1 PM Timmerhusmiljöer i Dalarna Sju dalakommuner, Länsstyrelsen i Dalarna, Dalarnas museum, Dalarnas hembygdsförbund och Landstinget Dalarna är mitt i en pågående process för att hitta samverkansytor kring timmerhusmiljöer i länet. Arbetet med timmerhusmiljöerna har emellertid visat sig vara ett fält som är svårt att överblicka enbart från den kommunala och regionala horisonten. Under en speedating med Riksantikvarieämbetet på Kulturrådets samverkanskonferens 17-18 mars 2016 tog landstinget Dalarna upp denna process i samtalen med riksantikvarien Lars Amréus och överantikvarie Knut Weibull som ett fruktbart område för samtal om samverkan mellan kommunal, regional och nationell nivå. Detta PM försöker att sammanfatta processens utveckling från 2012 fram till idag. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram ett strategidokument för timmerhusmiljöer i Dalarna med vision och målområden. Den planerade strategin kommer i sin tur att utgöra ett viktigt underlag för aktörerna att diskutera framtida samverkan. Detta PM är också ett sätt att bidra till ett lärande mellan aktörernas olika perspektiv för att förstå var vi befinner oss idag. Aktörerna ser fram emot att påbörja ett samtal med Riksantikvarieämbetet hur området kan utvecklas. Erik Arrhén, samverkansstrateg Landstinget Dalarna
2 Bakgrund Landstinget Dalarna ska som medverkande part i kultursamverkansmodellen samverka med länets kommuner i framtagandet av en regional kulturplan. 1 Flera kommuner har under arbetet inför och under Kulturplanen 2013-2015 och Kultur- och bildningsplanen 2016-2018 engagerat sig starkt för kulturarvet. Kulturplanen 2013-2015 Redan under remissrundan 2012 inför Dalarnas första regionala kulturplan Kulturen i Dalarna En enhet av mångfald 2013-2015 lyfte de fem kommunerna Älvdalen, Orsa, Mora, Rättvik och Leksand fram kulturarvet Siljan som ett område med behov av särskild kompetens och särskilt stöd så att man utvecklar utan att tappa sin särart. Antikvariekompetens är en sådan kompetens som ska finnas nära det kulturarv som utgör hela omvärldens bild av Sverige, placerad i Siljansregionen. I syfte att förankra kulturplanen erbjöd landstinget varje kommun i Dalarna att teckna en särskild överenskommelse med landstinget. I dessa dokument har särskilda samverkansområden pekats ut med olika hög konkretionsgrad. I vissa fall rörde det sig om existerande samverkansprojekt och i andra fall mer om viljeyttringar på samarbete. De fem kommunerna Älvdalen, Orsa, Mora, Rättvik och Leksand valde även denna gång att formulera sig gemensamt, bland annat kring utvecklingen av kulturarvet. En kulturarvsplan pekades ut som ett redskap för att visa hur utvecklingen ska gå till. Kommunerna och landstinget kom överens om att arbetet skulle ske i projektform under planperioden. De identifierade utvecklingsbehov som kommunerna listade var: Bättre samordning mellan parterna Dalarnas kommuner, Länsstyrelsen i Dalarna, Dalarnas museum och Landstinget Dalarna samt mellan det civila samhället som tex Dalarnas hembygdsförbund. Tillgänglighet Delaktighet Integration Pedagogik Besöksnäringen Kulturella och kreativa näringar Under planperioden 2013-2015 inledde landstinget ett arbete tillsammans med de fem nämnda kommunerna ovan och Dalarnas hembygdsförbund. Efter en del diskussioner beslutade gruppen att avgränsa det vida kulturarvet till att särskilt gälla samverkan för timmerhusmiljöer, ett tema som 1 Samverkansmodellen är beslutad av staten enligt förordning (2010:2012). Enligt förordningen ska varje landsting med ansvar för den regionala kulturen upprätta en kulturplan som är ett instrument för regional planering och ska tjäna som underlag i dialogen mellan landsting och stat om statens regionala kulturmedel. Enligt modellen ska landstinget göra regionala prioriteringar och avgöra vilka kulturverksamheter som ska få statligt stöd. Planen ska tas fram i samverkan med kommuner och i dialog med civilt samhälle och professionella kulturskapare. Planen ska även redovisa hur den regionala kulturen förhåller sig till de nationella kulturpolitiska målen och övriga relevanta statliga mål, däribland de nationella målen för kulturmiljö.
3 ansågs centralt i alla fem kommunerna med stark koppling till lokal identitet, hembygd och landskap. Till processenen inbjöds nu även Länsstyrelsen i Dalarna 2 och Dalarnas museum samt Gagnefs och Malung-Sälens kommun, varav de två sistnämnda i sina överenskommelser med landstinget signalerat särskilda behov av att utveckla kulturarvet. 3 Ett nätverk bildades med syfte att se hur aktörerna tillsammans skulle kunna samverka inom kulturmiljöområdet, och då särskilt med hänsyn på timmerhusmiljöer i Dalarna. Ett namn på nätverket har diskuterats men det slutgiltiga beslutet bidar. En ansökan om regionalt utvecklingsbidrag för en förstudie med namnet Knuttimrade hus i Siljansområdet och Norra Dalarna ställdes till Kulturrådet i augusti 2014 men avslogs senare i oktober. Nätverket beslutade då att tillsätta en arbetsgrupp 4 för att ändå påbörja den delen av förstudien som bestod i att göra en kartläggning över de ingående aktörernas arbete med timmehusmiljöer. Se mer om denna nedan. Landstinget har varit sammankallande till både nätverk och arbetsgrupp. Processen med timmerhusmiljöer kom att fortsätta med och integreras i Dalarnas kultur- och bildningsplan 2016-2018. Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan 2016-2018 Landstingsfullmäktige antog i november 2015 en ny plan för Dalarna, denna gång en Kultur och bildningsplan för perioden 2016-2018. Under remissrundan avgav Leksand, Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalens kommuner i sitt gemensamt formulerade remissvar att de synpunkter och överenskommelser som då [kulturplanen 2013-2015] framfördes och tecknades i stort fortfarande gäller och känns aktuella/relevanta. Kommunernas starka engagemang för kulturmiljöområdet gav också avtryck i den nya planen, där kulturmiljö pekas ut som ett av sju övergripande insatsområden. I planen står att: Parallellt med Riksantikvarieämbetets arbete med att ta fram en nationell vision 2030, tar Länsstyrelsen i Dalarna fram en särskild kulturmiljöstrategi för länet, där samspelet mellan kommunal, regional och nationell nivå särskilt kommer att belysas. 2 Eftersom detta dokument syftar till att beskriva framväxten av ett timmerhusnätverk inom samverkansmodellen, beskrivs varken länsstyrelsens eller länsmuseets tidigare eller pågående insatser för timmerhusmiljöer i detta dokument. Länsstyrelsen har exempelvis sedan lång tid prioriterat timmerhusbyggnader för bidragsgivning och särskilda insatser, eftersom timmerbyggnader är en mycket karaktäristisk del i många av länets bebyggelsemiljöer. Flera av museets och länsstyrelsens insatser är dock listade i Bilaga 1 och 2. 3 I överenskommelsen mellan Gagnef och landstinget står: I Gagnefs kommun finns ett stort antal äldre och mycket äldre träbyggnader. Behovet av ökad kompetens inom det antikvariska området är stort. Gagnefs kommun arbetar på sikt med att bygga upp ett sådant kunnande men är i dagsläget beroende av stöd utifrån. Ett utökat samarbete med Landstinget Dalarna genom Dalarnas museum är önskvärt. I överenskommelsen med Malung-Sälens kommun står att: Kulturarvsområdet. Det kontinuerliga kulturarvsarbetet i länet är viktigt. Landstinget Dalarna har påbörjat en process där förutsättningarna undersöks för att ta fram en Kulturarvsplan. Malung Sälens kommun kommer att vara delaktig i den processen. Kulturarvsfrågorna ska prioriteras i Malung Sälens kommun. 4 Arbetsgruppen består av representanter från landstinget, länsstyrelsen, hembygdsförbundet, Leksands och Mora kommun.
4 I syfte att kugga i pågående arbete på nationell och regional nivå ska landstinget arbeta för stärkt samverkan inom kulturmiljöområdet mellan länsstyrelse, länsmuseum, kommuner och hembygdsrörelse för att smartare använda områdets otillräckliga resurser. Under programperioden ska särskilt fokus sättas på att bevara, uppmärksamma och utveckla länets timmerhuskultur och miljöer tillsammans med kommunerna Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Gagnef och Malung-Sälen. Efter att planen beslutades av fullmäktige har kultur- och bildningsförvaltningen arbetat för att förankra planens innehåll i olika dokument. Landstinget och Dalarnas museum har skrivit under en uppdragsöverenskommelse för 2016 där det bland annat står att museet ska lyfta länets timmerbyggnadskultur genom seminarier och projekt om medeltida timmerhus samt samverkan med sju kommuner om timmerhuskulturen. Under sommaren och hösten 2016 pågår arbetet med att formulera nya överenskommelser med dalakommunerna där kulturmiljö och timmerhus förväntas ingå som en särskild punkt i skrivelserna med Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Gagnef och Malung-Sälen. Landstinget har även som ambition att utifrån arbetet med kulturmiljö och timmerhusmiljöer skriva överenskommelser med Länsstyrelsen i Dalarna och Dalarnas hembygdsförbund. Parallellt med landstingets arbete med att förankra kultur- och bildningsplanen i olika dokument har nätverket och arbetsgruppen fortsatt sitt arbete med att utifrån kartläggningen som genomfördes 2014/2015 formulera en strategi för timmerhusmiljöer i länet. Processen kring timmerhusmiljöer I överenskommelserna för perioden 2013-2015 mellan landstinget Dalarna och kommunerna Älvdalen, Orsa, Mora, Rättvik och Leksand framhölls betydelsen av att utvecklingen inom kulturarvsområdet skulle bedrivas i projektform med klargjord vision, mål, syfte, parter, resursåtgång, tidsplan, aktivitetsplan, referensgrupp och arbetsgrupp. Allteftersom arbete och diskussioner i nätverket utvecklades har fokus flyttats allt mer från projekt till process. Området timmerhusmiljöer har visat sig betydligt mer komplext och svårare att avgränsa än vad aktörerna kanske trodde från början. I arbetet att stärka samverkan inom kulturmiljöområdet utgör processen kring länets timmerhuskultur ett lämpligt case där regionala och kommunala aktörer satt sig ned för att tillsammans analysera ett område och lära om varandras perspektiv i syfte att på sikt hitta samverkansytor. Förloppet kan beskrivas genom Arne Erikssons så kallade samverkanstrapp. Utifrån samtal skapas samsyn vilket kan leda till samverkan och på sikt även samhandling.
5 Samverkanstrappan är ett sätt att förstå hur samtal och samsyn ligger till grund för senare samverkan och samhandling. Arbetet med kartläggning, strategidokumentet och överenskommelser är ett sätt att skapa samsyn för att identifiera områden för samverkan. Källa Arne Eriksson. Genom de regelbundna mötena i nätverket har samtal och relationsbyggande byggt upp en tillit och förståelse för de olika aktörernas perspektiv. Samtalen har präglats allt mindre av positioneringar i vi och dom, alltså ni i kommunerna och ni på länsstyrelsen/länsmuseet, utan mer och mer gått till att vara konstruktiva och undersökande. Den kartläggning av aktörerna (se mer om denna nedan) som genomfördes under 2014/2015 kom att utgöra ett lämpligt underlag för att skapa en samsyn på komplexiteten av kulturmiljöområdet med särskild inriktning på timmerhusmiljöer. Det planerade steget att skapa en strategi för arbetet blir ett avstamp mot nästa trappsteg samverkan och samsyn.
6 Ingående aktörer i nätverket och processen I nätverket som samverkar för att utveckla samverkan kring timmerhusmiljöer i Dalarna ingår följande aktörer: Kommunerna: Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen Stiftelsen Dalarnas museum är länsmuseum i Dalarna. Landstinget Dalarna och Dalarnas hembygdsförbund är stiftare. Länsmuseet ingår i samverkansmodellen. Länsstyrelsen i Dalarna svarar för den statliga kulturmiljövården och är tillstånds- och tillsynsmyndighet. Landstinget Dalarna ansvarar inom samverkansmodellen för den regionala kulturen i Dalarnas län. Dalarnas hembygdsförbund är en ideell sammanslutning, grundad 1915, som 2015 består av 89 medlemsföreningar med sammanlagt ca 20 000 medlemmar, vilket motsvarar drygt 7 % av länets invånare.
7 Kommuner Länsmuseum Länsstyrelse Hembygdsrörelse Samverkansområde: Timmerhusmiljöer Landsting
8 Kartläggning av aktörernas arbete med timmerhusmiljöer En första uppgift för arbetsgruppen blev att kartlägga de olika medverkande aktörernas interna arbete med timmerhusmiljöer. I en webbenkät ställdes tretton frågor som berörde en nulägesbeskrivning rörande: Styrdokument som exempelvis översiktsplaner, visionsprogram och kulturmiljöprogram. Styrdokumentens effekter för arbetet med timmerhusmiljöer. Egen och inlånad kompetens inom området timmerhus/kulturmiljö. Eget ägande och förvaltning av timmerhus. Informationsmaterial, utbildning och informationsinsatser. Bidrag. Samt en orientering om hur aktörerna såg på framtiden rörande: Behov av kunskaper, kompetenser och informationsmaterial. Mest angelägna åtgärder för att kunna bevara och vidareutveckla timmerhuskulturen. Planerade åtgärder för av bevara och sprida timmerhuskulturen. Svaren sammanställdes i dokumentet Enkätsvar om timmerhuskulturen i Dalarna. Se Bilaga 1. Resultaten i kartläggningen kom att utgöra grunden för arbetsgruppens fortsatta arbete med att ta fram en strategi för timmerhusmiljöer. Se rubriken Ett första försök att formulera en gemensam strategi. Möte med Byggdialog Dalarna och dialog med Föreningen Svenska timmerhus Arbetsgruppen kunde konstatera att det krävs timmermän som kan hantverket för att säkerställa att äldre hus renoveras på rätt sätt. För att timmermännen ska överleva kan det även vara intressant med en nyproduktion av timmerhus. Detta blev ingången till ett möte med Byggdialog Dalarna den 11 februari 2016. Byggdialogen är ett strukturfondsprojekt som övergått till en ideell förening med ca 100 medlemmar (både beställare och producenter, alltså tillverkare, hantverkare, arkitekter, boföretag, kommuner, landsting). Föreningens arbete syftar till att främja dialog för att skapa nya produkter och tjänster. Det pågår ett intensivt arbete med högskola och gymnasium. Byggdialogens arbete sker i olika temagrupper, som exempelvis hållbart boende, äldreboende, energi, trähusgrupp (arbetar för trästrategi i alla dalakommuner). Emellertid är få timmermän, som ofta är organiserade som enmansföretag, medlemmar i Byggdialog Dalarna. Byggdialog Dalarna förmedlade kontakt med Föreningen Svenska timmerhus, ett nationellt strategiskt nätverk, med säte i Dalarna - för att driva utvecklingsarbetet nationellt. Mycket av föreningens arbete har idag avstannat och i en skrivelse till landstinget 17 februari 2016 beskriver Bengt Ager att mycket av innovationsarbetet inom timmerhusbyggandet avstannat sedan början av 2000-talet.
9 Ett första försök att formulera en gemensam strategi Utifrån kartläggningen av aktörernas arbete med timmerhusmiljöer och mötet med Byggdialog Dalarna och kontakt med Föreningen Svenska timmerhus fortsatte arbetsgruppen med att försöka formulera en strategi för arbetet med timmerhusmiljöer. Den tidigare kartläggningen blev ett underlag för att formulera det centrala problemet och orsakerna till detta. Med avstamp i problem och orsaker inleddes arbetet sedan med att identifiera målområden för arbetet med timmerhusmiljöer. Förslag på målområden arbetade arbetsgruppen fram på en workshop den 1 juni 2016. Arbetsunderlag från arbetsgruppens process den 1 juni att formulera mål utifrån problemområdet Låg kunskapsnivå hos allmänheten. Kan vi förvänta oss en Zlatan-effekt för timmerhusmiljöerna?
10 Centralt problem och orsaker Ett sätt att formulera vision och målområden är att försöka ringa in det centrala problemet och orsakerna till detta. Det skulle kunna lyda så här: Timmerhusmiljöer utarmas, förfaller och förfulas. I den värsta formen försvinner ovärderliga medeltida timmerhus ut på en internationell marknad, till mycket ovissa öden. Orsaker Utifrån det centrala problemet att timmerhusmiljöer förfaller/utarmas/förfulas har fyra orsaker identifierats: 1. Låg kunskapsnivå hos allmänheten Allmänheten har låg kunskap om timmerhus och dess kulturhistoriska värden, klimatsmarta förtjänster etc. Det försvagar motivationen att renovera äldre timmerhus på ett antikvariskt godtagbart sätt, eller att anpassa ny byggelse till äldre timmerhusmiljöer. Det har tidigare bedrivits en aktiv kunskapsförmedling gentemot allmänheten för att sprida kunskaper om timring och timmerhus, Befintligt informationsmaterial är ofta äldre: ex foldrar, skyltar, utbildningsmaterial. 2. Timmerhusbyggandet är svagt förankrat i byggsektorn Det rådet brist på välväxt timmerråvara. Forskningen på modernt timmerhusbyggande har stannat av. Det saknas arkitektonisk innovationskraft inom timmerhusbyggandet. Företag inom timmerhusområdet är små och svagt organiserade inom byggsektorn. Utbildning av nya timmermän är svagt förankrad i forskning. Liten nybyggnation av timmerhus. Svag efterfrågan? 3. Svag kommunal nivå Svagt skydd i kommunala styr- och plandokument. Kommunala kunskapsunderlag i form av kulturmiljöprogram saknas eller är daterade. Bristande antikvarisk kompetens bland kommunala tjänstemän och politiker. 4. Svag regional och statlig nivå Få antikvariska resurser på den regionala nivån (länsstyrelse och länsmuseum) Det statliga kulturmiljövårdsanslaget förmår inte att möta de stora behoven. Svag samverkan inom kulturmiljöområdet på den regionala nivån.
11 Föreslag på målområden I arbetet med att identifiera målområden togs avstamp i de identifierade fyra orsakerna till det centrala problemet. Utifrån orsaken Låg kunskapsnivå hos allmänheten förslogs följande mål: Positionera timmerhusmiljöerna som en estetisk upplevelse. Positionera timmerhusmiljöerna som en del av en hållbar livsmiljö/livsstil. Positionera timmerhusmiljöerna som ett fundamentalt inslag i Dalarnas identitet och besöksnäring. Allmänheten är medveten om timmerhusens kvalitéer. Husägaren är medveten om timmerhusens vårdbehov, kvalitéer och unicitet. Parter inom turistnäringen förstår sambandet mellan levande timmerhusmiljöer och bilden av Dalarna och Dalarna som attraktivt besöksmål. Utifrån orsaken Timmerhusbyggandet är svagt förankrat i byggsektorn förslogs följande mål: Byggsektorn har kompetens (omsorg om material och teknik) för nybyggnation och renovering av timmerhusmiljöer. Timmerhusbyggandet ingår som en del i utbildningen av ingenjörer, arkitekter och planerare. Konsumenten uppfattar timmerhuset som en attraktiv och moderna produkt. Tillgodose behovet av autentiska platser och hus för inlärning, kunskap upplevelse och inspiration. Timmerråvaran är säkrad. (Ett mål som omfattar skogsindustri, byggare, Skogsstyrelse, skogsägare och skogsförvaltare.) Vid rivning av gamla hus tas byggnadsdelar och element om hand för återbruk. Utifrån orsaken Svag kommunal nivå förslogs följande mål: Stärkt kompetens inom kommunernas samhällsplanering och på bygglovssidan. Statusen på timmerhusmiljöer har höjts. Ökad detaljstyrning i detaljplaner och i områdesbestämmelser. Förvaltningen av kommunernas timmerhusmiljöer har stärkts. Informationen om timmerhusmiljöer har stärkts. En eller flera kommuner har profilerat sig som timmerhuskommun/timmerhusområde.
12 Utifrån orsaken Svag regional och statlig nivå förslogs följande mål: Den regionala kompetensen når ut och efterfrågas i länet. Den regionala antikvariska kompetensen har förstärkts. Samverkan mellan den regionala och den kommunala nivån har stärkts. Lagstiftning och regelverk stärker timmerhusmiljöerna. Kommunerna har stöd av den regionala och statliga nivån genom bidrag, rådgivning och informationsarbete. Förslag på vision Levande timmerhusmiljöer är en del av ett blomstrande kulturarv och bidrar till ökad attraktionskraft för landskapet där fler människor vill vistas och bo. Avslutning Aktörerna är mitt i en pågående process för att hitta samverkansytor kring timmerhusmiljöer i Dalarna. I detta PM skissas på vision och målområden för ett kommande strategidokument. I bilaga 2 listas ett antal aktiviteter som aktörerna genomför, planerar för eller hoppas genomföra. I skrivande stund har inte deras bäring mot de uppskissade målområdena redovisats. De tas ändå med i detta PM eftersom de ger en uppfattning om att redan mycket genomförs inom området idag även om det inte är synkroniserat i enlighet med någon plan. I dagarna för när detta PM skrivs håller Länsstyrelsen i Dalarna på att starta arbetet med en Regional kulturmiljöstrategi som ska pågå under 2016/2017. Arbetet är en naturlig fortsättning av den nationella Visionen för kulturmiljöarbetet till 2030, som Riksantikvarieämbetet tagit fram i samverkan med länsstyrelserna. Samspelet mellan kommunal, regional och nationell nivå kommer särskilt att behandlas. Det är glädjande att då dra sig till minnes det samstämmiga förslaget att ta fram en regional kulturarvsplan i överenskommelserna från planperioden 2013-2015 mellan landstinget och Älvdalen, Orsa, Mora, Rättvik och Leksands kommuner. Samtalen mellan de kommunala och regionala aktörerna börjar att gå från ord till handling. Arbetet med timmerhusmiljöerna har visat sig vara en process som på alla sätt uppfyller de fyra kulturmiljömålen från 2014. Det är också ett fält som är svårt att överblicka enbart från den kommunala och regionala horisonten. Aktörerna ser fram emot att påbörja ett samtal med Riksantikvarieämbetet hur området kan utvecklas.
13 Referenser Ager, Bengt, Förslag på nysatsning på timmerhusbranschen. Ansökan om utvecklingsbidrag från Kulturrådet - Knuttimrade hus i Siljansområdet och Norra Dalarna. LD14/02668 Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan 2016-2018 - Remissvar från Leksand, Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalens kommuner Kulturen i Dalarna - En enhet av mångfald. Dalarnas regionala kulturplan 2013-2015 Leksands, Moras, Orsas, Rättviks och Älvdalens kommuners gemensamma remissvar på remissutgåvan av Dalarnas regionala kulturplan 2013-2015 Uppdragsöverenskommelse 2016 mellan Dalarnas museum och Landstinget Dalarna Visa vägen - Dalarnas kultur- och bildningsplan 2016-2018 Överenskommelse mellan Gagnefs kommun och Landstinget Dalarna Överenskommelse mellan Leksands kommun och Landstinget Dalarna Överenskommelse mellan Malung-Sälens kommun och Landstinget Dalarna Överenskommelse mellan Mora kommun och Landstinget Dalarna Överenskommelse mellan Orsa kommun och Landstinget Dalarna Överenskommelse mellan Rättvik kommun och Landstinget Dalarna Överenskommelse mellan Älvdalens kommun och Landstinget Dalarna Bilagor Bilaga 1. Enkätsvar om timmerhuskulturen i Dalarna Bilaga 2. Lista över tilltänkta eller önskade aktiviteter inom fältet timmerhusmiljöer eller angränsande områden
14 Bilaga 2. Lista över tilltänkta eller önskade aktiviteter inom fältet timmerhusmiljöer eller angränsande områden Detta är en slags bruttolista över aktiviteter, planerade och önskade, som arbetsgruppen listat. Aktiviteterna har ännu inte relaterats till de förslag på målbilder som arbetsgruppen tog fram på sin workshop 1 juni 2016. Listan tas ändå med i detta PM eftersom det ger en överblick att mycket redan görs av var och en av aktörerna även om inte det är samordnat enligt någon plan. Utbildning Länsstyrelsen har haft planer på att dra igång en hantverksutbildning på gymnasial nivå i samarbete med Rättviks kommun i syfte att renovera Klockargården i Boda. Det pågår en diskussion om ekonomi. Går idén att överföra till fler kommuner? Timringsutbildningen på Sjövik har inte blivit beviljad en ny licens från KY-myndigheten. Utbildningen genomförs i ställe som en särskild kurs. Länsstyrelsen planerar att arrangera två konferenser om kulturmiljö ute i länet. Förslagsvis i Mora och i Avesta. Länsstyrelsen planerar för en temadag för bygglovshandläggare under våren 2016. Ett påtänkt tema är kulturmiljö. Information och opinion Foldern Bygga och bo på byar och landskap, utgiven av Byggnadsnämnden i Mora har ett bra innehåll men behöver layoutas om för att bättre väcka en ny läsares intresse. Länsstyrelsen har alldeles nyligen tagit fram en folder med tips om god byggnadsvård tips. Det borde gå att dra fler växlar på det nyinstiftade byggnadsvårdspriset i syfte att sprida intresset för god byggnadsvård. Skulle man kunna samarbeta mer med tidningarna. Kanske ha omröstning mellan flera kandidater? Kan man arrangera någon typ av seminarium med vinnaren där objektet presenteras. Borde inte tidningar som Gård & Torp vara intresserade av att göra ett reportage? Hur skulle man kunna dra fler växlar av Rödfärgspriset som Falu rödfärg instiftat? Husen som nomineras är nybyggda i trä. Länsstyrelsen har arrangerat två seminarier om världsarvet Falun som vänt sig till tjänstemän och politiker i Falu kommun. Landshövdingen har förankrat det hos kommunalrådet som sedan undertecknat inbjudan. Det vore kanske en modell för de lokala seminarier som länsstyrelsen planerar? På 90-talet gjorde länsstyrelsen en insats med karta och skyltar om timmerhuskulturen i Dalarna. Hur tas dessa skyltar om hand idag? I Leksand hjälper kommunen till med att hålla ordning på dem. Skulle ett historiskt timmerhuscentrum med information kunna etableras i länet. Platsen vid Zorns gammelgård nämndes som en möjlig plats. Nära till dräktkammaren och Folkhögskolan. Skulle eventuella noder finnas i länet som exponenter för timmerhuskulturen? Skulle Lärkastugan i Mora kommun kunna bli platsen för ett residensprojekt? Skulle man kunna fundera över hur personen som nyttjar stugan skulle kunna bidra/vitalisera länets kultur? Det finns en idé på länsstyrelsen att ge ut ett praktverk om timmerhus. Materialet är bildmässigt mycket intressant. En omfångsrik volym där flera objekt omtalas, skulle förläna husen och dess ägare
15 en status, och förhoppningsvis även bidra till husens skydd och vård. Uppmärksamhet smickrar och skänker stolthet, men sätter även allmänhetens ögon på objekten. Bergslagssatsningen tar fram en app. Skulle den kunna användas som plattform för att presentera timmerhuskulturen? Utveckla samarbete med Sveriges Byggnadsvårdsföreningens Daladel. Nätverk I arrangerandet av det medeltida timmerhusseminariet har länsstyrelsen och länsmuseet utvecklat ett gott samarbete med Hantverkslaboratoriet i Mariestad. Hur kan denna relation utnyttjas mer i arbetet med timmerhusen? Hur kan vi komma in i byggdialogen, som samlar kommuner, landsting, länsstyrelse, Region Dalarna och byggherrar i Dalarna. Skulle en arbetsgrupp kunna bildas kring timmerhus? Kan nätverket ansöka om att bli en arbetsgrupp? 5 Det pågår ett arbete med att främja nytt byggande i trä. Att bygga i trä borde även främja intresset för det historiska byggandet i trä. Hur kan vi hitta samverkan? Bo klok lyftes som ett exempel. Högskolan Dalarnas byggutbildning är en partner som vi borde kunna samverka mer med. Tina Vik är lärare och känd arkitekt. Hur kan vi bättre samverka med turistnäringen? Ingångar finns på Region Dalarna. Staten vill främja nytänkande. Att bara vårda och rusta är inte på modet. Kan vi koppla byggnaderna till nya frågeställningar? Det nationalistiska tankegodset är inte i ropet. Hur hittar vi ett nytt sammanhang och berättelse för våra hus? Hur kan samverkan stärkas med Föreningen Svenska Timmerhus? Bevarande och skydd Normangården i Leksands kommun, Villa Björkbacken i Tällberg och Nittsjöhärbret i Altsarbyn är på väg att bli byggnadsminnen. Hembygdsgårdarnas byggnadsbestånd är en lokal resurs. Satsning på timmerhusbranschen med Föreningen Svenska Timmerhus som motor 6 Sammanställning av kunskaper ur av befintlig kunskap om timmerhusets egenskaper vad gäller energihushållning och bidrag till det globala klimatmålet. Rekonstruktion av innovationssystemet Reorganisation av yrkesutbildningen Marknadsföring genom tidskrift 5 Byggdialogen syftar till att utveckla företagandet inom byggsektorn i länet. Det finns en trähusgrupp och en plangrupp. Timmermän som företagare är aktuella. Det finns planer på att Arkitekturrådet skulle komma in i byggdialogen. 66 Förslag till nysatsning på timmerhusbranschen av Bengt Ager