%.0 Skolinspektionen Dnr 43-2017:5372 Karlstads kommun karlstadskommun@karlstad.se Hammarö kommun kommunkvhammaro.se för gymnasieskola efter tillsyn i Karlstads kommun och Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20
2(5) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Karlstads kommun och Hammarö kommun att senast den 23 november 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Karlstads kommun och Hammarö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Åtgärder - Huvudmännen ska se till att det vid gymnasieskolenhetema erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Bedömning Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Karlstads kommun och Hammarö kommun under våren 2018. Detta beslut avser huvudmännens samlade ansvarstagande, genom Karlstad-Hammarö gymnasienämnd, för utbildningen inom gymnasieskolan. Skolinspektionens tillsyn visar att kommunerna i flera avseenden har en välfungerande gymnasieutbildning som lever upp till författningarnas krav inom merparten av de granskade områdena. Tillsynen visar dock att det finns brister i hur studiehandledning på modersmål tillgodoses, vilket behöver åtgärdas för att alla elever ska få den utbildning som de har rätt till.
201 8-05-2 1 3(5) Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att alla elever som behöver studiehandledning på modersmålet inte får det. Det finns ett större behov av studiehandledning bland eleverna på gymnasieskolorna än vad huvudmännen kunnat erbjuda respektive gymnasieenhet så att rektorerna i sin tur ska kunna tillgodose elevernas behov av studiehandledning på modersmålet. Detta beror enligt huvudmännen bland annat på att det varit svårt att rekrytera studiehandledare som i tillräcklig grad har kunskaper i både ämne och språk, och att elevernas behov inte synliggjorts av rektorer och biträdande rektorer på gymnasieskolorna. Därtill kommer att studiehandledning på modersmål inte ges i den omfattning det behövs eftersom det enligt huvudmännen inte finns ekonomiska förutsättningar för detta. Inte heller har huvudmännen följt upp hur gymnasieskolorna organiserat och gett studiehandledning på modersmål. Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket istället för modersmålet Det finns nyanlända elever som inte ges studiehandledning på sitt modersmål. Enligt huvudmännens redovisning "Begäran om information inför regelbunden tillsyn" som inkom till Skolinspektionen den 4 december 2017 fanns då 252 nyanlända elever fördelat på introduktionsprogrammen språkintroduktion och individuellt val. Om det fanns nyanlända elever på nationella program framgår inte av dokumenten. Av de 252 eleverna med behov av studiehandledning på sitt modersmål tillsammans med elever på nationella gymnasieprogram som också har behov av studiehandledning på sitt modersmål, ges enligt dokumentet enskild studiehandledning på fem språk (arabiska, dan, norska, persiska och polska) till nio av eleverna. Rektorer från huvudmännens fyra gymnasieskolor uppger i intervju att det funnits tillfällen där det varit svårt att få tillgång till studiehandledning på modersmål utifrån det behov eleven har, både i form av språk- och ämneskunskaper. Elever ges därför inte alltid den studiehandledning på sitt modersmål som de har behov av och rätt till, enligt rektorerna. Vid intervju med representanter för förvaltningen och den politiska nämnden framgår att det på gymnasieskolorna finns ett större behov av studiehandledning på modersmålet än vad som ges och att det även finns elever som börjar på de nationella programmen som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål men som inte ges sådan handledning. Behovet av studiehandledning på modersmålet har enligt representanter för förvaltningen ökat de senaste åren och de säger att de är medvetna om att de behöver se över hur gymnasieskolorna organiserar och söker studiehandledning till de elever som är i behov av det. Elever får inte heller studiehandledning på sitt modersmål i den omfattning de är i behov av. Att elever inte alltid får den studiehandledning på sitt modersmål som de är i behov av beror enligt rektorerna på att det är svårt att få tag i studiehandelare som både har språk- och ämneskunskaper. Ytterligare orsaker är, enligt rektorerna, att
4(5) behovet inte alltid framkommer i åtgärdsprogram som biträdande rektorer ansvarar för att fatta beslut om och att det inte är ekonomiskt möjligt att ge studiehandledning på modersmålet inom ramen för undervisningen utan att det därför ges utanför ordinarie undervisning. Rektorerna säger också att det inte går att stötta upp med studiehandledning på modersmålet under stora delar av dagen utan stödet ges istället som punktinsatser. Dessutom så finns det både elever som är i behov av studiehandledning som inte får sitt behov tillgodosett men också elever som har större behov än de, vid tiden för tillsynen, får ta del av, säger rektorerna. Att elever måste gå ifrån ordinarie undervisning eller gå till "stödet" efter skoltid för att få studiehandledning på sitt modersmål innebär att eleverna inte är villiga att ta emot stödet, säger rektorerna. Det är också skillnad i hur man ger studiehandledning på modersmålet på skolorna, säger representanter från förvaltningen och den politiska nämnden. De säger vidare att hur skolorna ska arbeta pedagogiskt med denna typ av resurs är ett utvecklingsområde. Huvudmännen följer enligt rektorerna inte heller upp om eleverna får den studiehandledning på sitt modersmål som de är i behov av, mer än att det ingår i det generella ekonomiska stödet som ges till eleverna i samband med skolornas budgettilldelning. Representanter från förvaltningen och den politiska nämnden säger att eftersom det börjar bli fler och fler elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål på de nationella programmen så behöver studiehandledningen bli mer inbyggd i grundsystemet vad gäller budgettilldelningen och studiehandledningen kan inte längre enbart ligga utanför den ordinarie undervisningen eftersom det visat sig att eleverna inte alltid går till studiehandledningen under de förutsättningarna. Studiehandledning på gruppnivå räcker inte till för att tillgodose alla elevers behov av studiehandledning på sitt modersmål. Utöver studiehandledning för enskild elev redovisar huvudmannen i dokumentet "Begäran om information inför regelbunden tillsyn" att det finns språkstöd, det vill säga studiehandledning på gruppnivå, för elever att få i fem språk (arabiska, dan, somaliska, thailändska och tigrinja). Totalt erbjuds språkstöd under 36 timmar per vecka utanför ordinarie undervisning. Rektorerna säger i intervjun att det på skolorna finns något som kallas språkstöd, som innebär att en grupp elever får studiehandledning på modersmålet utanför ordinarie undervisning. Rektorerna säger att det finns stora elevgrupper som behöver studiehandledningen men att det under perioder inte finns "studiehandledningskompetens" att tillgå och att det är svårt för studiehandledaren att räcka till för hela elevgruppen. Motivering till föreläggande som ingripande Karlstads och Hammarö kommuners verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Karlstads kommun och Hammarö kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.
5 (5) Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Karlstads kommun och Hammarö kommun uppfyller författningarnas krav inom utveckling av utbildningen vid skolenheterna. På Skolinspektionens vägnar X Hans Larson Enhetschef Signerat av: Hans Larson X Annika Stenberg Föredragande/Utredare Signerat av: Annika Stenberg Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se. Bilagor Bilaga 1: Fakta om Karlstads kommun och Hammarö kommun
Bilaga 1 Dnr 43-2017:5372 Fakta om Karlstads kommun och Hammarö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Karlstads kommun och Hammarö kommun under våren 2018. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom gymnasieskolan. Karlstads kommun och Hammarö kommun samverkar sedan den 1 januari 2001 kring gymnasieutbildning, gymnasiesärskoleutbildning och vuxenutbildning i en gemensam nämnd kallad Karlstad-Hammarö gymnasienämnd. Huvudmän för verksamheten är både Karlstads kommun och Hammarö kommun vilket regleras i ett samverkansavtal. 1 (2) Karlstad-Hammarö gymnasienämnd har det övergripande ansvaret för gymnasieskolan i Karlstads och Hammarö kommuner. Huvudmännen bedriver all gymnasieutbildning vid fyra skolenheter i Karlstads kommun; Nobelgymnasiet, Sundstagymnasiet, Tingvallagymnasiet och Älvkullegymnasiet. Karlstad-Hammarö gymnasienämnd erbjuder utbildning på samtliga introduktionsprogram och alla nationella program utom industritekniska programmet och naturbruksprogrammet. Enligt uppgifter från huvudmannen den 4 december 2017 fanns det 3712 elever som går i de kommunala gymnasieskolorna. Måluppfyllelse Kunskapsresultat Enligt Skolverkets statistik var andelen elever läsåret 2016/17 som i de båda kommunerna fullföljde en gymnasieutbildning med en gymnasieexamen inom tre år 67 procent. Motsvarande siffra för riket var 65 procent. Andelen avgångselever som erhöll gymnasieexamen 2016/17 från ett nationellt program i Karlstad-Hammarö gymnasienämnds skolor var 75 procent (76 procent i riket). Till avgångselever räknas de elever som har gått ett helt nationellt program och har fått en examen eller ett studiebevis som visar att eleven blivit betygsatt (A-F) i kurser som minst omfattar 2500 kurspoäng. Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever samma läsår var 13,8, vilket är något lägre jämfört med riket där den genomsnittliga betygspoängen var 14,2. Läsåret 2016/17 var andelen elever på yrkesprogrammen som slutförde utbildningen inom tre år 66 procent. Motsvarande andel för riket var 71 procent. Andel avgångselever på yrkesprogram som erhöll yrkesexamen läsåret 2016/17 var 80 procent, där motsvarande siffra för riket var 87 procent. Andelen avgångselever från yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet var 31 procent (36 procent i riket) och den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever med examen från yrkesprogrammen var 13,4, vilket är något lägre jämfört med riket där den genomsnittliga betygspoängen var 13,5. Läsåret 2016/17 var andelen elever på de högskoleförberedande programmen som slutförde utbildningen inom tre år 78 procent. Motsvarande andel för riket var 76 procent. Andel avgångselever som erhöll gymnasieexamen från de högskoleförberedande programmen var 88 procent, vilket var i paritet med riket. Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever med examen från de högskoleförberedande programmen var 15,0 (riket 15,1).
Bilaga 2 Dnr 43-2017:5372 Resultat av arbetet med trygghet och studiero 2(2) I Skolinspektionens skolenkät som genomfördes under våren 2017 i alla huvudmännens gymnasieskolor bland eleverna i år 2 är andelen svarande 76 procent (966 av 1267 elever). På påståendet "jag känner mig trygg i skolan" svarar 90 procent av eleverna att det stämmer helt och hållet eller ganska bra. På påståendet "Jag har studiero på lektionerna" svarar 28 procent att det stämmer ganska dåligt eller inte alls. Under vårterminen 2017 genomfördes kommunens kund-brukarundersökning bland samtliga elever i år 1 på gymnasieskolorna i Karlstad, både enskilda och offentliga huvudmän. Totalt svarade 1418 elever på enkäten och resultatet mäts i indexvärden. Index per område är ett medelvärde per aktuellt frågeområde och mäts i skalan 0-5 (instämmer inte alls-instämmer helt). Indexvärdet för påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" är 4.6 och för påståendet "Det är arbetsro på lektionerna" 3,7.