Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Förvaltning/enhet Handläggare: Martin Andersson Telefon: 0700-822947 E-post: martin.andersson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Årsredovisning för 2016 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Årsredovisningen för 2016 överlämnas till regionstyrelsen 2. Övriga sammanställningar och redovisningar i anslutning till årsredovisningen läggs med godkännande till handlingarna 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet Ärendet har beretts av naturbrukskansliet och naturbruksstyrelsens presidium och förslag till beslut föreligger. Årsredovisningen har upprättats enligt föreskriven mall och redovisas med utgångspunkt i prioriterade mål och fokusområden. Kristina Athlei Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen Regionutvecklingskansliet Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Sida 1(22) Årsredovisning 2016 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 2016 har inneburit en positiv vändning för. Ungdomsgymnasiet: Elevantalet har ökat mer än budgetmålen, avhoppsfrekvensen har minskat och kunskapsresultaten höjs stadigt och ligger nu långt över de nationella snittet både när det gäller andel som tar en yrkesexamen och deras genomsnittliga betygspoäng. Elever från hela regionen söker till skolorna som ska vara kvar. Fler elever än väntat flyttar från avvecklingsskolorna till de skolor som ska vara kvar. Yrkeshögskolan ökar både när det gäller antal utbildningar och studerande. Vid inspektionerna får verksamheten mycket goda omdömen och ses i flera avseenden som en förebild. Utbildningar genomförs i hela länet. Kunskap och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling: Verksamheten baseras på regelbundna behovsinventeringar och utifrån dessa initieras, drivs och stödjs forskning, försök och öppna testbäddar förutom utbildning och andra näringsstödjande aktiviteter. Verksamheten kan nu visa på konkreta insatser som verkligen stödjer de gröna näringarnas tillväxt och utveckling, exempelvis genom utvecklingen av den svenska åkerbönan och dess förädlingsprocesser som en ersättning till importerad soja. Totalt pågår ett 40-tal projekt. Insatser och utbildningar genomförs i hela länet. Förvaltningens skolkök arbetar intensivt med hållbar livsmedelskonsumtion. För att korta livsmedelskedjorna och använda mera lokalproducerade livsmedel har ett större projekt kring detta inletts. Ekonomiskt: s ekonomi har under 2016 understötts av särskilt beslutade medel från regionstyrelsen och regionutvecklingsnämnden. Utvecklingsinsatserna har i huvudsak följt plan, med något undantag av projekt som fått en förskjuten start till 2017. Behoven av avvecklingsmedlen har kunnat minskas tack vara fler elever, färre avhopp, fler personalavgångar och större svårighet att rekrytera än beräknat på avvecklingsskolorna, effektiva omställningsprocesser samt att effektiviseringar och rationaliseringar givit snabbare resultat än vi vågat beräkna. Därutöver har förvaltningen fått statsbidrag i högre grad än väntat. Resultatet för 2016 blev med stöd av dessa extra medel +/- 0. HR: Under året har förvaltningen uppnått 100 % behöriga lärare och ett 15 lärare läser vidare för legitimation och ytterligare ett tiotal läser för magister, master eller doktorsexamen. Omställningsarbetet följer i huvudsak plan, med viss förskjutning på grund av den fördröjda försäljningsprocessen av Dingle. Sjuktalen har sänkts från 7,8 % till 6,7 %. Arbetsmiljön: Hästverksamheten på skolorna har genomgått fördjupade inspektioner av arbetsmiljöverket och klarat dessa strålande med kommentarer som föredömligt. Under året har gymnasieutbildningen avvecklats på naturbruksskolan i Dingle och avseende naturbruksskolorna Nuntorp och Strömma har avveckling påbörjats för att vara slutförd vid halvårsskiftet 2017. Utvecklingen avseende antal elevveckor som verksamheten producerat under 2016 visar på en positiv ökning av verksamhetsvolymen. Både i förhållande till utfallet 2015 och budget för 2016 har volymen ökat.
Sida 2(22) Verksamhetsvolym i elevveckor: Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Naturbruksprogrammet 21 719 21 517 24 680 Gymnasiesär 2 365 2 288 2 605 Komvux 7 610 5 365 4 572 Yrkeshögskola 8 136 8 275 7 929 Uppdragsutbildning 2 715 1 226 2 159 Totalt 42 545 38 671 41 945 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att ohälsa i form av till exempel värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade. De största skillnaderna finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Liknande skillnader går även att se i dödlighetsrisker. Lägst risk har personer med forskarutbildning. Den svenska skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och tydliga nationella mål för de kunskaps- och värdegrundsresultat eleverna lägst ska uppnå. I syfte att uppnå de nationella målen och förvaltningens eget mål att elevernas snittpoäng ska ligga på 16,5 arbetar förvaltningen med, i huvudsak, fyra områden: - Ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från att utveckla verksamhetens processer och tillämpa och utveckla "best practice" inom förvaltningen - Utveckling av ledar- och chefskapet på ett sätt som bidrar till samsyn och samverkan inom förvaltningens alla delar - Systematisk kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå för alla medarbetare - Ett forskarstött arbetet tillsammans med högskolan i Jönköping i syfte att utveckla verksamheten till att
Sida 3(22) i alla delar baseras på forskning och beprövad erfarenhet i enlighet med skollagen. - Ett utvecklat arbete med elevhälsan och dess roll i det förebyggande hälsoarbetet och när det gäller alla elevers rätt till stöd för att uppnå sin fulla potential Förvaltningen kan konstatera att i takt med att kunskaps- och värdegrundsresultaten höjs sjunker avhoppsfrekvensen och den olovliga frånvaron. 2.2 Fokusområden Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land har i uppdrag från Regionutvecklingsnämnden att ha en roll i den regionala utvecklingen genom att bidra till att göra Västra Götalandsregionen till en modell för: hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad och land. - Förvaltningen utvecklar koncept för samspel stad och land inom områdena: stadsnära jordbruk, vertikal och urban odling i syfte att erbjuda inspiration och kunskap kring närodlad mat, energieffektiviseringar, en hållbar produktion och klimatförbättrande åtgärder. - Varje skola arbetar på ett koncept där skolans spets kan bidra till en hållbar stadsutveckling och hur detta ska spridas till konsumenter och beslutsfattare. - Varje skola samverkar med andra aktörer och arbetar på att bli en modell för en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling genom att närma sig forskningsfronten, teknik i framkant, energieffektiva lösningar och besöksnäringen. Skolorna arbetar aktivt för att sprida och visa upp sina resultat. Målet är att varje skola under året etablerat samverkan med någon extern aktör som bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling. - Varje skola arbetar offensivt med en breddad rekrytering samt att sprida kunskap om de gröna näringarna, en hållbar livsmedelsutveckling, en hållbar landsbygdsutveckling och energiomställning till medborgare i regionen. - Sötåsen, Svenljunga och Uddetorp har under året arbetet med att utveckla ett program för en dag som möter ett mål i grundskolans kursplaner med målet att få besök av 200 elever från grundskolans år 1-8. Arbetet pågår enligt plan. Verka för att regionen får ett utökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken De gröna näringarna har inom flera näringsdelar ett stort behov av arbetskraft. Då dessa vanligen spänner över större områden än en kommun och ofta har specifika krav på kompetens utgör det regionala perspektivet en förutsättning för en högre träffsäkerhet när det gäller behovsinventering och utbildningsplanering. Inom Yrkeshögskolan är detta särskilt viktigt. har i uppdrag att bedriva gymnasieutbildning, särskoleutbildning, vuxenutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå och att vara ett kunskap- och kompetenscentra för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Som kunskap- och kompetenscentra bidrar vi genom systematisk omvärldsanalys, intressentanalys och behovsinventering av de gröna näringarnas behov för tillväxt och utveckling till ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande.
Sida 4(22) - Årligen inventeras samtliga näringsgrenars upplevda behov och efterfrågan och en plan görs för att erbjuda det som efterfrågas. - Tillsammans med RUN träffar förvaltningen Arbetsförmedlingen, Validering Väst och representanter från Region Halland för att undersöka förutsättningarna för ett snabbspår inom de gröna näringarna. Naturbruksföraltningen har tillsammans med Validering Väst hjälpt Arbetsförmedlingen med att t fram ett kartläggningsverktyg för de gröna näringarna för att kunna synliggöra nyanländas erfarenhet av arbete inom dessa branscher. - I samarbete med Arbetsmarknadsenheten i nordvästra Göteborg genomförs trädgårdsutbildningar för nyanlända. Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Som kunskap- och kompetenscentra för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling bidrar förvaltningen till att bryta utanförskap och segregation genom att rikta oss till invandrargrupper med erfarenhet och utbildning om den gröna sektorn och erbjuda utbildning och andra stödinsatser i samarbete med myndigheter och andra utbildningsarrangörer. Förvaltningen driver och deltar i internationella projekt som dels gynnar elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse inom respektive inriktning och dels utvecklar internationella samarbeten som bidrar till utveckling av områdena: förnybar energi, hållbar livsmedelsförsörjning, hållbar landsbygdsutveckling, samspelet stad och land samt marina miljöer. Arbetet pågår enligt plan. Utöka möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad Genom samordning av skolorna skapar vi en effektiv organisation i syfte att nå våra mål och i samverkan med andra skolor och utbildningsorganisationer utvecklar vi arbetsformer och samarbeten som gynnar elever, studerande och de gröna näringarna. För att möjliggöra studier på skolorna för elever långväga ifrån öppnar vi internaten under helgerna för att säkerställa en likvärdig möjlighet till studier oavsett bostadsort. Förvaltningen har dessutom infört system för att förenkla resandet mellan hemorten och skolan för att förenkla för resande- och internatelever. Arbetet pågår enligt plan. 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.1 Prioriterade mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Enligt Naturvårdsverket står fordonstransporter för en tredjedel av de nationella utsläppen varför det är ett prioriterat område för förvaltningens arbete med att minska klimatutsläppen. Förvaltningen har testat olika fossilfria bränslen (gårdsbaserad biogas, RME, HVO) och eldrivna maskiner och efter utvärdering tagit beslut om att helt gå över till HVO på egna maskiner kompletterade med eldrivna redskapsbärare och trädgårdsmaskiner. Parallellt med detta har förvaltningen fått ett treårigt projekt beviljat från
Sida 5(22) Naturvårdsverket (klimatklivet) som innebär att gammal och fossilberoende teknik fasas ut till förmån för simulatorer och fossilfri teknik. Det gör att förvaltningen nu endast använder fossila bränslen till leasade maskiner och till spannmålstorkarna. Förvaltningen kommer att vara fossilfri andra halvåret 2017. Målet att vara fossilfria 2020 är därmed nått vid utgången av 2017. Jordbruket i Sverige är, enligt Naturvårdsverket, den största källan till utsläpp av växthusgaserna CH4 och N2O. De kommer från djurens matsmältning, stallgödsel och odling av jordbruksmark i Sverige. CO2- utsläpp som kommer från kalkning och användning av urea som gödselmedel står för en mindre del av utsläppen. Utsläppen av växthusgaser från jordbruk har minskat med drygt 12 procent sedan 1990, främst tack vare minskad boskapshållning och minskad användning av mineralgödselmedel. För att nå målet utvecklar varje skola en öppen test- och demonstrationsmiljö för hållbar utveckling inom skolans spets där nya idéer omsätts till praktik och som kan nyttjas av forskare och företag. Miljöerna ska också vara en resurs och inspiration för yngre elever såväl som för universitetsstuderande. Förvaltningen arbetar exempelvis på att bidra till målet genom att: - Avyttra tyngre fordon, maskiner och utrustning som drivs av fossila bränslen till förmån för digital simulationsteknik. - Aktivt verka för att testbäddar med alternativa energikällor som exempelvis solpaneler och mindre gårdsvindskraftverk byggs upp på skolorna. - Ta fram en policy för transporter inom förvaltningen - Projekt med produktion av gårdsbaserad fordonsgas på Sötåsen - Projekt med olika substrat i biogasanläggning - Projekt kring precisionsodling, markkartering och övervakning med hjälp av drönare tillsammans med SLU - Projekt med alternativa drivmedel för jordbrukets och skogsbrukets maskiner såsom gas och elhybridteknik - Utveckling av ekologisk odling och system för cirkulär ekonomi på Sötåsen och utveckling av en utveckling mot en mer hållbart konventionell odling på Uddetorp - Utbildning för näringen i exempelvis sparsam körning samt genom att inom ovanstående område öppna testbäddar och försök för att de ska komma näringen till del Arbetet pågår enligt plan 3.2 Fokusområden Ge bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas Inom ramen för förvaltningens kompetenscentrauppdrag arbetas det intensivt i samverkan med den gröna näringen på olika sätt för att öka effektiviteten för både livsmedels- och energiproduktion. Detta sker bland annat genom ett antal projekt där partners som Chalmers, SP och JTI finns med. Dessa projekt är utvecklingsprojekt där forskning ingår som en viktig del i utvecklingen. Förvaltningens skolor
Sida 6(22) arbetar dessutom brett med utbildningar inom både livsmedels och energiproduktion. På skolorna ges gymnasieutbildningar och det arrangeras vuxenutbildningar där både ekologiska och konventionella produktionsformer behandlas. Detta omfattar både utbildningar inom växtodling och animalieproduktion inom lantbrukssektorn samt utbildningar inom skogsbruk, jakt och trädgård. Varje skola bidrar genom utvecklingen av sin spets till en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning i regionen och sprider resultatet så att normer och värderingar i samhället påverkas i mer hållbar utveckling. Som en del i arbetet att stimulera användningen av biogas driver Sötåsen tillsammans med SP och JTI utvecklingen av skolans biogasanläggning i samverkan med bland andra Töreboda kommun. Arbetet fullföljs enligt plan. Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Varje skola har arbetat fram en långsiktig plan för att främja naturvård och biologisk mångfald. Förvaltningen fullföljer därutöver arbetet med ett nytt kvalitetsledningssystem på samtliga anläggningar som certifieras i enlighet med ISO 14001, 90001 och 18001. Förvaltningen håller på att byta ut flera dieseldrivna traktorer och andra större arbetsfordon mot digitala simulatorer. Förvaltningens spannmålstorkar som idag drivs med fossila bränslen byts ut mot en mer miljövänlig driftsform. Arbetet pågår enligt plan. 3.3 Verksamhetens miljöarbete Arbetet med att miljöcertifiera hela förvaltningen enligt ISO 14001 pågår. Skolorna Uddetorp och Sötåsen är certifierade enligt ISO 14001. Arbete med att lägga upp miljöarbetet på Axvalla har påbörjats. Förbättringsområden som förvaltningen arbetar med nu är att få in alla kemiska preparat som finns i verksamheten i kemikaliehanteringssystemet KLARA. Det pågår ett antal projekt inom förvaltningens kompetenscentrauppdrag som har anknytning till miljöområdet såsom ett projekt för att använda simulatorer i körundervisningen för att spara bränsle och öka säkerheten. Ett projekt med drönare för att förbättra precisionsodlingen pågår. Skolornas kök arbetar mycket med hållbar livsmedelskonsumtion. För att korta livsmedelskedjorna och använda mera lokalproducerade livsmedel på går ett projekt, Refraim, som förvaltningen bedömer kommer att öka kvaliteten på skolkökens arbete och den mat som serveras. Förvaltningen kommer att vara fossilfri andra halvåret 2017.
Sida 7(22) 4. Ett kulturliv som engagerar 4.2 Fokusområden Utveckla Göteborgs botaniska trädgård Både Göteborgs Botaniska trädgård och verkar inom områden där kunskap och kunskapsspridning om växtodling, natur och miljö är centrala för verksamheternas utveckling. Det finns därför flera samverkansområden för dessa verksamheter där båda förvaltningarna har möjlighet till positiv uppväxling genom att dra nytta av varandras anläggningar, kunskaper och erfarenheter. Göteborgs botaniska trädgård bidrar till s utveckling genom att erbjuda kvalificerade praktikplatser och genom samverkan kring en YH-utbildning i syfte att stärka och utveckla trädgårdsmästaryrket. Förutsättningar för framtida samverkan kring internhandel finns, men dessa behöver utredas vidare. 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Under året har förvaltningens elevhälsoteam utvecklats till en stark förvaltningsgemensam resurs som stöd för skolornas elever och studenter. Inom teamet finns skolläkare, skolpsykolog, skolsjuksköterskor, kuratorer och SYV-resurser samlade. I syfte att stärka elevhälsan och det förebyggande och främjande hälsoarbetet med eleverna tas en plan fram för elevhälsoarbetet. KLART Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Ett omfattande arbete pågår för att höja verksamhetens måluppfyllelse när det gäller de nationella målen. Andelen elever på naturbruksprogrammet som når en yrkesexamen har under året ökat från höga 75 % 2015 till 85 % 2016 vilket är högt över det nationella snittet. (Senaste redovisade var 66,6 %) Den genomsnittliga betygspoängen hos elever med en gymnasieexamen har höjts från höga 14,6 2015 till beräknade 15,0 2016. Andelen som tar ut en yrkesexamen inom YH är fortsatt mycket hög. Andelen behöriga lärare är 100 % och det finns en plan för att nå målet 100 % legitimerade lärare. Arbetet pågår enligt plan.
Sida 8(22) 5.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genom ett utvecklat elevhälsoarbete säkerställer förvaltningen att det utredningsarbete som ska ske inom elevhälsan och kommunen sker innan remiss skickas till BUP. Ett professionellt arbete inom elevhälsan skapar förutsättningar inte bara för eleverna utan också för BUP att hantera rätt ärenden. - Pågår enligt plan Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Den nya elevhälsoorganisationen inom förvaltningen har höjt kompetensen och kvaliteten när det gäller elevhälsans arbete vilket även säkerställt det medicinska ansvaret på skolorna. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Ett systematiskt arbete för kompetensutveckling pågår inom förvaltningen inom följande områden: - Att utveckla verksamhetens processer och tillämpa och utveckla "best practice" inom förvaltningen - Utveckling av ledar- och chefsskapet på ett sätt som bidrar till samsyn och samverkan inom förvaltningens alla delar - Systematisk kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå för alla medarbetare - Ett forskarstött arbetet tillsammans med högskolan i Jönköping i syfte att utveckla verksamheten till att i alla delar baseras på forskning och beprövad erfarenhet i enlighet med skollagen - Plan för breddad rekrytering av medarbetare med betoning på mångfald (Fair rekrytering) Arbetet pågår enligt plan Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbetsmiljöarbetet är en central del i förvaltningens verksamhet utifrån flera lagstiftningar och de stora säkerhetsrisker verksamheten är förknippad med. Förvaltningen fullföljer under 2016-2017 arbetet med ett nytt kvalitetsledningssystem på samtliga anläggningar som certifieras i enlighet med ISO 14001, 90001, 18001 och 26000. - Planen för systematiskt arbetsmiljöarbete revideras med särskild hänsyn till de beslutade
Sida 9(22) avvecklingsprocesserna och förvaltningens mål att ISO-certifiera hela verksamheten - Förvaltningen arbetar fram en plan för att minska sjukfrånvaron och stimulera ett hälsofrämjande arbetssätt. - HR avdelningen samt en hel del av våra fackliga har genomgått utbildningen i den nya AFS:en kring organisatorisk och social arbetsmiljö som regionen har tillhandahållit. Planen är att vi kör utbildningen tillsammans för hela förvaltningen 2016-2017. - Alla chefer och kansliet har fått en genomgång av gudien för arbetsmiljö och hälsa som regionen har tagit fram. Arbetet pågår enligt plan 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Förvaltningens nya ledningsorganisation som kombinerar linjeorganisationen med en matris ger cheferna bättre förutsättningar att vara ledare och att få rimligare arbetstider genom färre medarbetare, färre ansvarsområde och tydligare uppdrag. Genom olika aktiviteter och processer arbetar förvaltningen på att satsa på ledarskapet: - En ledarskapsutbildning som pågår under ett år för samtliga chefer och arbetslagsledare inom förvaltningen säkerställer en gemensam ledningskultur och samsyn kring ansvar och uppdrag. - Ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från att utveckla verksamhetens processer och tillämpa och utveckla "best practice" inom förvaltningen - Utveckling av ledar- och chefskapet på ett sätt som bidrar till samsyn och samverkan inom förvaltningens alla delar - Systematisk kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå för alla medarbetare - Ett forskarstött arbetet tillsammans med högskolan i Jönköping i syfte att utveckla verksamheten till att i alla delar baseras på forskning och beprövad erfarenhet i enlighet med skollagen. Arbetet pågår enligt plan Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Genom en större samverkan mellan förvaltningar och bolag inom regional utveckling, kultur och miljö skapas dels förutsättningar för uppgiftsväxlingar också mellan verksamheter och genom att få inspirerande exempel från helt andra verksamhetsområden bidrar samverkan till nya arbetssätt.
Sida 10(22) Inom förvaltningen stimulerar den nya ledningsorganisationen till möten mellan skolorna och att lära av varandra för att säkerställa en hög effektivitet och måluppfyllelse. Arbetet pågår enligt plan Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling För verksamhetens ledare identifieras varje medarbetares intresse och utvecklingsambitioner under det årliga utvecklingssamtalet, vilket leder till en individuell kompetensutvecklingsplan. För ledare som vill utvecklas vidare inom regionen kommer chefsförsörjningsplanen och den ökade samverkan inom regional utveckling skapa bättre förutsättningar för att göra karriär inom regionen. Motsvarande kompetensutvecklingsprocess genomförs för samtliga medarbetare och ledarförmågor identifieras. För lärarna har fyra förstalärartjänster utlysts och under 2017 kommer fler förstalärartjänster samt lektorstjänster utlysas. Arbetet pågår enligt plan Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Inom förvaltningen stimulerar den nya ledningsorganisationen till möten mellan skolorna och att medarbetarna lär av varandra för att säkerställa en hög effektivitet och måluppfyllelse. Ett systematiskt kvalitetsarbete utvecklas vidare som utgår från att utveckla verksamhetens processer och tillämpa och utveckla "best practice" inom förvaltningen - Uppgörelsen med lärarfacken om semestertjänster kommer möjliggöra en högre måluppfyllnad när det gäller kvalitetsarbetet, kompetenscentrauppdraget och vuxenutbildningen. Planen för systematiskt arbetsmiljöarbete revideras med särskild hänsyn till de beslutade avvecklingsprocesserna och förvaltningens mål att ISO-certifiera hela verksamheten Arbetet pågår enligt plan Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Förvaltningen har en plan för att minska sjukfrånvaron och stimulera ett hälsofrämjande arbetssätt som ska presenteras på alla skolors APT:er. Det vi kan glädjande se är att sjukfrånvaron har visat en betydligt lägre trend under hösten 2016 än 2015. Den totala sjukfrånvaron ligger för 2016 på 6,7 % jämfört med 2015 då den låg på 7,8 %. Arbetet pågår enligt plan 6.4 Chefsförutsättningar I och med vår nya ledningsorganisation som trädde i kraft juli 2015 så är vi i hamn med normtalet underställda medarbetare per chef. Trots detta har cheferna en hög arbetsbelastning, främst beroende
Sida 11(22) på restid. Men även mer oro i arbetsgrupperna på avvecklingsskolorna kräver högre chefsnärvaro. På grund av omställningsprocesserna har ledningsgruppens chefer också prioriterat hög närvaro på skolorna för att bidra till ett närvarande ledarskap och stöd för cheferna på plats. Inom förvaltningen har vi förvaltningsledningsgrupp varannan vecka (udda veckor). Rektorsgruppen och övriga chefer har ledningsmöten varannan vecka (jämna veckor). Vi deltar i VGRs gemensamma introduktionsdagar för nya chefer och deltar även i de regionsgemensamma chefsdagar som koncernchefen bjuder in till. Inom har vi dessutom ett antal förvaltningsspecifika chefsdagar där vi med regelbundna intervaller (3 år) går igenom processer som: löneöversyn, lönesamtal och utvecklingssamtal, arbetsmiljö, delegation, samverkan, kvalitetsarbete, rekrytering, rehabilitering m.m. Alla chefer får inför LÖV processen en handlingsplan och Löneanalys. Cheferna bjuds in till en gemensam lönedag där vi går igenom handlingsplan mer i detalj. Då förs dialog och diskussion kring lönekriterierna, praktiska övningar genomförs och dilemman kring lönesättning diskuteras. Som stöd har cheferna ekonomer, HR-specialist, administratörer, kommunikatörer och medarbetare som arbetar med kvalitets- och uppföljningsfrågor samt ett antagningskansli. Förvaltningen har även jobbat fram lathundar till exv Heroma som ska vara "självinstruerande", och även ökat behörigheten till detsamma samt promotat den support vi får av löneteamet. 6.5 Sjukfrånvaro På den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen ser vi en tydlig trend nedåt vilket är glädjande. För 2016 så ligger sjukfrånvaron på 6,7% jämfört med 7,8% för 2015, detta trots att vi är i en stor omställningsprocess vilket är ett gott tecken att omställningsprocessen hanteras på ett för medarbetarna korrekt och bra sätt. Sjukfrånvarointervall, kort och lång minskar jämfört med föregående år. De grupper vars sjukfrånvaro ökar jämfört med föregående år är män jämfört med förra året. Den åldersgrupp som ökar sjukfrånvaron är 30-49 år. De yrkesgrupperna som främst sticker ut är kock/kokerska och vaktmästarna. En plan till stöd för cheferna utvecklas för att komma tillrätta med sjuktalen i vilken rutiner för arbetsgivarens arbete med sjukskrivningar och rehabiliteringsärenden beskrivs i syfte att stödja medarbetarens väg tillbaka till arbete. De åtgärder förvaltningen fokuserar på långa sjukfallen för att ha en handlingsplan på samtliga per
Sida 12(22) skola/enhet för att se hur vi går vidare med dessa. 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Antalet nettoårsarbetare inom förvaltningen vid augusti utgång ligger på 299, vilket är en marginell ökning med 2,7 % jämfört med utgången av 2016. Medelåldern i och med mars utgång ligger oförändrat på 45 år. På skolorna är variation på åldrarna mellan 20 och 71 år. 16% av medarbetarna är över 60 år. Den enkla övertiden har minskat medan den kvalificerade övertiden har ökat jämfört med samma period 2015. Även mertiden har minskat jämfört med förra året. De personalgrupper som ökat sin övertid är Elevhälsoteamen (EHT teamen) och kök/städ. Skälet till att EHT har ökat sin övertid är att det centrala EHT teamet arbetar med samtliga skolor med mycket restid som följd Och skälet till att kök/städ ökat sin övertid är att det varit hög sjukfrånvaro. Antalet ofrivilla deltider är 1 man på administration som delar sin tid mellan 2 skolor och 2 kvinnor. En av kvinnorna har jobbat tidigare på 2 skolor men nu bara på en skola. Den andra kvinnan önskar mer tid inom kök/städ vilket kommer att beaktas så fort utrymme finns. 7. Goda förutsättningar för verksamheterna 7.4 Systematiskt förbättringsarbete Förvaltningen arbetar med ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete utifrån kraven i skollagen, lagen om yrkeshögskolan och Bättre Skola baserat på ISO 9001, 14001, 18001 samt 26000. Arbetet följer planen. 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Läroplanen utgår från de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. För att uppnå målet arbetar vi med: - Ett utvecklat arbete med elevhälsan och dess roll i det förebyggande hälsoarbetet och när det gäller alla elevers rätt till stöd för att uppnå sin fulla potential - En plan för att säkerställa en god tillgänglighet i samtliga verksamheter Arbetet pågår enligt plan 8.2 Folkhälsa Förvaltningen arbetar förebyggande och hälsofrämjande för att säkerställa att alla elever får med sig goda förutsättningar för hälsa genom livet. 9. En budget i balans
Sida 13(22) 9.1 Ekonomiskt resultat 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Till följd av politiska beslut genomförs en större omorganisation i förvaltningen under 2016 och 2017. Besluten medför bland annat att antalet skolor skall minskas från sju till tre med gymnasieundervisning samt Biologiska Yrkeshögskola BYS. Sparresäter avvecklades efter läsåret 13/14. Under sommaren 2016 har naturbruksskolan i Dingle avslutats som egen skolenhet i. Ytterligare två skolor kommer att avvecklas under 2017 och där är omställningsprocesserna påbörjade. Samtidigt genomförs större utvecklingssatsningar på de skolor som fortsatt skall ha verksamhet. Både avvecklingsoch utvecklingssatsningarna medför att förvaltningens ekonomi är ansträngd under 2016, 2017 och 2018. Med stöd av de extra tillskott som regionutvecklingsnämnden och regionstyrelsen beslutat om har inte ekonomisk obalans uppstått under 2016. 9.3 Eget kapital Det ingående egna kapitalet var vid ingången av 2016 +2,4 mnkr. Förvaltningen gör ett nollresultat för 2016 med stöd av extra tillskott. Det innebär att det utgående egna kapitalet för 2016 är + 2.4 mnkr. 9.4 Investeringar Under 2016 har utrustningsinvesteringar genomförts för 5,2 mnkr. De största investeringarna avser tyngre fordon, möbler och utrustning för undervisningen.
Sida 14(22) 10. Bokslutsdokument och noter Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för För kommunal redovisning. Not Utfall Utfall Resultaträkning 1612 1512 Verksamhetens intäkter 357 604 345 959 Verksamhetens kostnader -351 485-339 420 Avskrivningar och nedskrivningar -5 641-5 793 Verksamhetens nettokostnader 478 746 Finansnetto -478-736 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat 0 10 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1612 1512 Löpande verksamhet Årets resultat 0 10 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 5 641 5 793 Utrangeringar/nedskrivningar 14 4 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar -217-1 132 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 5 438 4 675
Sida 15(22) Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 1 478 1 405 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -59 794 146 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 65 268 10 987 Kassaflöde från löpande verksamhet 12 390 17 213 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0-1 Investeringsverksamhet Investeringar -5 225-2 930 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 217 1 168 Aktier och andelar -78-233 Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 086-1 995 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -716-3 322 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -716-3 322 ÅRETS KASSAFLÖDE 6 588 11 895 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar -4 987-16 881 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 1 601-4 987 Kontroll av årets kassaflöde 6 588 11 894 Differens 0-1
Sida 16(22) Not Utfall Utfall Balansräkning 1612 1512 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 20 068 20 498 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 3 854 3 776 Summa anläggningstillgångar 23 922 24 274 Omsättningstillgångar Förråd 9 992 11 470 Kortfristiga fordringar 99 842 40 048 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 1 601-4 987 Summa omsättningstillgångar 111 435 46 531 Summa tillgångar 135 357 70 805 Eget kapital Eget kapital 2 443 2 434 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 0 10 Summa eget kapital 2 443 2 443 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 21 858 22 574 Kortfristiga skulder 111 056 45 788 Summa skulder 132 914 68 362 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 135 357 70 805
Sida 17(22) Specifikation på anläggningstillgångar Naturbruksstyrelsen 2017-01-19 11:52 Specifikation Maskiner och inventarier 1612 1512 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 108 705 108 219 Nyanskaffningar 5 224 2 930 Sålt/utrangerat -3 493-2 444 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde -89 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 110 347 108 705 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början -88 209-84 820 Årets avskrivningar och nedskrivningar -5 639-5 792 Sålt/utrangerat 3 479 2 403 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 89 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden -90 280-88 209 Restvärde 20 067 20 496
Sida 18(22) 725 Naturbruksstyrelsen Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter 1612 1512 Patientavgifter med mera 0 0 Såld vård internt 0 0 Såld vård externt 0 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt 889 16 Försäljning material, varor och tjänster, externt 124 846 137 059 Hyresintäkter 10 019 9 314 Statsbidrag 5 634 2 964 Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt 209 177 188 271 Övriga bidrag, externt 4 251 3 310 Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt 0 612 Övriga intäkter, externt 2 788 4 413 Totalt 357 604 345 959 2. Verksamhetens kostnader 1612 1512 Personalkostnader 176 212 179 471 Bemanningsföretag 1 629 3 269 Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 0 1 Läkemedel 31 26 Lämnade bidrag, internt 23 134 Lämnade bidrag, externt 15 937 181 Lokalkostnader, internt 36 208 51 787 Lokalkostnader, externt 21 223 17 308 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 76 101 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 26 434 23 496 Material och varor, internt 3 977 3 460 Material och varor,externt 31 680 30 113 Övriga tjänster, internt 5 860 5 396 Övriga tjänster, externt 6 800 5 185 Övriga kostnader, internt 2 484 2 354 Övriga kostnader, externt 22 911 17 138
Sida 19(22) Totalt 351 485 339 420 3. Personalkostnader, detaljer 1612 1512 Löner 117 825 120 783 Övriga personalkostnader 7 276 6 570 Sociala avgifter 51 111 52 118 Pensionskostnader 0 0 Totalt 176 212 179 471 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1612 1512 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 5 641 5 793 Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt 5 641 5 793 Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 5 641 5 793 5. Finansnetto 1612 1512 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 1 Ränteintäkter, externt 68 62 Övriga finansiella intäkter, internt 65 0 Övriga finansiella intäkter, externt 209 127 Totalt 342 190 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 780 811 Räntekostnader, externt 11 24 Övriga finansiella kostnader, internt 9 52 Övriga finansiella kostnader, externt 20 39 Totalt 820 926 Totalt finansnetto -478-736
Sida 20(22) 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar 1612 1512 Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 217 1 132 Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt 217 1 132 Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster 217 1 132 7. Investering i anläggningstillgångar 1612 1512 Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier 5 224 2 930 Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt 5 224 2 930 8. Försäljning anläggningstillgångar 1612 1512 Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier 217 1168 Totalt 217 1 168 11. Maskiner och inventarier 1612 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 108 705 108 219 Nyanskaffningar 5 224 2 930 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar -3 493-2 444 Korrigering anskaffningsvärde -89 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 110 347 108 705 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 88 209 84 820 Årets avskrivning och nedskrivning 5 639 5 792
Sida 21(22) Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar -3 479-2 403 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar -89 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 90 280 88 209 Utgående restvärde 20 067 20 496 14. Finansiella anläggningstillgångar 1612 1512 Aktier och andelar 3 854 3 776 Långfristiga fordringar, internt 0 0 Långfristiga fordringar, externt 0 0 Totalt 3 854 3 776 15. Kortfristiga fordringar 1612 1512 Kundfordringar, internt 0 0 Kundfordringar, externt 6 813 11 085 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 60 473 26 128 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 1 250 1 770 Övriga fordringar, internt 26 557 2 966 Övriga fordringar, externt 4 749-1 901 Totalt 99 842 40 048 18. Långfristiga skulder 1612 1512 Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt 21 858 22 574 Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt 21 858 22 574 19. Kortfristiga skulder 1612 1512 Leverantörsskulder, internt 21 33 Leverantörsskulder, externt 21 691 20 585 Semesterskuld 7 505 7 187 Löner, jour, beredskap, övertid 1 596 1 819 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt 3 965 3 974 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 1 147 1 474 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 39 369 10 146
Sida 22(22) Övriga kortfristiga skulder, internt 34 936 0 Övriga kortfristiga skulder, externt 826 570 Totalt 111 056 45 788 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen påverkas för närvarande inte av den rådande flyktingsituationen. Munkedals kommun hyr in sig på Dingleskolan och har där boende för ensamkommande flyktingbarn, vilket hittills fungerat mycket bra. Göteborgs kommun har visat stort intresse för att hyra in sig med motsvarande verksamhet på tomma internat på Strömmaskolan. för diskussioner med flera intressenter - främst i Göteborgstrakten - om att stödja med utbildning och validering riktad mot de gröna näringarna för flyktingar som är intresserade av att arbeta inom de gröna näringarna. Sedan senvåren genomförs en trädgårdsutbildning för nyanlända i Lärjedalen. 11.2 Verksamheternas säkerhetsarbete En samlad bedömning av förvaltningens säkerhetsarbete för 2016 ger att detta har förbättrats under året. Detta beror till stor det på den matrisorganisation som införts och som innebär att varje verksamhetsområde sorterar under en gemensam chef vilket också omfattar säkerhetsfrågorna. Detta medför att frågorna präglas av sakkunnig bedömning och att samma bedömning och uppföljning görs på samtliga skolor. 11.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016 Naturbruksstyrelsen har inför 2016 identifierat åtta områden som särskilt angelägna att följa upp utifrån ett riskperspektiv. Det är runt dessa områden som den löpande interna kontrollen främst koncentrerats under året men särskilda insatser har också genomförts på andra områden vid behov. Uppföljning och återrapportering har dels skett löpande under årets och dels presenteras en sammanställning av den interna kontrollen 2016 på styrelsens första möte 2017.
1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-09 Diarienummer NS 2016-00395 Västra Götalandsregionen Handläggare: Anneli Ekh Telefon: 070-082 29 48 E-post: anneli.ekh@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Anmälningsärende och delegationsbeslut till naturbruksstyrelsen 2017-02-01 Anmälningsärenden Protokollsutdrag från regionfullmäktige 171 Policy för inköp RS 2016-03129 Protokollsutdrag från regionstyrelsen 172 Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 190 Delårsrapport augusti 2016 Västra Götalandsregionen 198 Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter 2017-2020 268 Svar på granskningsrapporten Granskning av nämnders och styrelsers analyser i samband med rapportering till regionstyrelse/regionfullmäktige 289 Övergripande principer för parkeringsverksamheten 316 Handlingsplan för fullföljda studier 317 Rese- och mötespolicy samt riktlinjer RS 2016-05464 RS 2016-05931 RS 2016-04303 RS 2016-06421 RS 2016-04740 RS 2016-03484 RS 2016-02451 Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: St:a Helenagatan 6B Skövde Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.naturbruk.nu E-post: naturbrukskansliet@vgregion.se
Datum 2017-02-01 Diarienummer NS 2016-00395 2 (3) Protokoll från personalutskottet 322 Fördelning av investeringsramar per förvaltning 43 Aktivitetsplan för hälsa och arbetsmiljö 2017 RS 2016-07133 RS 2016-06834 44 Arbetsmarknadsinsatser RS 2016-00333 Protokoll från regionutvecklingsnämnden 45 Verksamhetsplan för VGR Akademin 46 VGR Akademin avgränsningar av uppdrag, organisation och verksamhet 293 Uppdrag till naturbruksstyrelsen 2017 RS 2016-00457 RS 2016-00457 RUN 2016-02214 Delegationsbeslut Ordförande 1 Överlåtelse av Nuntorp och Sparresäter naturbruksskolors mark och lokaler NS 124-2016 Förvaltningschef 1 Inriktningspriser för 2017 NS 2017-00005 2 Vuxersättningar NS 2017-00008 3 Vuxersättning Florist NS 2017-00008 4 Värdereglering kundfordringar 2016 NS 2017-00007 arkivorganisationen
Datum 2017-02-01 Diarienummer NS 2016-00395 3 (3) Kansliansvarig 41 Byte av studieväg NS 2-2016 42 Antagning till gymnasieskola NS 13-2016 43 Byte av skola NS 2-2016 44 Byte av studieväg NS 2-2016 45 Antagning till gymnasieskola 46 Antagning till gymnasieskola NS 13-2016 NS 13-2016 47 Byte av studieväg NS 2-2016 48 Antagning till kommunal vuxenutbildning NS 13-2016 1 Byte av skola NS 2017-00013 2 Byte av studieväg NS 2017-00013 3 Byte av skola NS 2017-00013 Rektor vuxenutbildningen 1 Avtal Stiftelsens nordens Ark NS 185-2016