Projektplan Cykelsommar Vad är det?

Projektplan Cykelsommar Vad är det? Cykelsommar är en aktivitet som riktas emot barn och unga, som syftar till att öka barns kunskap, förmåga och vilja att på egen hand transportera sig med cykel. Aktiviteten bidrar också till att öka föräldrarnas känsla av trygghet och tillförsikt för att deras barn kan hantera trafiksituationer och därmed ges större frihet i att ta sig fram själva. Aktiviteten tar mycket inspiration från Trollhättans projekt Cykelsommar, som utvecklat och genomfört en stor del av det föreslagna upplägget med goda resultat. Sammanfattningsvis går upplägget ut på att under några månader arrangera övningsdagar där barn får lära sig om trafik och cykling både teoretiskt och praktiskt, samt uppkörningstillfällen där de får demonstrera sina färdigheter och får ett cykelkörkort. Varför ska kommunen göra det? Trenden har under lång tid varit att föräldrar kör sina barn med bil i allt högre grad, framför allt till skolan, och att barnens möjligheter att själva ta sig runt i samhället därmed minskat. Detta trots att barn enligt många undersökningar gärna vill förflytta sig på egen hand. Förklaringarna varierar, men en viktig bidragande orsak är sannolikt att föräldrarna uppfattar trafiken, särskilt kring skolor, som farlig och därmed inte känner sig trygga i att låta barnen ta sig till skolan på egen hand. Detta blir en självförstärkande situation då allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn och därmed bidrar till att allt fler bilar rör sig runt skolan vid skoldagens början och slut. Kommuner kan här göra skillnad genom att stärka barnens kunskap och förmåga att hantera trafik och på så sätt lugna oroliga föräldrar samt öka barnens självtillit och självständighet i trafiken. Mål Nedan föreslås ett antal olika mål. De flesta mål anges med x-tal, där ni själva utifrån förutsättningar och omfattning bör sätta siffror. Lägg gärna till egna mål eller koppla de föreslagna till lokala planer och strategier för att få så stor användning för dem som möjligt. Alla mål är förslag och det går såklart bra att stryka de ni inte tycker passar. Tänk bara på att det är viktigt med uppföljningsbara mål för att mäta effekterna av insatsen. Aktivitetsmål X barn från Y olika områden i kommunen deltar i projektets olika aktiviteter X övningstillfällen genomförs för barnen X uppkörningstillfällen genomförs för barnen Beteendemål Projektet ger upphov till X inslag i media X % av deltagande barn genomför uppkörning och får ett cykelkörkort X % av deltagande barn har ökat sin kunskap om hur trafiken fungerar och känner sig säkrare i att ta sig fram själva Effektmål På sikt bidrar projektet till att fler barn i kommunen på egen hand tar sig till skola och fritidsaktiviteter

Målgrupp Projektet har två primära målgrupper och en sekundär. De primära målgrupperna är: Barn i åldersspannet 6-12 år boende i kommunen. Barnen är de vars förmåga att ta sig fram i trafiken ska stärkas och få övning i de färdigheter som de behöver för att bli goda framtida trafikanter. Barnens föräldrar. Det är viktigt att föräldrarna är en del av processen och ser sina barn stärka sina möjligheter till personlig mobilitet för att de ska våga låta dem ta sig fram själva. Föräldrarnas deltagande eller i alla fall medgivande är förstås också avgörande för barnens medverkan. Projektets sekundära målgrupp är: Lokalmedia. För att sprida positiva erfarenheter och väcka tankarna hos föräldrar (och barn) som inte själva hört talas om projektet är det viktigt att få till någon typ av spridning. Lokalmedia är ett bra verktyg här då de ofta är intresserade av att täcka uppseendeväckande aktiviteter i sin kommun. Genomförande Projekttiden är ungefär 6 månader, från vår till höst. Precis hur lång tid projektet tar är givetvis upp till utföraren och vad den vill uppnå, men så som beskrivet nedan skulle projektet börja i april och pågå till september. Genomförandet är uppdelat i aktiviteter, där de olika delarna i projektet beskrivs. Det är inga vattentäta skott mellan aktiviteterna, utan de flyter i mångt och mycket in i varandra. Aktiviteterna bör därför ses som en sammanhängande process snarare än strikt uppdelade pusselbitar. Aktivitetstitlarna följs av en parentes där föreslagen månad eller månader för utförande anges. Vissa aktiviteter är märkta som löpande, vilket innebär att de kan eller bör pågå under hela projekttiden. Viktigt att poängtera är att projektplanen är skriven i så generella ordalag som möjligt för att passa många olika kommuner. Tveka inte att justera den så att den passar just era förutsättningar så bra som möjligt och hjälper er uppnå era egna lokala mål. Det är fullt möjligt att genomföra projektet under andra tider än sommarlovet, som t ex på helger under våren eller tidig höst. Det finns dock mycket som talar för att genomföra just under sommarlovet dels är det en period då både barn och föräldrar har mycket ledig tid, dels är det lätt att informera genom skolorna i samband med information om andra fritidsaktiviteter samt skapar aktivitetsmöjligheter för barn som av olika skäl inte lämnar kommunen under lovet. Aktiviteter Aktivitet 1. Planering (april-maj) Aktiviteten omfattar det förberedande arbetet och planering av projektets insatser. I planeringen bör varje aktivitet gås igenom och förberedas. Lista alla tilltänkta övningsdagar, uppkörningstillfällen och eventuella andra externa aktiviteter ni vill utföra. Sätt preliminära datum för samtliga och deadlines för när förberedelserna för varje behöver vara klara för att skapa er en bild av vilka perioder som kommer kräva störst arbetsinsatser. Under planeringen är det viktigt att fundera över vilka aspekter kommunen vill fokusera på under övningsdagar och uppkörningstillfällen (se aktivitet 4 och 5). När ni planerat upplägget bör ni ha en

ganska tydlig bild över vilken utrustning som kommer behövas planera eventuella inköp i god tid. Se aktivitet 3, material, för en lista över förslag till material för övningstillfällen och uppkörningar. I planeringen av vilka områden som övningsdagarna ska genomföras i är det önskvärt att få till en bra blandning av områden med olika social och ekonomisk bakgrund. Försök gärna planera så att det vid varje uppkörningstillfälle blir en divers grupp barn från områden med olika karaktär och socioekonomiska förutsättningar. Andra saker som är viktiga att tänka på är att undersöka hur antalet barn i lämpligt åldersspann som bor i de tilltänkta områdena och att se till att det finns en lämplig plats att hålla övningsdagarna på dit så många som möjligt har kort väg för att nå. Ta också fram en kommunikationsplan (se aktivitet 2) för projektet. Fördela ansvaret för de olika uppgifterna när planeringen är klar och ni har en tydlig bild över vad som behöver göras. Aktivitet 2. Kommunikation (löpande) Kommunikationen i projektet har två huvudsyften. Den ska dels marknadsföra projektet, och därmed säkerställa att ni får deltagare, och dels sprida erfarenheter till målgruppen i vidare bemärkelse för att förstärka insatsens effekt. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunikationen bör en enklare kommunikationsplan tas fram I början av projektet. Den beskriver målgrupperna, vilka insatser som planeras och hur de når sina respektive målgrupper, samt när i tiden de ska utföras. Ta gärna hjälp av någon av kommunens kommunikatörer för att få en så bra och effektiv kommunikationsplan som möjligt. De konkreta åtgärderna bör baseras på de lokala förutsättningarna, så fundera vad ni tror fungerar bra i just er kommun. Några förslag för marknadsföring är att t ex lämna informationsmaterial i samband med information om sommarlovsaktiviteter i skolorna, tidningsannonser i lokaltidningen och informationsblad på eller nära platser barn besöker, som bibliotek, lekplatser, simbad med mera. Kommunens hemsida och Facebook är kanaler som också kan användas. Ytterligare ett tips för att nå ut är att skicka brev till alla hushåll i kommunen med barn mellan 6-12 år. Vad som fungerar bäst för att sprida resultatet kan också vara beroende av lokala förutsättningar, men sannolikt är ett av de bästa verktygen lokalmedia. En bra metod är att kontakta lokaltidningen tidigt, och se om de är intresserade av att följa projektet. Ifall de är intresserade kan ett bra upplägg vara att be dem skriva en artikel innan insatserna, en under tiden (kombinerat med besök på övningsdag eller uppkörningstillfälle) samt en sammanfattande artikel i efterhand. På så sätt får projektet hjälp med både marknadsföring och spridning. Positiv belysning i lokalmedia är ofta också bra för att öka politikernas intresse för frågorna. Aktivitet 3. Material Följande lista är förslag på saker som behövs för övningsbana och uppkörningstillfällen. Gå igenom listan efter ni planerat hur era övningstillfällen och uppkörningar ska se ut och se ifall ni behöver kompletterande material. För hinderbana till övningstillfällen och uppkörning behövs: Cyklar i passande storlekar. Det går givetvis att be barnen ha med sina egna cyklar, men tänk på att inte alla barn kanske har tillgång till en egen cykel, att information kan missuppfattas

och att några extra deltagare skulle kunna spontant ansluta så länge det finns cyklar att tillgå. Det behövs inte så många, tänk på att bara en person kan cykla på hinderbanan samtidigt. Hjälm för alla under 15 år. Diplom Lamineringsmaskin Material till hinderbana. Tänk på att mängden material varierar beroende på storlek och form på banan och vilka hinder ni vill ha. En eventuellt större och mer avancerad bana till uppkörningstillfället kräver också mer material. Små koner cirka Små runda koner Rep för att markera gränser Inplastade vägskyltar Stora koner Stopplinjer och linjer till övergångsställe Snedbräda Vippbräda Vägskyltar Skriv ut trafikmärken i färg på A3-papper och plasta in dem. Gör två hål i underkanten av skylten och träd igenom buntband som sedan fästs i hålen på stora koner. Stopplinje och linjer till övergångsställe Plastade in och tejpa ihop vita A4-papper. Brädhinder Snedbrädan görs av två träplankor som sågas och borras ihop som ett brett V, med två cirka 10 cm höga träklossar under som höjer upp brädan i mitten. Vippbrädan görs av en lång planka med en cirka 12 cm hög träkloss under som får brädan att vippa när någon cyklar över den. Övrigt Förutom detta behövs det eventuellt material till aktiviteter vid sidan av för att barn som väntar på sin tur att köra hinderbanan ska ha något att göra. Till uppkörningstillfällena där det kan komma många barn är det extra viktigt att vara förberedd, och det kan vara värt att till exempel hyra en hoppborg eller liknande underhållning. Tält är också bra att ha vid uppkörningstillfälle för att skydda material och ge en tydlig punkt människor kan vända sig till för att få information. Beachflaggor och liknande föremål kan också vara användbart. Aktivitet 3. Övningsdagar och uppkörningstillfällen (juni-september) Övningsdagarna består av ett inledande teoripass där övningsledarna pratar om trafikregler med barnen, visar några vanligare vägmärken, går igenom vilka delar som finns på en cykel och svarar på barnens frågor. Därefter får barnen börja cykla på teknikbanan. Förslag på vad denna ska innehålla är koner för slalomcykling, rörliga och/eller vinklade broar, skarpa svängar samt övergångsställen med stopplikt. Att sätta upp några av de vägmärken som visats under teorin och simulera de situationer de visar är också bra. Fråga gärna de föräldrar som är med att agera fotgängare vid övergångsställen eller på andra sätt hjälpa till med att göra teknikbanan mer levande. Fundera på vilka vägskyltar ni tycker är viktiga att lära ut ni hittar dem på http://www.transportstyrelsen.se/vagmarken.

Efter cyklingen blir det fikapaus. Avslutningsvis får barnen göra ett test med några fleralternativs frågor som låter dem visa vad de lärt sig. Allt som allt bör en barngrupp ta ungefär två timmar, och det kan vara en god idé att ha en lite tidigare och en lite senare tid på dagen för att ge så många som möjligt chansen att delta. Alla barn som deltar får ett diplom och bjuds in till ett uppkörningstillfälle. Hur många övningsdagar som bör genomföras beror på kommunens storlek, resurser och ambition, men bör åtminstone vara några stycken, cirka 4-5 för varje planerat uppkörningstillfälle. Det är viktigt att det genomförs tillräckligt många övningsdagar för att tillräckligt många barn ska komma till uppkörningstillfället, men inte så många att det riskerar att bli ohanterligt. Uppkörningstillfället är ett eller flera större event som lämpligtvis placeras någonstans centralt i kommunen. Upplägget är i princip som en av övningsdagarna, men räkna med mer besökare och deltagare. Ifall ni vill göra något extra med hinderbanan, t ex göra den större och med några fler hinder, så kan det vara bra för att skapa en lite annan känsla jämfört med övningstillfällena. Det bör däremot inte vara något krav att ha varit på ett övningstillfälle för att vara med, så se till att alla delarna som ingick i dem också ingår vid uppkörningstillfällena. Det är också bra att förbereda lite olika lekar och/eller aktiviteter eftersom att det beroende på hur många barn som kommer kan bli kö till hinderbanan. En hoppborg eller liknande kan vara ett bra kompliment. Att ha med informationsmaterial om cykling i kommunen som vuxna kan ta del av är också bra. Alla barn som deltar får efter genomförda aktiviteter ett eget cykelkörkort med bild och namn. Körkortsmallen finns att hämta på Hållbart resande västs sida där du hittade den här projektguiden. Fotografera varje barn, skriv in namn, samt skriv ut och laminera varje kort. Ifall ni har utrustningen på plats eller i närheten kan korten delas ut på plats, till exempel efter en fikapaus. I annat fall får de skickas i efterhand. Glöm då inte att ta barnens adresser. Aktivitet 5. Utvärdering (juni-september) Utvärderingen ska dels mäta måluppfyllnaden och dels vara en analys av hur projektet överlag har fungerat och motsvarat förväntningarna. I praktiken innebär detta att varje enskilt mål behöver knytas till en utvärderingsaktivitet. Att utvärdera övningstillfällen och uppkörningarna är också viktigt för att kunna justera aktiviteterna under projektets gång. Se därför till att utvärdera varje tillfälle och göra eventuella justeringar av upplägg och genomförande löpande under projektet. Lämpliga utvärderingsmetoder för exempelmålen i den här projektguiden: Aktivitetsmål X barn från Y olika områden i kommunen deltar i projektets olika aktiviteter o Räkna barn som deltar i övningsdagar och uppkörningstillfällen. Fråga barnen vilket område de bor i under övningsdagen. Fråga de barn som är med vid uppkörningstillfället om de var med på en övningsdag för att undvika att räkna dubbelt. Lämpligtvis tillfrågas de när de får sitt körkort. X övningstillfällen genomförs för barnen o Stäm av gentemot utfall X uppkörningstillfällen genomförs för barnen o Stäm av gentemot utfall

Beteendemål Projektet ger upphov till X inslag i media o Bevaka media och bokför alla inslag X % av deltagande barn genomför uppkörning och får ett cykelkörkort o Stäm av hur många barn som får körkort jämfört med det totala antalet deltagande X % av deltagande barn har ökat sin kunskap om hur trafiken fungerar och känner sig säkrare i att ta sig fram själva o Formulera två enkla frågor kring detta i teoriprovet och sammanställ Effektmål På sikt bidrar projektet till att fler barn i kommunen på egen hand tar sig till skola och fritidsaktiviteter o Inte möjligt att mäta då det är svårt att påvisa att ett enskilt projekt kan påverka en samhällstrend. Om statistik finns att tillgå är det däremot intressant att följa den åren efter projektet och se hur den utvecklas. Extra intressant blir det om projektet utförs flera år i rad. Aktivitet 6. Projektledning (löpande) Under projektledning ligger rapportskrivning, projektadministration, ekonomi- och personalfrågor samt eventuella övriga frågor som kan komma upp under projektets gång men inte täcks av andra projektaktiviteter. Resurskrav 1 Projektledare 1 Projektmedarbetare 1 Sommarjobbare Material till hinderbana för övningsdagar, uppkörningstillfällen och sidoaktiviteter Medel för att skicka brev, annonsera i lokalmedia, eventuell reklam på sociala medier