sjukvårdsnämnden Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen Detaljbudget Norra hälso- och

Detaljbudget Norra hälsooch sjukvårdsnämnden 2018 Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018

Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2(18)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Mål och fokusområden... 5 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen... 5 2.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska... 5 2.1.1.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv... 5 2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter... 6 2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 6 2.2.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin... 7 2.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna... 7 2.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa... 7 2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras... 8 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin... 8 2.2.2.2 Förbättra akutvårdkedjan... 8 2.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras... 9 2.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner... 9 2.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser... 9 3 Ekonomiska förutsättningar... 10 3.1 Ekonomiskt resultat... 10 3.2 Eget kapital och obeskattade reserver... 14 4 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse... 15 Bilagor Bilaga 1: HSNNekonomibilaga Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 3(18)

1 Sammanfattning Numreringen i denna detaljbudget är kopplad till en regiongemensam mall, där alla Västra Götalandsregionens nämnder och styrelser ingår. I Detaljbudgeten för norra hälso- och sjukvårdsnämnden ingår endast de avsnitt som är relevanta för nämnden, därför saknas vissa nummer/avsnitt. Nämnden budgeterar en ekonomi i balans 2018. Nämndens budgeterade kostnader beräknas rymmas inom de tillgängliga medlen. Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa är en mänsklig rättighet. Västra Götalandsregionen står inför stora utmaningar att minska skillnaderna i hälsa och skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna är en förutsättning för ett framgångsrikt förebyggande arbete. En förbättrad folkhälsa är en viktig strategisk framtidsfråga och en framgångsfaktor för hela regionen. Psykisk ohälsa räknas idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Den kroppsliga hälsan hos patienter inom specialistpsykiatrin ska främjas. God tillgänglighet till hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga. Alla invånare ska få både den akuta och planerade vård de behöver i rätt tid. En väl fungerande första linjens vård är den naturliga första kontakten för medborgare som behöver söka upp sjukvården. En sammanhållen hälso- och sjukvård är särskilt viktig för de mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och mångbesökare. Utveckling av arbetssätt som flyttar vården närmre patienten, mobila insatser där vården erbjuds i patientens hemmiljö, ska stärka tillgängligheten och utveckla vården ytterligare. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 4(18)

2 Mål och fokusområden 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa är en mänsklig rättighet. Västra Götalandsregionen står inför stora utmaningar att minska skillnaderna i hälsa och skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna är en förutsättning för ett framgångsrikt förebyggande arbete. En viktig aktör i arbetet med en ökad jämlikhet är vården. Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att nå ut till alla som inte söker vård i den utsträckning som de borde, öka tillgängligheten i dessa grupper och arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. En förbättrad folkhälsa är en viktig strategisk framtidsfråga och en framgångsfaktor för hela regionen. Det förebyggande arbetet med tidiga insatser ska prioriteras och skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i regionen ska minska. Arbetet med förebyggande arbete gällande våld i nära relationer ska prioriteras. En viktig del i arbetet med förebyggande hälso- och sjukvård är att prioritera och stärka hälsan hos befolkningen i socioekonomiskt utsatta områden. 2.1.1.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Barn och ungas behov kommer särskilt att uppmärksammas enligt de samverkansavtal om gemensamma folkhälsoinsatser som nämnden tecknat med samtliga kommuner i Fyrbodal. Nämnden ska via folkhälsoråden prioritera hälsofrämjande insatser gällande goda livsvillkor och goda levnadsvanor. Särskilt fokus på att skapa förutsättningar för att insatser sker: i tidig ålder till barn och unga med migrationsbakgrund i syfte att främja goda skolresultat inom området fysisk aktivitet för att påverka attityder och normer om bruk av alkohol, tobak och narkotika I mötet med barn och föräldrar/blivande föräldrar ska vårdgivarna arbeta strukturerat för att påverka attityder och normer och ge utbildning av alkohol, tobak och narkotika. bidra till att stärka föräldrarollen genom att främja psykisk hälsa i arbetet med föräldrastöd. göra ett första hembesök från BVC, i enlighet med Krav och kvalitetsboken. Enligt vårdöverenskommelsen med styrelsen för beställd primärvård ska Mödrahälsovården medverka i familjecentraler när sådana finns eller etableras i området. Barnmorskemottagningarna ska etablera en nära samverkan med övrig vård och kommuner för att skapa en välfungerande vårdkedja för familjer med särskilda behov. Vid nyetablering av familjecentraler sker samråd om Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 5(18)

ersättning från fall till fall. I uppföljningsplanen för barnmorskeverksamheten ska redovisas hur verksamheten arbetar för att nå grupper som inte kommer till cellprovskontroller. I vårdöverenskommelsen med beställd primärvård fastslås att Närhälsan ska följa de regionala riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i alla verksamheter. Ett viktigt område är att screena nygravida kvinnor när det gäller alkoholvanor och drogvanor samt våld för att identifiera risk- och missbruk och förmedla stöd och andra behandlingsinsatser. Detta följs upp årligen. Uppdraget till psykologenheten för mödra- och barnhälsovård är en fri nyttighet med fokus på att förebygga psykisk ohälsa hos barn i förskoleåldrarna. Uppföljning av resultat, andel av arbetstid som fokuseras på behandlingar följs löpande. Samverkan sker med personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård. Krav- och kvalitetsbok 2018 tydliggör vårdcentralernas åtagande i familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Verksamheterna kommer att ersättas utifrån två nivåer. Syftet med förändringen är bland annat att möjliggöra att vårdcentraler samverkar med andra familjenära aktörer och få ersättning för detta utifrån nivån på samverkan. Under 2018 kommer Nämnden särskilt följa upp att vårdcentralerna utför sitt BVC-uppdrag i enlighet med Krav- och kvalitetsboken. I folktandvårdens skolbaserade arbete FRAMM ingår att ge en hälsolektion om munhälsa och tobak till alla elever. I skolor med ökad sjukdomsrisk sker även samverkan med andra hälsoaktörer. Dessutom dokumenteras tobaksbruk hos alla barn och ungdomar vid besök på tandvårdsklinik. Texten finns i VÖK och BoU-avtal och följs upp i uppföljningsbilaga. 2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Den kroppsliga hälsan hos patienter inom specialistpsykiatrin ska främjas. För att erbjuda vård på rätt vårdnivå för personer med psykisk sjukdom/ohälsa samt öka tillgängligheten såväl för patienter i behov av specialistvård som primärvård måste första linjens sjukvård för psykisk hälsa stärkas, det är särskilt angeläget med en sådan förstärkning för barn och unga Personer med psykiatrisk och samtidig somatisk sjukdom ska särskilt uppmärksammas Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 6(18)

Personer med psykiatrisk och samtidig somatisk sjukdom Nämnden ska stärka genomförandekraften och följa upp följsamheten till RMR ( regional medicinsk riktlinje) Nämnden följer tillsammans med KPH (Kunskapscentrum psykisk hälsa) upp följsamheten till regionala utvecklingsplaner psykiatri för vuxna, barn och unga med särskilt fokus på den somatiska hälsan hos personer med psykiatrisk sjukdom H&H ska påbörja implementering av regionala medicinsk riktlinjer (RMR) " Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning" samt "Övergången mellan barn- och vuxenhabiliteringen" 2.2.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Nämnden kommer att följa upp NU-sjukvårdens resultat för tillgänglighet inom BUP ( Barn och ungdomspsykiatrin) (30 dagar för första besök, 30 dagar till behandling/fördjupad utredning) samt hur BUP verkställer sitt uppdrag att vara konsultativt stöd till vårdgrannar och kommuner 2.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Nämnden följer tillsammans med KPH (Kunskapscentrum psykisk hälsa) upp följsamheten till regionala utvecklingsplaner psykiatri för vuxna, barn och unga med särskilt fokus på den somatiska hälsan hos personer med psykiatrisk sjukdom 2.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Nämnden ska följa upp att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad det gäller barn/unga, vuxna och äldre I beställningen till styrelsen för beställd primärvård ingår att ungdomsmottagningarna bör förlägga 25 % av öppettiderna efter kl. 17 alternativt helgöppet. Mottagningarna ska vara öppna för besök alternativt helgöppet. Samverkan mellan mottagningarna ska ske vid semester för att undvika stängda mottagningar. Uppföljning sker vid delårsrapporter, årsbokslut och dialogmöten. Vårdcentralerna ska från årsskiftet 2017/2018 tillhandahålla psykolog, vilket Nämnden kommer att följa upp. En dialog förs redan under hösten 2017 med vårdcentraler som bedöms få svårigheter att leva upp detta krav. Uppföljning av vårdcentralernas utbud av andra resurser för målgruppen kommer också att ske under 2018. Pilotprojekten avseende barn- och ungas psykiska hälsa på Dalabergs vårdcentral i Uddevalla kommer under 2018 att utökas till att också omfatta Sylte vårdcentral i Trollhättan. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 7(18)

2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras God tillgänglighet till hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga för Västra Götalandsregionen. Alla invånare ska få både den akuta och planerade vård de behöver i rätt tid. För att möjliggöra detta måste en väl fungerande primärvård vara den naturliga första kontakten för medborgare som behöver söka upp sjukvården. Det handlar om ett brett angreppsätt för att öka tillgängligheten. Nya arbetssätt som kan förbättra och effektivisera akutmottagningarnas verksamhet behöver ständigt uppmärksammas. En sammanhållen hälso- och sjukvård är särskilt viktig för de mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och mångbesökare. Dessa patientgrupper har ofta flera vårdgivare, många öppen- och slutenvårdstillfällen och ett behov av kommunala omsorgsinsatser vilket förutsätter en god samverkan mellan vårdens olika organisatoriska delar. En utveckling av arbetssätt som flyttar vården närmre patienten, mobila insatser där vården erbjuds i patientens hemmiljö, ska stärka tillgängligheten och utveckla vården ytterligare. Uppfylla vårdgarantin Förbättra tillgänglighet till primärvård Förbättra akutvårdkedjan 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Nämnden följer månatligen hur NU-sjukvården och Praktikertjänst Närsjukhus AB uppfyller vårdgarantin ur NU-sjukvården och Praktikertjänst Närsjukhus AB utformar patientinformation om vårdgarantin För att förbättra tillgänglighet till primärvård ingår i överenskommelsen med styrelsen för beställd primärvård ingår att ungdomsmottagningarna bör förlägga 25 % av öppettiderna efter kl. 17 alternativt helgöppet. Ungdomsmottagningarna ska enligt uppföljningsplanen beskriva hur verksamheterna arbetar med att öka tillgängligheten till ungdomsmottagningarna, samt redogöra för aktuell väntetid. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden inför tillsammans med övriga hälso- och sjukvårdsnämnder en målrelaterad ersättning till 1177 vårdguiden på telefon. För att uppnå full ersättning ska 75 % av samtalen besvaras inom 5 minuter jourtid. Målet motsvarar 2,47 mnkr. 1177 rapporterar varje månad tillgängligheten till 1177. Närhälsan beställd primärvård ska beskriva vilka åtgärder som vidtagits föra att öka tillgängligheten till 1177 vårdguiden på telefon. En översyn av ersättningsmodellen med ökat fokus på tillgänglighet kommer att ske. 2.2.2.2 Förbättra akutvårdkedjan Nämnden följer upp de måltal för TVT som regionen har fastställt akutmottagningsprojektet på NU-sjukvårde Nämnden arbetar aktivt med Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 8(18)

att mobil närvård i likhet med Uddevalla-modellen på sikt genomförs i de kommuner där det är möjligt medtanke på befolkningsunderlaget att fortsatt utveckla samverkande sjukvård som ett koncept i samverkan med regionala vårdgivare och kommuner i Fyrbodal för att minska inflödet till akutmottagningen på NUsjukvården 2.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Grunden är att hälso- och sjukvården ska kännetecknas av hög kvalitet och i allt större utsträckning styras och ledas mot de insatser som skapar värde för patienterna. Målen måste vara långsiktiga och avse väsentliga faktorer ur en patients perspektiv. Vårdprocesserna ska utformas utifrån kunskap om sjukdomsförloppet och patientens behov. Utvecklingen av väl fungerande vårdkedjor mellan olika vårdnivåer eller huvudmän är därför prioriterat. 2.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Nämnden följer upp hur NU-sjukvården följer Vårdhandboken NU-sjukvårdens resultat vad gäller vårdskador (VRI; trycksår och fallskador). Nämnden ska arbeta för en ökad tillgång till farmaceut i vården följa upp regionala medicinska riktlinjer gällande läkemedelsgenomgångar och läkemedelsförskrivning, Fokusområde 2018 Läkemedelskonsumtion för invånarna i Trollhättan 2.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Nämnden följer via "Kvartalen" de kvalitetsmått och målnivåer som omfattar de regionala kvalitetsindikatorerna med regionala måltal 2018. Målet om bättre kvalitet än genomsnittet i riket ingår i beställningen till Närhälsan och innebär att vården ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet. Ex på detta är att mödrahälsovården rapporterar till det nationella kvalitetsregistret och sedan analyserar resultat för sina verksamheter. Den centrala barnhälsovården samlar in och bearbetar hälsodata från BVC. Återkopplingen sker sedan till vårdcentralerna vilket förväntas leda till ett förbättrat resultat. Habiliteringsverksamheten har tillsatt en kvalitetsgrupp som kommer att ta fram uppföljningsrutiner för Habiliteringens kvalitetsregister. Det är ett förbättringsarbete med syfte att stärka och förbättra kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå. Folktandvården är medverkande i SKaPa, nationellt kvalitetsregister för karies och parodontologi. Finns inte i överenskommelse eller avtal. Rapporteras i årsrapport. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 9(18)

3 Ekonomiska förutsättningar Nämnden budgeterar en ekonomi i balans 2018. Nämndens budgeterade kostnader beräknas rymmas inom de tillgängliga medlen. Tillgänglighetssatsningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna har sedan tidigare tilldelats medel för tillgänglighetssatsningar fördelat utifrån resursfördelningsmodellen, för 2018 uppgår de totalt sett till 405 mnkr. De är kopplade till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen och en solidarisk finansiering har tidigare tillämpats. Från och med 2017 har den solidariska finansieringen mellan nämnderna upphört samtidigt som den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår vilket innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året vilket gör att det är en osäker post. Nämndens budget för tillgänglighetssatsningarna uppgår till 70,7 mnkr. Riktat ägartillskott Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2016-09-27 att inför 2017 tillföra hälso- och sjukvårdsnämnderna riktat ägartillskott om totalt 150 mnkr som kompensation för fattade ägarbeslut eller tecknade nya avtal samt förstärkt ersättning till sjukhusen för det riktade uppdraget om valfrihetsvård. Under 2017 har finansieringen skett ur moderförvaltningen. För 2018 överförs 150 mnkr från moderförvaltningen till hälso- och sjukvårdsnämnderna som teknisk justering av regionbidraget och fördelas enligt resursfördelningsmodellen vilket för norra hälso- och sjukvårdsnämnden innebar totalt 24,2 mnkr. Fördelningen till sjukhusen sker enligt samma principer och med samma belopp som för 2017. 3.1 Ekonomiskt resultat Fördelningen av nämndens regionbidrag mellan olika verksamhetsområden framgår av nedanstående sammanställning med kommentarer Kommentarer till ekonomibilagan Regionbidrag Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag 2018 uppgår till 5 243,1 miljoner kronor (mnkr). Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2018 inkluderande nämndernas regionbidrag. Inför 2018 har resursfördelningsmodellen ändrats, se ovan. Nämndernas regionbidrag har indexuppräknats med 2 procent jämfört med 2017. Därutöver har nämnderna tillförts 170 mnkr i budgetförstärkning varav nämndens andel är 29 mnkr. I planeringsdirektiven anges förtydligande förutsättningar för regionfullmäktiges beslutade budget. I dessa har justering/utökning av regionbidragen gjorts bland annat avdrag gjort för ST-styrning medan nämnden fått utökat regionbidrag för friskvårdsbidrag. 2017 fick nämnden riktat ägartillskott Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 10(18)

på ca 24,4 mnkr dessa medel redovisades som övrig intäkt men inför 2018 har dessa medel flyttats genom en teknisk justering till regionbidraget. I vårdöverenskommelsearbetet har budget och planeringsdirektiv följts. Ersättningen till utförare har räknats upp med index 2 procent. Övriga intäkter Under övriga intäkter återfinns de riktade statsbidrag som ingår i kompletteringsbudgeten för bland annat glasögonbidrag, gynekologisk cellprovtagning. HSS har beslutat tilldela nämnden statsbidrag gällande medel för Ökad välfärd/migration (flyktingmedel) 4,1 mnkr och Regional utvecklingsmedel, psykiatri 1,2 mnkr samt Psykiskt ohälsa, länsgemensam handlingsplan 1,0 mnkr. 2016 beslutade RS om att införa brutet tak till sjukhusen 2017. Även 2018 återfinns det brutna taket och intäkten ingår i budgetbeloppet. Totalt uppgår budget till 117,1 mnkr. Region- och rikssjukvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Kostnaden budgeteras utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2016 samt utifrån kända förändringar. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år. Totalt uppgår 2017 års budget för högspecialiserad vård till 338,3 mnkr. Länssjukvård Totalt uppgår budgeten för länssjukvård till 4 146,0 mnkr. Sjukhus i regionen Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen inkl Lundby och sjukhus som bedrivs i privat regi. Kostnaden budgeteras utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2016 samt utifrån kända förändringar. Budgeten för de offentliga sjukhusen inkluderar även medel för tillgänglighets- och ortopedisatsningar. Inför 2017 flyttades medel för obesitas samt koloskopier från RS till HSN. Medlen fördelas till sjukhusen efter avrop och faktisk utförd prestation. 2018 hanteras tillgängligheten på samma sätt som 2017. För norra nämnden innebär det totalt för 2018 70,7 mnkr. Vidare innehåller budgeten för de offentliga sjukhusen justeringar enligt planeringsdirektiv 2018, innefattande ersättning för friskvårdsbidrag. Dessutom har extra medel tilldelats utifrån regionstyrelsens beslut om riktat ägartillskott, se ovan I budgeten ingår också kompletteringsbudgeten och medel är avsatta till bland annat sjukhusen. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 11(18)

Budgeten uppgår till 51,6 mnkr. Nämnden tecknar avtal med NU-sjukvården. I likhet med flertalet sjukhus i regionen har NUsjukvården de senaste åren redovisat ekonomiska problem. Inför 2018 har avtalet med NUsjukvården räknats upp med 2 procent. Totalt uppgår budgeten för sjukhus i regionen till 4 174 mnkr. Privata specialister Budgeten avser privata specialister som ersätts enligt Lagen om läkarvårdsersättning (LOL), även kallad nationella taxan, upphandlade vårdavtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt avtal genom Ideburet offentligt partnerskap, IOP. Specialister inom allmänmedicin redovisas under primärvård. Avslutat upphandlat vårdavtal inom psykiatri är beaktat i nämndens budget för 2018 då uppdraget har övergått till NU-sjukvården från mars 2017. Budgeten uppgår till 89,6 mnkr Utomregional länssjukvård Ersättningen omfattar främst akut sjukvård som nämndinvånare får utanför Västra Götalandsregionen liksom den utlandsvård i EU/ESS-länder, som tidigare finansierades av staten genom Försäkringskassan. Även ersättning för köpt rättspsykiatri finns under denna budgetpost. Kostnaden för utlandsvård har ökat kraftig under året, därför har budget för 2018 utökats från 4 mnkr till 10 mnkr. Däremot har utomlänsvården inom landet minskat och därmed minskas budgetutrymmet för 2018 med 2 mnkr. Köpt rättspsykiatri som var nytt för 2017 minskas med 2 mnkr på grund av lägre kostnader än budgeterat. Totalt uppgår budget 2018 till 56,5 mnkr. Verksamhet finansieras med särskilda bidrag HSS har beslutat att ge nämnderna statsbidrag för Regionala utvecklingsmedel, psykiatri och Psykisk ohälsa, länsgemensam handlingsplan. Budgeten uppgår till 2,3 mnkr. Primärvård Hjälpmedel Kostnaden för förskrivning av personliga hjälpmedel belastar Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ungefär hälften av kostnaden avser förskrivning gjord på vårdval rehab enheten. Budgeten 2018 uppgår till 49,1 mnkr. Övrig primärvård Den offentligt beställda primärvården avser överenskommelser med Närhälsan om verksamhet Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 12(18)

utöver VG Primärvård och Vårdval Rehab. Verksamheter som inkluderas är till exempel ungdomsmottagningar, mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon. I budgeten ingår även kostnader för inkontinenshjälpmedel, bassängverksamhet i Bäckefors och Strömstad, Lysekil och utökat öppethållande på jourcentraler. Den privata primärvården avser i huvudsak ersättning till privata vårdgivare inom sjukgymnastik, allmänmedicin samt mödrahälsovård, enligt nationella taxan eller genom upphandlade avtal med regionen. För 2018 tillkommer kostnader för två etableringar inom fysioterapi enligt LOF efter avslut av verksamhet inom vårdval rehab. Denna övergång är beaktad i budgeten. Totalt uppgår budgeten för övrig primärvård 2017 till 161,9 mnkr. Utomregional primärvård Budgeten avser kostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Här finns även kostnader för webbaserade vårdkontakter såsom Kry.se som har avtal med Jönköpings län. Kostnaden för utomregional primärvård ökar och budgeten är satt till 10,3 mnkr. Verksamhet finansieras med särskilda bidrag De särskilda flyktingmedlen till primärvården ingår med 4,1 mnkr. Motsvarande medel för 2017 var 7,6 mnkr. I kompletteringsbudgeten beslutas om statsbidrag gällande Gynekologiskt cellprovtagning 4,0 mnkr samt Barnhälsovård, vård barn och unga 3,5 mnkr Nämndens budget för statsbidrag uppgår till 11,6 mnkr. Tandvård Budgeten avser kostnaderna för barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet. I budgeten ingår kostnaden för ST tandläkare med 1,4 mnkr. Totalt uppgår budget 2018 till 137,9 mnkr. Habilitering Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa samt avtal inom privat habiliteringsverksamhet. Norra nämnden har reducerat ersättningen till Habilitering & Hälsa med 4,7 mnkr för 2018. Budgeten innehåller också justeringar enligt planeringsdirektiv 2018, glasögonbidrag och friskvårdsbidrag. Budgeten 2018 uppgår till 143,7 mnkr. Folkhälsomedel Nämnden har avsatt 16,2 mnkr till folkhälsomedel och utgör en samverkande part i det lokala folkhälsoarbetet. Budgeten avser i huvudsak folkhälsosatsningar som utförs i samverkan med de 14 kommunerna i området. Nämnden sätter av 0,5 mnkr till Hälsa på lika villkor vilket motsvarar kostnaden för enkätundersökning. Totalt uppgår budgeten till 16,7 mnkr. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 13(18)

Läkemedel Budgeten avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, det är bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan, upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Dessutom ingår även kostnad för utomregional förskrivning för nämndens invånare. Förutom receptläkemedel ingår även kostnad för förskrivning av nutritionsprodukter, främst från VG Primärvård Budgeten baseras på föregående års helårsprognos per augusti samt kända förändringar år 2018. Totalt uppgår budget för 2018 till 31,6 mnkr. Sjukresor Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Det totala beloppet för år 2018 uppgår till 105,8 mnkr. Samordningsförbund/Vårdsamverkan Samtliga kommuner i området ingår i samordningsförbund. Budgeten avser norra hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för vårdsamverkan. Budgeten uppgår till 6,5 mnkr för år 2018. Nämndkostnader Budgeten avser främst kostnader för politikerarvoden samt kurs och konferens. Budgeten för år 2018 uppgår till 3,9 mnkr. Kanslikostnader Budgeten avser nämndens kostnader för tjänstemannastöd samt administrativa processer och är fördelad utifrån nämndernas andelar av resursfördelningsmodellen. Övrigt Särskilda projekt Under denna rubrik återfinns kostnader för IS/IT röda tjänster. Totalt budgeteras ett belopp på 3,4 mnkr för 2018. Finansiella kostnader/intäkter Budgeten avser ränta på likvidkonto. Resultat 2018 redovisas en budget i balans. 3.2 Eget kapital och obeskattade reserver Nämnden redovisade ett nollresultat 2016 och prognosen för 2017 är också ett nollresultat vilket ger ett ingående eget kapital 2018 om 0 kr. Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 14(18)

4 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 4.1 Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges, nämndmål Hälsans bestämningsfaktorer uppmärksammas inom ramen för "Samling för social hållbarhet" för att synliggöra och möta skillnader i hälsa. Samverkan mellan politik, forskning och praktik, även internationellt, måste stärkas för att nå ny kunskaps- och metodutveckling på området. Ett särskilt utvecklingsområde är att fortsatt finna system för att följa och analysera utvecklingen av ojämlik hälsa i Västra Götaland Hälsofrämjande arbete inom sjukvården är intimt förknippat med individens egna hälsorelaterade livskvalitet. Genom att arbeta aktivt med insatser på detta område kan man skapa förutsättningar för en egenvård som förbättrar och bevarar en god hälsa. Här spelar primärvårdens förebyggande och hälsofrämjande arbete en central roll. 4.1.1 Personer med riskbruk Nämnden följer upp NU-sjukvårdens preventiva och reaktiva arbete för att minska tobaksbruk, tex rökstopp inför iperation NU-sjukvårdens nyförskrivning av benzodiazepiner I vårdöverenskommelsen med beställd primärvård fastslås att Närhälsan ska följa de regionala riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i alla verksamheter. Ett viktigt område är att screena nygravida kvinnor när det gäller alkoholvanor och drogvanor samt våld för att identifiera risk- och missbruk och förmedla stöd och andra behandlingsinsatser. Detta följs upp årligen. Krav- och kvalitetsbok 2018 tydliggör att alla vårdcentraler ska ha en diplomerad tobaksavvänjare som kan erbjuda kvalificerat samtal om tobaksbruk och stöd att sluta röka. I folktandvårdens skolbaserade arbete FRAMM ingår att ge en hälsolektion om munhälsa och tobak till alla elever. I skolor med ökad sjukdomsrisk sker även samverkan med andra hälsoaktörer. Dessutom dokumenteras tobaksbruk hos alla barn och ungdomar vid besök på tandvårdsklinik. 4.1.2 Personer med missbruk Mini-Maria En förstudie är gjord och återrapporterades i HSNN i augusti. De gav ett nytt uppdrag att arbeta fram ett slutgiltigt förslag till en verksamhet, med förankring hos alla kommuner i Fyrbodal och berörda verksamheter i Västra Götalandsregionen. Tillnyktringsenhet (TNE) Arbetsgruppen presenterade ett förslag i beredningen psykiatri och missbruk i september. Inväntar nu synpunkter på förslaget och fortsatt uppdrag. 4.1.3 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Nämnden ska verka för: Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 15(18)

Att mobil närvård i likhet med Uddevalla-modellen på sikt genomförs i de kommuner där det är möjligt medtanke på befolkningsunderlaget Nämnden har avtal med samtliga kommuner avseende närsjukvårdsuppdrag. I nio kommuner är 2018, samverkande sjukvård infört efter det koncept som utvecklats i Fyrbodal. Samverkande sjukvård är ett gemensamt fokusområde för norra hälso- och sjukvårdsnämnden och NUsjukvården. Gemensamma aktiviteter planeras för att sprida konceptet utanför Fyrbodal. Nämnden följer upp Hur NU-sjukvården och vårdcentralerna i området följer handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Hur NU-sjukvården tillämpar samordnad individuell vårdplanering Avvikelser från det nya hälso- och sjukvårdsavtalet via VSFD Från årsskiftet ska vårdcentralerna ansvara för SIP och Nämnden kommer att följa utvecklingen under våren. 4.1.4 Barn och unga Fokus 2018, på Fullföljda studier Nämnden ska Via folkhälsoråden i varje kommun arbeta för att hälsofrämjande insatser genomförs så att barn och unga med migrationsbakgrund ges förutsättningar att uppnå goda skolresultat Arbeta för att de verksamheter som möter föräldrar och deras barn ska ha ett familjecentrerat arbetssätt. Det innebär att insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor, utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, allt sker i samverkan och att den unges bästa sätts först. Arbeta för att det etableras familje- och ungdomscentral i de kommuner där den verksamheten inte finns. Nämnden tillsammans med övriga hälso- och sjukvårdsnämnder och folkhälsokommittén bedriver i samverkan med kommunerna ett arbete om att utveckla en regional elevhälsodatabas samt att ta fram en gemensam elevhälsoenkät för hela Västra Götaland. Enligt vårdöverenskommelsen med styrelsen för beställd primärvård ska Mödrahälsovården medverka i familjecentraler när sådana finns eller etableras i området. Barnmorskemottagningarna ska etablera en nära samverkan med övrig vård och kommuner för att skapa en välfungerande vårdkedja för familjer med särskilda behov. Vid nyetablering av familjecentraler sker samråd om ersättning från fall till fall. Uppdraget till psykologenheten för mödra- och barnhälsovård är en fri nyttighet med fokus på att förebygga psykisk ohälsa hos barn i förskoleåldrarna. Uppföljning av resultat, andel av arbetstid som fokuseras på behandlingar följs löpande. Samverkan sker med personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård. Krav- och kvalitetsbok 2018 tydliggör vårdcentralernas åtagande i familjecentraler och Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 16(18)

familjecentralsliknande verksamheter. Verksamheterna kommer att ersättas utifrån två nivåer. Syftet med förändringen är bland annat att möjliggöra att vårdcentraler samverkar med andra familjenära aktörer och få ersättning för detta utifrån nivån på samverkan. Under 2018 kommer Nämnden särskilt följa upp att vårdcentralerna utför sitt BVC-uppdrag i enlighet med Krav- och kvalitetsboken. Nämnden kommer särskilt följa upp vårdcentralernas BVC-åtagande utifrån indikatorerna hembesök och föräldrastöd i grupp under år 2018. Nämnden har också avstämningar med Centralt barnhälsovårdsteam. Folktandvården har rutiner för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa. Finns inte i med i överenskommelser och avtal men följs upp i Folktandvårdens ordinarie ledningssystem och rapporteras i årsrapport. 4.1.5 Personer med kroniska sjukdomar Nämnden ska följa upp följsamheten till RMR och regionala medicinska riktlinjer, vad gäller diabetes och hjärtsjukvård(fokus 2018) Personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Nämnden kommer att följa upp indikatorer som belyser medicinsk kvalitet utifrån astma/kol samt indikatorer som belyser hälsofrämjande och förebyggande arbete hos patienter med KOL, samt vårdcentralens beskrivning av arbetet i enkätsvar. Fysisk aktivitet på recept Teamsamverkan Personer som drabbats av stroke Nämnden följer upp NU-sjukvårdens arbete med logopedinsatser för strokedrabbade strokerådets och KJV;s uppdrag om jämlik strokevård hos NU-sjukvården Nämnden tar del av: regionens uppföljning av kvalitetsindikatorerna för stroke Nämnden kommer att följa upp Indikatorer som belyser medicinsk kvalitet utifrån stroke samt indikatorer som belyser hälsofrämjande och förebyggande arbete hos patienter med KOL, samt vårdcentralens beskrivning av arbetet i enkätsvar. Fysisk aktivitet på recept Teamsamverkan Personer med hjärtsvikt Nämnden följer upp Hur NU-sjukvården arbetar med dagvård för hjärtsviktpatienter Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 17(18)

Hur NU-sjukvården arbetar med utbildning och råd om egenvård på hjärtmottagningen Följsamhet hos NU-sjukvården till nationella riktlinjer och regionuppdrag hjärtsjukvård För vårdcentralerna i nämndens område följs Indikatorer för hjärtsvikt följs upp via Munin. Personer med malign långvarig smärta Nämnden följer upp Antal patienter som genomgått Multimodal rehabilitering (MMR) inom länssjukvården. I multimodal rehabilitering ingår alla delar; träning, läkemedelsbehandling, psykosocialt stöd och utbildning Barn och vuxna med diabetes Nämnden följer upp Andel/antal barn respektive vuxna (om möjligt) med diabetes som behandlas med insulinpump Följsamhet till nationella riktlinjer diabetes Nämnden tar del av Regionens uppföljning av kvalitetsindikatorer diabetes Personer som upplever svår stress En behovsanalys ska genomföras för att ta fram förslag på: Vilka åtgärder krävs för att förebygga och behandla stress Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 18(18)