VÄXJÖ KOMMUN FÖR ÅTGÄRDER PÅ DAMMANLÄGGNING I UTLOPPET FRÅN, VÄXJÖ KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING MILJÖUTREDNING ANDERS SKARSTEDT PER SJÖSTRAND NIKLAS NILSSON PETER LINDVALL
Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund 1 1.1 Processen med att ansöka om tillstånd 2 2 Beskrivning av befintliga anläggningsdelar 2 2.1 Åryd norra 4 2.2 Åryd mellersta 4 2.3 Åryd södra 5 3 Hydrologiska förhållanden 5 3.1 Reglering av vattenståndet i Årydsjön 6 4 Planerade åtgärder 6 4.1 Åryd norra 6 4.2 Åryd mellersta 6 4.3 Åryd södra 6 4.4 Byte av trumma genom grusväg (f d banvall) 9 5 Juridik 9 5.1 Gällande tillstånd 9 5.2 Urminnes hävd 9 5.3 Lagligförklaring av anläggningsdelar 10 5.4 Tillstånd till vattenverksamhet 12 6 Områdesbeskrivning 12 6.1 Lokalisering och planförhållanden 12 6.1.1 Åryd norra 12 6.1.2 Åryd mellersta 12 6.1.3 Åryd södra 12 6.2 Miljökvalitetsnormer 12 6.2.1 Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön (SE629979-144896) 13 6.2.2 Årydsjön (SE630037-144977) 13 6.2.3 Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön (SE629979-144896) och Årydsjön (SE630037-144977) 13 6.2.4 Påverkanskällor och miljöproblem 13 6.2.5 Bedömning av de planerade åtgärdernas påverkan på miljökvalitetsnormerna 14 6.3 Markföroreningar och sediment 14 6.4 Naturvärden 14 6.5 Kulturvärden 15
6.5.1 Åryd norra 15 6.5.2 Åryd mellersta 15 6.6 Övrigt 16 7 Alternativ 17 7.1 Nollalternativ 17 7.2 Övervägda fiskvägsalternativ 18 8 Förutsedd miljöpåverkan 19 9 Tidplan 19
1 Inledning och bakgrund Växjö kommun har som ägare för regleringsanordningarna vid Årydsjön för avsikt att ansöka om tillstånd för att bygga en fiskväg, bygga om och reparera utskov, förstärka dammvall, reglera vattennivån i sjön, lagligförklara övriga befintliga anläggningsdelar, byta trumma under grusväg (f d banvall) nedströms sjön. Syftet med åtgärderna är att möjliggöra passage av fisk från Aggaån upp i Årydsjön, rusta upp befintliga anläggningar för att öka tillförlitligheten i vattenregleringen (dammsäkerhet) samt, att minska översvämningsriskerna kring utloppen ur Årydsjön, samt nedströms. Växjö kommun har antagit en åtgärdsstrategi (Växjö kommuns vattenkraftverk och dammar, åtgärdsstrategi 2016-2027), som syftar till att modernisera kommunens innehav av dammar och vattenkraftverk. Målsättningen är att tillvarata den småskaliga vattenkraftens möjligheter, utveckla naturvärden, minimera översvämningsrisker, samt bibehålla och förvalta kulturvärden. De planerade åtgärderna, se avsnitt. 3, utgör en del av ovan nämnda åtgärdsstrategi. Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön utgörs till stor del utgörs av lugnflytande sträckor som inte lämpar sig för strömlevande arter. Aggaån utgör, trots detta, ett lek- och uppväxtområde för bland annat öring. Leken och uppväxten bedöms dock vara negativt påverkad i dagsläget, vilket bland annat beror på att de områden som utgör lämpliga lekoch uppväxtområden för öring är isolerade från varandra av onaturliga vandringshinder. Längs åsträckan finns fem vandringshinder för fisk, varav den aktuella anläggningen är ett av dem. Genom att anlägga fiskvägar och riva ut vandringshinder återskapas möjligheten för fisk att vandra i Aggaån och mellan sjöarna i vattensystemet. Att strömlevande arter återigen kan vandra fritt i vattendraget förväntas förbättra förutsättningarna för att upprätthålla populationernas genetiska variation. Därmed ökar också förmågan att hantera annan miljöstress såsom ett varmare klimat, vilket i sin tur motverkar risken för lokala utdöenden. Förutom fisk förväntas även bottenfauna och fåglar knuta till strömmande vattenmiljöer gynnas av åtgärderna. 1(19)
Växjö kommun planerar att genomföra miljöförbättrande åtgärder vid Hanefors vattenkraftverk och Ingelstad som alla ligger i Aggaån nedströms Årydsjön. Diskussioner förs även med ägarna till Brändekvarn om miljöförbättrande åtgärder. 1.1 Processen med att ansöka om tillstånd Tillstånd till de planerade åtgärderna, enligt 11 kap miljöbalken, söks hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Innan ansökan lämnas in ska Växjö kommun genomföra ett undersökningssamråd (6 kap miljöbalken) med länsstyrelsen och enskilda som kan bli särskilt berörda (vanligtvis fastighetsägare i anslutning till den berörda dammen, sjön, vattendraget) och ev en bredare krets av allmänhet och intresseorganisationer. Under samrådet finns möjlighet att lämna synpunkter på de planerade åtgärderna. Efter samrådet lämnar Växjö kommun en samrådsredogörelse till Länsstyrelsen i Kronoberg som tar beslut om projektet kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. I det fall länsstyrelsen bedömer att det inte blir en betydande miljöpåverkan ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Vid betydande miljöpåverkan ska samråd ske med fler myndigheter och allmänhet och det finns särskilda krav på miljökonsekvensbeskrivningen. Efter länsstyrelsens beslut i samrådet upprättar Växjö kommun en miljökonsekvensbeskrivning, teknisk beskrivning och ansökan som sedan lämnas in till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen kungör ansökan i tidning och skickar ut ansökan till de fastighetsägare som angetts som särskilt berörda samt berörda myndigheter. I kungörelsen framgår när eventuella synpunkter ska ha lämnats in till domstolen samt om det kommer att ske någon huvudförhandling. Efter att synpunkter lämnats in och en eventuell huvudförhandling har hållits fattar domstolen sitt beslut. Den som inte är nöjd med beslutet kan överklaga till mark- och miljööverdomstolen, men det krävs prövningstillstånd. 2 Beskrivning av befintliga anläggningsdelar Vid Årydsjön finns det regleringsanordningar på tre ställen Åryd norra (även kallat västra utskovet) och Åryd mellersta och Åryd södra. Det finns dammvallar i anslutning till regleringsanordningarna. Det har funnits olika typer av vattenverksamheter vid Årydsjön sedan lång tid tillbaka. År 1700 fanns till exempel kniphammare och sågkvarn vid Åryd norra. 2(19)
3(19)
2.1 Åryd norra Regleringsanordningen vid Åryd norra består av ett reglerbart utskov med 2 spettluckor (avbördning vid dämningsgräns 15 m3/s) och tillhörande anslutningsdamm. Figur 1. Åryds norra utskov sett nedströms ifrån. 2.2 Åryd mellersta Regleringsanordningen vid Åryd mellersta består av ett reglerbart utskov med 4 spettluckor (avbördning vid dämningsgräns 14 m3/s) och tillhörande anslutningsdamm. Figur 2. Åryd mellersta utskov sett nedströms ifrån. 4(19)
2.3 Åryd södra Regleringsanordningen vid Åryd södra består av ett reglerbart utskov med en betonglucka (avbördning vid dämningsgräns 2-3 m3/s, uppskattad) och tillhörande anslutningsdamm. Figur 3. Åryd södra utskov sett nedströms ifrån. 3 Hydrologiska förhållanden Aggaåns källområde är beläget i trakterna kring Lenhovda i Uppvidinge kommun och ingår i Mörrumsåns huvudavrinningsområde. Avrinningsområdets storlek uppgår till 458 km 2 och utgörs till stor del av skogsmark (79 %) följt av jordbruksmark (13 %). Andelen sjöar i delavrinningsområdet uppgår till cirka 5 %, varav de största är Årydsjön, Tegnabysjön och Linnebjörkesjön. Aggaån mellan Årydsjön och Tegnabysjön är ca 3 km lång. Avrinningsområdets storlek uppströms utloppet ur Årydsjön är 228 km 2 och har en sjöandel på 5 %. I tabell 1 nedan presenteras karaktäristiska vattenföringar för utloppet från Årydsjön (SMHI Vattenwebb år 1981-2010). Tabell 1. Karaktäristisk vattenföring vid utloppet från Årydsjön. Karaktäristiskt SMHI Vattenwebb flöde m 3 /s HQ50 18,4 HQ10 13,9 HQ2 8,8 MHQ 9,44 MQ 2,16 MLQ 0,55 5(19)
3.1 Reglering av vattenståndet i Årydsjön Växjö kommun känner inte till att det finns tillstånd för regleringen av vattenståndet i sjön. Kommunen har därför avsikt att ansöka om tillstånd att reglera vattenytan. Utifrån hur regleringen har skötts under Växjö kommuns ägo har vattenståndet, vid normala väderleksförhållanden, vanligtvis varierat mellan +167,73 och +167,40. Vad Växjö kommun känner till finns det inte till några dokument som beskriver någon sänkningsgräns för regleringen av Årydsjön. Vid extrema torrperioder har det hänt att nivån har understigit + 167,00, senast år 2016. I Länsstyrelsens dammregister finns det angivet att sänkningsgränsen är +166,82, men det är oklart var denna uppgift kommer ifrån eftersom det inte finns något känt tillstånd till regleringen. Kommunen har för avsikt att ansöka om vattenhushållningsbestämmelser som innebär att vattenståndet varierar ungefär som har skett hittills, dvs att vattenståndet större del av tiden ligger mellan +167,40 till +167,65. Genom att Växjö kommun inrättar fasta trösklar som definierar lågvattnet minskar risken att sjön oavsiktligt sänks under normalt lågvattenstånd, dvs ett lägsta lågvattenstånd blir ca +167,30. 4 Planerade åtgärder 4.1 Åryd norra Renovera befintligt utskov. Montera mintappningsrör (20 l/s vid +167,60 m, 0 l/s vid +167,25 m). 4.2 Åryd mellersta Montera mintappningsrör (20 l/s vid +167,60 m, 0 l/s vid +167,25 m). 4.3 Åryd södra Vid södra utskovet byggs ett nytt skibord och en fiskväg i form av ett omlöp. Eventuellt planeras en ombyggnad av utskovet till en fast tröskel. Bäcken nedströms dagens utskov breddas på två ställen och en trumma byts/kompletteras för att förbättra avbördningen och ge större ytor för strömmande vatten. 6(19)
Figur 4. Exempelbild på ett omlöp från Habo kommun Fiskvägen blir ca 200 m lång med en genomsnittlig lutning under 0,5 % (upp till ca 1 % lutning) och bottenbredd på minst 1 m. Största schaktdjup blir ca 3 m och ca 400 m 3 behöver schaktas, massorna kan troligen användas i området. Vallar behöver byggas upp för fiskvägen. Vattenföringen i fiskvägen blir ca 0,7 m 3 /s vid dämningsgränsen med tillkommande lockvatten om ca 1,3 m 3 /s /s via det nya skibordet. Totalt kan fiskväg och skibord avbörda ett flöde om ca 2 m 3 /s vid dämningsgränsen, vilket motsvarar ungefär medelvattenföringen på platsen. 7(19)
Bef. Utskov Nytt Skibord Trumma Omlöp ca 0,1 % Lutningsförändring Omlöp ca 1 % Figur 5. Situationsskiss över området vid det södra utskovet och det planerade omlöpet (ungefärlig sträckning). En provtappning av fåran nedströms det södra utskovet genomfördes i mars 2017. Flöden från ca 0,2 ca 2,5 m 3 /s tappades via befintligt utskov. Det kunde konstateras att ca 2 m 3 /s var möjligt att tappa i fåran, men att trumman under grusvägen (den gamla banvallen) bör bytas och bäcken bör breddas på två partier för att sänka vattennivåerna som uppstår, se Figur 6. 8(19)
Figur 6. Planskiss över fåran nedströms det södra utskovet med planerade åtgärder i form av trumbyte och breddning markerade. 4.4 Byte av trumma genom grusväg (f d banvall) Vägtrumman under grusvägen (f d banvall) byts ut alternativt kompletteras för att klara av det ökade flödet via fiskvägen. 5 Juridik 5.1 Gällande tillstånd Så vitt Växjö kommun känner till finns inget tillstånd för anläggningen eller regleringen. 5.2 Urminnes hävd Verksamheter som inneburit reglering av Årydsjöns vattenyta har förekommit i vart fall sedan 1700-talet, se Vattenanknutna kulturmiljöer vid Aggaån/Kårestadsån (Länsstyrelsen Kronobergs rapportserie ISSN 1103-8209, år 2016). Växjö kommun menar att även om de olika regleringsanordningarna har byggts om genom åren så har själva regleringen av sjöns högsta vattenyta inte förändrats efter år 1882. Växjö kommun menar därför att den beskrivna dämningsgränsen på 167,73 m omfattas av urminnes hävd gentemot enskilda intressen. I Länsstyrelsens dammregister finns en uppgift om en sänkningsgräns på +166,82 för Årydsjön. Växjö kommun känner inte till några andra dokument som beskriver någon sänkningsgräns för regleringen av Årydsjön. Under 1700-, 1800- och början av 1900-talet var markägarna runt sjöar många gånger mer intresserade av att vattenytan skulle vara hög under vissa delar av året och samtidigt fanns det kanske behov av att nyttja så mycket som möjligt av tillgänglig vattenmängd för drift av 9(19)
kvarnhjul m m. Därför är det vanligt att det mest har varit fokus på högsta vattennivån och att frågan om sänkningsgräns har haft mindre betydelse. Mot bakgrund av informationen i Vattenanknutna kulturmiljöer vid Aggaån/Kårestadsån (Länsstyrelsen Kronobergs rapportserie ISSN 1103-8209, år 2016) menar Växjö kommun att det är sannolikt att dammvallarna har tillkommit före år 1882 och att dessa inte har byggts om efter det årtalet. De borde också omfattas också av urminnes hävd gentemot enskilda intressen. 5.3 Lagligförklaring av anläggningsdelar För hela eller delar av en vattenanläggning som tillkommit före år 1999 och miljöbalkens ikraftträdande, och som ska användas för en vattenverksamhet (t ex vattenreglering), kan man med stöd av 17 lag om införande av miljöbalken ansöka om lagligförklaring för dessa anläggningar. Prövningen av lagligförklaringen ska göras mot de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst. Utskoven och regleringsanordningarna har byggts om efter år 1882. Det är troligt att de har byggts om och renoverats flera gånger. Den senaste ombyggnationen skedde 1994-1997. Då revs en gammal turbinsump vid det mellersta utloppet och anläggningen rustades upp för att möjliggöra vattenreglering vid detta utlopp. Innan renoveringen var denna anläggningsdel i så dåligt skick att den inte gick att använda för vattenreglering. Lagligförklaringen kommer därför att ske mot de bestämmelser som gällde enligt Vattenlagen (1983:291). Även om det är sannolikt att dammvallarna har tillkommit före år 1882 och att det inte skett några ombyggnationer av dessa efter år 1882 avser Växjö kommun att ansöka om lagligförklaring av dessa anläggningsdelar. Lagligförklaringen kommer därför att ske mot de bestämmelser som gällde enligt Vattenrättsförordning (1880:57) 10(19)
Figur 7. Karta från en arealavmätning år 1803 som visar i stort sett samma strandlinje som idag ( Lantmäteriet: 07-HEM-31, Arealavmätning, 1803. Figur 8. Karta från år 1912 med den äldre järnvägens sträckning och det södra utskovets dammvall och fåra markerad, se infälld bild (lantmäteriet: 07-JVG-VIII:1, Expropriationsmätning, Övrigt, 1874). 11(19)
5.4 Tillstånd till vattenverksamhet Växjö kommun har för avsikt att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att reglera vattennivån i sjön, bygga en fiskväg och ett nytt skibord i anslutning till fiskvägen, byta trumma under grusväg (f d banvall) nedströms sjön. gräva i bäcken nedströms det södra utskovet, bygga om och reparera utskov, förstärka dammvall. 6 Områdesbeskrivning 6.1 Lokalisering och planförhållanden Årydsjön ligger ca 15 km sydöst om Växjö. Åryd tätort omfattas av en översiktsplan som antog av kommunfullmäktige 2013-04-23. 6.1.1 Åryd norra Området norr och uppströms om utskovet omfattas av detaljplanen Norra delen av Åryd (07-HEM-342) och området närmast utskovet anges som park/plantering samt vattenområde som får överbyggas. Området söder och nedströms utskovet omfattas av detaljplanen Fridhemsområdet, Åryd (0780-P91/18) och området närmast utskovet anges som anlagd park/naturmark 6.1.2 Åryd mellersta Området kring utskovet omfattas av detaljplanen Fridhemsområdet, Åryd (0780-P91/18, genomförandetid 2006-07-02) och anges som öppet vattenområde samt reservat för kulturhistoriskt värdefull miljö (får inte bebyggas). 6.1.3 Åryd södra Omfattas inte av någon detaljplan. Området berörs däremot av ett område för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), som kan pekas ut med stöd av strandskyddsbestämmelserna i 7 kap miljöbalken (Växjö kommuns översiktsplan, del Åryd, s 8). 6.2 Miljökvalitetsnormer Med stöd av 5 kap miljöbalken och tillhörande förordningar har Vattenmyndigheten i Södra Östersjön pekat ut Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön (SE629979-144896) och Årydsjön (SE630037-144977) som vattenförekomster i Sveriges vattenförvaltning. 12(19)
6.2.1 Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön (SE629979-144896) Av informationen i VISS (viss.lansstyrelsen.se) framgår att den Ekologiska statusen i Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön bedöms vara Måttlig, vilket baseras på att statusen för Fisk har klassats till Måttlig och att statusen för Konnektivitet har klassats till Dålig. Hydrologisk regim visar på God status medan Morfologiskt tillstånd har klassats till Måttlig status, men att det är osäkert hur denna parameter påverkar den Ekologiska statusen. Vattenmyndigheten har beslutat att miljökvalitetsnormen för Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön ska vara God ekologisk status med tidsfrist till 2027, vilket motiveras med att vattenförekomsten inte omfattas av något områdesskydd eller är utpekad som nationellt värdefull. Den Kemiska ytvattenstatusen har bedömts som att den inte uppnår God. 6.2.2 Årydsjön (SE630037-144977) Ekologisk status i Årydsjön har bedömts som God medan den Kemiska ytvattenstatusen är Ej god. Miljökvalitetsnormen för Ekologisk status är God och för Kemisk ytvattenstatus är God. I klassningen för Ekologisk status har status för växtplankton, fisk och näringsämnen sammanvägts. De hydromorfologiska parametrarna har klassats till Måttlig status, det är dock osäkert hur dessa påverkar den Ekologiska statusen. 6.2.3 Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön (SE629979-144896) och Årydsjön (SE630037-144977) Att den Kemiska ytvattenstatusen inte uppnår God i de båda vattenförekomsterna beror på halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerade difenyleter. Halterna överskrids nationellt och beror på atmosfärisk deposition. Miljökvalitetsnormerna för Kemisk ytvattenstatus är god kemisk ytvattenstatus med ett undantag mindre stränga krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerade difenyleter eftersom det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. 6.2.4 Påverkanskällor och miljöproblem I VISS anges endast att den diffusa påverkanskällan atmosfärisk deposition har en betydande påverkan på vattenförekomsterna. Miljöproblemen för vattenförekomsterna beskrivs som miljögifter, försurning, morfologiska förändringar och kontinuitet och annat betydande miljöproblem. Möjliga åtgärder för att komma till rätta med problemen är t ex anpassade skyddszoner på angränsande åkermark, efterbehandling av ett tidigare glasbruk, fiskväg/utrivning av vandringshinder i utloppet från Årydsjön. 13(19)
6.2.5 Bedömning av de planerade åtgärdernas påverkan på miljökvalitetsnormerna En verksamhetsutövare ska visa att verksamheten inte kan tänkas leda till en försämring av någon relevant kvalitetsfaktor och att det inte finns risk för att verksamheten motverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för berörd vattenförekomst. Växjö kommuns bedömning är att inga kvalitetsfaktorer inom Kemisk status kommer att påverkas av den planerade åtgärderna och att det därför inte behövs någon ytterligare beskrivning av dessa kvalitetsfaktorer. Växjö kommun bedömer att de kvalitetsfaktorer, inom Ekologisk status, som kan påverkas av de planerade åtgärderna är de biologiska kvalitetsfaktorerna samt hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna bedöms inte påverkas. Den planerade åtgärden med fiskväg vid Årydsjön vidtas för att fisk ska kunna simma mellan Aggaån och Årydsjön. Genom åtgärden förbättras möjligheten för att statusen i vattenförekomsterna ska kunna förbättras. 6.3 Markföroreningar och sediment I anslutning till regleringsanordningarna vid Årydsjöns utlopp finns 5 identifierade objekt med misstänkt förorenad mark. Provtagning av sediment har skett i utloppsbäcken från det södra utskovet där de mest omfattande grävningsarbetena planeras (Sweco, Sedimentprovtagning, Åryd 2017-10-25). I närheten finns ett industriområde samt en gammal deponi. Provtagningen visade på att det finns föroreningar men i relativt låga halter. Ingen riktad sanering krävs men vid de planerade åtgärderna ska kontrollprover tas. 6.4 Naturvärden I anslutning till Aggaån (mellan Tegnabysjön och Årydsjön) samt runt Årydsjön finns inga riksintressen, naturreservat eller Natura 2000 områden som kan påverkas av de planerade åtgärderna. Runt Årydsjön har Skogsstyrelsen identifierad fyra sumpskogsområden. Det finns även ett sumpskogsområde längs Aggaån. I området runt Åryds herrgård samt badplatsen finns en ädellövskog och lövskog enligt uppgifter från Skogsstyrelsen. I samband med våtmarksinventeringen har fyra områden identifierats, varav Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön samt Svartmad på Årydsjöns östra sida har bedömts ha högt naturvärde (näst högsta klassen). 14(19)
De fiskarter som påträffades vid elfiske (1996) i Aggaån strax nedströms Årydsjön var abborre, gädda, lake, mört sutare 1. De fiskarter som påträffats i Årydsjön i samband med 4 provfisken under perioden 1980-2013 är abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, löja, mört, siklöja 2. Samtliga arter har inte påträffats vid varje provfisketillfälle. Signalkräfta finns i Årydsjön 3 6.5 Kulturvärden Mörrumsåns vattensystem inom Kronobergs län, vilket omfattar Aggaån, är utpekat som nationellt särskilt värdefullt med avseende på kulturmiljön inom miljömålsarbetet. Aggaån är precis som många andra vattendrag präglad av kulturlämningar genom äldre tiders vattenutnyttjande och olika typer av rensningar. De kulturobjekt som oftast påträffas vid vattendrag är kvarnar, sågar, hammare, dammar och dammrester, stengrunder, pålverk, kallmurningar, vallar samt broar och brorester. Runt Årydsjön finns det gott om kulturhistoriska lämningar. De som berörs av de planerade åtgärderna är framförallt de lämningar som hör ihop med de olika utskoven. 6.5.1 Åryd norra Miljön är idag främst avläsbar som en fördämningsvall samt utskov för reglering av sjön. Av den tidigare kniphammaren och sågen finns idag få eller enstaka direkta synliga spår. Miljön har därmed ett visst kulturhistoriskt värde tillsammans med historiskt kartbelägg och enstaka grunder. Platsen betraktas som ett bevakningsobjekt i och med att det finns belägg för en vattenkraftsanläggning i form av en kniphammare och en såg på platsen innan år 1850. En försiktighet ska iakttagas vid eventuella åtgärder vid platsen. Kontakt med länsstyrelsens kulturmiljöfunktion ska tas i samband med eventuella åtgärder inom området. 6.5.2 Åryd mellersta Kvarnbyggnaden med beståndsdelar Den byggnad som från början användes som blåsmaskinhus och senare kraftstation är en viktig värdebärande del inom miljön. Denna byggnad bär även ett kontinuitetsperspektiv då olika näringar kopplade till nyttjande av vattenkraft har funnits här i byggnaden. Dess läge är även strategiskt rent topografiskt då det dessförinnan har legat en kvarnbyggnad här som har nyttjat vattnets resurser. 1 Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS). 2017. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser. http://www.slu.se/elfiskeregistret 2017-12-06 2 Nationellt Register över Sjöprovfisken NORS. 2017. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser. http://www.slu.se/sjoprovfiskedatabasen 2017-12-06. 3 (Bohman, P. (Redaktör). 2017. Nationella kräftdatabasen. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser. http://www.slu.se/kraftdatabasen 2017-12-06. 15(19)
Det rekonstruerade vattenhjulet på dagens byggnad fyller en viktig pedagogisk funktion för förståelsen av den tidiga industrins tekniska lösningar. Angränsande byggnader är likaså viktiga värdebärande delar av bruksmiljön, det är dessa byggnader som tillsammans på olika sätt belyser och bär det historiska avtryck som bruksmiljön har lämnat efter sig. Här är masugnen liksom rosteriet och herrgården byggnader som vittnar om järnbruket, arbetarbostäderna är bebyggelse som berättar om brukets tid som expansivt skogsbruk. Dammen och vattenvägarna Vattenvägarna liksom de stenfundament som finns i åfåran är värdebärande delar inom miljön liksom den intagskanal av murad sten som leder vattnet fram till vattenhjulet. De är viktiga beståndsdelar som visar på tekniska lösningar för ledningen av vattnet, dammspegeln fyller även en estetisk funktion för miljön. Helhetsmiljön Det är en komplex miljö och samtidigt typisk som bruksmiljö med flertalet byggnader med koppling till järnbruk och skogsbruk liksom uppdelning i arbetarbostäder och med en angränsande herrgårdsmiljö. Detta vittnar även om den sociala hierarki som fanns inom bruksmiljön. Miljön har ett högt kulturhistoriskt värde. Ur kulturmiljösynpunkt är det önskvärt att vattenvägar med stenfundament bibehålls för att på så sätt bibehålla kunskapen och förståelsen och visa på en viktig teknisk princip som vattenhjulet fyller inom miljön och dess koppling till det ursprungliga blåsmaskinhuset. Dammen är viktig för att kunna visa på en viktig teknisk princip inom miljön, men fyller troligen idag främst en estetisk funktion. 6.6 Övrigt Mörrumsån är skyddad mot ny vattenkraftsutbyggnad som orsakar mer än obetydlig miljöpåverkan enligt 4 kap. 6. miljöbalken. Enligt bestämmelsen får inte vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål utföras med undantag för vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Årydsjön omfattas av ett generellt strandskydd på 100 m. Nordväst om Åryd finns ett vattenskyddsområde (grundvatten) enligt 7 kap miljöbalken. Aggaån utgör recipient för Åryds avloppsreningsverk. Fisket i Årydsjön administreras av Årydsjöns fiskevårdsområde. 16(19)
7 Alternativ 7.1 Nollalternativ Nollalternativet är en beskrivning av vad som händer om Växjö kommun inte får tillstånd till de ansökta åtgärderna. Beskrivningen av nollalternativet är inte enkelt med tanke på den långa historia av nyttjande av vattnet vid Årydsjöns utlopp samt hur lagstiftningen kring vatten är utformad. I vissa delar skulle anläggningen kunna omfattas av urminnes hävd. Vissa av de anläggningsdelar som byggts om efter år 1882 skulle också kunna betraktas som lagliga. Gentemot övriga fastighetsägare runt sjön kan den beskrivna dämningsgränsen och regleringen av vattenstånden också sägas omfattas av urminnes hävd. I det fall Växjö kommun inte får tillstånd till de ansökta åtgärderna är Växjö kommuns bedömning att nuvarande utformning av anläggningen får betraktas som laglig och att regleringen av vattenytan kommer att ske på det sätt som skett tidigare. Växjö kommun kommer att försöka upprätthålla en viss minimitappning till Aggaån samt att hålla uppe nivån i Årydsjön. Växjö kommun bedömer att det är sannolikt att Länsstyrelsen i Kronoberg, i förlängningen, kommer att meddela tillsynsförelägganden för den bedrivna verksamheten, t ex att ansöka om tillstånd. Ett annat scenario är att Växjö kommun ansöker om tillstånd för att ta bort befintliga anläggningsdelar, vilket minskar underhållsbehovet och möjliggör att vattenlevande arter röra sig fritt mellan Årydsjön och Aggaån. Detta alternativt har långtgående negativa konsekvenser för kulturmiljövärdena, vissa allmänna intressen och enskilda intressen. Av praktiska skäl, såsom att vatten till exempel måste fördelas genomtänkt mellan olika utskov för att skydda infrastruktur, och att hänsyn måste tas till naturvärden mm, är ett sådant 0-alternativ mycket hypotetiskt, varför vi föreslår att 0-alternativet bör vara att dagens förhållanden i allt väsentligt kvarstår. För Växjö kommun innebär detta alternativ att själva regleringen fortsatt är resurskrävande. Regleringsanordningarna kommer fortsatt att vara ett vandringshinder för fisk i Aggaån vilket kan innebära sämre möjligheter för att förbättra statusen i Aggaån. Det kommer att krävas underhållsåtgärder för att vidmakthålla en godtagbar säkerhet för befintliga regleringsanordningar samt dammvallar. De arbeten som då kan krävas får bedömas från fall till fall om dessa är anmälnings- eller tillståndspliktiga alternativt att åtgärderna kan vidtas utan anmälan eller tillstånd. Sammantaget bedöms nollalternativet således vara ett sämre alternativ än att genomföra de föreslagna åtgärderna. Nyttan av de föreslagna åtgärderna bedöms tydligt överväga de få negativa effekter som uppstår eftersom en fiskväg enligt bästa möjliga teknik kommer att anläggas och en kontinuerlig minimitappning framsläppas. Frågan om beskrivningen av nollalternativet kommer att avhandlas mer ingående vid undersökningssamrådet med länsstyrelsen. 17(19)
7.2 Övervägda fiskvägsalternativ Arbetet med att hitta en lösning för att underlätta regleringen och möjliggöra fiskvandring vid Årydsjön har pågått sedan 2013. Ett antal olika alternativ har övervägts, se Figur. A B A C A D Figur 9. Olika alternativ till fiskvägar med mer eller mindre självreglerande utskov. Nedan sammanfattas de olika alternativen A. Inlöp. Dammens uppbyggnad och risken med minskad avbördning gör att detta alternativ har förkastats. Flödet måste passera en trång sektion under Växjövägen samt järnvägen. B. Omlöp. En befintlig läckageväg kan byggas om till ett omlöp. Vägtrumman måste bytas. Sträckningen går delvis genom utfylld mark i en industrimiljö, med risk för markföroreningar. Flödet måste passera en trång sektion under Växjövägen samt järnvägen, möjligheten till ökad avbördning är låg. Förslaget har förkastats p.g.a. markföroreningar, ledningar och kapacitet. C. Omlöp. En ny vattengång öppnas och en fiskväg med integrerat skibord byggs (ger ny avbördning från sjön). Förkastas eftersom det kräver nya trummor under vägen och nyttan vid högflödessituationer blir låg, eftersom den mynnar uppströms Växjövägen och järnvägen. 18(19)
D. Omlöp, valt alternativ. Ett 200 m långt omlöp byggs till en oftast torrlagd fåra nedströms ett svårmanövererat nödutskov. Lösningen ger ett kontinuerligt flöde till ca 800 m åfåra, med för området betydande strömvattenbiotoper. Fiskvägen blir självregelerande upp till ca 2 m 3 /s och vara dominerande upp till flöden på ca 4 m 3 /s från Årydsjön. Flödet mynnar nedströms de trånga passagerna vid Växjövägen och järnvägen. 8 Förutsedd miljöpåverkan I samband med de planerade åtgärderna kommer det att ske grävning och utfyllnader i vattenområdet (t.ex. tillfälliga fångdammar) vilket kan leda till en viss grumlingspåverkan. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera den negativa påverkan. Denna påverkan är tillfällig. Den sökta verksamheten ger förutom en lokal påverkan ingen i övrigt känd långvarig negativ påverkan på naturvärdena i eller längs Aggaån eller i Årydsjön. Åtgärderna bidrar till uppnåendet av de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv inom Aggaåns avrinningsområde. Den sökta verksamheten bidrar även till uppnåendet av miljökvalitetsnormen god ekologisk status i vattenförekomsterna Aggaån mellan Tegnabysjön och Årydsjön (SE629979-144896) och Årydsjön (SE630037-144977) genom att fisk ska kunna simma mellan vattendraget och sjön. Den största påverkan på kulturmiljön kommer att ske vid Åryd norra där utskovet behöver renoveras. Det kan krävas grävningsarbeten i anslutning till utskovet. Vid Åryd mellersta kommer inga åtgärder att vidtas på dammkonstruktionerna, förutom ett rör för minimitappning. Inga åtgärder kommer att ske på kvarnbyggnaden eller vattenhjulet. Vid Åryd södra där de mest omfattande åtgärderna planeras är bedömningen att det inte finns några kulturmiljövärden som behöver någon särskild hänsyn. 9 Tidplan Samråd med länsstyrelse, Växjö kommun (Miljö- och hälsoskyddskontoret), fastighetsägare m fl berörda inleds under våren 2018. Kallelse till samråd kommer att ske via brevutskick samt via annonsering i ortspressen. Samrådsunderlaget kommer att vara möjligt att ladda ner från Växjö kommuns hemsida. Ansökan inkl. teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning planeras tas fram och skickas in till mark- och miljödomstolen under 2018. 19(19)