DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik 2015 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2017-6-3 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2017

Förord Detta är den sextonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret (PAR) som underlag. Rapporten syftar till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården samt att beskriva vårdkonsumtion i Sverige. Rapporten ges ut årligen. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur applikationen DRGstatistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats samt den pivot tabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 3. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer inom hälso- och sjukvårdssektorn och andra som har intresse för DRG-statistik. Lisbeth Serdén vid Enheten för öppna jämförelser 1 har sammanställt rapporten. Stockholm i juni 2017 Birgitta Lindelius Enhetschef Enheten för öppna jämförelser 1 Avdelningen för statistik och utvärdering

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Kort introduktion av DRG... 8 Syfte med rapporten... 8 Metod... 8 Tolkning av materialet... 9 DRG-statistik för slutenvård på Internet... 9 Användningsområden för DRG... 9 Användningen av DRG 2015...10 Utvecklingsarbete...11 Resultat... 12 Volymer slutenvård i patientregistret...12 Övergripande beskrivning av vården...12 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå...15 Öppenvård i patientregistret...17 Dagkirurgi...19 Vårdkonsumtion...21 Litteratur... 24 Referenser... 25 Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret... 26 Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2015... 28 Bilaga 3 Underlagsdata i pivottabell för slutenvård 2015 (Länk till Excel-fil)... 30

Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. Urvalet av tabeller i rapporten ska ses som ett axplock av alla de möjligheter som DRG-statistiken ger till uppföljning och analys. Socialstyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av statistiken för att underlätta för och bidra till den lokala uppföljningen och dialogen. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukhusvård för ett flertal variabler. Några resultat: Genomsnittet av diagnoser per vårdtillfälle i slutenvård var 3,2 år 2015. Registreringsmönstret avseende diagnoser skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Antalet diagnoser per vårdtillfälle varierar från 1 till 5,4 diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Närmare 70 procent av sjukhusen har kodat tre eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2015. Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,1 dagar per vårdtillfälle år 2015. Medelvårdtiden har legat på samma nivå de senast 5 åren. I slutenvård omfattar 15,1 procent av samtliga vårdtillfällen 2015 cirkulationsorganens sjukdomar som därmed är den största organspecifika patientgruppen i sjukvården. Män vårdas i högre utsträckning än kvinnor för sjukdomar i cirkulationsorganen. I den öppna specialiserade vården var rörelseorganens sjukdomar den största gruppen med 14,5 procent av vårdkontakterna. De vanligaste orsakerna till inläggning i slutenvård var 2015 förlossning, buksmärtor, hjärtbesvär och lunginflammation. De vanligaste dagkirurgiska vårdkontakterna 2015 var hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med kirurgisk slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska vårdkontakter i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Jönköping, Värmland och Örebro i nämnd ordning. Vårdkonsumtionen visar stora skillnader i antalet vårdkontakter per patient, störst i Stockholm med 5,2 och minst med 4 vårdkontakter per patient i Norrbotten (åldersstandardiserade värden). Samtliga resultat i rapporten som avser jämförelser mellan landsting visar på stora skillnader. Med hjälp av denna rapport, inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats, kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna uppföljningar. DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 7

Kort introduktion av DRG DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system för att beskriva sjukhusens patientsammansättning (så kallad casemix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka 1 300 grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. DRG kan justera för samsjuklighet per patient (så kallad casemix) vid jämförelser mellan exempelvis sjukhus. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering 1. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte med rapporten Syftet med denna rapport är att beskriva vårdkonsumtionen i Sverige med hjälp av DRG. Rapporten kan också ge enskilda landsting, sjukhus eller kliniker inspiration till egna uppföljningar. Fortsättningsvis används landsting synonymt med regioner i texten. Metod Socialstyrelsens patientregister (PAR) innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och drygt 90 procent av läkarbesöken i specialiserad öppenvård. I PAR ingår data kring varje vårdkontakt om var vården utförts (sjukhus och klinik), uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort, med mera) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I PAR ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata som redovisas i rapporten omfattar alla de vårdkontakter som finns i PAR år 2015, förutom psykiatrisk och geriatrisk vård, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Mer information om DRG-grupperingen finns i bilaga 1. 1 SEKUNDÄR PATIENTKLASSIFICERING INNEBÄR ATT EN VÅRDKONTAKT INORDNAS I EN VISS KATEGORI MED HJÄLP AV DATA FRÅN EN ELLER FLERA PRIMÄRKLASSIFICERINGAR. EXEMPEL PÅ PRIMÄRKLASSIFICERING ENLIGT DIAGNOSER ÄR ICD-10 8 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa på en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är skillnader i: Omhändertagandet efter vårdtillfället i slutenvård. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med den geriatriska verksamheten och kommunerna, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Klinikens ansvar och del i vårdkedjan. Patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). Produktivitet eller effektivitet på sjukhusen. Eftersom det kan finnas många orsaker till skillnaderna mellan sjukhusen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens webbplats under rubriken Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). Statistiken omfattar från och med statistikredovisningen 2012 antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, beräknad medelvårdtid, kön och DRG-vikt samt på landstings- och sjukhusnivå. Statistik för åren 1997 2011 och redovisade med samma variabler exklusive kön.. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2015, se bilaga 3. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas med den lägsta nivån sjukhusnivå. Pivottabellen finns även publicerad på Socialstyrelsens webbplats. Användningsområden för DRG DRG är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen (casemix) som gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tid eller att jämföra vården vid olika sjukhus eller landsting. Sjukhusens casemix anger hur svårt sjuka eller resurskrävande patienter är vid ett sjukhus i förhållande till andra sjukhus. Genom att använda en gemensam viktskala går det att jämföra sjukhusens casemixindex beräknat som antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdkontakter. DRG korrigerar för skillnader i sjukdomssvårighet och det är av stor betydelse vid alla former av jämförelser. Det betyder att ett sjukhus som har sjukare patienter än genomsnittet kan justera sina kostnader till genomsnittlig casemix. Att ta hänsyn till skillnader i sjukdomssvårighet ger således en mer rättvis jämförelse. DRG kan ingå som en del i styr- och ledningssystem. I verksamhetsuppföljningen kan DRG tillsammans med kostnadsdata, KPP-data, ge svar på vad som produceras och till vilken kostnad. I KPP kan resursförbrukningen följas upp för enskilda patienter, olika patientgrupper eller diagnosgrupper. DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 9

Det finns information om var kostnader uppstår i vården, till exempel vid röntgen, operation, IVA eller avdelning. Även skillnader i olika behandlingskostnader kan följas upp. Uppföljning kan göras av hur genomförda förändringar i vården fallit ut av förbättrings- och utvecklingsområden och behandlingspraxis kan identifieras. Att mäta vad man gör är en viktig del i det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Det kan bidra till att förbättra verksamheten och dessutom höja kvaliteten i sjukvårdens datakällor. Det bidrar till ett mer öppet informationsflöde om vårdens verksamhet och resultat. Eftersom DRG-systemet är konstruerat med beaktande av resursförbrukning, det vill säga kostnader, kan det också användas för att jämföra olika sjukhus avseende kostnadseffektivitet, så kallad benchmarking. Jämförelse kan göras över tid och mellan olika nivåer inom vården inom det egna landstinget eller med andra landsting. Svar kan ges på frågor som: Är vården tillräckligt kostnadseffektiv? Vad i vården är dyrare i förhållande till andra och varför? Hur arbetar vi i förhållande till andra? DRG-systemet mäter inte vårdkvalitet i sig själv men genom att knyta kvalitetsmått till DRG kan kvalitet mätas på ett överskådligt sätt jämfört med att mäta per diagnos. Några exempel på kvalitetsmått som kan knytas till DRG är: andel postoperativa infektioner andel återinläggningar andel reoperationer andel postoperativ mortalitet ytterfall i DRG andel fallskador vårdens följsamhet till nationella och regionala vårdprogram DRG används även som ett budgetinstrument vid planering av sjukvård. DRG kan då vara underlag för anslagstilldelning till sjukhusen eller underlag för sjukhusens interna budget. DRG är vanligt som del i ersättningssystem. I de landsting som tillämpar prestationsersättning istället för anslagsfördelning används DRG som debiteringsunderlag för utförd vård till sjukhus. Ersättningssystem består inte enbart av DRG utan en rad avtal och bestämmelser som reglerar ersättningen. DRG utgör normalt inte hela basen för ersättning, till exempel ersätter landstingen sina sjukhus genom en blandning av rörlig DRG-ersättning och fast anslagsersättning. Andelen rörlig ersättning varierar bland landstingen. Därutöver styr avtal utformningen av ersättningen. Användningen av DRG 2015 Samtliga landsting använder DRG i någon form inom den slutna vården. Användningen är något mindre inom den specialiserade öppenvården och minst används DRG inom psykiatri. I den slutna vården använder 17 av 21 landsting DRG för uppföljning av verksamheten och samtliga landsting för ersättning av utomlänsvård. DRG 10 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

används som budgetinstrument av 9 landsting och för ersättning inom det egna landstinget av 5 landsting. I den specialiserade öppenvården använder 16 landsting DRG för uppföljning av verksamheten, 13 landsting för ersättning av utomlänsvård. DRG används som budgetinstrument av 9 landsting och för ersättning inom det egna landstinget av 5 landstingen. Inom psykiatrin använder hälften landstingen DRG för uppföljning av verksamheten. Några få landsting använder DRG för budgetering och för ersättning av utomlänsvård. Endast ett landsting ersätter den egna verksamheten inom psykiatrin. Trenden går mot att allt färre landsting använder DRG för ersättning inom det egna landstinget. År 2015 använde 5 av 21 landsting DRG som del i ersättning av den egna vården inom slutenvård och specialiserad öppenvård. Som mest använde 10 av 21 landsting DRG som del i ersättning av den egna vården inom slutenvård år 2012. Utvecklingsarbete År 2012 introducerades den nya versionen av NordDRG. Den skiljer sig från tidigare NordDRG-versionen avseende en förbättrad möjlighet att beskriva patienternas komplikationer och comorbiditet. I den nya versionen har DRG delats upp i tre nivåer (mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat) mot tidigare två nivåer (komplicerat och ej komplicerat). För några DRG har även uppdelningen i barngrupper (1-17 år) och vuxengrupper ändrats från tidigare versioner. I övrigt är den nya versionen av NordDRG i princip oförändrad i förhållande till tidigare version. Hela systemet har numrerats om för att kunna hantera den nya strukturen. Från och med 2013 är den nya versionen av NordDRG den enda som utvecklas och uppdateras i Sverige. Logiken för den specialiserade öppenvården har utvecklats avseende läkarbesök genom att 128 nya DRG tillkommit år 2015 baserade på diagnosinformation. Socialstyrelsen har utvecklat ett beskrivningssystem för primärvård som finns färdigt för landstingen att använda från 2017. Det finns ett stort behov i verksamheten att kunna produktifiera och beskriva vad som görs i primärvården. I många landsting pågår utveckling av lokala beskrivningssystem för primärvård. Socialstyrelsen ambition har varit att skapa ett nationellt beskrivningssystem för att kunna jämföra vård nationellt samt även skapa ett system som gör det möjligt att följa patienten mellan olika vårdformer. Insamlingen av primärvårdsdata från landstingen är inte lagreglerad för Socialstyrelsen, vilket innebär att nationell DRG-statistik för primärvård inte kommer att kunna presenteras förrän frågan om insamlingen är löst. DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 11

Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på omfattar 1 372 278 vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år 2015. Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var 5 639 901 dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antalet vårdtillfällen analyserade i denna rapport 1 700 000 1 600 000 1 500 000 1 400 000 1 300 000 1 200 000 1 100 000 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Patientregistret Vårdtillfällen i rapporten Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 27 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen totalt och på kön per huvuddiagnoskategori. 12 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Tabell 1. Vårdtillfällen totalt och fördelat på män och kvinnor per MDC i patientregistret år 2015 MDC-text Vårdtillfällen Andel % Vårdtillfällen Män Andel % Vårdtillfällen Kvinnor Andel % 01 Sjukdomar i nervsystemet 113 384 8,26 58 932 9,49 54 452 7,25 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 11 220 0,82 5 975 0,96 5 245 0,70 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 49 317 3,59 25 130 4,05 24 187 3,22 04 Andningsorganens sjukdomar 114 542 8,35 58 391 9,40 56 151 7,48 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 207 797 15,14 119 591 19,25 88 206 11,74 06 Matsmältningsorganens sjukdomar 152 307 11,10 71 555 11,52 80 751 10,75 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 43 761 3,19 21 882 3,52 21 879 2,91 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 155 252 11,31 69 598 11,20 85 654 11,40 09 Sjukdomar i hud och underhud 34 230 2,49 16 959 2,73 17 271 2,30 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar 34 183 2,49 14 194 2,29 19 989 2,66 11 Sjukdomar i njure och urinvägar 73 471 5,35 44 291 7,13 29 180 3,88 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 15 891 1,16 15 891 2,56 0 0,00 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 23 488 1,71 0 0,00 23 488 3,13 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 142 147 10,36 0 0,00 142 147 18,93 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 19 663 1,43 11 117 1,79 8 546 1,14 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 15 063 1,10 6 832 1,10 8 231 1,10 23 410 1,71 12 710 2,05 10 700 1,42 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 35 911 2,62 19 752 3,18 16 159 2,15 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 17 051 1,24 9 572 1,54 7 479 1,00 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 28 130 2,05 13 396 2,16 14 734 1,96 22 Brännskador 1 022 0,07 674 0,11 348 0,05 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 34 176 2,49 16 271 2,62 17 905 2,38 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 1 711 0,12 1 096 0,18 615 0,08 30 Bröstkörtelsjukdomar 9 235 0,67 143 0,02 9 092 1,21 99 Ospecifik eller felaktig information 15 916 1,16 7 221 1,16 8 694 1,16 Totalt 1 372 278 621 173 45,27 751 103 54,73 Exkl. könsspecifika MDC 12, 13 och 14 1 190 750 605 282 50,83 585 468 49,17 Det MDC som hade flest vårdtillfällen år 2015 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar med 208 000 vårdtillfällen. Det motsvarade ca15 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. Antalet vårdtillfällen fördelade på män och kvinnor per MDC ger delvis en något annan bild av utnyttjandet av vården. Flest män får vård inom MDC 5 och i mycket högre utsträckning än bland kvinnor. Kvinnor vårdas oftast inom MDC 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid och därefter inom MDC 5. Enligt Tabell 1 står männen för 45 procent och kvinnorna för 55 procent av vårdtillfällena. Rensas materialet från vårdtillfällen i de könsspecifika MDC 12, 13 och 14 ser bilden av vårdutnyttjande mellan kvinnor och män DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 13

annorlunda ut. Då står männen för 51 procent och kvinnorna för 49 procent av vårdtillfällena. I tabell 2 visas medelvårdtiden per vårdtillfällen på landstingsnivå. Samtliga vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Medelvårdtiden för män och kvinnor ser ut att skilja sig åt men när de könsspecifika MDC 12, 13 och 14 exkluderas visar att medelvårdtiden ligger på samma nivå för män och kvinnor. Tabell 2. Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 2015 Landsting Medelvårdtid Totalt 2015 Medelvårdtid Män Medelvårdtid Kvinnor Stockholm 3,36 3,60 3,17 Uppsala 4,71 4,98 4,47 Södermanland 4,56 4,74 4,41 Östergötland 3,85 4,11 3,62 Jönköping 3,88 4,03 3,75 Kronoberg 4,35 4,47 4,25 Kalmar 3,56 3,68 3,45 Gotland 4,22 4,29 4,16 Blekinge 4,57 4,53 4,61 Skåne 4,45 4,66 4,27 Halland 3,93 4,15 3,75 Västra Götaland 4,52 4,73 4,35 Värmland 4,59 4,80 4,41 Örebro 4,47 4,71 4,28 Västmanland 4,37 4,52 4,25 Dalarna 3,53 3,63 3,44 Gävleborg 4,10 4,29 3,94 Västernorrland 4,06 4,33 3,83 Jämtland 4,42 4,64 4,24 Västerbotten 4,27 4,44 4,12 Norrbotten 4,69 4,77 4,62 Riket totalt 4,11 4,32 3,94 Exkl. könsspecifika MDC 12, 13, o 14 4,35 4,37 År 2015 hade landstinget i Stockholms läns landsting den kortaste medelvårdtiden med 3,4 dagar per vårdtillfälle, medan Uppsala och Norrbotten hade den längsta medelvårdtiden med 4,7 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men för kort medelvårdtid kan ha motsatt effekt. Det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdtiden, till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Organisationen av geriatrisk vård skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har tillexempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan de flesta andra landsting inkluderar geriatrisk vård under medicinklinikerna. Om de geriatriska klinikerna ingick i underlaget för Stockholm skulle medelvårdtiden öka till 4,2 dagar per pati- 14 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

ent. Fördelning av vården mellan slutenvård och öppenvård påverkar medelvårdtider i slutenvården. Tabell 3 ger en bild av sjukdomspanoramat med de 15 vanligaste sjukdomstillstånden i slutenvård. Den absolut vanligaste orsaken till att vårdas på sjukhus är för att föda barn vaginalt, med drygt 95 000 vårdtillfällen per år. Vanligt förekommande sjukdomstillstånd tillhör cirkulationsorganens sjukdomar som hjärtarytmier, bröstsmärtor och hjärtsvikt där män vårdas oftare än kvinnor. Buksmärtor och gastroenteriter samt lunginflammation är också vanligt förekommande. Det är vanligare att kvinnor vårdas för buksmärtor och gastroenteriter än män. Tabell 3. De 15 vanligaste sjukdomstillstånden 2015 i slutenvård. DRG DRG-text Antal vårdtillfällen Totalt 2015 Antal vårdtillfällen Män 2015 Antal vårdtillfällen Kvinnor 2015 P05A, P05C, P05E, P06N Vaginal förlossning 95 219 0 95 219 F47A, F47C, F47E, F49C, F49E Buksmärtor och gastroenteriter 63 481 25 571 37 910 D47A, D47C, D47E Lunginflammation 39 210 20 786 18 424 E65C, E65E Hjärtarytmier och överledningsstörningar 37 168 19 212 17 956 M40A, M40C, M40E Njur- och urinvägsinfektioner 29 284 14 006 15 278 E47A, E47C, E47E Hjärtsvikt och chock 28 232 15 923 12 309 A46A, A46C, A46E Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA 25 374 13 589 11 785 E68N Bröstsmärtor, ej angina pectoris 24 586 13 007 11 579 A56A, A56C, A56E Kramper och huvudvärk 23 898 11 618 12 280 P01A, P01C, P01E Kejsarsnitt 19 854 0 19 854 H02C, H02E Primär ledprotes i höft 19 758 7 904 11 854 C31C, C31E Balansproblem, yrsel 15 267 6 460 8 807 D46A, D46C, D46E Kroniska obstruktiva lungsjukdomar 14 429 6 073 8 356 Q15N - Q55N Nyfödda med problem 14 201 8 029 6 172 E40A, E40C, E40E, E41A, E41C, E41E Cirkulationssjukdomar med hjärtinfarkt 14 012 8 284 5 728 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 4 visas de 15 sjukhus som har flest respektive minst registrerade diagnoser per vårdtillfälle. En totaltabell över registrering av diagnoser för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 2. Materialet är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med vid tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen. DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 15

Tabell 4. Registrering av diagnoser per vårdtillfälle (vtf) för de 15 sjukhus med flest respektive minst antal diagnoser 2015 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Motala lasarett 3 543 4,18 5,44 68 Finspångs lasarett 588 7,20 5,11 78 Kalix sjukhus 2 933 5,56 4,97 71 Hässleholms sjukhus 5 791 4,59 4,81 72 Simrishamns sjukhus 871 6,62 4,80 77 Köpings lasarett 5 199 5,05 4,47 72 Oskarshamns sjukhus 4 297 4,14 4,42 71 Avesta lasarett 2 279 3,78 4,37 71 Sala lasarett 340 14,70 4,29 80 Piteå sjukhus 5 313 5,81 4,26 71 Hallands sjukhus 3 455 4,04 4,22 60 Enköpings lasarett 4 834 5,33 4,20 70 Hallands sjukhus Halmstad 21 649 3,76 4,15 55 Kiruna sjukhus 1 711 5,81 4,14 71 Värnamo sjukhus 10 345 4,05 4,14 60 Södra Älvsborgs sjukhus 29 233 4,47 2,63 58 Helsingborgs lasarett 31 111 4,24 2,60 55 Karlskoga lasarett 8 123 4,31 2,60 63 Södertälje sjukhus 10 419 3,22 2,58 58 Artro center Löwenströmska 4 947 3,37 2,55 35 Universitetssjukhuset Örebro 28 372 4,48 2,53 55 Visby lasarett 10 198 4,22 2,42 59 Ersta sjukhus 2 999 3,17 1,85 55 Nacka sjukhus 1 328 1,95 1,67 58 Elisabethkliniken 948 1,37 1,43 51 S:t Eriks sjukhus 1 629 2,13 1,33 61 Sophiahemmet 8 726 1,58 1,12 47 Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs 1 520 3,50 1,09 56 Löts Rehabiliteringscentrum 416 4,39 1,06 58 Ortopediska Huset 928 2,24 1,04 63 Totalt 1 372 278 4,11 3,22 57 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2015 var 3,22. Mellan år 2014 och 2015 ökade antalet koder per vårdtillfälle från 3,15 till 3,22 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,8 diagnoser per vårdtillfälle i genomsnitt. En generell iakttagelse är att sjukhus med fler diagnoser per vårdtillfälle har en högre genomsnittlig ålder på patienterna än vad sjukhus med färre diagnoser per patient har. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem [1]. Med den generellt ökade användningen av DRG är det svårt att se det mönstret och allt fler landsting överger 16 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

användningen av DRG som del i ersättningssystem. Förutsatt att kodningen är korrekt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRGgruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre [2]. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet [3]. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret 1997. Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök i specialiserad öppenvård med undantag för de besök som sker i primärvården 2. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 13,2 miljoner besök år 2015, huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 0,8 miljoner besök (6 procent) från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007, men de har funnits tillgängliga från år 2005. Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år 2006. Somatisk öppenvård De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för specialiserad öppenvård 2015. Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. Somatisk öppenvård i rapporten omfattar 11 406 418 vårdkontakter som registrerades i patientregistret år 2015. Vårdkontakter som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård, primärvård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Vårdkontakterna består av mottagningsbesök och dagsjukvård där dagsjukvården kan delas upp i dagendoskopi, dagmedicin och dagkirurgi. 2 FÖRESKRIVER MED STÖD AV 2 FÖRORDNINGEN (2013:35) OM PATIENTREGISTER HOS DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 17

Tabell 5. Fördelning av somatiska vårdkontakter i öppenvård per MDC år 2015 MDC-text Vårdkontakter i öppenvård Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Män* Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Kvinnor* Andel i % 01 Sjukdomar i nervsystemet 453 961 4,0 201 770 4,0 252 191 4,0 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 1 224 621 10,7 533 430 10,6 691 190 10,8 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 742 099 6,5 378 844 7,5 363 255 5,7 04 Andningsorganens sjukdomar 371 315 3,3 192 120 3,8 179 193 2,8 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 623 694 5,5 346 140 6,9 277 554 4,4 06 Matsmältningsorganens sjukdomar 852 102 7,5 374 714 7,4 477 387 7,5 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 114 819 1,0 56 860 1,1 57 959 0,9 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 1 652 562 14,5 747 139 14,8 905 423 14,2 09 Sjukdomar i hud och underhud 962 613 8,4 444 556 8,8 518 055 8,1 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar 318 370 2,8 142 477 2,8 175 893 2,8 11 Sjukdomar i njure och urinvägar 576 193 5,1 340 571 6,8 235 622 3,7 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 194 519 1,7 194 512 3,9 7 0,0 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 569 138 5,0 920 0,0 568 218 8,9 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 323 371 2,8 5 0,0 323 366 5,1 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 8 368 0,1 4 692 0,1 3 676 0,1 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 78 792 0,7 36 549 0,7 42 243 0,7 259 406 2,3 114 386 2,3 145 020 2,3 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 142 441 1,2 74 634 1,5 67 806 1,1 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 104 915 0,9 56 028 1,1 48 887 0,8 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 0,0 0,0 0,0 22 Brännskador 108 281 0,9 56 563 1,1 51 718 0,8 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 8 964 0,1 5 232 0,1 3 732 0,1 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 684 340 6,0 292 237 5,8 392 102 6,2 30 Bröstkörtelsjukdomar 132 0,0 74 0,0 58 0,0 40 Övergripande problem 94 284 0,8 2 754 0,1 91 530 1,4 50 Vårdgivarberoende grupper ÖV 304 070 2,7 139 414 2,8 164 655 2,6 99 Ospecifik eller felaktig information 633 048 5,5 294 860 5,9 338 179 5,3 Totalt 11 406 418 100,0 5 031 481 44,1 6 374 919 55,9 Exkl. könsspecifika MDC 12, 13 och 14 10 319 390 90,5 4 836 044 46,9 5 483 328 53,1 * Sammantaget saknade 18 vårdkontakter uppgift om kön Tabell 5 visar hur somatiska öppenvårdskontakter fördelar sig på olika MDC. De flesta öppenvårdskontakterna finns i MDC 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv med 14,5 procent och näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 11 procent av kontakterna. Fördelningen av vårdkontakter på MDC för kvinnor och män visar inga större skillnader utom för de könsspecifika MDC 12, 13 och 14. Rensat för vårdkontakter i dessa MDC står männen för 47 procent av de totala vårdkontaktern och kvinnorna för 53 procent av vårdkontakterna i öppenvård. 18 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Tabell 6. De 15 mest frekventa öppenvårds DRG år 2015 DRG DRG-text Antal vårdkontakter Totalt* 2015 Antal vårdkontakter Män 2015 Antal vårdkontakter Kvinnor 2015 B99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ögonregionen 755 376 324 940 430 435 W99O Övriga läkarbesök vid andra problem 648 403 279 181 369 221 Z70O Huvuddiagnos fattas,öppenvård 619 866 288 756 331 102 J99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i hud och underhud 519 401 209 501 309 898 O99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i kvinnliga könsorgan 410 046 0 410 046 F47O Läkarbesök vid buksmärtor och gastroenteriter, >17 år 296 390 92 940 203 450 H99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 209 684 92 358 117 326 H62O Läkarbesök vid symtom från muskulatur, ben och bindväv 201 243 88 348 112 895 C35O Läkarbesök vid infektioner i övre luftvägar och öron 193 509 98 599 94 910 P99O Övriga läkarbesök vid graviditet, förlossning och barnsängstid 168 847 0 168 847 H60O Läkarbesök vid medicinska ryggsjukdomar 164 689 76 041 88 648 C48O Läkarbesök vid andra sjukdomar i öra, näsa, mun & hals, >17 år 156 247 74 086 82 161 H66O Läkarbesök vid fraktur, stukning el luxation i överarm eller underben exkl fot, >17 år 155 138 81 166 73 972 B75O Ögondiagnostik med större undersökning, besök 146 449 63 760 82 689 H65O Läkarbesök vid fraktur, stukning el luxation i underarm, hand el fot 145 196 75 165 70 031 De 15 mest frekventa DRG i öppenvård 4 790 484 1 844 841 2 945 631 Total, öppenvårds DRG 11 406 418 5 031 481 6 374 919 *Ett antal vårdkontakter saknar uppgift om kön Av tabell 6 framgår att de 15 mest frekventa DRG i öppenvård i huvudsak omfattar övriga läkarbesök och står för 42 procent av vårdkontakterna i öppenvården. DRG Z70O Huvuddiagnos fattas, öppenvård har en allt för stor omfattning i öppenvården med 5,4 procent. Fler kvinnor än män behandlas i öppenvård, särskilt stor skillnad framstår för DRG F47O Läkarbesök vid buksmärtor och gastroenteriter, >17 år där närmare 70 procent är kvinnor, se tabell 6. Dagkirurgi År 2015 finns 652 000 dagkirurgiska vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattar 5,6 procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 7. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som finns rapporterade för motsvarande DRG i slutenvården. DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 19

Tabell 7. De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2015 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska vårdkontakter Totalt Antal dagkirurgiska vårdkontakter Män Antal dagkirurgiska vårdkontakter Kvinnor SV DRG Antal vtf i motsv SV DRG Andel dagkirugi jmf med vtf i SV B12Q J78O J77O B15O O15O H30O O29O C22O Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, öppenvård Övriga hudexcisioner och biopsier, öppenvård Hudexcisioner i huvud-halsregionen & andra större, öppenvård Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, öppenvård Operationer på tonsiller och adenoid, öppenvård 94463 38442 56021 B12N 329 99,7 92064 41951 50113 0 100,0 33671 16579 17092 0 100,0 21745 9316 12429 B15C, E 443 98,0 19423 0 19423 O15C, E 8969 68,4 19295 8840 10455 H30N 2996 86,6 15032 0 15032 O28C, E 267 98,3 14768 7795 6973 C22N 3469 81,0 H12O Andra knäoperationer, öppenvård 14603 8633 5970 A29O Operationer på karpaltunnel, öppenvård H13A,C, E 3248 81,8 12706 4205 8501 A29N 74 99,4 H14O Fotoperationer, öppenvård 12699 2829 9870 H14N 2036 86,2 F24O, F25O B11O Operationer av inguinala och femorala bråck, öppenvård Primära operationer på iris, öppenvård 11979 10759 1220 F23C, E 3295 78,4 10907 4838 6069 B11N 117 98,9 H41O Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och 10810 5137 5673 H41N 905 92,3 lår, öppenvård H28O Andra armoperationer, öppenvård 9710 5299 4411 H28N 5260 64,9 Totalt sett var grupperna för hudingrepp och hudexcisioner (DRG J77O, J78O) vanligaste dagkirurgiska åtgärder år 2015 med 125 735 besök. Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för dessa åtgärder. Den enskilt vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2015 var linsoperationer, öppenvård (DRG B12Q). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,7. Antalet dagkirurgiska vårdkontakter per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer dvs. medicinsk praxis. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Det har också påverkat behovet av vårdplatser i lansting. Tabell 8 visar graden av poliklinisering på landstingsnivå. 20 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Tabell 8. Poliklinisering som mått på antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2015 Landsting Antal dagkirurgiska vårdkontakter Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm 150 312 84 648 1,78 Uppsala 27 987 18 982 1,47 Södermanland 15 899 8 903 1,79 Östergötland 33 790 19 613 1,72 Jönköping 24 754 10 791 2,29 Kronoberg 9 846 5 061 1,95 Kalmar 15 735 9 159 1,72 Gotland 3 732 1 857 2,01 Blekinge 8 373 5 947 1,41 Skåne 95 288 47 415 2,01 Halland 16 966 9 857 1,72 Västra Götaland 76 815 55 316 1,39 Värmland 17 102 7 726 2,21 Örebro 21 755 10 198 2,13 Västmanland 14 244 7 195 1,98 Dalarna 14 436 8 886 1,62 Gävleborg 15 078 9 047 1,67 Västernorrland 12 856 6 300 2,04 Jämtland 6 059 4 241 1,43 Västerbotten 15 408 12 875 1,2 Norrbotten 12 796 7 406 1,73 Saknas 30 863 548 56,32 All 640 094 351 971 1,82 Vid jämförelse av dagkirurgiska vårdkontakter med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det 1,8 vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle. Flest dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle har med Jönköping 2,29, Värmland med 2,21 och Örebro med 2,13 vårdkontakter per vårdtillfälle. Minst antal vårdtillfälle per vårdkontakter har Västerbotten med 1,2 vårdkontakter. Det finns således stora skillnader mellan landstingen. Den genomförda utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av utvecklingen i Sverige. Vårdkonsumtion I diagram 2 visas hur vårdkonsumtionen ser ut per patient i öppen- och slutenvård per landsting. Antalet vårdtillfällen per patient varierar mellan 1,5 och 1,7, med ett genomsnitt av 1,6 vårdtillfällen per patient. Antalet besök per patient varierar mellan 2,5 till 3,6 besök. Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; det vill säga hur mycket vård patienter får per landsting och fördelningen mellan slutenvård och öp- DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 21

penvård. Det är en skillnad mellan 4,1 och 5,1 totala antalet vårdkontakter per patient i landstingen. Flest vårdkontakter per patient i somatisk vård har Stockholm och Gotland och minst antal vårdkontakter har Jämtland, Kronoberg och Södermanland. Till bilden ska läggas all den privata öppenvård som inte rapporterar till patientregistret (uppskattningsvis 1miljon besök). En stor del av den privata öppenvården är koncentrerad till Stockholmsområdet och därmed kan slutsatsen dras att Stockholm sannolikt har fler vårdkontakter per patient än vad som framgår i diagram 2. Diagram 2. Totalt antal vårdkontakter per patient uppdelat på antal vårdtillfällen per patient samt antalet besök i specialiserad öppenvård per patient 2015, åldersstandardiserade värden 6 5 4 3 2 1 0 VTF/patient Besök/patient Vårdkontakt/patient Diagrammet reser viktiga frågor om vårdpraxis i vården och tillgången till en jämlik hälso- och sjukvård. För att kunna mäta produktiviteten i respektive landsting behöver uppgifter om resursanvändning ställas i förhållande till antal vårdkontakter justerat för casemix. Ett landsting kan dock vara mer produktivt än ett annat utan att vara effektivt i relation till uppställda mål, själva måluppfyllelsen[4]. Det är uppenbart att patienter inte får lika mycket vård i landet beroende på var man är bosatt. Är förklaringen till ojämlikheten skillnader i sjuklighet, d v s casemix i DRG-systemet? Vid jämförelse mellan landstingens genomsnittliga casemix-index (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antal vårdkontaktet) finns skillnader. Men det förklarar inte skillnaderna för hur mycket vård patienterna konsumerar. Snarare tvärtom, eftersom det finns en negativ korrelation mellan antal vårdkontakter och casemix. Ett annat sätt att beskriva vårdkonsumtionen är att använda komplikationsoch comorbiditetsgrad i NordDRG-grupperarens slutenvård. Det finns tre nivåer i DRG, mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat i slutenvård. Mycket komplicerade grupper här kallade MCC omfattar 5,7 procent 22 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

av vårdtillfällena, komplicerade grupper (CC-grupper) omfattar 32,8 procent och de ej komplicerade grupperna (bas-grupper) omfattar 46 procent av vårdtillfällena år 2015. Det finns också DRG som inte är uppdelade i komplikationsnivåer och de omfattar cirka 16 procent av totala antalet vårdtillfällen. Skillnader av komplikationsgrad i DRG-utfallet mellan landstingen avgörs av skillnader i rapporteringen av diagnoser och åtgärder i sjukvården. Region Halland, Landstinget i Värmland och Landstinget Västmanlands har de högsta andelarna MCC och CC DRG med mellan 43-45 procent vardera. Lägst andel MCC och CC DRG har Gotlands kommun och Region Jämtland Härjedalen med omkring 33 procent. Andelen MCC-grupper har varit ganska jämnt fördelad mellan landstingen allt sedan införander år 2012 men har börjat divergera. Hög andel MCC och CC DRG anger fler resurskrävande patienter. Det finns ett positivt samband med högre genomsnittliga DRG-vikter. DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 23

Litteratur Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Systematisk förteckning. ICD-10-SE. Svensk version 2011. Socialstyrelsen 2011 Myren, K-J. Vårdkostnader 1996. DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Stockholm: 1998. (Spri rapport 474) Ludvigsson, J.F., Andersson, E., Ekbom, E. et al. (2011). External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health, 11(450):1 16. 24 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Referenser 1. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 2003;65(2):101-107 2. Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet. Socialstyrelsen 2013, Artikelnummer: 2013-3-10 3. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2014. Socialstyrelsen 2014. Artikelnummer: 2014-12-5 4. Handbok för effektivitetsanalyser För god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen 2013. Artikelnummer: 2013-3-12 5. Karlsson, Å. Serdén, L. Vårdkostnader 2015 för NordDRG - en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen. Sveriges kommuner och Landsting 2016. 6. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddokumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102:1530-1537 7. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2013:30) om uppgiftsskyldighet till patientregistret 8. Vägledning till NordDRG-se, version 2015, Socialstyrelsen 2014. 9. DRG-baserad definition av dagsjukvård 2015, Socialstyrelsen 2014. 10. DRG-användning i Sverige 2015, Socialstyrelsen 2016 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 25

Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Materialet i denna rapport är grupperat med version 2015 av NordDRG- SWE2015. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2015 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård 2015 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd 1 356 854 98,88 1 Huvuddiagnos saknas 12 361 0,90 2 Kön för patienten saknas 0 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 9 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 4 0,00 5 För hög ålder för aktuell diagnos 9 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 2 952 0,22 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 74 0,01 9 Annat fel 15 0,00 T Totalt 1 372 278 100,00 Som tabell A visar grupperades 98,9 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde ca 12 400 vårdtillfällen eller 0,9 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. 26 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Statistiken för specialiserad öppenvård har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. I öppenvården grupperas 94,5 procent på ett korrekt sätt med returkoden 0. Huvuddiagnos saknas är det mest förekommande felet och uppgår till ca 620 000 vårdkontakter motsvarande 5,4 procent. Tabell B Returkoder efter gruppering av öppenvård 2015 Kod Klartext Vårdkontakter Andel i procent 0 Grupperingen utförd 10 773 778 94,45 1 Huvuddiagnos saknas 619 866 5,43 2 Kön för patienten saknas 0 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 263 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 43 0,00 5 För hög ålder för aktuell diagnos 1 270 0,01 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 252 0,00 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 24 0,00 9 Annat fel 10 922 0,10 T Totalt 11 406 418 100,00 I rapporten presenteras vårdkontakter i den specialiserade öppenvården inklusive dagkirurgi från patientregistrets öppenvårdsdatabas, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. Dagsjukvård inkl. dagkirurgi beskrivs i DRGtermer enligt Socialstyrelsens definition baserad på DRG. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 27

Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2015 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Akademiska sjukhuset 48 444 4,67 3,51 53 Alingsås lasarett 7 265 5,11 3,20 69 Artro center Löwenströmska 4 947 3,37 2,55 35 Arvika sjukhus 5 086 4,70 3,65 70 Avesta lasarett 2 279 3,78 4,37 71 Blekingesjukhuset 22 209 4,57 3,37 61 Danderyds sjukhus 50 278 3,17 3,42 56 Elisabethkliniken 948 1,37 1,43 51 Enköpings lasarett 4 834 5,33 4,20 70 Ersta sjukhus 2 999 3,17 1,85 55 Falu lasarett 28 032 3,50 3,09 55 Finspångs lasarett 588 7,20 5,11 78 Gällivare sjukhus 4 220 4,70 3,05 62 Gävle sjukhus 23 858 4,22 3,11 59 Hallands sjukhus 3 455 4,04 4,22 60 Hallands sjukhus Halmstad 21 649 3,76 4,15 55 Hallands sjukhus Varberg 16 543 4,19 3,65 62 Helsingborgs lasarett 31 111 4,24 2,60 55 Huddinge sjukhus 40 668 3,84 3,49 50 Hudiksvalls sjukhus 11 790 3,93 3,11 58 Hässleholms sjukhus 5 791 4,59 4,81 72 Höglandssjukhuset 14 871 4,06 3,91 62 Kalix sjukhus 2 933 5,56 4,97 71 Karlskoga lasarett 8 123 4,31 2,60 63 Karlstads sjukhus 31 474 4,49 3,37 55 Karolinska sjukhuset 57 306 4,08 3,21 46 Kiruna sjukhus 1 711 5,81 4,14 71 Kristianstads sjukhus 22 655 4,45 3,08 55 Kullbergska sjukhuset 3 708 4,67 3,87 71 Kungsbacka sjukhus 930 4,71 3,08 65 Kungälvs sjukhus 9 539 4,62 4,00 66 Köpings lasarett 5 199 5,05 4,47 72 Landskrona lasarett 4 427 5,19 2,99 73 Lindesbergs lasarett 5 209 4,67 3,68 68 Ljungby lasarett 5 554 4,21 3,37 67 Lycksele lasarett 4 964 4,11 2,93 64 Länssjukhuset Kalmar 25 141 3,54 3,28 59 Löts Rehabiliteringscentrum 416 4,39 1,06 58 Mora lasarett 10 536 3,55 2,83 65 Motala lasarett 3 543 4,18 5,44 68 Mälarsjukhuset 20 014 5,06 3,45 56 28 DRG-STATISTIK 2015 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE