Utökad provtagning Valören 1 och 2 Eskilstuna kommun

Valören 1 och 2

Valören 1 och 2 Beställare: 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Joakim Persson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm Sofia Lindblom Annelie Loberg Mark och grundvatten: Sofia Lindblom, Annelie Loberg, Caroline Jöngren Johanna Gjerstad Lindgren Grundvattenströmning: Elin Friberg Uppdragsnr: 104 31 05 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\31\1043105\5 arbetsmaterial\01 dokument\n\rapport\utökad provtagning valören 1 Sofia Lindblom, Annelie Loberg

Sammanfattning I samband med att fastigheterna Valören 1 och 2 i Eskilstuna tätort planläggs för nya ändamål har marktekniska undersökningar utförts i området. På Valören 1 planeras en tillbyggnation av byggnaden Myntverket varpå tingsrätten flyttar in. På Valören 2 finns idag en parkeringsplats men ytan planeras användas till bostäder. I maj 2014 utförde Norconsult AB en översiktlig markteknisk undersökning med kompletterande analyser. Höga metallhalter i jord som i två punkter översteg gränsen för farligt avfall kunde konstateras på både Valören 1 och 2. På Valören 1 återfanns även höga halter i ett grundvattenrör. I syfte att avgränsa föroreningen inleddes en utökad provtagning i oktober 2016 vilken presenteras i föreliggande rapport. Undersökningen omfattade provtagning av jord och grundvatten samt klassning av jordmassor inför tillbyggnationen av Myntverket. Därutöver gjordes även en bedömning av grundvattnets strömningsriktning på området. Jordprover togs med skruvborrning i 14 punkter och analyserades med avseende på metaller. I de punkter där höga halter påträffats vid den tidigare undersökningen utfördes även laktester. Ett nytt grundvattenrör installerades på Valören 1 i anslutning till den tidigare påträffade föroreningen och grundvatten analyserades i avseende på metaller. Vid jordprovtagningen påträffades halter över Naturvårdsverkets riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning (MKM) och Känslig Markanvändning (KM) med avseende på metaller (Naturvårdsverket, 2009). Dessa har främst återfunnits i anslutning till punkter där farligt avfall konstaterats i den tidigare undersökningen. Inga jordprover i föreliggande undersökning innehöll halter överstigande gränsen för farligt avfall. Utifrån analysresultatet har en klassning gjorts i ett rutnät om 10 x 10 meter i området för utbyggnad av Myntverket. I grundvattnet konstaterades en låg halt nickel enligt SGUs bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). Grundvattenströmningen bedömdes gå i nordostlig riktning inom området. Enligt miljöbalkens upplysningsskyldighet (10 kap 9 ) ska fastighetsägaren/- verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta gäller oavsett om området tidigare ansetts förorenat. Schakt av förorenad jord är en miljöfarlig verksamhet och är därför anmälningspliktigt. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas i god tid innan schaktarbeten påbörjas.

Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte... 1 2 Tidigare undersökning... 2 3 Riktvärden och tillståndsbedömning... 3 3.1 Jord... 3 3.2 Laktester... 4 3.3 Grundvatten... 4 4 Metodik -... 5 4.1 Provtagningsplan... 5 4.2 Utförd provtagning... 6 4.2.1 Jord... 6 4.2.2 Grundvatten... 7 5 Resultat undersökning... 8 5.1 Fältresultat... 8 5.1.1 Jord... 8 5.1.2 Grundvatten... 9 5.2 Analysresultat... 12 5.2.1 Jord... 12 5.2.2 Laktester... 15 5.2.3 Grundvatten... 15 Klassning av massor... 16 6 Slutsatser... 19 9 Referenser... 20 Bilaga 1 Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 3c Bilaga 3d Bilaga 3e Bilaga 4a Bilaga 4b Bilaga 4c Situations- och provtagningsplan Fältprotokoll jord Fältprotokoll grundvatten, inkl. tidigare undersökning Sammanställning analysresultat jord Sammanställning analysresultat jord laktester Sammanställning analysresultat grundvatten Sammanställning analysresultat jord från tidigare undersökningar Sammanställning analysresultat grundvatten från tidigare undersökningar Analysrapporter jord Analysrapporter laktester Analysrapporter grundvatten

1 (21) 1 Uppdrag och syfte Norconsult AB genomförde på uppdrag av en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Valören 1 och 2 i Eskilstuna kommun i maj 2016, (Norconsult AB, 2016a). Markundersökningen syftade till att utreda potentiella föroreningsförekomster inför en tillbyggnad av det gamla Myntverket på Valören 1 samt planläggandet av bostäder på Valören 2. I samband med undersökningen gjordes kompletterande analyser på jordprov för att avgränsa föroreningen i djupled samt erhålla en bättre bild av föroreningssituationen (Norconsult AB, 2016b). Resultat från markundersökningarna visade att fyllnadsmassor på området innehöll föroreningar i form av främst metaller. Halter över riktvärden för Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM) påträffades både på Valören 1 och Valören 2. I två provpunkter återfanns halter överstigande gränsvärden för farligt avfall med avseende på bly och zink, i de kompletterande analyserna var halterna dock endast över MKM. En utökad provtagning inleddes i oktober 2016 i syfte att avgränsa föroreningen i djup- och sidled kring de punkter där höga halter påträffats. Provtagningen syftade även till att klassa massor inför schaktning i samband med utbyggnationen av Myntverket. Nya prover togs på jord och grundvatten vilka analyserades med avseende på metaller. Därtill gjordes en bedömning av grundvattenströmningen på området. Resultaten från undersökningen presenteras i föreliggande rapport.

2 (21) 2 Tidigare undersökning Vid den övergripande miljötekniska markundersökningen i maj 2016 (Norconsult AB, 2016a) provtogs jord, asfalt och grundvatten. Jordprov togs med skruvborr i 17 punkter och analyserades med avseende på metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH-16), alifater, aromater samt bensen, etylbensen, toluen och xylen (BTEX). Asfaltsprover analyserades i två punkter med avseende på PAH-16. Grundvattenrör installerades i fyra punkter, men endast tre av rören hade tillgång till grundvatten som kunde provtas. Mätningar utfördes på grundvattennivåer och vattnet analyserades med avseende på metaller, PAH-16, alifater, aromater, BTEX och klorerade alifater. Vid undersökningen hittades främst föroreningar i form av metaller i halter över riktvärden för känslig markanvändning (KM) samt mindre känslig markanvändning (MKM), Figur 1 samt Bilaga 3d, Bilaga 3e. Den övergripande miljötekniska utredningen kompletterades därefter med ytterligare analyser på sparade jordprov i syfte att erhålla en bättre bild av föroreningsutbredningen. I provpunkt NC8 på Valören 1 överskreds gränsvärdet för farligt avfall med avseende på bly i lager 0,0-0,5 m under markytan (m u my). Jordprovet analyserades på nytt under de kompletterande analyserna varvid halter under farligt avfall men över MKM kunde konstateras. Vid de kompletterande analyserna påvisades föroreningar i NC8 ner till 0,8 m djup, därefter var halterna under riktvärdena för KM, Bilaga 3d. På Valören 2 överskreds riktvärden för MKM i provpunkt NC 10 och NC15 med avseende på zink och koppar. Vid de kompletterande analyserna gjordes analyser på fler djup i dessa punkter. I punkt NC10 återfanns halter av zink överskridande riktvärden för farligt avfall på 0,6-0,8 m under markytan, medan det på 1,0 1,5 m djup påvisades halter över KM för kobolt och nickel. I NC17 påvisades halter av koppar och bly överstigande riktvärden för KM i samtliga provtagna lager (0,2-1,1 m u my). PAH-16 i halter över KM konstaterades i punkt NC10 på 0,5-0,6 m djup och punkt NC14 på 0,7-1,0 m djup. Bilaga 3d. Vid grundvattenprovtagningen konstaterades höga metallhalter i provpunkt NC8. Röret var dock installerat i leran ovanför friktionsjorden och det är troligt att det provtagna vattnet härstammar från magasinet ovan leran vilket är direkt påverkat av fyllnadsmassorna. Grundvattnet i rör NC1 hade måttliga halter av nickel, i övrigt var alla halter under låg halt. I rör NC3 var samtliga provtagna ämnen under låg halt. Bilaga 3e.

3 (21) Samtliga asfaltsprover hade PAH-16-16 halter under 70 mg/kg och asfalten bedömdes därmed fri från stenkolstjära. Figur 1. Sammanställning av resultat av jordprover under den översiktliga marktekniska undersökningen samt de kompletterande analyserna. Observera att det är de högsta halterna som återfunnits i en punkt som visas i figuren, detaljerad information om halterna genom markprofilen finns i Bilaga 3d. 3 Riktvärden och tillståndsbedömning 3.1 Jord I föreliggande rapport jämförs resultaten av undersökningen med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009) samt med Avfall Sveriges gränsvärden för farligt avfall (Avfall Sverige, 2007). Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade på olika typer av markanvändande enligt följande:

4 (21) Känslig Markanvändning (KM) Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel nyttjas för bostäder, daghem och odling. De exponerade grupperna antas vara barn och vuxna som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM) Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske på ett visst avstånd från föroreningen. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas på objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och vuxna som vistas på området tillfälligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. Fastigheterna Valören 1 och 2 planläggs för olika verksamheter då tingsrätten ska inhysas på Valören 1 och bostäder byggas på Valören 2. Därav bör föroreningshalterna understiga riktvärden för MKM på Valören 1 respektive KM på Valören 2. 3.2 Laktester Laktesterna utvärderas utifrån Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering NFS 2004:10 (Naturvårdsverket, 2004). Resultatet från laktesterna jämförs med gränsvärden för vad som får tas emot på deponier för inert avfall, deponier för icke-farligt avfall samt deponier för farligt avfall. 3.3 Grundvatten För metaller i grundvattnet används SGUs bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). För dessa finns fem klasser, där klass 1 innebär mycket låg halt och klass 5 mycket hög halt. Haltgränserna är dels baserade på variationer i halter i landet och dels på riktvärden för dricksvatten från Livsmedelsverket. Halter motsvarande klass 5 innebär att vattnet är otjänligt som dricksvatten, medan vatten med halter motsvarande klass 4 eller lägre kan användas som dricksvatten. Den största risken för människor att exponeras för metaller i grundvatten är via intag. Därför görs här bedömningen att vatten som kan användas som dricksvatten inte heller på något annat sätt utgör en hälsorisk.

5 (21) 4 Metodik - 4.1 Provtagningsplan Vid den utökade provtagningen planerades jordprovtagning i 14 nya punkter samt installation av ytterligare ett grundvattenrör för kompletterande grundvattenprov. Provpunkterna placerades utifrån resultatet från den översiktliga markundersökningen med vissa justeringar efter befintliga hinder såsom t.ex. ledningar. Provpunkternas läge från tidigare- samt aktuell provtagning redovisas i Figur 2 samt Bilaga 1. Planområdesgränsen sammanfaller med undersökningsområdet och går utanför fastighetsgränsen för Valören 1 i nordväst. Figur 2. Provtagningsplan för den utökade provtagningen. De svarta markeringarna är nya provpunkter och de grå markeringarna visar punkter provtagna i den tidigare undersökningen samt kompletteringen. Ett nytt grundvattenrör planerades i punkt NC26.

6 (21) För att avgränsa de påträffade föroreningarna i NC8 och NC10 planerades ett nytt prov i vardera punkt samt ytterligare fyra nya punkter inom en radie av ca 5 m (NC18-NC21 respektive NC22-NC25). Prover planerades att tas med hjälp av borrbandvagn i intervaller om 0,5 m ned tills lera påträffas. Eftersom myntverket ska byggas ut åt söder placerades ytterligare fyra provpunkter inom området för schakt inför utbyggnaden (NC26-NC29). Proverna placerades inom ett rutnät om 10 x 10 m. Samtliga prover analyseras med avseende på metaller. Laktester samt analys av totalt organiskt kol (TOC) utfördes på prover tagna i NC8 och NC10. Därtill analyserades TOC i ytterligare två provpunkter. Vid den översiktliga markundersökningen påträffades höga metallhalter i grundvattenprovet från rör NC8, misstanken fanns dock att vatten påverkat av fyllnadsmassorna påverkat provtagningen. Därför planerades det att installera ett nytt grundvattenrör i NC26 vilket ligger strax norr om NC8. Röret installeras tillräckligt djupt så att filtret placeras i friktionsjorden under lerlagret. I samband med installationen planerades renspumpning av rör NC8 och NC26 med provtagning en vecka därefter. En bedömning av grundvattnets flödesriktning i området planerades även att genomföras. Flödesberäkningarna baseras på tillhandahållet material från beställaren avseende grundvattennivåer i området samt installerade grundvattenrör på de aktuella fastigheterna. 4.2 Utförd provtagning För skruvborrning samt installation av grundvattenrör anlitades Gaia Survey AB. Metallanalyser och laktest av jord har genomförts av det ackrediterade laboratoriet, ALS Scandinavia AB. Grundvattenprover har analyserats av det ackrediterade Laboratoriet Eurofins Environment Testing Sweden AB. 4.2.1 Jord Den utförda undersökningen omfattade störd jordprovtagning med skruvborr i 14 punkter ned till ca en meter under markytan i fyllnadsmassorna eller tills naturligt material påträffades alternativt till borrstopp. Jordprover togs som samlingsprov per borrad halvmeter. I punkt NC8 och NC10 föll materialet av borren varvid tillräckligt med material inte kunde erhållas från ett borrhål. Samlingsprov från tre olika borrhål nära respektive punkt slogs därför ihop. Samtliga utvalda jordprov analyserades med avseende på metaller. I punkt NC8, NC10, NC28 och NC29 analyserades även halten TOC.

7 (21) I punkter där halter över farligt avfall påträffades vid den tidigare undersökningen, NC10 och NC8, togs jordprov ut för laktester. Prov togs halvmetersvis ned till en meters djup och slogs sedan ihop till samlingsprov av laboratoriet. Laktesterna utfördes med skakförsök där L/S 10 analyserades och lakvattnet analyserades enligt NFS2004:10 med avseende på metaller, klor, flor, sulfat och DOC. Jordproverna förpackades i diffusionstäta påsar samt glasburkar, avsedda för analysändamål, inför transporten till laboratoriet. Prover som inte skickades in på analys sparades kylda för att vid behov skickas in för analys vid ett senare tillfälle. Utöver de nytagna jordproverna så analyserades fyra extraprov (NC4:2, NC5:4, NC7:1 och NC16:1) från den översiktliga marktekniska undersökningen. Detta gjordes för att komplettera underlaget till bedömningen av föroreningsutbredningen och klassningen av jordmassorna. 4.2.2 Grundvatten Ett grundvattenrör var planerat att installeras i provpunkt NC26. Vid provborrningen i punkten nåddes dock borrstopp på grund av block vid 2,2 m under markytan. Grundvattenröret installerades därför i punkt NC29. Grundvattenröret var av typen PEH- rör (63 mm) på totalt 4 meter med ett filter på en meter. Filtret placerades i friktionsjord under lerlagret och tillrinningen till röret var god. Inmätning av grundvattennivån genomfördes 6 timmar efter installation i NC29 samt i de övriga grundvattenrören på Valören 1 och 2. Därefter renspumpades det nya röret, NC29 samt grundvattenröret i NC8. Vattenprovtagning och ny inmätning av de stabiliserade grundvattennivåerna utfördes när de kemiska och fysikaliska förhållandena stabiliserat sig, ca en vecka efter installationen. Vid provtagningen omsattes vattnet i NC29 och NC8. Mycket lite vatten fanns vid tillfället i NC8 och tillräckligt med vatten till ett vattenprov kunde inte erhållas. Vattentillförseln till NC29 var däremot god och vattenprov togs därmed endast från NC29. Grundvattnet analyserades med avseende på metaller inklusive kvicksilver. Proven togs i av laboratoriet tillhandahållna provtagningskärl avsedda för metall samt kvicksilver analyser. Proverna förvarades i en kylbox med kylklampar vid transporten till laboratoriet.

8 (21) 5 Resultat undersökning 5.1 Fältresultat Fältprotokoll med resultat från fältanalyserna redovisas i Bilaga 2a och 2b. Provtagning av jord, installation samt renspumpning av grundvattenrör och grundvattennivåmätningar utfördes 2016-10-06. Omsättning och provtagning av grundvatten utfördes 2016-10-13. 5.1.1 Jord Den översta halvmetern ned till cirka en meter av jordlagret utgjordes huvudsakligen av fyllnadsmassor bestående av siltig sand med inslag av lera och sten. I några provpunkter påträffades även byggnadsrester som tegel, glas och aska. Fyllnadsmassorna underlagrades av torrskorpelera, därunder påträffades sandig morän från 2,5 m vid provpunkt NC29. I den södra delen av Valören 1, erhölls borrstopp vid 2,2 meters djup mot block/berg vid försök att sätta grundvattenrör vid provpunkten NC26. Borrstopp på grund av block inträffade även i provpunkterna NC23 vid en m, samt vid NC29 vid 4 m under markytan. Vid provtagning i punkt NC8 och NC10 föll material av borren varvid tillräckligt med material till både jordprov och laktester inte kunde samlas in. För att erhålla tillräckligt med material gjordes tre nya borrhål i nära anslutning till respektive punkt. Jorden som samlades in från de extra tre borrhålen slogs ihop till två samlingsprov, ett för NC8 och ett för NC10.

9 (21) 5.1.2 Grundvatten Grundvattenröret som planerades att installeras i NC26 flyttades till NC29 på grund av borrstopp på drygt 2 m under markytan och hindrade installationen av röret. Efter installationen mättes grundvattennivåerna in, Tabell 1, och vattnet omsattes i rör NC8 och NC29. I NC8 fanns mycket lite vatten och nivån var för låg för att mätas, endast 0,05 l kunde pumpas ur röret. Det är troligt att röret inte når ned till grundvattnet eller att dess filter sitter i ett svårgenomsläppligt lerlager. Nivåmätningen i NC17 är mycket osäker då grundvattenröret är i dåligt skick och markvatten tros kunna läcka in i röret ovanifrån, därför användes inte röret vid beräkning av grundvattenströmningen. Grundvattennivån mättes även i WSPs rör som står mycket nära NC8 på Valören 1. Vid mätningen noterades en stark, spritaktig doft från röret. Eftersom röret är gjort av järn togs inga vattenprover då de kan påverkas av järnet i röret. Grundvattennivån användes dock för att bedöma grundvattnets flödesriktning på området. Tabell 1. Grundvattennivåer vid omsättningen Grundvattenrör NC29 NC8 NC1 NC3 NC17 WSPs rör Grundvattenyta (m u my) 3,275-3,225 2,735 2,765 5,03 Grundvattenyta (m ö h) +11,63 - +11,18 +11,17 +11,74 +11,73 Botten grundvattenrör (m ö h) +10,9 +11,86 +11,16 +11,15 +11,73 +10,78 Provtagningen utfördes en vecka efter att installationen av det nya grundvattenröret och omsättningen genomförts. Vid provtagning av NC29 noterades grundvattennivån på 3,335 m under markytan (+11,565 m ö h). I NC8 var däremot grundvattennivån för låg för att mätas och endast 7 ml kunde pumpas upp ur röret vilket var för lite för att kunna göra en metallanalys. Således analyserades endast vatten från rör NC29. Under omsättningen och provtagningen noterades inga avvikande lukter, färger eller liknande.

10 (21) Grundvattnets flödesriktning bedömdes utifrån lodningar av grundvattennivåer för grundvattenrör NC1, NC3, NC29 och WSPs rör redovisade i Tabell 1. Grundvattnets flödesriktning bedöms vara i nord-nordostlig riktning inom fastigheten Valören 1 och 2, Figur 3. Figur 3. Bedömda flödesriktning av grundvatten inom fastigheten Valören 1 och 2. Bedömd flödesriktning är nord-nordostlig. Mätdata och underlagskarta från Norconsult AB.

11 (21) Norr och öster om fastigheten Valören 1 och 2 är grundvattennivåer mätta med hjälp av tryckgivare i grundvattenrör som är installerade i friktionsjorden. Grundvattennivåerna är mätta under 1977-2001 och medelnivåer är angivna i underlagsmaterialet. Grundvattenrören sitter i friktionsjord. En grov bedömning är att flödesriktningen är nord-nordostlig för hela området, Figur 4. Att endast en grov bedömning kunnat göras beror på att det är svårt att bedöma hur grundvattennivåerna påverkas av åns vattennivåer samt att medelvärden inte är representativa för årstidsvariationer och fluktuationer av åns vattennivåer. Det är också okänt om det finns flera olika grundvattenmagasin som kan påverkas av fluktuationer i åns ytvattennivå. Figur 4. Bedömda flödesriktningar för grundvatten i området kring fastigheterna Valören 1 och 2. Flödesriktningen bedöms vara nord-nordostlig. Underlagskarta från Eskilstuna kommun.

12 (21) 5.2 Analysresultat Totalt analyserades jordprover från 14 punkter på området, laktester utfördes i punkterna NC8 och NC10 och ett grundvattenprov togs från NC29. Jordproverna skickades till det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia AB, för metall och TOC analys samt för laktesterna. Grundvattenprovet filtrerades och analyserades med avseende på metaller inklusive kvicksilver av det ackrediterade laboratoriet Eurofins. En detaljerad sammanställning av resultatet från jordanalysen, laktesterna samt grundvattenprovtagningen kan utläsas i Bilaga 3a, Bilaga 3b respektive Bilaga 3c. För laboratoriernas analysrapporter se Bilaga 4a, Bilaga 4b, samt Bilaga 4c. 5.2.1 Jord I provpunkt NC8 återfanns halter av bly över gränsvärdet för MKM i samtliga analyserade lager (0,0-1,0 m under markytan). Blyhalten var i samma storleksordning som konstaterats under den kompletterande undersökningen och därmed lägre än den som återfanns under den översiktliga marktekniska undersökningen då halten översteg gränsen för farligt avfall. Vidare överstegs även gränsvärden för KM i samtliga jordlager med avseende på kvicksilver och zink, dock låg halterna under MKM I anslutning till NC8 konstaterades halter över MKM med avseende på zink, bly och koppar i punkt NC19 och NC18 i samtliga analyserade lager (0,0-0,5, 0,5-1,0 m under markytan). Halter för KM överskreds med avseende på bly, zink, koppar, kvicksilver och kobolt i punkterna NC20, NC21, NC26 och NC28 på 0,0-0,5 m u my samt i punkterna NC26 och NC27 på djupet 0,5-1,0 m u my, Figur 3 och Figur 4. I provpunkt NC10, vilken är placerad i området för planerad bostadsbebyggelse påträffades zinkhalter över MKM i samtliga analyserade lager (0,0-0,5, 0,5-1,0 m under markytan). Halterna var lägre än de som påvisats under de tidigare undersökningarna och översteg inte gränsen för farligt avfall. I lager 0,5-1,0 m under markytan konstaterades halter över KM med avseende på bly och koppar. I provpunkter i anslutning till NC10 överskreds gränsvärdet för MKM med avseende på zink i punkt NC24 på 0,5-1,0 m u my. Gränsvärden för KM överskreds i punkt NC23, NC24 och NC25 på 0,0-0,5 m u my samt i punkterna NC22 och NC25 på djupet 0,5-1,0 m u my med avseende på zink, bly, kvicksilver, koppar och kadmium, Figur 5 och Figur 6.

13 (21) Det var endast i provpunkt NC29 som metallhalterna understeg gränsvärdet för KM i samtliga analyserade lager. En detaljerad sammanställning av resultatet från jordproverna redovisas i Bilaga 3a. Bland de extra prover från den översiktliga marktekniska undersökningen (NC4:2, NC5:4, NC7:1 och NC16:1) som analyserades uppmättes en blyhalt i NC7:1 som översteg riktvärdet för KM. I övriga prov var de uppmätta metallhalterna under gränsen för KM.

14 (21) Figur 5. Halter i jordprover tagna 0,0-0,5 meter under markytan (m u my). Figur 6. Halter i jordprover tagna 0,5-1,0 meter under markytan (m u my)

15 (21) 5.2.2 Laktester Laktestet från NC8 visade att avfallet kan läggas på en deponi för inert avfall. Samtliga analyserade halter var lägre än gränsvärden för inert avfall. I provpunkt NC10 översteg zinkhalten gränsen för inert avfall men inte för ickefarligt avfall. Därmed ska avfallet deponeras på en deponi för icke-farligt avfall. Ingen av proverna uppvisade halter som innebär att massorna ska deponeras som farligt avfall. En detaljerad sammanställning av resultatet från laktesterna kan utläsas i Bilaga 3b. 5.2.3 Grundvatten Vid grundvattenprovtagningen i punkt NC29 påvisades en låg halt av nickel enligt SGUs bedömningsgrunder för grundvatten. Halten kvicksilver understeg laboratoriets detektionsgräns för kvicksilver på 0,1 µg/l, men gränsen för hög halt går vid 0,05 µg/l så en lägre klassning kan inte konstateras. Klassningen för mycket hög halt är dock 1 µg/l vilket sammanfaller med gränsvärdet för tjänligt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 (Livsmedelsverket, 2011). I avseende på kvicksilver är halten således tillräckligt låg för att vattnet ska vara tjänligt som dricksvatten. De låga halterna i vattenprovet från NC29 indikerar att vattnet i NC8 påverkas av vatten från fyllnadsmassorna. En detaljerad sammanställning av resultatet från grundvattenprovtagningen kan utläsas i Bilaga 3c.

16 (21) Klassning av massor En klassning av jordmassorna som ska schaktas bort vid utbyggnationen av det gamla Myntverket på Valören 1 samt marken runt NC10 har genomförts, Figur 7 och Figur 8. Klassningen har utförts i rutor om 10 x 10 m på 0,0-0,5 m djup samt på 0,5-1,0 m djup under markytan. Rutorna har delats in i ett rutsystem där de namngetts A1, A2, A3 - J7, J8, J9. I rutor där prov saknas har de närmst angränsande halterna i sid- och djupled använts för att klassa marken. Försiktighetsprincipen har tillämpats och de högsta återfunna halterna var således styrande för att klassa jorden i dessa rutor. I rutor där klassningen baseras på resultatet från närliggande rutor är resultatet osäkert, men kan användas för att uppskatta hur stora volymer massor som bör schaktas bort vid utbyggnationen. Vid schaktningen rekommenderas dock kompletterande provtagning i de berörda rutorna A7, A9, C9, D9, E7 och E8 i båda de redovisade lagren, Figur 7 och Figur 8. När schaktning utförs rekommenderas att slutprover tas i schaktväggar för slutredovisning och eventuellt utökad schakt. I vissa schaktrutor har endast jordprov från det översta lagret analyserats då det underliggande materialet bestått av naturligt material, detta gäller provpunkterna NC3, NC6 och NC11. Under den tidigare undersökningen analyserades några prover endast med avseende på petroleumkolväten och PAH-16, eftersom det främst är metaller som hittats så bör resultaten från dessa prov inte användas för att klassa marken i avseende på föroreningar. Eftersom dessa prov redan var inskickade till laboratoriet och tiden de sparar proverna gått ut så kunde de inte analyseras med avseende på metaller i föreliggande undersökning. Därmed saknas analysresultat som kan användas för att klassa schaktrutorna från jordprov NC9 och NC1 i det översta lagret. Då jordprov inte analyserats för ett lager eller metallanalys saknas så markeras det med grå symboler i Figur 7 och Figur 8. I provpunkt NC8 (ruta E9) och NC10 (ruta F5) påvisades halter över gränsen för farligt avfall under den inledande översiktliga marktekniska undersökningen. Vid den kompletterande undersökningen samt den utökade provtagningen kunde dock endast halter över MKM konstateras. Laktesterna för berörda provpunkter visade inte att materialet behöver läggas på en deponi för farligt avfall. Bedömningen görs därför att rutorna E9 och F5 bör kunna klassas som MKM-FA massor beroende på deponi och dess villkor.

17 (21) Figur 7. Klassning av massor i lager 0,0-0,5 m under markytan. Analysresultat från samtliga jordprovtagningar är redovisade och utnyttjade i klassningen. Figur 7. Klassning av massor i lager 0,0-0,5 m under markytan. Analysresultat från samtliga jordprovtagningar är redovisade och utnyttjade i klassningen.

18 (21) Avgränsning av förorening Föroreningarna påvisades i högst halter runt provpunkt NC8 och NC10. I nordvästlig samt sydostlig riktning från NC8 sjunker halterna, i nordvästlig riktning är de under KM i flera rutor och föroreningen kan troligen avgränsas i denna riktning. Sydöst om NC8 finns en risk att föroreningen sträcker sig utanför fastighetsgränsen och kommer behöva lämnas som restförorening. Nordost-ost om NC10 har föroreningshalter överstigande riktvärden för KM och MKM påträffats inom Valören på både 0,0-0,5 m under markytan samt 0,5-1,0 meter under markytan. I den södra delen av fastigheten Valören 2 ligger halterna generellt under KM i lager 0,0-0,5 m under markytan men över KM i det underliggande lagret på 0,5-1,0 m under markytan i de provpunkter där analys är utförd, men endast tre provpunkter finns. Under den tidigare undersökningen har torrskorpeleran under fyllnadsmaterialet provtagits i tre punkter med avseende på metaller varvid halter över KM endast påträffades i punkt NC10 på djup 1-1,5 m u my. Ett prov vardera har även tagits på moränen respektive sanden under fyllnadsmaterialet och leran i avseende på petroleumkolväten och PAH-16, dessa prov innehöll båda halter under KM. Eftersom mycket få prover analyserats på det naturliga materialet kan föroreningen inte med säkerhet begränsas till fyllnadsmaterialet i djupled. För att kunna göra en bättre avgränsning av föroreningen i övriga delar av aktuellt område behöver ytterligare provtagning utföras. Alternativt kan miljökontroll utföras i fält i samband med markarbeten inför byggnation när sanering utförs.

19 (21) 6 Slutsatser Fyllnadsmassorna kan fortsatt bedömas ha ett heterogent föroreningsinnehåll då metallhalterna varierar både över området i djup och sidled och även inom samma prov vilket påvisats i omproven av NC8 samt NC10. Resultaten från den utökade undersökningen indikerar, likt tidigare undersökningar, att fyllnadsmassorna med framförallt inslag av byggnadsrester som tegel, trä eller aska etc. innehåller föroreningar över KM respektive MKM. Likt vid tidigare undersökningar påträffades halter över MKM i punkterna NC8 och NC10. I anslutning till punkterna återfanns därtill halter över MKM nordöst och sydöst om NC8 samt sydväst om NC10. Gränsvärdena överskreds i avseende på zink, bly och koppar. Gränsvärden för KM överskreds i avseende på zink, bly, koppar, kvicksilver, kadmium och kobolt. Enligt laktesterna är föroreningen i punkt NC8 (rutae9) inert och kan läggas på en deponi för inert avfall. Jord från NC10 (ruta F5) bör läggas på en deponi för icke farligt avfall. För att kunna göra en bättre avgränsning av föroreningen i övriga delar av aktuellt område behöver ytterligare provtagning utföras. Alternativt kan miljökontroll utföras i fält i samband med markarbeten inför byggnation när sanering utförs. Vid den översiktliga marktekniska undersökningen provtogs petroleumkolväten och PAH-16 varvid PAH-16 i halter över KM kunde konstateras i två provpunkter, NC10 och NC14. Petroleumkolväten har endast påvisats i punkt NC14 på 0,7-1,0 m djup, i övrigt ligger halterna under rapporteringsgränsen. Grundvattenprovet från NC29 innehöll låga metallhalter enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Vid provtagning av NC8 i tidigare undersökningar har höga metallhalter påvisats men vattnet tros då ha varit påverkat av fyllnadsmassorna ovan lerskiktet i markprofilen. Grundvattenströmningen på fastigheten och omgivande område bedöms röra sig i nordostlig riktning. Enligt miljöbalkens upplysningsskyldighet (10 kap 9 ) ska fastighetsägaren/- verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta gäller oavsett om området tidigare ansetts förorenat. Schakt av förorenad jord är en miljöfarlig verksamhet och är därför anmälningspliktigt. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas i god tid innan schaktarbeten påbörjas.

20 (21) 9 Referenser Avfall Sverige (2007) Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor rapport 2007:01. Malmö: Avfall Sverige. Livsmedelsverket (2011) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS: 2001:30, med ändringar LIVSFS 2005:10 (Omtryck), LIVSFS 2007:13, LIVSFS 2011:3 (Omtryck), LIVSFS 2013:4 och LIVSFS 2015:3. Naturvårdsverket (2009) Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976, reviderad juli 2016. Naturvårdsverket (2004) Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. NFS 2004:10. Norconsult (2016a) Översiktlig miljöteknisk markundersökning - Valören 1 och 2. Göteborg (2016-05-27). Norconsult (2016b) Kompletterande analyser Översiktlig miljöteknisk markundersökning Valören 1 och 2. Göteborg (2016-08-23) SGU (2013) Bedömningsgrunder för grundvatten rapport 2013:01. Uppsala: SGU. Svenska petroleum institutet (2012) Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. SPI

21 (21) Norconsult AB Miljö och Säkerhet Annelie Loberg annelie.loberg@norconsult.com Johanna Gjerstad Lindgren johanna.gjerstad@norconsult.com

Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm +46 (0)8-462 64 30 www.norconsult.se