sid 1 (15) Yttrande angående tilldelade anslag och befattningar som forskarassistent från Vetenskapsrådet Kort sammanfattning Som resultat av vetenskapsrådets presentation i Uppsala av föregående års beslut om forskningsbidrag har vetenskapsområdet tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift varit att utreda de förändringar i utdelningen till våra fakulteter som skett och orsakerna därtill. Vi har kunnat konstatera att vetenskapsrådets databas är mycket otillförlitlig och att det budskap som framfördes vid denna s.k. road show att Uppsala tillsammans med Göteborg skulle befinna sig i en kraftig utförsbacke vad beträffar tilldelning av forskningsbidrag från VR åtminstone för Uppsala del är något överdrivet. I absoluta tal har tilldelningen under den senaste femårsperioden varit i princip konstant med en tillfällig nedgång år 2001. Detta trots att beviljningsgraden år 2002 var lägst för Uppsalas ansökningar vad avser såväl omprövningsansökningar som nya ansökningar. Då det gäller ansökningar inom vårdvetenskap var dock utfallet bättre. Uppsalafakulteterna har också en anmärkningsvärt låg andel av rådets forskar- (7%) och forskarassistenttjänster (5%). I den mån detta tillsammantaget skall tolkas som en stagnation kompenseras det av ett ökat inflöde av externa medel från andra källor en ökning med 50% över en femårsperiod. Bryter man ned siffermaterialet på fakulteter och vidare i kliniska och prekliniska institutioner finns vinnare och förlorare i alla läger. Vid en ännu mer detaljerad granskning ned på individnivå görs den intressanta iakttagelsen att ungefär hälften av vetenskapsområdets samtliga professorer ej är innehavare av projektbidrag i de statliga vetenskapsråden. Vi har vidare konstaterat att åldersprofilen på anslagsmottagarna är relativt flack. Ett åtgärdsprogram med vitt skilda metoder får utgöra underlag för framtida diskussioner i vetenskapsområdet om hur vår konkurrenskraft i vetenskapsrådet skall kunna förbättras.
sid 2 (15) Medicinska och farmaceutiska fakultetsnämndens arbetsutskott har uppdragit åt en arbetsgrupp att utreda orsakerna till den fallande trend av anslag och tjänster från Vetenskapsrådet (VR), som noterats i olika rapporter. Vi kommer i det följande att inledningsvis försöka beskriva läget, d.v.s granska det faktiska underlaget för den oro fakultetsledningen känner för utfallet för våra två fakulteter vid utdelningen från VR, hösten 2002. Därefter kommer vi att i tur och ordning försöka besvara de specifika frågeställningar, som uppdragits åt arbetsgruppen att utreda. Avslutningsvis kommer vi att presentera en rad förslag till åtgärder för att förbättra vetenskapsområdets konkurrenskraft i VR. Lägesbeskrivning Vetenskapsrådets ämnesområde för medicin (VR(M)) gjorde i slutet av februari ett besök i Uppsala, som det sista i raden av lärosäten. Förvisso utgör denna händelse och de diskussioner den utmynnade i incitamentet till den självrannsakan denna utredning i någon mån kan anses vara. Vid denna road show framkom uppgifter, som inte i alla avseenden var så smickrande för våra två fakulteter. Hela denna power point presentation, som gavs av Håkan Billig, finns tillgänglig som en PDF-fil hos Doris Solander. Materialet och det statistiska underlaget är direkt hämtade ur VRs projektdatabas, som i sin tur finns tillgänglig via VRs hemsida, www.vr.se. Efter att ha utfört diverse sökningar i denna databas blir man emellertid betänksam inför dess tillförlitlighet. Som exempel kan nämnas att universitetets ekonomiavdelning för verksamhetsåret 2003 har registrerat drygt 100 kontrakt baserade på projektbidrag från VR(M). Motsvarande siffra vid s.k. avancerad sökning i VRs projektdatabas är blott 63. M.a.o. saknas nästan vart annat projektbidrag i VRs statistik. Så är bl.a. fallet för kommitterade Ernst Oliw och Olle Kämpe, vars projektbidrag annars går att återfinna vid s.k. enkel sökning i databasen. Parentetiskt kan nämnas att när en identisk sökning gjordes en dag senare återfanns 70 Uppsala baserade projektbidrag! Ett annat exempel på tveksam tillförlitlighet utgör sökprofilen projektbidrag debutbidrag. För hela Sverige redovisas 38 projekt, varav endast 3 från Uppsala. Siffror som för övrigt refererades till vid ovan nämnda besök. I denna sökning blir man varse en annan problematik, som hanteras på ett något oväntat sätt vid sökningarna. Bidragsmottagarnas tillhörighet till olika fakulteter vid ett och samma universitet redovisas ej. Sålunda är en av de tre namngivna forskarna i denna kategori hemmahörande vid Uppsala universitets humanistisktsamhällsvetenskapliga fakultet. Än mer problematiskt är det att vi i vår granskning av nya kontrakt från VR(M) kunde konstatera att ytterligare fem bidrag (Maria Norlin, Louise von Essen, Eva Johansson, Lars Larsson och Marja-Liisa Dahl) borde ha flaggats upp. Frågan är om UU specifikt maltraiterats i denna sökning eller om alla lärosäten fått en motsvarande låg redovisningsgrad av s.k. debutbidrag. Om dessa tillkortakommanden i databasens sätt att fungera ej uppmärksammats då road show presentationen sammanställdes är det i allra högsta grad betänkligt. VR kan sålunda ha åkt land och rike runt med ett statisiskt tveksamt underlag och därvid utpekat Göteborg och Uppsala som lärosäten med fallande trender i tilldelningen. Vid direktkontakt med Harriet Wallberg-Henriksson medger hon att databasen är undermålig, bl.a. beroende på problem vid fusionen av de gamla rådens databaser. Man arbetar f.n. med att skapa en helt ny databas. Likväl måste man i någon mån ge VR rätt då man anser sig se en minskande trend i anslagstilldelningen till Uppsala (figurerna 1-4). Det mest iögonenfallande är att endast 6 av VRs knappt 120 forskarassistenter inom ämnesområdet för medicin har Uppsala som hemvist.
sid 3 (15) Vidare är endast 2 av 30 personer anställda som forskare vid VR(M) hemmahörande vid UU. Motsvarande siffror för personer med anställning som forskare 50% är 3 av 20. När det gäller projektbidragens antal och storlek är det av skäl som angivits ovan ej möjligt att nyttja VRs egen databas för att dra några mer långtgående slutsatser om förändringar i Uppsalas relativa andel av det totala anslagsutrymmet inom VR(M). Vi är således hänvisade till universitetets egna kontraktsnoteringar. I den s.k. tjugo-i-topp-listan (tabell 1) över vetenskapsområdets största bidragsgivare kan ses att råden/vr är den enskilt största givaren. På de gamla rådens tid (2000) var inkomsterna därifrån knappt 58 000 tkr men en kraftig minskning kunde noteras året därpå, då f.ö.vr kommit till. Möjligen kan det samtidiga tillskapandet av FAS, Formas och VINNOVA med motsvarande överföring av bidrag till dessa organ förklara en del av nedgången. Vid ett närmare studium av siffrorna för enbart MFR/VR(M) ses en motsvarande lägsta notering för år 2001 (tabell 2). Denna tillfälliga nedgång syns såväl i statistiken för alla bidrag från VR(M) som specifikt för projektbidragen. Det kan noteras att den preliminära siffran för den totala tilldelningen från VR för år 2003, 53567 tkr, ganska mycket överstiger förra årets siffra. Vi kan här inte garantera att något/några kontrakt ej strikt haft beteckningen projektbidrag men allt talar för att denna kontamination i så fall varit konstant under årens lopp. Ett par andra observationer ur road show materialet värda att poängtera är beviljningsgraden i %, då det gäller nya ansökningar och omprövningsansökningar. Tyvärr intar Uppsala bottenplaceringen i båda dessa grupper (figurerna 5 och 6). Medeltalen för beviljningsgraden för de fem övriga lärosätena var 18.1% för nya och 81.7% för omprövningsansökningar. Möjligen kan detta tolkas som att Uppsalaforskarna varit väldigt ihärdiga med att söka men att detta ägt rum på bekostnad av ansökningarnas kvalitet. Annars skulle inte det totala utfallet blivit så anständigt trots den relativt sett låga beviljningsfrekvensen. Mer glädjande var att inom området nya projekt - vårdvetenskap intog Uppsala en hedrande tredjeplats i och med att man tog hem 17.8% av den totala potten (figur 7). Svar och synpunkter på specificerade uppdrag till arbetsgruppen 1; Balanseras nedgången i anslag från VR av anslag från andra källor? I så fall vilka? Som beskrivits ovan är det ej bevisat utom allt tvivel att vårt vetenskapsområde faktiskt fått sänkta anslag från MFR/VR(M) under senare år. Icke desto mindre finns oroväckande/otillfredsställande drag i medelstilldelningens omfattning och natur. Ser man strikt till de totala externa forskningsinkomsterna från alla finansiärer i form av bidrag (tabell 3) finns en ökning på cirka 35% över åren 1998-2002. Eftersom rådens bidrag ingår i dessa summor är i själva verket ökningen från de övriga finansiärerna ännu något större. Inkomsterna från uppdragsforskningen har också ökat, vilket innebär att den totala ökningen av stödet till bidrags- och uppdragsforskning är 41% under femårsperioden (tabell 4). Sista året (2000) med fungerande separata forskningsråd samt Nutek erhöll vetenskapsområdet 62050 tkr i olika former av projektbidrag (tabell 1). Motsvarande siffra två år senare, när VR, VINNOVA, FAS och Formas kommit till, är 67129 tkr. Med denna knappt 10-procentiga ökning kan våra fakulteter anses ha gått oskadda igenom den ganska radikala omstöpningen av det statliga forskningsstödet.
sid 4 (15) Det kan också noteras att det finns en svagt sjunkande trend för tilldelningen från cancerfonden (tabell 1). Eftersom denna fonds utdelning ökat i absoluta tal (10% under åren 2000-2002) har alltså Uppsalas del relativt sett minskat. På samma sätt som VR(M) menar cancerfonden att vinnarna i deras tilldelning är KI och Lund. För Uppsalas del gäller att uppgången i institutionernas bidragsinkomster från de stora bidragsgivarna synes ligga inom grupperna privata företag, fören. m.m., Wallenbergs stiftelse, stiftelserna för strategisk forskning samt EU-kommissionen. 2; Är det någon skillnad mellan klinisk och preklinisk forskning när det gäller nedgången? Svaret på denna fråga är ett klart nej. Som framgår av tabell 2 finns såväl vinnare som förlorare i båda lägren när det gäller projektbidragens storlek från MFR/VR(M) under åren 1999-2003. Av de två rent prekliniska institutionerna synes cellbiologen vara vinnaren (upp 66%) och IMBIM förloraren (ned 20%). På kliniksidan finns en klar vinnare folkhälsan (upp 136%) och två förlorare KBH (ned 60%) och ORKI (ned 35%). Flera stora institutioner har ingen (IGP) eller endast en marginell nedgång i sina bidrag (medicinska vetenskaper, kirurgiska vetenskaper och neurovetenskaper). I någon mån har nedgången i bidrag från VR(M) kunnat kompenseras genom att nya bidrag beviljats från VR(NT). Så är fallet för t.ex. IMBIM. Totalt sett får vetenskapsområdet f.n. knappt 7000 tkr i projektbidrag (9 st) från VR(NT), varav 2460 tkr går till institutioner vid den farmaceutiska fakulteten. Fyra av dessa projektbidrag är på över 1000 tkr (Ebendal, Gyllensten, Wikberg och Hallberg). Detta innebär i sin tur att den genomsnittliga nivån för dessa nio bidrag är 765 tkr, vilket är nästan dubbelt upp jämfört med medelanslaget i ett nationellt perspektiv. 3; Hur ser det ut inom de två fakulteterna? Den farmaceutiska fakultetens tilldelning utgör i storleksordningen 10% av det totala bidraget från VR(M) (13% om VR(M) och VR(NT) slås samman). Merparten av dessa projektbidrag går till institutionen för farmaceutisk biovetenskap, medan de två övriga har små (farmaci) eller inga (läkemedelskemi) medel från VR(M). Den sistnämnda institutionen har istället betydande anslag från VR(NT). Tilldelningen till farmaceutisk biovetenskap följer nästan identiskt mönstret från vetenskapsområdet i sin helhet. Man ser således en isolerad minskning år 2001 men över hela femårsperioden (1999-2003) en i princip bibehållen nivå på projektbidragen. 4; Hur ser fördelningen ut när det gäller seniora och yngre forskare? Då bidragsmottagarna indelas i åldersgrupper ses en närmast symmetrisk fördelning (tabell 5). En tredjedel vardera hör hemma i åldersgrupperna 40-50 och 50-60 år. Resterande två sjättedelar är antingen 60 år eller mer eller under 40 år. I anslutning till denna studie av åldersfördelningen hos anslagsmottagarna har vi också försökt att analysera orsakerna till varför ett antal forskare försvunnit som mottagare av anslag från MFR/VR(M). På motsvarande sätt har vi försökt kategorisera de nytillkomna anslagsinnehavarna. När det gäller gruppen försvunna eller kraftigt reducerade (minskning med mer än 150 tkr) projektbidrag under 5-årsperioden 1999-2003 har vi identifierat cirka 75 forskare. Vi har klassificerat dessa i sju olika kategorier, där det i några fall är så att man kvalat in i både två och tre kategorier. Det mest legitima skälet är pensionering i så måtto att MFR/VR(M) ej tillåter åtminstone har så varit fallet under en följd av år emeriti att
sid 5 (15) vara huvudmän för projektbidrag. Sju bidrag har fallit av det skälet. Något förvånande är det att endast sex bidrag försvunnit p.g.a. att innehavarna flyttat till andra universitet. En liknande grupp, fem personer stor, är den som i dagsläget har nya arbetsgivare (andra än annat universitet). Många (minst femton forskare) har fått stöd från andra forskningsfinansiärer, som i många fall tycks erbjuda allmänt sett bättre villkor (mer pengar!) än VR. Fem forskare har råkat ut för att MFR/VR ej längre tillåter en person att vara huvudman för mer än ett projekt. Knappt trettio projekt tycks ha försvunnit av skäl, som närmast tycks likna långsam insomning. Av dessa kan en dryg tredjedel hänföras till forskargruppen 60+. Ett knappt tjugotal forskare kan alltså inte ens anföra hög ålder eller påtaglig senioritet som skäl för de uteblivna eller kraftigt reducerade anslagen. När det gäller gruppen nytillkomna eller kraftigt ökade (mer än 150 tkr) projektbidrag är siffermaterialet av olika skäl mer osäkert och ofullständigt. Det kan säkert i viss mån förklara varför vi här har ett betydligt mindre antal namn att sortera än på minussidan. Av de cirka fyrtio personerna är fem nyrekryterade professorer, som kommit från andra lärosäten. Sju är internrekryterade, nya professorer. När det gäller debutbidragen det senaste året har vi en dominans av kvinnor fyra av sju nya projektbidrag har tilldelats kvinnor. Totalt sett är f.n. cirka en fjärdedel av projektbidragshuvudmännen kvinnor. Glädjande nog har vi för närvarande fyra bidragsmottagare i miljon eller nära miljonklassen (Landegren, Kjellén, Michaelsson och Hillered). Alla har tillkommit under denna femårsperiod. Därtill kommer de ovan nämnda fyra miljonanslagen från VR(NT). I detta sammanhang skall också ges siffror för andelen av våra professorer, som har projektbidrag från VR(M). Av våra 132 professorer, inkluderande de 40 befordrade lektorerna, är det 59 som innehar projektbidrag. Därtill kommer tre professorer med anslag från enbart VR(NT). Av de övriga 70 professorerna, som ej förekommer i VR-rullorna, finns under år 2002 och 2003 två med stora EU-anslag, en med stöd från både VINNOVA och FAS samt slutligen två med stöd från Formas. Sammanlagt 12 professorer har projektbidrag från Cancerfonden utan att samtidigt vara anslagsinnehavare i någon av de statliga fonderna. Tillsammantaget innebär detta att hälften av vetenskapsområdets professorer f.n. ej innehar något projektbidrag från VR eller andra statliga forskningsfinansiärer. 5; Finns någon förklaring till att så få yngre forskare från Uppsala söker VR:s forskarassistenttjänter? På denna fråga finns inget bra svar. Betydande arbetsinsatser i form av enkät- och intervjustudier skulle behöva utföras för att reda ut denna komplexa frågeställning. 6; Hur ser kvoten mellan forskningsanslag och externa anslag ut på olika institutioner? I tabell 6 ges uppgifter om de enskilda institutionernas fakultetsstöd enligt VP 2003 samt bidrags- och uppdragsintäkter under år 2001 (de uppgifter som utgjorde underlag för beräknandet av aktivitetsstödet i VP 2003). Det har visat sig vid en genomgång av uppdragsinkomsternas natur att det där döljer sig intäkter, som i alla fall i detta sammanhang ej borde redovisats på det sättet (försäljning av kompendier, återbetalning av reseutlägg, intäkter av ALF m.m.). Därför begränsar vi vår redovisning till att gälla kvoten mellan bidragsinkomster och fakultetsanslag. I jämförelsen mellan olika institutioner missgynnar det institutionen för farmaci, som är den enda enheten med större uppdrags- än bidragsinkomster. Av detta skäl når de inte högre än en faktor 0.60 som kvot mellan bidragsinkomster och
sid 6 (15) fakultetsanslag. De övriga två institutionerna vid den farmaceutiska fakulteten har i stort sett lika stora externa bidrag som totalt fakultetsstöd. Bland den medicinska fakultetens institutioner får ORKI och folkhälsoinstitutionen toppnoteringar med mer än tre externa kronor per intjänad krona på fakultetsanslaget. Stora institutioner som IGP och medicinska vetenskaper tar hem drygt två kronor per fakultetskrona. Institutionen för neurovetenskap har däremot trots sin storlek bidragsinkomster som endast med knapp marginal matchar fakultetsanslaget. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att en betydande del av driftsmedlen på den medicinska fakultetens institutioner kommer från externa källor i form av bidragsinkomster. Mest entydigt ses detta på de prekliniska institutionerna, som har inga eller endast små uppdragsinkomster och därtill inget stöd från ALF-medlen. Existensen av den senare bidragsformen försvårar förvisso analysen av tillståndet för de kliniska institutionerna. Förslag till åtgärder för att förbättra tilldelningen av forskningsanslag från VR 1; Förbättra forskarutbildningen i alla avseenden. Allt i akt och mening att ge fakulteterna fler och bättre postdoktorer 2; Aktivera nyrekryteringen av postdoktorer från övriga lärosäten samt punktmarkering av hemvändarna 3; Öka antalet aktiva postdoktorer bl.a. genom en effektivare stipendiumhantering - tillskott av deltidstjänster 4; Skapa ett Grant Office för att generellt sett öka effektiviteten i sökandet av anslag. Bättre hemsidor med info om ledigkungöranden 5; Stimulera/bistå unga postdoktorer vid ansökningstillfällena 6; Uppmana våra rådsfunktionärer att kommunicera rätt och fel / trender/nyheter till potentiella sökanden 7; Budgetnycklarna om anslag från VR av olika skäl värderas extra högt av fakulteterna bör endast anslag från VR ges den högre uppräkningsfaktorn vid beräkning av aktivitetstödet 8; Unga (under 40 år) med projektbidrag från VR bör erhålla någon form av eget pekuniärt tillskott från fakultetsbudgeten Uppsala augusti 2003 Arne Andersson (sammankallande), Elizabeth Dehlin, Lars Hjertson, Michael Hultström, Olle Kämpe och Ernst Oliw.
sid 7 (15) Figur 1 Figur 2
sid 8 (15) Figur 3 Figur 4
sid 9 (15) Figur 5 Figur 6
Figur 7 sid 10 (15)
sid 11 (15) Tabell 1 Vetenskapsområdets institutioners bidragsinkomster Tjugo-i-topp-lista 2000 2001 2002 1 Råden 57 744 690 Vetenskapsrådet 47 735 719 Vetenskapsrådet 54 023 565 2 Riksföreningen mot cancer 43 298 266 Riksföreningen mot cancer 41 486 017 Priv.företag,fören. mm svenska 40 439 929 3 Övriga privata stift/fonder 39 830 100 Priv.företag,fören. mm svenska 29 454 772 Riksföreningen mot cancer 39 450 125 4 Priv.företag,fören. mm svenska 26 950 005 Övriga privata stift/fonder 27 580 047 Övriga privata stift/fonder 33 819 824 5 Org/företag utanf EU 16 315 505 Stift för strategisk forskn 17 441 791 Wallenbergs stiftelse 25 587 158 6 Wallenbergs stiftelse 14 260 541 Övriga motparter utanför EU 16 308 116 Stift för strategisk forskn 17 044 548 7 Stift för strategisk forskn 11 557 019 Wallenbergs stiftelse 9 923 850 Övriga motparter utanför EU 15 577 839 8 Övr statliga myndigheter 9 436 107 Övriga motparter inom EU 7 609 439 EU-kommissionen 12 297 414 9 Bidrag fr landsting 8 035 273 EU-kommissionen 7 292 940 Akademiska sjukhuset 10 146 806 10 Stift för vård- och allergifo 7 659 782 Stift för vård- och allergifo 7 286 711 SIDA-Styr.f.intern.utv.samarb 9 866 601 12 SIDA 6 458 004 SIDA-Styr.f.intern.utv.samarb 6 174 924 Uppsala Akademiförvaltning 7 005 074 13 EU-kommissionen 5 345 738 Akademiska sjukhuset 5 579 141 Övriga motparter inom EU 6 470 396 14 Nutek 4 304 727 Uppsala Akademiförvaltning 4 711 212 Stift för vård- och allergifo 5 594 060 15 Org/företag inom EU 3 906 190 Uppsala läns landsting 4 634 335 VINNOVA 4 815 250 16 RALF 3 781 413 FAS 4 416 804 FAS 4 357 242 17 G Gustafssons stiftelse 3 187 570 G Gustafssons stiftelse 4 406 800 FORMAS 3 978 949 18 Univ och högskolor 3 176 191 NIH 4 361 510 G Gustafssons stiftelse 3 933 000 19 Uppsala Akademiförvaltning 2 164 964 FORMAS 4 050 705 Socialstyrelsen 2 925 400 20 KK-stiftelsen 1 900 274 VINNOVA 3 923 960 MISTRA 1 683 600 Summa 269 312 359 254 378 793 299 016 780
sid 12 (15) Tabell 2 Inkomster från projektbidrag från MFR/VR(M) 1999-2003 1999 2000 2001 2002 2003 Farm biovet 3063 3384 2467 2661 3131 Läkem.kemi 0 0 0 0 0 Farmaci 435 272 326 326 326 Folkhälsovård 886 800 400 1460 2094 Fysiologen 2544 1779 1614 1684 1571 GenPat 6996 6756 6474 6857 6946 Kir vet 3310 3195 3129 2520 2916 KBH 1511 990 1040 822 612 IMBIM 4583 4434 3927 3689 3662 Cellbiol 3396 3433 3307 4354 5641 Med vet 4472 4009 3545 4050 4022 Neurovet 5490 4096 3844 4539 4769 ORKI 2221 2497 1650 1461 1432 Totalt 38881 35181 31723 34923 37122 Alla bidrag 50222 45328 44571 49362 46666
sid 13 (15) Tabell 3 EXTERNA FORSKNINGSINKOMSTER BIDRAG 1998 1999 2000 2001 2002 Läkemedelskemi 5 230 178 9 148 567 11 386 393 10 037 755 13 730 645 Farm biovet 5 973 988 7 146 318 9 690 203 14 188 394 11 755 314 Farmaci 16 294 443 14 680 083 11 992 335 5 779 264 7 609 152 Folkhälsovård 17 663 860 22 003 130 29 326 855 29 653 681 38 458 721 Fysiologen 7 459 845 7 718 875 6 568 054 3 691 818 1 045 377 GenPat 35 173 711 34 810 033 51 830 614 53 760 967 54 535 935 Kirurgiska vet 11 704 314 9 686 417 11 747 292 10 190 568 12 432 427 Kvinnor o barn 8 353 753 12 436 349 12 389 597 11 524 035 13 682 921 IMBIM 26 789 424 25 461 502 26 235 081 23 907 447 28 915 915 Cellbiologen 14 468 384 14 482 848 15 607 081 19 726 451 26 046 982 Med vetenskaper 35 053 559 41 818 844 41 572 698 40 832 130 43 737 670 Neurovet 23 380 973 24 139 522 21 362 544 20 080 666 26 813 659 ORKI 22 274 012 18 935 335 27 282 545 26 405 220 30 726 165 SUMMA 229 820 444 242 467 822 276 991 292 269 778 396 309 490 883 UPPDRAG 1998 1999 2000 2001 2002 Läkemedelskemi 0 54 000 44 559 383 650 109 080 Farm biovet 650 000 305 012 835 000 5 945 991 3 257 887 Farmaci 898 572 5 338 573 7 483 153 6 338 077 6 253 066 Folkhälsovård 2 750 974 7 309 825 5 129 806 7 561 066 6 771 272 Fysiologen 0 35 327 33 966 308 677 13 961 GenPat 6 056 708 2 826 519 1 513 881 6 247 972 5 536 345 Kirurgiska vet 1 772 297 3 703 557 2 382 309 3 839 492 3 378 186 Kvinnor o barn 1 876 999 1 231 232 701 249 3 751 507 3 129 785 IMBIM 2 313 970 132 143 359 476 343 358 0 Cellbiologen 215 297 507 980 1 291 847 383 293 1 099 099 Med vetenskaper 2 626 336 3 348 444 8 770 916 12 748 101 9 599 311 Neurovet 5 885 392 9 437 792 7 909 067 7 532 100 4 950 441 ORKI 1 022 976 3 589 373 4 262 952 3 907 359 7 703 840 SUMMA 26 069 521 37 819 777 40 718 181 59 290 643 51 802 273
sid 14 (15) Tabell 4 Totala inkomster inom bidrags- och uppdragsforskning Kr 1998 1999 2000 2001 2002 Läkemedelskemi 5 230 178 9 202 567 11 430 952 10 421 405 13 839 725 Farm biovet 6 623 988 7 451 330 10 525 203 20 134 385 15 013 201 Farmaci 17 193 015 20 018 656 19 475 488 12 117 341 13 862 218 Folkhälsovård 20 414 834 29 312 955 34 456 661 37 214 747 45 229 993 Fysiologen 7 459 845 7 754 202 6 602 020 4 000 495 1 059 338 GenPat 41 230 419 37 636 552 53 344 495 60 008 939 60 072 280 Kirurgiska vet 13 476 611 13 389 974 14 129 601 14 030 060 15 810 613 Kvinnor o barn 10 230 752 13 667 581 13 090 846 15 275 542 16 812 706 IMBIM 29 103 394 25 593 645 26 594 557 24 250 805 28 915 915 Cellbiologen 14 683 681 14 990 828 16 898 928 20 109 744 27 146 081 Med vetenskaper 37 679 895 45 167 288 50 343 614 53 580 231 53 336 981 Neurovet 29 266 365 33 577 314 29 271 611 27 612 766 31 764 100 ORKI 23 296 988 22 524 708 31 545 497 30 312 579 38 430 005 SUMMA 255 889 965 280 287 600 317 709 473 329 069 039 361 293 156 Tabell 5 Åldersfördelning anslagsmottagare (projektbidrag) VR (medicin) Födda 1943 och tidigare; 18 Födda 1944-1953; 38 Födda 1954-1963; 37 Födda 1964 och senare; 14
sid 15 (15) Tabell 6 Aktivitetsstöd efter viktning klinik 0,3 i förhållande till strukturstöd samt kvoter mellan externa forskningsinkomster 2001 och summa aktivitets- och strukturstöd Aktivitet Strukturstöd Andel S:a akt+struk AS Bidrag Uppdrag Bidrag/AS 4510 F Kemi 5 379 078 3 377 409 159% 8 756 487 10 037 755 383 650 1,15 4520 F Biov 7 356 882 5 066 114 145% 12 422 996 14 188 394 5 945 991 1,14 4530 Farmaci 6 246 597 3 377 407 185% 9 624 004 5 779 264 6 338 077 0,60 4600 Folkhälso 4 214 137 3 377 407 125% 7 591 544 29 653 681 7 561 066 3,91 4610 Fysiologi 1 008 357 633 264 159% 1 641 621 3 691 818 308 677 2,25 4620 GenPat 14 021 553 5 488 290 255% 19 509 843 53 760 967 6 247 972 2,76 4630 Kir vet 3 386 455 4 643 938 73% 8 030 393 10 190 568 3 839 492 1,27 4640 Kvinnor o Barn 2 360 175 3 377 409 70% 5 737 584 11 524 035 3 751 507 2,01 4650 IMBIM 10 264 964 4 221 762 243% 14 486 726 23 907 447 343 358 1,65 4660 Med cell 8 816 148 3 166 321 278% 11 982 469 19 726 451 383 293 1,65 4670 Med vet 8 107 746 5 910 467 137% 14 018 213 40 832 130 12 748 101 2,91 4680 Neuro 8 241 739 8 865 700 93% 17 107 439 20 080 666 7 532 100 1,17 4690 ORKI 4 186 865 3 377 409 124% 7 564 274 26 405 220 3 907 359 3,49 Summa 83 590 696 54 882 897 152% 138 473 593 269 778 396 59 290 643 1,95