Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket
Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som resurs Förutsättningar för lokal energiförsörjning Förnybar energi kan ersätta fossil energi Rekreation och sociala värden Vattenrening och skydd mot översvämning Positiva miljöeffekter 2
Odlingslandskapet har förändrats Effektiviseringar Nya brukningsmetoder Mindre brukningshinder Större enheter Minskande mullhalter Minskande variation Utarmad mångfald Nedläggning av jordbruksmark 3
Biologisk mångfald Varierat landskap 4
Energigrödor är fleråriga Mindre insatsvaror Mindre markbearbetning Mer struktur Kontinuitet Mer variation 5
Fleråriga energigrödor i Sverige Salix Hybridasp Poppel Rörflen 6
Energigrödor ger ett rikare odlingslandskap 7
8
9
Flera små bättre än en stor 10
Gynna den blommande mångfalden Flera mindre odlingar är bättre än en stor Ogräsbekämpa försiktigt, gärna mekaniskt Så in blommor och gräs på vändtegarna Skörda och ogräsbekämpa olika odlingar olika år om du har flera 11
Gynna djurlivet i odlingslandskapet Skapa variation i landskapet - använd både han- och honsorter - skapa öar i slättlandskapet - variera skördeintervall Flera små är bättre än en stor Underlätta spridning - knyt ihop skogsområden - placera odlingen nära skogen 12
Knyt ihop skogsområden eller förstärk skogsområden 13
Gynna jaktbart vilt Skapa öar i slättlandskapet Välj goda sorter Locka ut viltet från skogen 14
Energiskogens pollen kan ge ökade skördar Pollen från hansorter av salix och andra växter i energiskogen ökar tillgången till mat för pollinatörer i jordbrukslandskapet 15
Fler tjänster med energigrödor 16
Energigrödor i arbetet med lokal vattenvård Mindre kväve tillförs Mer kväve tas upp Marken lämnas orörd Mindre ogräsbekämpning behövs 17
Energigrödor i arbetet med lokal vattenvård Vegetationsfilter för minskat näringsläckage En remsa med energigräs närmast vattnet kan bromsa ytavrinning För bort biomassan vid skörd 18
Vatten och näring i kretslopp Rening av avloppsvatten och slam Effektiv återföring av näringsämnen Billigt för reningsverken, lönsamt för bonden Inget läckage Lika effektivt som konventionell rening 19
Energiskogen skyddar Vindskydd Bullerskydd Växtskydd 20
Energigrödor som markförbättrare 21
Rening av förorenad mark Salix är bra på att ta upp olika föroreningar, bland annat tungmetaller. Poppel och hybridasp kan bryta ned vissa skadliga föreningar. Energigrödor kan användas för att stabilisera marken och minska läckaget av farliga ämnen. 22
Kadmiumhalter i svensk mark 23
Energigrödor ger kol i mark 24
Energigrödor i landskapet 25
Inför plantering av energiskog Lokalisering, samråd och investeringsstöd Projekt genomfört av: Martin Weih, Nils-Erik Nordh (SLU) Ida Norberg (JTI) Susanne Paulrud (SP) 26
Slättlandskap Ett stort, öppet landskap tolererar större energiskogsodlingar I samma landskap kan en mindre odling splittra upp landskapsbilden Utnyttja lågpunkter i landskapet Planera för läeffekter och avskärmning av ex kraftledningar och industribyggnader 28
Kulligt landskap I ett kulligt landskap placeras odlingen så att höjder och befintlig skog bildar skärm bakom Utnyttja lågpunkter för att bevara siktlinjen (obs frostrisk) Anpassa fältstorleken efter övriga omkringliggande fält Ju öppnare landskap desto större kan odlingen vara 29
Sprickdalsterräng Håll odlingarna små Odlingarna placeras vid foten av sluttningar, i lågpunkter eller vid skogskanter Undvik att placera odlingen mellan väg och eventuellt vattendrag Undvik att binda samman höjdryggar 30
Halvöppet skogslandskap Lägg odlingen nära skogskanten Undvik stora odlingar som är förmörkande, flera små är att föredra Bibehåll öppna ytor runt bebyggelse Överväg lågväxande energigrödor som rörflen 31
Planera för att maximera nyttor Placering Utformning Artval och landskap Sortval Skötsel Prioritering nytta/skördenivå Samverkan 32
Länkar till mer att läsa om energiskog i landskapet finns på Jordbruksverkets webb: http:///salix Och på JTI: webbplats finns SLU:s skrift om landskapsbilden: http://www.jti.se/index.php?page=energi-publikationer 32