RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 Rapporten sammanställd av: Maria Ekelöf, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Augusti 2015
Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning av de viktigaste resultaten från år 2015 inom myndighetsutövning LSS:... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Datakällor... 4 Sorteringsnycklar... 5 Resultat för stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS.... 6 Helhetssyn och samordning... 6 Självbestämmande och Integritet... 10 Tillgänglighet... 12 Trygghet och säkerhet... 13 Kunskapsbaserad verksamhet... 14 2
INLEDNING Sammanfattning av de viktigaste resultaten från år 2015 inom myndighetsutövning LSS: Totala andelen beslut om LSS-insatser som följs upp inom ett år har ökat sedan förra året. Lägre andel av kommunerna har använt sig av resultaten från brukarundersökning för att utveckla verksamheten, särskilt inom LSS. Externa överenskommelser med arbetsförmedlingen och försäkringskassan har ökat. Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att följa upp, analysera och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera till kunskapsutveckling och förbättringsarbete för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet på lika villkor. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Målet är att de förbättringar i verksamheten som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn. Öppna jämförelser av socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning publiceras i år för sjätte gången och intresset att jämföra sig med andra kommuner växer jämfört med tidigare år. Årets öppna jämförelser omfattar resultat för 63 indikatorer inom två områden; LSS-verksamhet samt stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Ingen verksamhetsenkät till boenden och daglig verksamhet inom LSS i år. Under 2014 gav länsnätverket förvaltningschefer inom hälsa och välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. För verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning inleddes arbetet med en regional träff den 11 november 2014 som syftade till att kvalitetssäkra data inför inrapportering. Vid denna träff deltog sex dalakommuner av femton. Denna länsrapport fokuserar på LSS ur ett myndighetsperspektiv eftersom det är inom det området som utvecklingsarbetet i länet har påbörjats. 3
Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklings- och förbättringsområden. Materialet i rapporten utgår från den guide som Socialstyrelsen tagit fram för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser. Här kan ni läsa mer om varje indikator: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/funktionsnedsattning Det finns även mer att läsa om hur man kan arbeta lokalt med öppna jämförelser i den handbok som SKL har tagit fram: http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/handbokoppnajam forelsersocialtjanst.1154.html Rapporten och den analysdag som genomfördes den 1 juni 2015 har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Dessa gemensamma utvecklingsbehov kommer att finnas med när 2016 års arbete inom den regionala stödstrukturen planeras. Sammanställningen har kompletterats med! och?som bland annat refererar till utvecklingssatsningar på nationell nivå och som kan vara bra att ha koll på inför det fortsatta regionala och lokala utvecklingsarbetet. Datakällor Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning inom myndighetsutövning LSS baseras i huvudsak på den webbenkät som besvarats av kommunerna; LSS ur ett myndighetsperspektiv. 14 av 15 kommuner i Dalarna har besvarat årets enkät. Detta underlag kan kompletteras med följande uppgifter: Andra öppna jämförelser från Socialstyrelsen. Nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som t ex SCB. Kommunens egen statistik och uppföljningar som t ex lokala brukarundersökningar. Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg. 4
Sorteringsnycklar Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar; kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning 2011. När det gäller antal invånare tillhör Falun och Borlänge grupp tre, 30 000-69 900 invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: http://skl.se/4.5e95253d14642b207ee86bff.html. Kommun Kommungruppering Antal invånare SKL:s kommungruppsindelning Vansbro 1 8 Malung-Sälen 1 6 Gagnef 1 5 Leksand 2 9 Rättvik 1 6 Orsa 1 5 Älvdalen 1 6 Smedjebacken 1 5 Mora 2 10 Falun 3 3 Borlänge 3 9 Säter 1 5 Hedemora 2 9 Avesta 2 7 Ludvika 2 7 5
RESULTAT FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ENLIGT LSS. Helhetssyn och samordning Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärende bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt kan minska risken för godtycke.! Den interna samordningen med socialpsykiatri och äldreomsorg ser bra ut i länet. I ett par kommuner har man också samordnat brett. Samordningen med andra verksamhetsområden saknas dock i stor utsträckning och även om det finns skriftliga rutiner är det inte säkert att man arbetar utifrån dem i praktiken.? Behöver kommunerna organisera sig på annat sätt för att öka stabilitet, kontinuitet och delaktighet för den enskilde individen? Rutiner finns men finns följsamheten? Vid jämförelse kan man se att man inom samma kommun i en verksamhet svarar att ja, man har en rutin för intern samordning medan motsvarande verksamhet man jämför med svarar nej. Se exempel på intern samordning mellan LSS-verksamhet och barn- och ungdomsvård i tabell Intern samordning?!?. ( De två kolumnerna i tabellen är hämtade ur öppna jämförelser LSS respektive öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård). Ett av de pågående utvecklingsarbetena inom funktionshinderområdet i länet handlar om att förbättra barns och ungas delaktighet i de insatser och beslut som rör dem. En fungerande samordning mellan de verksamhetsområden som arbetar med barn är en viktig del i arbetet med att möjliggöra för barn och unga att vara delaktiga i de insatser och beslut som rör dem själva. Se länk till delrapport 1: Kunskapsläge kring delaktighet vid samordnad individuell planering för barn och unga med utvecklingsstörning : http://www.fou.sormland.se/funktionshinder.aspx 6
Intern samordning - aktuell rutin för samordning med: Intern samordning?!? 7
Extern samverkan Personer med LSS-insatser kan även ha behov av insatser från andra myndigheter och organisationer. Det är myndigheternas ansvar, inte den enskildes, att hitta en arbetsmodell där olika insatser harmonierar med varandra. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden.! Det finns i Dalarnas län två länsövergripande samverkansöverenskommelser mellan kommuner och landsting; en för barn och unga 0 tom 17 år med psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning: http://www.regiondalarna.se/verksamhet/utveckling-halsa-och-valfard/barnoch-unga/ samt en för vuxna kring personer med psykiska funktionsnedsättningar: http://www.regiondalarna.se/verksamhet/utveckling-halsa-ochvalfard/psykiatri/ Tittar man på årets resultat så syns det inte att de två överenskommelserna finns. Överenskommelse om samverkan med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och vuxenpsykiatrin förekommer i viss utsträckning i länet.? Hur väl kända är de regionala överenskommelserna som finns? Anser man inte att överenskommelserna handlar om målgruppen personer med funktionsnedsättning? Hur har man valt att arbeta med implementeringen av de två samverkansöverenskommelserna? Implementering av antagna överenskommelser är ett ansvar och en utmaning för alla kommuner och samverkansparter. 8
Aktuell överenskommelse om extern samverkan i enskilda ärenden med: 9
Självbestämmande och Integritet Ledsagning - en betydelsefull insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. Brukarundersökning en kunskapsbaserad socialtjänst utgår bland annat från enskildas kunskap och erfarenhet och utvärderar hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. Undersökningar av enskildas uppfattning om verksamheten ska ses som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Habiliteringsersättning Den som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. Syftet med ersättningen är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Habiliteringsersättningen upplevs också som betydelsefull och viktig för självkänslan hos den enskilde. Arbetsmarknad arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhället. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns dock personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden och därför bör den dagliga verksamheten generellt ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete.! Dalarna har ett mycket positivt resultat när det gäller huruvida den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga (Dalarna 100%, Riket 96%). Man kan i tabell Brukarundersökning se att trenden i länets kommuner under åren 2012-2015 har varit att brukarnas delaktighet och medverkan minskat i verksamhetsutvecklingen. (Dalarna 14%, Riket 43% år 2015). Endast två kommuner har använt sig av brukarnas erfarenheter för att utveckla LSS verksamhet. Det är således ett av de tre benen i arbetet i den evidensbaserade praktiken 1 som inte alls används. Det pågår sedan hösten 2013 ett regionalt utvecklingsarbete i länet, inom ramen för den nationella satsningen på evidensbaserad praktik (EBP), för att förstärka brukarmedverkan- och inflytande för både barn, unga och vuxna. Under hösten 2015 kommer en nationell brukarundersökning inom ramen för öppna jämförelser för vuxna personer inom boende, daglig verksamhet och sysselsättning enligt LSS och SoL att genomföras som ett pilotprojekt där intresserade kommuner kan anmäla sitt intresse att delta. Målet är en generell brukarundersökning för att ta fram resultatindikatorer för jämförelser och förbättring. Falun är en av de kommuner som har anmält sitt intresse för att delta i detta pilotprojekt.? När det gäller personer som har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete är det endast en kommun som redovisar att så är fallet. Detta kan kanske kopplas till hur man arbetar med den systematiska uppföljningen i kommunerna? Följer man inte upp besluten så kan det påverka hur många individer som går vidare till förvärvsarbete (jämför tabell arbetsmarknad och uppföljning av beslut ). 1 I evidensbaserad praktik strävar man efter att vård och omsorg ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från praktiken, den enskilde individen och forskningen, de tre benen i EBP. Källa: Socialstyrelsen. 10
Det kan kanske också kopplas till att där den externa samverkan inte fungerar eller saknas så påverkar det hur många individer som går vidare till arbete. (Jämför tabell arbetsmarknad och extern samverkan ). Hur känd är den externa överenskommelsen om samverkan och hur arbetar man med den? När det gäller brukarundersökning i öppna jämförelser kanske Socialstyrelsen skulle dela in barn och vuxna i olika grupper istället för att som nu använda begreppet den enskilde = person i behov av LSS insats. Det skulle då bli tydligt hur man arbetar med olika åldersgrupper utifrån delaktighet. 11
Tillgänglighet För att alla människor oberoende av funktionsförmåga ska kunna ta till sig information krävs att denna är tillgänglighetsanpassad på olika sätt. För personer med funktionsnedsättning kan det vara avgörande att informationen om LSS och informationen om hur man gör när man ansöker om insatser finns i alternativa format. Detta är viktigt också utifrån det regionala förbättringsarbetet med delaktighet och inflytande för barn, unga och vuxna.! Tillgänglighetsområdet ser överlag ganska bra ut i länet när det gäller info om LSS i alternativa format på kommunens webbplats på Lättläst svenska och Som textfil. SKL (Statens kommuner och landsting) har tillsammans med de regionala e- hälsosamordnarna i Sveriges län beslutat att utvecklingsarbetet för en gemensam informationsstruktur ska ske inom E-hälsoområdet. Alla kommuner i Dalarna har idag egna webbverktyg och några kommuner har valt att efterlikna varandras webbsidor.? Inom tillgänglighetsområdet kanske det finns mycket att vinna på att samordna arbetet regionalt i högre utsträckning, att arbeta för att skapa en gemensam informationsstruktur för webbsidor mm? Tillgänglig info på webbplatsen info om LSS i alternativa format på kommunens webbplats 12
Trygghet och säkerhet En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. Uppföljning av fattade beslut är avgörande för att säkerställa att den enskilde får sitt behov tillgodosett och att denne genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.! Stor variation på resultatet för de tre områdena inom trygghet och säkerhet. Resultatet kan bero på olika saker. Kommunerna kan ha olika förhållningssätt till och göra olika prioriteringar av huruvida man följer upp besluten eller inte. Resurserna ser också olika ut i olika kommuner.? T ex ledsagarservice är ett tidsbegränsat beslut och då kanske man prioriterar ned uppföljningen? Detta skulle kunna innebära att man får en sämre uppfattning om förändringen/utvecklingen hos en individ. Om uppföljningarna fungerar så skulle kanske fler ha möjlighet att gå vidare mot förvärvsarbete/skyddat arbete? De kommuner som lyckas hur gör de? Uppföljning av beslut 13
Kunskapsbaserad verksamhet Förutom formell utbildning och erfarenhet krävs att personalen kommer in i arbetet på ett bra sätt. Vid anställningens början är det viktigt att den nyanställda får en strukturerad inskolningsperiod för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett riktigt sätt. Inskolningen ska ge vägledning in i arbetet.! Handläggning av handläggare som arbetat längre än ett år görs i stor utsträckning i länet och står sig bra jämfört med riket i övrigt (Dalarna 89%, Riket 79%). De flesta handläggarna har också socionomexamen. Kompetensutvecklingsplaner saknas i de flesta kommuner och få kommuner har strukturerad inskolningsperiod för nyanställda. Ärendehandledningen ser dock mycket bra ut i länet (Dalarna 100%, Riket 74%).? Handläggare kan ha en mycket god kompetens men om man inte systematiserar professionens kunskap och använder den i verksamhetsutveckling gynnas inte lärandet. Detta innebär således att ett av de tre benen i den evidensbaserade praktiken inte tas tillvara professionens kompetens. Sedan hösten 2015 pågår en nationell kompetenssatsning för LSS-handläggare genom tre högskolor i Sverige. Flera kommuner i Dalarna är med i denna utbildningssatsning. I den rapport som Socialstyrelsen publicerade i mars 2015 Kartläggning och analys och insatser enligt LSS - delredovisning av regeringsuppdrag framgår bl a att Socialstyrelsens slutsats om kompetens hos personal är att ett kompetenslyft för den personal som ger stöd, service eller omsorg enligt LSS till personer med funktionsnedsättning bör genomföras. Se länk till rapporten: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-3-7 Handläggares kompetens 14
15