Planering, kapitel 1 Statistik samt sannolikhet. Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att... formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll i undervisningen Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom andra ämnesområden. Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. Enkla modeller och hur de kan användas i olika situationer.
Mål: Skall kunna presentera data i olika typer av tabeller Kunna redovisa data i följande former Stapeldiagrem Stolpdiagram Linjediagram Cirkeldiagram Histogram Kunna anpassa val av diagramtyp efter datamaterialet Kunna beräkna medelvärde, median och typvärde Kunna göra och tolka frekvenstabell med relativ frekvens Skall kunna avläsa och tolka ovanstående diagram och tabeller Skall kunna förstå och ge exempel på hur man kan ljuga med statistik Genomgång av sannolikhet och visa förståelse av upprepad sannolikhet med träddiagram I undervisningen kommer vi: Ha genomgångar. Arbeta med öppna uppgifter som löses individuellt och följs av gruppdiskussion. Arbeta med uppgifter i boken. Göra laborationer och praktiska uppgifter. Göra läxor och inlämningsuppgifter. Använda oss av hjälpmedel såsom t ex formelblad och miniräknare. Hur visar du vad du lärt dig och hur bedöms detta: Genom diagnoser, tester och prov. (Muntligt/skriftligt) Deltar aktivt i undervisningen och genomför praktiska och teoretiska uppgifter. Deltar aktivt i diskussioner och tar del av hur andra tänker. Vi använder en matris vid bedömningen av dina kunskaper
V Måndag 50 Onsdag 50 Torsdag 50 Fredag 50 18 Tabeller Göra, avläsa tolka. Stapeldiagram Stolpdiagram Göra, avläsa tolka. Stapeldiagram Stolpdiagram 19 Göra, avläsa tolka. Linje diagram Göra, avläsa tolka. Linje diagram Lä Ledig Ledig 20 Studiedag Cirkel diagram Relativ frekvens Cirkel diagram Relativ frekvens Medelvärde/median/typv ärde 21 Medelvärde/median/ty pvärde Sannolikhet Sannolikhet Inlämning av planscher eller E-test 22 Sannolikhet De fyra räknesätten De fyra räknesätten De fyra räknesätten
Kunskapskrav : Förmågor, kunskapskrav och betyg Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Problemlösning: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Du löser problem på ett i huvudsak Du väljer metoder med viss anpassning till Du löser problem på ett relativt väl Du väljer metoder med förhållandevis god anpassning till Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. problemet. Du bidrar till att formulera modeller som kan tillämpas. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du bidrar till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. problemet. Du formulerar modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du löser problem på ett väl Du väljer metoder med god anpassning till problemet. Du formulerar modeller som kan tilläm Du för välutvecklade och väl underbyg tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger olika förslag på alternativa tillväg Begrepp: Använda och analysera begrepp och samband mellan begrepp. Eleven har kunskaper om begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av uttrycksformer på ett I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har grundläggande kunskaper om begrepp. begreppen i välkända sammanhang på ett i huvudsak Du beskriver olika begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för enkla resonemang Du har goda kunskaper om begrepp. begreppen i bekanta sammanhang på ett relativt väl Du beskriver olika begrepp på ett relativt väl Du växlar mellan olika uttrycksformer och för utvecklade Du har mycket goda kunskaper om ma begreppen i nya sammanhang på ett väl Du beskriver olika begrepp på ett väl fun Du växlar mellan olika uttrycksformer oc kring hur begreppen relaterar till varandr
kring hur begreppen relaterar till varandra. Du bidrar till att formulera modeller som kan tillämpas. resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du formulerar modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas. Du formulerar modeller som kan tilläm Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Metoder: Välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. i huvudsak fungerande metoder. ändamålsenliga metoder. Eleven kan välja och använda metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Du väljer metoder med viss anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Du väljer metoder med relativt god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med gott resultat. ändamålsenliga och effektiva m Du väljer metoder med Du gör beräkningar och löser rutinu mycket gott resultat. Resonemang: Föra och följa resonemang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven resonemang genom att framföra och bemöta argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Du framför och bemöter argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematis resonemangen framåt och fördjup Kommunikation: Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra uttrycksformer med anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak olika uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt. olika uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om til och effektivt sätt. olika uttr god anpassning till syfte och samma
Förmågor: Problemlösning (P) Vad? Beskriva och lösa problem. Hitta och värdera olika lösningar. Välja lösning och motivera valet. Hur? Problemlösning med hjälp av en mall. Begrepp (B) Vad? Känna till, beskriva och använda matteord. Använda olika sätt att förklara hur matteorden hänger ihop. Hur? Arbete med mål och göra tester i egen takt. Återkoppling på efter varje test. Lära av varandra. Beskriva hur begreppen hänger ihop. Vad? Känna till, använda och välja olika sätt att göra beräkningar på. Hur? Arbete med kunskapskrav och göra tester i egen takt. Återkoppling på lapp efter varje test. Lära av varandra. Resonemang (R) Vad? Framföra och bemöta argument så att man kommer vidare i diskussioner. Hur? Del av problemlösning (mallen). När man förklarar begrepp och metoder för andra. Kommunikation (K) Vad? Berätta om och diskutera olika sätt att göra beräkningar på och lösa problem på. Använda och välja olika sätt att göra detta på. Hur? Del av problemlösning (mallen). Redovisning av problemlösning i tvärgrupper. Frågar om eller förklarar begrepp och metoder för andra.
Mål för åk7 i Begrepp Statistik och sanno Kunskapskrav Betyget E Betyget C Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas begrepp i sammanhang på undersökningar, ett till exempel med hjälp av digital Under ett halvår flyttade tjugo familjer in i ett bostadsområde. Varje siffra i tabellen till höger representerar en familj Månad: ja och visar hur många barn som den familjen hade. Barn: 2 Alla barn som flyttade in vägdes vid en hälsoundersökning, där alla vikter som barnläkaren fick fram finns i listan till höger. B1. Gör en frekvenstabell, och ett stapeldiagram, som visar antalet familjer med 0,1, 2 respektive 3 barn. 1,3,2,0,1 67, 45, 21, 69, 62, 37, B1. Gör en frekvenstabell med rela frekvenser, och ett cirkeldiagra visar andelen familjer med 0,1 respektive 3 barn. Mål för åk7 i Metoder Statistik och sanno Kunskapskrav Betyget E Betyget C Du gör beräkningar och Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning löser rutinuppgifter inom M1. Bestäm medianen M1. Bestäm typvärdet aritmetik, algebra, geometri, för antalet barn per familj. för antalet barn per familj. sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sann M2. Du har tre röda och sju gröna kulor i en påse. Om du tar ut en kula, hur stor är sannolikheten att den är grön? M3. Du har en påse med 50 kulor av olika färger. Du tar slumpmässigt upp tio kulor, utan att titta. Av dessa är tre röda. Ungefär hur många av de 50 kulorna bör vara röda? M2. Du har tre röda och sju gröna en påse. Du tar upp en kula, o är grön. Om du nu tar upp en kula, utan att lägga tillbaka de hur stor är chansen att den a också är grön? M3. Du kastar två sexsidiga tärning Hur stor är sannolikheten att fem eller sex på båda tärning Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vard M4. Sex personer ska äta middag på en M4. Fem personer ska äta middag restaurang som det är kö till. På hur restaurang. Hur många handsk många sätt kan de ställa sig i kö? blir det om alla hälsar på vara