samma nivå överhuvudtaget.
Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finans i- erat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2002 enbart på Internet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare www.jmg.gu.se/projekt/dagspresskollegiet, där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och 1997 omfattat 2800 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna 15-80 år. Från och med 1998 omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 2800 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOMundersökningen 2000 utökades respektive urval till 3000 personer och åldersintervallet till 15-85 år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren 1986-2001 är 68 procent. Svarsfrekvensen för 2001 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (2002) 2. 2 Nilsson, Åsa (2002) Den nationella SOM-undersökningen 2001, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 30.