Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008

Relevanta dokument
Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2009

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2013

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2010

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2012

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen

Komplettering till Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Citeringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Bibliometrisk analys av 5 sektioner vid Blekinge Tekniska Högskola, 2010

Bilaga 1 - Stockholms universitet, Föräldrar utbildningsnivå 2003/04-08/09 Rapport, november 2010

Bilaga 3 - Stockholms universitet, gymnasiebakgrund 2003/04-08/09 Rapport, november 2010

Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag,

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen

Medelsfördelning 2009 Beslut. FORSK/FORSKUTBILD Totalt per inst/motsvarnde 2009

Bibliometrisk studie av naturoch samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer

Utlysning: medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 24 augusti 2016)

Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Resursfördelningsmodell för anslaget för forskning och forskarutbildning

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Bibliometrisk samarbetsstudie av Bert Bolin Centre for Climate Research, åren 2010 och 2013

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Utlysning: Medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 31 maj 2017)

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).

Open access till artiklar 2018 Årlig uppföljning av öppen tillgång till artiklar registrerade i DiVA

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Samhällsvetenskapliga fakulteten BESLUT Medelsfördelning GRUNDUTBILDNING Sommaruppdrag. FORSK/FORSKUTBILD Totalt per inst/motsvarnde 2007

Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet

Utlysning: medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 30 augusti 2013)

Fastställande av röstlängd inför fyllnadsval av ordinarie ledamot till Lärarutbildningsnämnden, vt 2010

Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet

Anvisningar för ansökan om befordran eller anställning som professor

Uppdaterad Registrera/publicera i DiVA

Biblioteket DiVA publikationsdatabas vid Röda Korsets Högskola

Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Intern sampublicering vid Stockholms universitet, Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna.

This is the accepted version of a paper presented at SWERAs konferens, 7-8 oktober, 2014, Växjö, Sweden.

Registrera och publicera i DiVA

IMPORTERA POSTER TILL DIVA Anvisning för export av poster från andra databassystem för import till DiVA

Protokoll fört vid föredragning för rektor Rektor beslutar att godkänna projektbidraget.

Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering

DiVA publikationsdatabas vid Södertörns högskola

2. Utseende av justeringsperson. Professor Marianne Sundström utses.

Registrera och publicera i DiVA

STYRDOKUMENT 1 / 7 dnr P2012/178

Läggs till handlingarna.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Handledning för publicering av avhandlingar och andra vetenskapliga publikationer i DiVA

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Utgivning och försäljning av litteratur

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM BEFORDRAN ELLER ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Ja: Ändra i den befintliga registreringen om du vill redigera eller komplettera uppgifter

Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning

2 Konstnärliga forskningspublikationer inom musik

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

SwePub Analys. Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation

Bibliometri i MER14. - hur, vad, varför? Per Nyström, bibliotekarie. per.nystrom@mdh.se. Viktor Öman, bibliotekarie. viktor.oman@mdh.

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT

Protokoll fört vid föredragning för rektor Rektor beslutar att teckna överenskommelsen.

Utseende av ledamöter samt suppleanter till Stockholms universitets hörandeförsamling

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

Uppdaterad Registrera/publicera i DiVA

Publiceringar inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Publikationsstatistik för BTH

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna

Registrera forskningspublikation i DiVA

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Datum Dnr Svensk indelning av vetenskaplig output 2015

Högskolebiblioteket i Halmstad Manual för registrering/publicering i DiVA

Utbildningsutvärderingar Tidsplan Uppsala universitet

Utlysning av medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området 2015 (dnr FS )

Humanistiska fakultetens anvisningar för ansökningar om anställning och befordran

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Open Access i praktiken Fokus på humaniora och rättsvetenskap Presentation på Möteplats Open Access, nov. 2009

Uppföljning av likabehandlingsarbetet vid Stockholms universitet 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA)

FÅB 3:1. Rapport från Mälardalens högskola Björn Magnusson Hans Berggren Halmstad HFR

DSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access april 2007

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Manual för manuell publicering i DiVA Uppdaterad

Transkript:

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Introduktion I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 24 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2008. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2008 returnerades. En liknande studie, avseende publikationer publicerade 2007, utfördes av den bibliometriska funktionen vid SU under vårterminen 2008 (se http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx). I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 PSY (Psykologiska institutionen) har det största antalet publikationer (168). Även avseende artikel i tidskrift har PSY det största värdet (86), medan STRESS (Stressforskningsinstitutet) har det näst största (47). Fyra institutioner RPR (Institutionen för reklam och PR), SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor), SP (Specialpedagogiska institutionen) samt STAT (Statistiska institutionen) har producerat 16 eller färre publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen, 2008. Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt BU 3 1 0 6 1 1 0 0 0 10 22 CEIFO 6 12 0 1 0 0 0 2 2 9 32 CHESS 41 3 0 1 1 2 0 2 0 11 61 DPA 11 29 0 11 1 4 3 2 7 12 80 DSV 20 11 0 103 0 9 0 0 0 6 149 EH 8 2 0 2 1 3 0 3 1 2 22 FE 27 5 1 4 2 8 2 0 0 2 51 IIES 13 7 0 0 0 3 0 3 0 2 28 ISA 29 23 1 3 3 3 0 15 2 21 100 JUR 18 26 1 0 10 5 0 0 2 75 137 KG 22 9 5 1 0 4 2 1 2 12 58 KRIM 7 6 1 1 1 2 1 0 0 12 31 NE 19 5 1 0 0 2 2 5 0 0 34 PED 7 18 0 11 4 10 0 0 5 13 68 PSY 86 21 0 23 4 11 0 4 1 18 168 RPR 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 SA 6 13 2 0 1 4 0 1 2 4 33 SCORE 2 9 0 0 2 0 0 0 1 1 15 SOC 24 9 0 2 4 7 0 6 2 5 59 SOFI 27 8 0 0 3 3 0 12 1 10 64 SoRAD 20 21 1 5 1 0 0 2 3 65 118 SP 3 0 0 0 0 2 0 0 0 1 6 STAT 8 0 2 0 0 4 0 2 0 0 16 STRESS 47 5 0 0 1 1 0 3 0 7 64 SV 19 11 0 1 2 7 0 3 0 17 60 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 25 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionalisering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2007 till 2008. Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i 2 Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx. 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas). Störst publikationspoäng för 2008 har JUR (Juridiska institutionen): 78,1, vilket utgör 11,0 procent av den totala publikationspoängen för året. JUR:s publikationspoäng har ökat med 10,8% jämfört med poängen för 2007. Näst störst publikationspoäng har PSY, 76,8. PSY har ökat sin poäng med 50,0% jämfört med poängen för 2007. Avsevärda procentuella ökningar av publikationspoängen står SCORE (200,0%) och STRESS (180,5%) för. I SCORE:s fall får man dock ta hänsyn till att poängen för 2007 var låg (6,0). I fallet STRESS gäller att publikationsunderlaget för 2007 var begränsat till en period om tre månader. Detta medförde att poängen för 2007 underskattades. Man kan notera att för merparten av de 25 institutionerna gäller att avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1. JUR är den institution, vilken har den i särklass största andelen författarandelar hänförda till publikationstypen monografi, nämligen 21,1%. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2008 för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck ( - ) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2007 saknas för den motsvarande institutionen, alternativt att institutionens poäng var lika med 0. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng 4 Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Samfak/jur 710,3 26,2 100,0 526,1 79,1 20,9 53,5 41,9 4,6 BU 4,3-0,6 5,0 100,0 0,0 50,0 50,0 0,0 CEIFO 10,9-1,5 10,8 81,5 18,5 30,8 69,2 0,0 CHESS 30,5 25,0 4,3 17,9 63,9 36,1 94,4 5,6 0,0 DPA 42,2-5,9 43,7 95,4 4,6 25,2 72,5 2,3 DSV 46,9 71,2 6,6 54,0 98,1 1,9 43,5 56,5 0,0 EH 11,1-26,5 1,6 6,8 65,9 34,1 78,0 22,0 0,0 FE 31,1-22,4 4,4 25,0 84,0 16,0 78,7 20,0 1,3 IIES 22,0-25,7 3,1 11,8 25,5 74,5 61,7 38,3 0,0 ISA 50,4 11,3 7,1 36,0 80,6 19,4 44,0 51,8 4,2 JUR 78,1 10,8 11,0 41,2 78,1 21,9 34,0 44,9 21,1 KG 20,4 12,1 2,9 17,0 81,4 18,6 76,5 23,5 0,0 KRIM 8,1-5,8 1,1 9,1 89,0 11,0 50,5 49,5 0,0 NE 26,0 67,7 3,7 16,1 52,9 47,1 78,3 21,7 0,0 PED 31,2-4,4 22,0 74,9 25,1 16,6 72,0 11,3 PSY 76,8 50,0 10,8 66,4 90,1 9,9 56,3 41,4 2,4 RPR 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SA 21,5-39,1 3,0 15,0 38,3 61,7 26,7 66,7 6,7 SCORE 18,0 200,0 2,5 9,0 22,2 77,8 16,7 66,7 16,7 SOC 38,4-24,3 5,4 23,5 78,9 21,1 68,8 22,7 8,5 SOFI 53,9 28,0 7,6 28,7 71,0 29,0 68,8 20,8 10,4 SoRAD 15,6-30,7 2,2 15,8 95,9 4,1 68,3 31,7 0,0 SP 6,5-0,9 2,5 20,0 80,0 100,0 0,0 0,0 STAT 6,8 142,9 1,0 6,8 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 STRESS 23,0 180,5 3,2 19,0 88,1 11,9 89,9 10,1 0,0 SV 36,6-25,9 5,2 22,9 60,4 39,6 54,2 40,7 5,1 4 Med avseende på förändring av publikationspoängen för totaliteten (26,2%), d v s för fakulteten/juridiska institutionen, får man observera att fyra institutioner tillkommit (medan ingen institution fallit bort). Om dessa tas bort från analysen är förändringen 11,2%. 3

I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2008. 5 Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har DPA (Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete) den största poängen följd av CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa), 1,9 och 1,8, respektive. Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA BU 4,3 0,4 CEIFO 10,9 1,3 CHESS 30,5 1,8 DPA 42,2 1,9 DSV 46,9 1,7 EH 11,1 0,4 FE 31,1 0,9 IIES 22,0 1,6 ISA 50,4 1,0 JUR 78,1 1,2 KG 20,4 0,7 KRIM 8,1 0,6 NE 26,0 0,8 PED 31,2 0,5 PSY 76,8 1,1 RPR 0,0 0,0 SA 21,5 1,0 SCORE 18,0 1,3 SOC 38,4 0,8 SOFI 53,9 1,2 SoRAD 15,6 0,8 SP 6,5 0,4 STAT 6,8 0,5 STRESS 23,0 1,5 SV 36,6 0,9 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 4 återfinns för de 25 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 6 -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har CHESS den största andelen ISI-artiklar, 38/40 (95,0%), följd av IIES (Institutet för internationell ekonomi), 12/13 (92,3%). 5 I Norge sätts publikationspoänger i förhållande till årsverk. 6 ISI står för Institute for Scientific Information. 4

Tabell 4. Andel artiklar i ISI-tidskrifter. Enhet ISI BU 2/3 (66,7) CEIFO 2/6 (33,3) CHESS 38/40 (95,0) DPA 2/13 (15,4) DSV 3/20 (15,0) EH 6/8 (75,0) FE 10/27 (37,0) IIES 12/13 (92,3) ISA 16/28 (57,1) JUR 0/18 (0,0) KG 7/23 (30,4) KRIM 2/7 (28,6) NE 15/19 (78,9) PED 3/7 (42,9) PSY 72/85 (84,7) RPR 0/0 (0,0) SA 1/6 (16,7) SCORE 1/2 (50,0) SOC 11/24 (45,8) SOFI 18/26 (69,2) SoRAD 16/20 (80,0) SP 0/3 (0,0) STAT 1/7 (14,3) STRESS 35/47 (74,5) SV 6/19 (31,6) Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn BU Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa DPA Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete DSV Institutionen för data- och systemvetenskap EH Ekonomisk-historiska institutionen FE Företagsekonomiska institutionen IIES Institutet för internationell ekonomi ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan JUR Juridiska institutionen KG Kulturgeografiska institutionen KRIM Kriminologiska institutionen NE Nationalekonomiska institutionen PED Pedagogiska institutionen PSY Psykologiska institutionen RPR Institutionen för reklam och PR SA Socialantropologiska institutionen SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor SOC Sociologiska institutionen SOFI Institutet för social forskning SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SP Specialpedagogiska institutionen STAT Statistiska institutionen STRESS Stressforskningsinstitutet SV Statsvetenskapliga institutionen 5