Brand scoopet. BRANDSKYDDS- KONTROLLER mittuppslaget NY LEDNINGSBIL 51-2280

Brand scoopet Nr 3/2015 BRANDSKYDDS- KONTROLLER mittuppslaget sida 5 NY LEDNINGSBIL 51-2280 En dag på LUNDBY sida 6 BESÖK REVINGE "På så vis skapar vi även en enklare hantering av återställning av materielen." sida 20 DESSUTOM Övningar Rådigt ingripande RiB CAFS Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning Nr 3/2015

FRÅN LEDNINGEN I DETTA NUMMER Räddningstjänstförbundet Storgöteborg kan inte passivt följa förändringarna utan måste ta sig an dessa utmaningar nu! Omslagsbilden Höghöjdsövning, 2015 Foto: Björn Wänström En aktiv höst framför oss 11 18 23 SOMMAREN 2015 har sakta men säkert gjort sitt uttåg! Inom den operativa verksamheten har det varit ett antal ansträngande och komplicerade händelser. Det har varit anlagda bränder, brand i större köpcentra samt en omfattande vindsbrand i ett hyreshus. Vi har också haft ett par komplexa tillsynsärenden angående boende i fastigheter som är inrättade för annan verksamhet. Förbundet har också under sommaren hanterat en arbetskonflikt avseende RiB-organisationen. DEN ORGANISATORISKA FÖRÄNDRINGEN börjar nu ge vissa goda resultat såsom mer tydlighet mellan avdelningar och chefer. Risken för att frågor och göranden hamnar "mellan stolarna" minskar successivt, vilket blir ännu bättre när en reviderad delegationsordning inom kort är klar. Dock återstår mer arbete beträffande gränssnitt inom de operativa ledningsfunktionerna såsom bland annat klargöranden av vissa strategiska frågor/ansvar mellan Operativ chef och Avdelningen för operativ ledning. RSG HAR UNDER HÖSTEN en febril aktivitet med både verksamhetsplanen för 2016 och handlingsprogrammet för 2016 2019. Verksamhetsplanen är den tredje förbundsövergripande planen i ordningen. Denna ska slutligen beslutas av styrelsen och fastställas av förbundsfullmäktige. Det kommande handlingsprogrammet är i sin utformning annorlunda än de tidigare. Det kommande är strikt avgränsat till Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO). Handlingsprogrammet kommer också att vara mer flexibelt samt beskriva de operativa förmågor som förbundet besitter. FÖRBUNDET HAR som tidigare nämnts i olika sammanhang ett sparbeting inför 2016. Vi har i budgetramen inte fått full täckning för kommande lönerevision samt att vi inte medges att debitera som brukligt medlemskommunerna för kostnaderna för drift och underhåll av signalhornen "viktigt meddelande till allmänheten" (VMA). Det är därför angeläget att de beslutade översynsprojekten inom exempelvis, båtförmåga, bemanning, "spetskompetenser", heltid RiB och värnverksamheten ger resultat. Dessa översynsprojekt har varit föremål för facklig samverkan samt varit föremål för information till styrelsen vid två tillfällen. Vi måste ta oss an nämnda områden inte bara på grund av sparbeting utan framför allt för att möta en omvärld i snabb förändring. Det är en realitet att befolkningsökningen inom RSG:s område är mycket kraftfull, allt mer förtätade och komplexa byggnationer, infrastruktursprojekt under och över marknivå, sociala spänningar som resulterar i social oro och mer extrema vädersituationer. Räddningstjänstförbundet Storgöteborg kan inte passivt följa förändringarna utan måste ta sig an dessa utmaningar nu! Att kommande resultat av översynsarbetet och de nämnda projekten kommer att påverka förbundet och dess anställda är såväl oundvikligt som nödvändigt. För tillfället går det inte att lämna mer eller bättre information. Vi kommer att hålla de fackliga organisationerna kontinuerligt informerade och vara lyhörda för synpunkter. I SKRIVANDE STUND reflekterar jag över hur snabbt samhällsförändringar sker med tanke på flyktingskatastrofen i Europa och hur RSG påverkas, primärt i det förebyggande arbetet. I denna föränderliga värld blir det givetvis påfrestningar på oss alla inom RSG, men på olika sätt. HÄROMDAGEN TOG JAG DEL AV en facklig skrivelse där inledningen beskrev att "stormen nalkas"! Kanske ligger något i detta påstående. Men om vi har initiativet, är kreativa och visar mod, är Anders Ekberg och jag övertygade om att vi klarar stormens utmaningar. Med tanke på Er professionalism, kompetens och vilja känner vi tillförsikt! Utbildning i brandsäkerhet för integration 4 Utbildning Ny ledningsbil: 51-2280 5 Teknik & Materiel En dag på Lundby 6 Sationsbesök Försök i Luleå: CAFS 8 Förmågeutveckling Taktika hašení a řezání 9 Skärsläckartaktik på olika språk Finaldags i Götapriset 10 Upphandling Besökare ifrån Nantes 11 MBU Brandskyddskontroller i egen regi 12 Enheten för Brandskyddskontroll Övning i Energihamnen 14 Samövning Vår verksamhet i den Södra skärgården 16 Räddningstjänst i Beredskap Introutbildning för RiB-personal 18 Räddningstjänst i Beredskap Hallå där! 19 Torbjörn Elvhäger, RiB Nytt andningsskydd 19 Teknik & Materiel Studieresa till Revinge 20 Utbildnings & Övningsenheten RIF 22 När vi gräver guld i USA Årets RIF:are 2014 Personal 23 Antar du utmaningen? TACK Pensionärer & 60-åringar Bästa sommarbilden utsedd Baksidan: Väldigt rådigt, Matilda Axelsson Lars Klevensparr Box 5204, 402 24 Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2. Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning. WEBB www.rsgbg.se E-POST brandscoopet@rsgbg.se NÄSTA MANUSSTOPP 30 oktober ANSVARIG UTGIVARE Carin Fhyr REDAKTÖR Anna Dyne LAYOUT Rickard Örtegren TRYCK Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB SYNPUNKTER PÅ BRANDSCOOPET? Maila synpunkter på tidningen till brandscoopet@rsgbg.se. Om du har tips på innehåll hör gärna av dig. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktören förbehåller sig rätten att avgöra om publicering ska ske och att korta insänt material. 341 769 3 2015 3

UTBILDNING TEKNIK & MATERIEL Utbildning i brandsäkerhet För integration Att komma till ett nytt land med ett nytt språk, ny kultur och nya människor kan vara en stor utmaning och väldigt påfrestande. Kommunen har därför ett samarbete med olika myndigheter där de hjälper nyanlända att komma in i det svenska samhället. Roy Bengtsson är en av de eldsjälar som hjälper till med projektet. Ny ledningsbil: 51-2280 RSG:s större ledningsfordon börjar bli till åren och ska bytas ut. Stabsenhet 2280 ersätts av ett nytt fordon, som får samma radionamn som sin föregångare. Text Per Nyqvist Foto Jonas Borgström Text & Foto Emilia Berntsson HAN HAR JOBBAT SOM BRANDMAN i Kungsbacka sedan 1989 men 2001 började han istället jobba förebyggande på stationen i Gårda. För ungefär sex år sedan startade Social resursförvaltning en enhet för samhällsorientering för de nyanlända flyktingarna som kommer hit till Göteborg. De får helt enkelt en introduktion till det svenska samhället och där ingår bland annat ett besök hos oss på Räddningstjänsten, säger Roy Bengtsson. Där får de till exempel lära sig hur det går till på en brandstation och om hur man bäst skyddar sig från brand och rök. NU HAR PROGRAMMET UTVECKLATS från att bara vara en del av enheten för samhällsorientering till att innefatta även ensamkommande flyktingbarn och SFI, alltså svenska för invandrare. Social resursförvaltning kommer till stationen ungefär åtta till tio gånger per termin, så det blir cirka 200-300 besökare. Besöken till de ensamkommande flyktingbarnen sker ungefär två gånger i veckan och även SFI-lektionerna rullar på kontinuerligt under året. DET ÄR TVÅ PERSONER på stationen i Gårda som jobbar med det här, det är då dels Roy Bengtsson men också Hans Tidlund så de hjälps åt för att göra det här till något lärorikt för både dem själva och för deltagarna. Programmet är ungefär tre timmar långt och man pratar om risker, tips och liknande för att öka medvetenheten om brandsäkerhet. Ett besök i vagnhallen brukar också hinnas med. Vi har fått väldigt fin respons från Social resursförvaltning och andra aktörer i övriga samhället som arbetar med det här så alla verkar väldigt nöjda med utbytet, berättar Roy Bengtsson. Och det gäller även deltagarna. Enligt en av klasserna som gjort en utvärdering av programmet så var det här det bästa studiebesöket med både bra upplägg och genomförande. I SVERIGE får vi med oss en viss medvetenhet redan från tidig ålder och i skolan men för vissa av de nyanlända är det inte alls lika självklart med brandrisker och säkerhet. Därför är det jätteviktigt att ha det här programmet, både för oss som samhälle men också för dem som individer såklart, säger Roy Bengtsson. Han anser att det är väl investerade pengar och att man borde satsa ännu mer på det här för det finns ett väldigt stort tryck och det är viktigt att vara medveten om det. En önskan hade varit att kunna utveckla det här till något större och försöka få folk inom organisationen att förstå hur viktigt det är med pro- grammet. Ett önskemål från en av klasserna är att få bygga på sina teoretiska kunskaper med en praktisk utbildning där man kanske får prova på att släcka en liten brand. Och kanske kan det vara ett alternativ för att utöka programmet? Det bästa med det här är den ökade förståelsen man får, dels för flyktingar men också för andra människor i stort. Man inser hur viktigt det är att inte stänga någon ute. Sedan är det kulturella utbytet naturligtvis väldigt roligt också, avslutar han HANS TIDLUND OCH ROY BENGTSSON ger nyanlända flyktingar en introduktion till svensk brandsäkerhet. GLADA ÖVER DEN NYA LEDNINGSBILEN Per Nyqvist, Lotta Molander, Martin Olsson x 2 (!) och Roger Samuelsson. I DAGSLÄGET ÄR PLANEN att kunna använda den gamla 2280 som reservfordon under en tid framöver. DET NYA FORDONET är byggt på en Mercedes Sprinter, en modell liknande Gårdas dykbil. Fordonet är utrustat för tre passagerare och ska kunna fungera som mobil ledningsplats i hela förbundet. I utgångsläget kommer fordonet vara bemannat med en Lolop samt tjänstgörande Insatschef. Inuti fordonet finns två operatörsplatser samt utrymme för att hålla en enkel samverkanskonferens för fyra personer. Utvändigt finns utrymme färdigställt för att skapa en ledningsplats vid bilens akter. Det finns även möjlighet att skapa utökat ledningsutrymme under markis med väggar, på sidan av bilen, för långvariga insatser vid till exempel skogsbrand. FORDONET HAR en teknisk IT-struktur som ska ge möjlighet att ta emot och sända data, ljud- och bildsekvenser samt i övrigt bistå räddningsledningens behov på platsen. I fordonets mast finns, förutom en väderstation, även en kamera för att kunna bevaka och dokumentera en olycka på avstånd. Fordonet har en teknisk IT-struktur som ska ge möjlighet att ta emot och sända data, ljudoch bildsekvenser FORDONET ÄR FRAMTAGET med hjälp av en projektgrupp, med kompetens från Operativ ledning och Tekniska avdelningen. Fordonet är byggt hos SAAB i Arboga 4 3 2015 3 2015 5

STATIONSBESÖK En dag på Lundby Huset är numera inte riktigt vad det varit tidigare, det har sågats, sprutats och krossats, allt för att man ska kunna vara redo för vilken situation som än kan dyka upp vid en utryckning. Planering, övningar, träning och underhåll. Precis som vanligt är det mycket som ska hinnas med mellan utryckningarna. KA:s journaliststuderande praktikant Emilia Berntsson besökte Lundby brandstation för att se hur en vanlig dag kan se ut. Text & Foto Emilia Berntsson ATT DAGARNA SOM BRANDMAN kan se väldigt olika ut är nog alla överens om, och till stor del verkar det vara just det som är charmen. Man går till jobbet och vet ungefär vad man ska göra men sedan är det dagens händelser som styr vad man faktiskt gör. Att ena dagen inte ha en enda utryckning och ha massor med tid till att kunna göra det man planerat för att nästa dag knappt ha tid att äta. Det är ju det som är spänningen med jobbet, att man inte riktigt vet hur dagen kommer se ut, säger Peter Olsson som är styrkeledare på Lundby brandstation. Tillgång till rivningsobjekt Ett visst schema finns det ändå för vad man ska hinna med under dagen och det försöker man hålla i så stor utsträckning det går, men hur väl man lyckas följa planeringen beror helt på hur många larm som kommer in under dagen. En sak som man försöker hinna med varje dag är någon typ av övning. Lundby brandstation har fått tillåtelse att använda några fastigheter som snart ska rivas, där har man hållit till under augusti och övat på olika situationer som kan uppstå. Det är ganska ovanligt att man har en riktig fastighet att öva på så det har varit lärorikt och uppskattat av de berörda brandmännen. Huset är numera inte riktigt vad det varit tidigare, det har sågats, sprutats och krossats, allt för att man ska kunna vara redo för vilken situation som än kan dyka upp vid en utryckning. Under vårt besök så var det skärsläckning som man skulle träna lite extra på så morgonen ägnades åt det. Rundvandring på stationen Väl tillbaka på stationen var det dags för träning på stationens gym och sedan vidare för lunch. Det blir en fortsatt ganska lugn eftermiddag med bara en utryckning till en trafikolycka så det hinns med både rundvandring och frågestund. Sängarna finns en trappa upp och tanken kommer fram; någon gång måste ju någon av råkat sova sig förbi ett larm? Jag skulle nog aldrig kunna göra det, lamporna tänds ju och det låter en hel del, men jag har hört rykten om att andra har gjort det, säger Henrik Ansund som varit vikarie på Lundby i sommar. Men att aldrig riktigt kunna slappna av, inte ens när man äter eller sover måste vara påfrestande eller? Man vänjer sig, säger Peter Olsson. Tack för besöket Lundby brandstation! Lundby brandstation har fått tillåtelse att använda några fastigheter som snart ska rivas så där har man hållit till under augusti och övat på olika situationer som kan uppstå. SKÄRSLÄKARÖVNING MED LAG 2 PÅ LUNDBY. Från vänster på uppställda bilden: Robert Andersson, Peter Olsson, Modi Ibrahim, Ulf Bengtsson, Erik Risne, Henrik Ansund och Benny Rehnlund. 6 3 2015 3 2015 7

FÖRMÅGEUTVECKLING Försök i Luleå: CAFS I juni deltog RSG:s organisation för förmågeutveckling i storskaliga släckförsök med tryckluftsskum (CAFS) på bensinbränder. Stefan Karlsson berättar mer. Text Stefan Karlsson Skärsläckartaktik. Eller som tjeckerna säger: Taktika hašení a řezání Vårt utbildningsmaterial Skärsläckartaktik har översatts till flera olika språk och används av flertalet räddningstjänster både i Sverige och utomlands. Brandscoopet pratade med Kristoffer Wahter som varit med och skapat Skärsläckartaktik. Text Brandscoopet FÖRSÖKEN GENOMFÖRDES i Luleå genom ett samarbete mellan flera räddningstjänster, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Luleå Tekniska Universitet (Brandingenjörsprogrammet) samt andra aktörer. De storskaliga försöken har föregåtts med ett flertal telefonmöten samt småskaliga försök på SP i Borås. Ger bredare kontaktnät Från förmågeutvecklingsorganisationen har personal från Avdelningen för operativ ledning, Insatsavdelningen och Avdelningen för verksamhets- och chefsstöd deltagit. Under de storskaliga försöken deltog Ola Folkesson, Stefan Karlsson, Urban Bomgren och Kristoffer Wahter. RSG:s personal var aktiva bla.a. genom att hålla föreläsningar, ingå i försökens säkerhetsledningen, ingå i tänd- och släckstyrkanoch att delta i dokumentationsuppföljningen. Därtill har kontaktnätet breddas i området brandsläckning av brandfarliga vätskor och gas. Väntat resultat På andra dagen av släckförsöken fick vi det resultat som vi hade förväntat oss av vår försökshypotes. Nu inväntar vi all data samt rapporten från LTU/SP. Dock har vi redan nu börjat fundera på ny taktik/metodik som kan användas i särskilda situationer RSG:s personal var aktiva bl.a.genom att hålla föreläsningar, ingå i försökens säkerhetsledningen, ingå i tändoch släckstyrkan och att delta i dokumentationsuppföljningen CAFS står för Compressed Air Foam System VAD ÄR SKÄRSLÄCKAR- TAKTIK? Det är ett utbildningsmaterial med taktiska inriktningar på hur byggnadsbränder kan hanteras. Fokus är på skärsläckaren men utbildningsmaterialet går även att använda för att diskutera andra metoder. Skärsläckartaktik innehåller fyra olika avsnitt, nämligen rumsbränder, konstruktionsbränder, bränder i vindar och yttertak samt bränder i lokaler med stora volymer. HUR KOM SKÄRSLÄCKARTAKTIK TILL? I samband med att vi skapade vår skärsläckarutbildning i slutet av 2013 så ansåg vi att det behövdes en taktikutbildning. Redan 2012 hade jag en idé på hur en sådan utbildning skulle kunna se ut, vilket vi förverkligade när vi startade vår egen operatörsutbildning. Idén fick jag när jag under en kortare period jobbade på Frölunda brandstation och insåg att brandmännen och styrkeledarna där hade en unik erfarenhet. Denna erfarenhet ville jag på något sätt sprida till övriga förbundet, vilket senare resulterade i att jag tillsammans med Frölundas personal skapade utbildningsmaterialet. UNIK ERFARENHET, HUR MENAR DU DÅ? Innan 2014 hade RSG bara en skärsläckare, som under ett drygt decennium var placerad på Frölunda brandstation. I och med att RSG enbart hade en skärsläckare kom den att användas som en resurs över hela förbundet. Detta medförde att Frölundas personal åkte på en massa larm och byggde upp en stor erfarenhet av dess användning vid främst byggnadsbränder. Det är denna erfarenhet som ligger till grund för utbildningsmaterialet. MEN VAD HÄNDE SEN, MED TANKE PÅ ATT DEN ÖVERSATTS TILL FLERA OLIKA SPRÅK? Ja, det är nästan ofattbart. Först så uppmärksammades skärsläckartaktik bland andra räddningstjänster i Sverige som ville ta del av detta utbildningsmaterial. Att dela med oss av vårt utbildningsmaterial är en självklarhet, kan RSG bidra till effektivare insatser samt att människoliv och egendom kan räddas så gör vi så klart det. Sedan hände något, utbildningsmaterialet uppmärksammades även utomlands och det kom förfrågningar om det var möjligt att göra översättningar, vilket vi tyckte var helt okej. Så på den vägen är det. HAR DU NÅGOT MER DU VILL TILLÄGGA? Att vi fortfarande har en lång väg att vandra innan vi har skapat allt det utbildningsmaterial som behövs för att motsvara Enheternas förmåga. Det är i sig ett evighetsprojekt och det känns som vi just har startat. Min erfarenhet är att det tar mycket tid att skapa bra utbildningsmaterial, därför känns det bra att vi har skapat förmågegrupperna som kommer bidra med att skapa nya produktioner. Inom RSG finns en oerhörd kompetens som vi förhoppningsvis kan fånga upp och skapa fler utbildningsmaterial likt skärsläckartaktik fast inom andra ämnen. Och vem vet, det kanske finns ett intresse av att översätta fler av våra framtida produktioner till andra språk FLERA SPRÅK Vårt utbildningsmaterial Skärsläckartaktik har översatts till flera olika språk och används av flertalet räddningstjänster både i Sverige och utomlands. Idag finns följande versioner: Svenska Skärsläckartaktik Engelska Cutting Extinguishing Tactic Holländska Cobra methode voor brandbestrijding Tyska Die Schneidlöschtatik Tjeckiska Tatika hašení a řezání Rumänska Tactici de stingere cu hidroperforare 8 3 2015 3 2015 9

UPPHANDLING MBU The Gothenburg Suit Finaldags i Götapriset Besökare ifrån Nantes RSG är en av sex finalister som är nominerade till Götapriset som delas ut till bästa utvecklingsprojekt inom offentligt finansierade verksamheter. RSG har tagit sig till final för sin kreativa upphandling av larmstället The Gothenburg Suit. Text Anna Dyne BRANDMÄNNEN UT- SÄTTS STÄNDIGT för faror i sin yrkesutövning och den senaste tiden har det därför varit mycket fokus på att skapa en renare arbetsplats på grund av de cancerogena riskerna till följd av partiklar och sot. Det nya larmstället är skalbart direkt på olycksplatsen och ger därmed brandmännen bättre skydd mot skadliga ämnen. Efter noggranna förstudier visste vi att 8500 kronor var ett skäligt pris för ett larmställ där det efter insats skulle gå att skala av sig det yttre skiktet. En referensgrupp renodlade kravställningen och tack vare bra förarbete kunde priset bestämmas och säljarna fick stå för kringkostnaderna, nu var det upp till dem att visa vad de kunde leverera, säger Katarina Appelqvist upphandlingschef på RSG. Ett tyskt, ett engelskt, ett svensk-tjeckiskt och ett danskt företag tog upp kampen om att utveckla det nya skalbara larmstället. De fyra företagen kom till Göteborg flera gånger under 2014. I nära samarbete med Räddningstjänsten Storgöteborg, utvecklades det optimala larmstället. Tillslut fick det danska företaget Viking i uppdrag att leverera det nya larmstället. Avtalet undertecknades i juni 2014 och deras innovativa ställ har redan prisats internationellt och på den europeiska marknaden frågas det allt oftare efter The Gothenburg suit. Det avskalbara stället är både säkrare och mer ekonomiskt, nu kan till exempel ett trasigt yttertyg ersättas utan att hela stället måste kasseras. Samtidigt gav upphandlingsprocessen nya intressanta erfarenheter. Jag tycker att man kan gå fram på det här sättet även i andra sammanhang. Genom att tala om vad vi ville åstadkomma överlät vi istället åt marknaden att med sin specialkunskap leverera ett resultat, säger Katarina Appelqvist. I augusti hade vi på Kortedala besök från den franska staden Nantes, med vilka vi har ett utbyte genom MBU. Tre franska ungdomar kom på besök för att lära sig mer om hur vi arbetar i RSG. Text Pompiers Kortedala deux équipes TILLSAMMANS MED tre MBU-ambassadörer från Östra Göteborg fick de prova på några av våra MBU-moment, såsom rökdykning, handbrandsläckare och brand i kläder. Språkbarriären överkoms snabbt och dagen var uppskattad av fransmännen som tyckte det var tuffa men roliga moment. SÅ VI KAN MED GOTT SAMVETE säga att vi lämnat en positiv bild av RSG till kontinenten. Au revoir et merci! FINALISTERNA 362 bidrag har nu blivit fem finalister: Framtidens patientmat,landstinget Västmanland, Gröna korset, Södra Älvsborgs sjukhus, Orka fullfölja, Trelleborgs kommun, Halmstads lådpedagogik, Halmstads kommun och Vi flyttar in, Oxelösunds kommun. Priset delas ut på kvalitetsmässans galakväll den 3 november i Göteborg. Vinnaren får motta en prischeck på 150 000 kronor samt en glasskulptur av den kände glaskonstnären Kjell Engman. 10 3 2015 3 2015 11

ENHETEN FÖR BRANDSKYDDSKONTROLL Brandskyddskontroller I egen regi Efter beslut i Förbundsfullmäktige ska RSG genomföra brandskyddskontrollerna i egen regi från och med januari 2016. RSG har även skrivit nya avtal med tre befintliga och en ny leverantör för sotning av rökkanaler och eldstäder samt rengöring av imkanaler i storkök. FÖRÄNDRINGEN GÖRS för att säkerställa rättssäkerheten och få bättre kontroll över dessa tjänster som RSG ansvarar för enlig LSO, säger Robert Olsson som är chef för den nystartade enheten för brandskyddskontroll och sotningstjänster (EBS) på RSG. Händelserik höst Under 2016 är målsättningen att det ska arbeta ungefär tolv till tretton brandskyddskontrollanter på EBS, en administratör, en enhetschef samt en biträdande enhetschef och eventuellt en specialist. I höst/vinter introduktionsutbildas de nyanställda på avdelningen. Det ska också driftsättas ett helt nytt IT-system (en modul i Daedalos), skapa rutiner, färdigställa elva nya fordon med utrustning (VW Caddy), informera allmänheten, organisera oss geografiskt, bara för att nämna några av höstens uppgifter. Att arbeta med utveckling innebär att skapa något som inte finns, i detta fall en enhet som bland annat ska producera 18 000 brandskyddskontroller per år med fakturor, tjänsteanteckningar och väldigt många förelägganden. Eftersom tidspilarna är korta och utmaningarna många, är det tur att EBS-teamet gillar utmaningar, säger Robert Olsson. Avtalsuppföljning Ett annat exempel på en ny arbetsuppgift är avtalsuppföljningen. För att upprätthålla Text Brandscoopet rättssäkerheten och kvaliteten på sotningstjänsterna behöver vi följa upp sotningsavtalen. Denna uppgift är numera lagstadgad i kommunallagen och så omfattande att biträdande enhetschefen Mikael Håkansson beräknas lägga runt 13 timmar/vecka på detta Att arbeta med utveckling innebär att skapa något som inte finns. NYTT UPPDRAG Rasmus Risedahl, Magnus Johansson och Robert Olsson planerar sitt nya uppdrag. Brandscoopet fick en pratstund med Magnus Johansson, nyanställd brandskyddskontrollant på den nya enheten för brandskyddskontroll (EBS) VAD ÄR DET DU BEDÖMER OCH ARBETAR UTI- FRÅN VID EN KONTROLL? Jag tittar på hur brandskyddet och brandrisken påverkas av sotbildning och beläggningar, om det finns skador på det tekniska utförandet, kollar temperatur, tryckförhållanden, täthet samt drift och skötsel. Fastighetsägaren ansvarar för brandsäkerheten både vid installationen och vid brukandet. Vid installationen fastställs brandskyddsnivån i anläggningen av bestämmelser i Boverkets Byggregler. I brukandet gäller Lagen om skydd mot olyckor. Då är det fastighetsägaren som enligt lag ska göra åtgärder för att hindra brand eller begränsa skador till följd av brand. HUR GÅR EN BRANDSKYDDSKONTROLL TILL? Jag använder besiktningskamera för invändig kontroll. Vid kontroll av dolda utrymmen använder jag videoscoop som är till hjälp för att till exempel kunna konstatera om anläggning utsatts för höga rökgastemperaturer eller om det finns brister i konstruktionen som kan medföra otätheter. Kontrollen kan även leda till fördjupad kontroll, som provning, temperaturmätning när anläggning är i drift eller en täthetsprovning. En särskild kontroll görs efter en skorstensbrand då skador som kan påverkar det fortsatta användandet kontrolleras. Om ett storkök utökar verksamheten med exempelvis större stekbord, fritös, kolgrill så påverkar det funktionen och dimensionering av ventilationssystemet och det i sin tur påverkar brandskyddet i form av mer fettansamlingar och andra förekommande beläggningar. Detta kan leda till en ökad risk för brand och spridning av brand i fastigheten. Då kontrollerar vi förändringar på det tekniska utförandet. BRANDSKYDDSKONTROLLEN ÄR EN DEL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET, HUR KAN DET AR- BETET UTVECKLAS? Vi ser en del möjligheter med att utveckla det förbyggande arbetet och att samarbeta med enheten för brandskydd och tillsyn. Det skulle kunna vara när det är förändringar i en verksamhet där exempelvis gasolanvändning eller kolgrillning inte har anmälts och som i allra högsta grad påverkar brandskyddet. Information till kökspersonal om brandrisker i samband med matlagning kan också vara en del av det förebyggande arbetet. Även information om brandskydd i hemmet är något vi kan utföra då vi vid brandskyddskontroll träffar villaägaren och utför kontrollen i hemmet. Jag är övertygad om att det finns många positiva effekter av att vår kompetens som brandskyddskontrollanter nu blivit en del i Räddningstjänsten Storgöteborg och framtiden får utvisa hur vi allra bäst drar nytta av detta Sotningens historia Det sägs att Sveriges första brandstadga tillkom redan på 1350-talet så sotarnas historia går långt tillbaka i tiden. Under den tiden utfördes sotningen dock av borgarna själva eller av deras tjänstefolk. Men på 1500-talet etablerades skorstensfejaren som yrkesman och i början av 1700-talet utfärdade Stockholm en officiell "förordning och taxa för skorstensfejare". Runt 1900-talets intåg började man organisera sig fackligt och 1918 bildades Svenska Skorstensfejeriarbetareförbundet som fanns ändå fram till 80-talet. Då övergick det till Svenska Kommunalarbetareförbundet. Förr användes till och med ett eget språk inom yrket som kallas för Knoparmoj, något som i allt större utsträckning dött ut. Man använde främst språket när man ville tala ostört men det bidrog också till en stor yrkesgemenskap mellan varandra. Knoparmoj Lanken kaffe Humlig rolig Bylingsmoj polisstation Dinka klocka Junka kasta vatten 12 3 2015 3 2015 13

SAMÖVNING Övning i Energihamnen Livräddning, produktutsläpp och släckning. Det är mycket som kan hända under utryckning till Energihamnen och det gäller att vara förberedd på det mesta. I början av september hade vi en övning i samarbete med Preem för att öva inför just detta. Text & Foto Emilia Berntsson NI LARMAS NU TILL OLJEHAMNEN där det har varit någon typ av explosion. Det är två skadade och produktutsläpp i invallningen men ännu ingen utvecklad brand. Ni åker på larmet nu. Med de orden startar övningsledare Klas Lu ppert dagens övning och skickar därmed iväg Lundby brandstation, med styrkeledare Martin Lindh i spetsen, som ska vara först på plats. Kort därefter larmas också insatsledare och insatschef samt Torslanda brandstation till platsen för att hjälpa till. Annan angreppsväg Redan dagen innan var just Klas Lu ppert och Martin Lindh på plats ute i Energihamnen för att planera hur man på bästa sätt skulle lägga upp övningen. Men det blir inte alltid riktigt som man planerat. Vi hade spånat lite innan om angreppsvägar, nu blev det en annan än det som vi hade pratat om men det tycker jag är bra. Då får vi hjälpas åt tillsammans med Preems personal och komma fram till rätt väg in med tanke på vinden och sådana dagsaktuella grejer, säger Martin Lindh. Och det är just det som var huvudsyftet med övningen, att prata och diskutera med personalen på plats för att på så sätt kunna få fram rätt resurser och göra det bästa av situationen. Och naturligtvis att få prova på situationen och se till att allting skulle fungera om det hade varit skarpt läge. Nöjd övningsledare Dagen flyter på bra och övningen går väldigt lugnt och metodiskt framåt. En sak i taget med tid för diskussion. Bara några timmar senare är det dags att plocka ihop och städa undan igen och Klas Lu ppert är nöjd med dagen. Jag är otroligt glad över att se det här engagemanget, både från Preem och från vår personal på Räddningstjänsten. Metod och teknik har fungerat bra, skadeplatsorganisationen också. Sedan har vi vissa saker som vi ska förbättra och förfina men i det stora hela är jag väldigt nöjd, avslutar han Och det är just det som var huvudsyftet med övningen, att prata och diskutera med personalen på plats för att på så sätt kunna få fram rätt resurser och göra det bästa av situationen. ÖGONBLICKBILDER Modi Ibrahim avvaktar vidare instruktioner. Peter Carlsson i livlig diskussion med Robert Andersson. Eive Almroth, Lars Magnusson och P-A Lindfeldt samverkar vid ledningsplats. GENOMGÅNG Övningsledare Klas Lu ppert går igenom ett övningsmoment med några av deltagarna 14 3 2015 3 2015 15

RÄDDNINGSTJÄNST I BEREDSKAP Vår verksamhet i den Södra skärgården De flesta invånare vet att RSG ansvarar för Räddningstjänsten i Göteborgs Södra skärgård, men att verksamheten bygger mer på beredskap. Här kan du läsa mer om beredskapen och händelser de senaste åren. Text Kristoffer Wahter Asperö Brännö Vrångö Torslanda GÖTEBORG Styrsö/ Donsö Lundby Gårda Frölunda Köpstadsö Asperö Brännö Vrångö Kortedala PARTILLE Mölndal Öjersjö Mölnlycke MÖLNDAL Lindome Torslanda Kungsbacka KUNGSBACKA Styrsö/ Donsö Frillesås Lerum Lundby Gårda Frölunda Köpstadsö Hindås HÄRRYDA Rävlanda GÖTEBORG Angered Olofstorp Kortedala PARTILLE Mölndal Öjersjö Mölnlycke MÖLNDAL Lindome LERUM Lerum Hindås HÄRRYDA Rävlanda Heltidsstyrka Heltidsstyrka med höjdenhet Räddningstjänstspersonal i beredskap (RiB) Kungsbacka Värn KUNGSBACKA HÄNDELSER 2013 2014 I väntan på ambulans 239 253 Automatlarm, ej i byggnad 8 12 Brand, ej i byggnad 13 7 Brand i byggnad 4 3 Frillesås Annan vattenskada 2 Heltidsstyrka Förmodad brand 3 2 Heltidsstyrka med höjdenhet SKÄRGÅRDENS STATION RiB-brandstationen på Donsö. Nödställd person 2 Räddningstjänstspersonal i beredskap (RiB) RiB-PERSONALEN HAR som regel ett annat ordinarie arbete och avlönas av RSG vid utryckningar samt utbildnings- och övningsverksamhet. Därtill tillkommer ett beredskapstillägg som personalen får för att hålla beredskap i normalt sett sju dygn fördelat över en månad. RiB-personalen har även 72 timmars övningstid per år för att upprätthålla kompetensen enligt Enheternas förmåga. I tabellen på nästa sida kan vi se händelserna i Södra skärgården från år 2013 och 2014. RiB-brandstationer och Värn I Göteborgs södra skärgård har RSG en RiBbrandstation på Donsö, Styrsö samt fyra brandvärn som är placerade på Asperö, Brännö, Köpstadsö och Vrångö. Tillsammans genomför de närmare trehundra insatser per år. Donsö brandstation har en RiB-styrka som består av en styrkeledare och fyra brandmän som under dygnets alla timmar har 5 minuters beredskap för att rycka ut och genomföra räddningsinsatser. Brandvärnen på Asperö, Brännö, Köpstadsö och Vrångö är frivilliga resurser som är värnanslutna till RSG. Vid larm tjänstgör de frivilligt med hjälp av tjänsteplikt enligt 1, 6 kapitlet, Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Okänd 1 Annan olycka/tillbud 1 1 Drunkning/tillbud 1 Hjälp till polis 1 Trafikolycka 1 1 Utsläpp av farligt ämne 2 TOTALT 271 286 Värn 16 3 2015 3 2015 17

RÄDDNINGSTJÄNST I BEREDSKAP TEKNIK & MATERIEL Introutbildning för RiB- personal Hallå där! Torbjörn Elvhäger, Räddningsman i beredskap, till vardags marintekniker vid Volvo Penta. Nytt andningsskydd Brandscoopet frågade Erik Isaksson från insatsavdelningen vad som är på gång med det nya andningsskyddet? Årets nyanställda RiB-personal, tolv från RSG samt två från externa räddingstjänster, har genomgått en treveckors preparandautbildning. PÅ MÅNGA SÄTT är det en förmån och ett förtroende att få sätta sin prägel på en utbildning. Vi på Färjenäs övningsanläggning har gemensamt gjort vårt bästa för att de ska känna sig välkomna och bli trygga i sina nya roller. Det är ganska speciellt när Ribbarna kommer till oss första dagen då nivån ligger på det grundläggande och att sedan under Scoopet ställde två frågor till tre deltagare på kursen. Vad tycker du om utbildningen? Vad har varit mest lärorikt? tre veckor utbilda, forma och stärka killarna och tjejerna till att bli klara för att åka operativt. Målsättningen är att de ska känna sig förberedda och trygga i sina nya roller. Utbildningen går från första dagens andningsfysiologi till sista dagens insatsövningar. Vi har naturligtvis lagt mycket krut på brand, trafik och vattenlivräddningsövningarna. Eleverna har också utbildats i den nya IR-kameran, brandgasventilation, sjukvård, dörrforcering med mera. Vi kan bara konstatera, att få lära känna och att få träffa nya medarbetare är väldigt inspirerande MARIA JUNKELL, RiB Mölnlycke. Mycket bra, duktiga lärare. Tre veckor har gått väldigt fort, vilket är ett bevis på att vi haft roligt. Blandningen teori-praktik. Mycket praktik på rökdykning och trafikolyckor, så där har jag lärt mig mest. Christian Sandstedt MIKAEL PETTERSSON, RiB Frillesås. -Jag tycker utbildningen har varit bra. Kanske en aning mycket info på kort tid men annars väldigt bra. -Jag har fått en annan syn på räddningstjänsten och det mesta har varit lärorikt. KIM JANSSON, RiB Lerum Vi har fått en bra stomme att bygga vidare på och bra förutsättningar att känna sig trygg när man går in i tjänst. Helheten var väldigt lärorik, bra med mycket praktiska övningar. DU HAR JOBBAT SOM RÄDDNINGS- MAN I BEREDSKAP PÅ DONSÖ I FYRA ÅR. HUR ÄR DET EGENT- LIGEN ATT VARA RiB? Det är roligt, för mig passar det perfekt att ha det som extraarbete. Eftersom jag både bor och arbetar i närheten av brandstationen så kan jag ju ta mig dit nästan dygnet runt. Man får mycket utbildning från Räddningstjänsten och jag känner verkligen att jag gör skillnad. Så det är väldigt givande! DU ARBETAR ÄVEN SOM MARINTEKNIKER, HUR GÅR DET ATT KOMBINERA DINA JOBB? Det går jättebra! Bara man förankrar det hos arbetsgivaren så går det bra. Jag har ju mycket användning av mitt vanliga jobb även i räddningstjänsten då arbetet som brandman innebär hantering av mycket verktyg och kunna hantera dem snabbt. UNGEFÄR HUR OFTA FÅR NI LARM? Det varierar, ibland är det några i veckan och ibland bara något larm i månaden så det är svårt att säga. Men i snitt skulle jag väl tro att det ligger runt två i veckan. VAD ÄR DET SVÅRASTE MED JOBBET? Det är nog att hinna öva på allting. Det är ju så många moment vi har så det svåraste är nog faktiskt att hinna öva på allt och hålla det fräscht skulle jag säga. OCH SLUTLIGEN, VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT VARA RiB? Det känns som att vi gör nytta, det är det absolut bästa! Det märks att vi är omtyckta när man kommer hem till folk och hjälper till, vi känner ju de flesta vi åker till här ute. Det är väldigt uppskattat att vara RiB och jag tror att vi gör skillnad för de boende NU BYTER VI UT vår gamla utrustning mot nya andningsskydd. Vi är en av de första räddningstjänsterna i Sverige som har upphandlat den nya generationens andningsskydd från Interspiro. Alla stationer både hel och RiB har sedan tidigare fått två andningsapparater per station för att öva med och förbereda sig inför bytet. Det har tyvärr tagit lång tid innan Interspiro har kunnat levererar den nya utrustningen, många tycker det tagit lite väl lång tid, men samtidigt är det bra då vi hittat några små förbättringsåtgärder som vi kommer att justeras inför slutleveransen. NÄR BERÄKNAS UTBYTET ATT BÖRJA? Planen är att vi ska få leveransen till RSG någon gång i slutet av oktober. Då ska allt material märkas upp och läggas in i vårt datasystem, det tar cirka fjorton dagar, parallellt med detta så bygger vi om rökskyddsbilen och våra reservfordon för att anpassa fästena för andningsskyddet. Därefter startar det stora utbytesprogrammet där samtliga bilar förbereds för den nya utrustningen. Detta är ett omfattande arbete som säkert kommer pågå fram till januari 2016. Vi räknar med att kunna anpassa fordonen på två heltidsstationer per vecka. I Text Anna Dyne och med att RiB-stationerna har något färre fordon tror vi att vi ska hinna med tre av dessa stationer på en vecka. VILKA FÖRDELAR KAN DU SE? Den stora fördelen är att den nya utrustningen är mer ergonomisk och betydligt enklare att rengöra från partiklar och sot. Samtliga apparater är också utrustade med räddningsluftslang vilket förenklar rökdykarnas möjlighet att ge eller få luft av annan rökdykare. Ytterligare en fördel är att vi förbättrar arbetsmiljön för vår rökskyddsverkstad då flaskorna är utrustade med snabbkopplingar vilket ger ett smidigare arbetssätt. Tillsvidare fortsätter vi att använda den gamla ansiktsmasken och det gamla talgarnityret. VARFÖR DÅ? Den nya ansiktsmasken passar inte med det talgarnityret (mikrofonen) vi har i dagsläget. RSG har ännu inte tagit fram ett inriktningsbeslut när det gäller ny radioutrustning. De frågor som måste besvaras är till exempel om vi ska ha explosionssäkra radioapparater, vilket radiosystem vi ska ligga i och antalet kanaler. När det beslutet väl är taget startar arbetet med att upphandla ny radioutrustning. ÄR DET NÅGOT SÄRSKILT ATT TÄNKA PÅ? Eftersom det finns många fordon inom RSG så innebär det ett omfattande arbete och vi hoppas på förståelse i organisationen för alla svårigheter som kan uppstå i samband med bytet. Det är en lång och utdragen process innan allt arbete är avslutat, det kan störas av akuta händelser som kräver att alla reservfordon måste ut i skarp drift. Men vårt mål är att lösa detta så smidigt som möjligt 18 3 2015 3 2015 19

UTBILDNINGS & ÖVNINGSENHETEN Personalen på Karholmen på Studieresa till Revinge Med anledning av det utvecklingsarbete som just nu bedrivs ute på Karholmen besökte personalen på Karholmen till MSB:s anläggning i Revinge i slutet av augusti. Under två dagar blev de guidade runt av personal från MSB som berättade om sin verksamhet. Magnus Karlsson berättar om de erfarenheter de tog med sig hem. Text Magnus Karlsson Foto Bengt Karlsson VI PÅ UÖE är i färd att utveckla den, kanske i omfång lilla, men ändå så viktiga verksamhet vi bedriver på Karholmen. I våras påbörjade vi en storstädning av det eftersatta övningsfältet; skrot och onödiga prylar ska bort och området fräschas till. När när vi går in i nästa fas ska vi höja nivån på övningar, säkerhet, arbetsmiljö och miljö. ning runt några utvalda objekt på fältet. Mycket av det de berättat om klarnade och vi kunde själva se att den röda tråden i deras verksamhet de talat om verkligen fungerade. En mycket viktig del var att se hur logistiken var uppbyggd för att kunna få en mer lätthanterlig verksamhet med bättre arbetsförhållanden. Utöver de uppenbara vinsterna ur perspektiven arbetsmiljö, miljö och säkerhet, skapar vi på så vis även en enklare hantering av återställning av materielen. Mycket erfarenhet MSB har mycket erfarenhet av att utveckla sina anläggningar och övningsobjekt. Vi såg fram emot att ta del av deras erfarenheter och få en del tips och råd inför vårt eget. MSB har ju något större möjligheter att experimentera och utveckla så en viktig del var att ta del av deras mindre lyckade satsningar för att inte göra om dessa. Väl där träffade vi Dennis Göransson, Fredrik Johansson och Dan Holmqvist. De berättade om sin resa och de erfarenheter de tagit med sig. De har utvecklat en process där alla intressenter är med från början för att säkerställa en hållbar verksamhet. Målsättningen är att skapa bra övningar med hög säkerhet som går hand i hand med det systematiska arbetsmiljö- och miljöarbetet. Vi har planer på att implementera detta arbetssätt under hösten 2015. Efter genomgången fick vi en guidad vis- Lärdomar och erfarenheter Vi fick med oss en hel del inspiration och lärdomar hem. Övningsobjekt: Satsa på ett objekt åt gången. Vid framtagande eller utveckling av övningsobjekt; Sätt tydliga mål och syften och ha ett högt säkerhetstänk från början. Miljö: Ett så rent bränsle som möjligt ger renare släckvatten. Detta ger i sin tur bättre miljö för både elever och personal på fältet. Låt miljöförvaltningen vara delaktiga i utvecklingsarbetet. Arbetsmiljö: Arbeta mer med riskbedömningar och säkerhetsplaner. Samarbeta med HSO och lokalt skyddsombud som ser till alla perspektiv: Elev, Lärare, Service Det fortsatta arbetet Det är förstås mycket som ska göras, vi har nu inlett arbetet med att sortera, prioritera och dela upp uppgifterna. En förutsättning som komplicerar arbetet är att vi fortlöpande har externa kunder; fältet är i princip fullbokat oktober ut. Då vi alltid vill erbjuda en varm rökdykning för våra kunder har vi valt att utveckla ett av våra containersystem. Det arbetet beräknas vara färdigt till nyår. Därefter kommer arbetet med Alphavillan 2.0 att påbörjas. Under hösten arbetar vi även intensivt med att hitta ett renare och enklare sätt att elda. Utöver de uppenbara vinsterna ur perspektiven arbetsmiljö, miljö och säkerhet, skapar vi på så vis även en enklare hantering av återställning av materielen. RAP-arbetet går hand i hand med övrig utveckling och vi har knutit till oss erfarenheter från arbetsgruppen RAP. Vi har nu kontakt med MSB och följer kontinuerligt deras utveckling av några specifika objekt. All nybyggnation på Karholmen kommer att byggas så att det går att flytta med till det nya övningsfältet. Begränsad tillgång framöver Tyvärr innebär allt detta arbete att vi inte kommer att kunna kan ta emot våra styrkor för övning under hösten. Vi hoppas förstås kunna öppna fältet så snart som möjligt. Som relativt nytillträdd chef för UÖE så är det mycket tillfredställande att se att personalen är så engagerad och delaktig i arbetet. Även om mycket arbete ligger framför oss så har vi nu en gemensam målbild om vart vi är på väg. Stort tack till Ola Folkesson som ordnade med studiebesöket. Även om mycket arbete ligger framför oss så har vi nu en gemensam målbild om vart vi är på väg RUNDTUR Uppställda bilden ovan, från vänster: Lennart Christensson, Magnus Karlsson, Kent Drott, Lars-Håkan Andersson, Jörgen Knutsson, Andreas Nicander, Ola Folkesson. 20 3 2015 3 2015 21

RIF När vi gräver guld i USA Personal Antar du utmaningen? TACK! Trots dålig uppslutning med brandmän från Göteborg blev det ändå ett par medaljer i årets WPFG som gick av stapeln i Fairfax/Washington. Vi tappra som vågade oss över atlanten för att försvara de svenska färgerna och RSG var Patric Ericsson (Ka 3) och Christian Hedman (Kba 1) som båda deltog i bänkpress. Teddy Andersson Ad 3 som körde både triathlon och tempocykling. Samt Andreas Westling (Ka 3) som deltog i crosscountry. I bänken knep Patric ett silver på 165 kg (klass 100 kg) och Christian kammade ett silver på 160 kg i sin viktklass (75 kg). Teddy lyckades få ett värdigt guld i sin klass i Triathlon och en 4:e plats i tempocyklingen. På grund av en stor miss av funktionärerna så blev starten för Andreas i crosscountryn felaktigt försenad, trots en grym löpning gick placeringen tyvärr inte att räkna med. Vi tackar våra familjer och det svenska teamet för den supporten vi fick under våra tävlingar i Fairfax och WPFG Hasse Wunder på Gårda dagtidsstyrka och f.d. kollegan Björn Held utmanade varandra i rodd... BJÖRN HADE ALDRIG ROTT längre sträckor i roddmaskinen förut och Hasse utmanade honom att ro 1 mil. Sedan ökade de målet till att ro Göteborgsvarvet och nu senast så var det Lidingöloppet (3 mil) som var målet. Så föddes idén om att utöka och göra en utmaning inom hela RSG som leder till något gott. Hasse som är van vid långrodd satte en fin tid 2:05:36 på Lidingöloppssträckan 30 km och han utmanar nu resten av medarbetarna i RSG att slå hans tid. För den på RSG som först slår min tid skänker jag 100 kr för varje förbättrad minut till Brandmännens cancerfond, säger Hasse. Antar du utmaningen? Gör så här: Kontakta Hasse och säg att du vill utmana. Se till att en kollega kan kontrollera din tid och insats. Dokumentera med bild. Utmaningen ska utföras senast 31 december 2015. Hasses ambition är att utmaningen ska skickas vidare inom RSG Det kom ett brev från Bostadsbolagets VD Kicki Björklund. Jag vill med detta brev personligen tacka alla er som på olika sätt varit inblandade i branden på Skolgatan i Haga. Det som inträffat är mycket beklagligt men vi är oerhört tacksamma att branden inte fick större spridning och att inga personer kom till skada. Det är min fulla övertygelse att alla på olika sätt bidrog till ett, under omständigheterna, lyckligt slut. Först och främst vill jag tacka räddningstjänsten. Alla som jag talat med berömmer er för en fantastisk insats. Ni var snabbt på plats, fick situationen under kontroll och lugnade inblandade genom ett proffsigt agerande och löpande information. Inget gick er förbi. Patric Ericsson Årets RIF:are 2014 Mikael Hysén på Lundby lag 1 har blivit framröstad till årets RIF:are för år 2014. DET ÄR STYRELSEN som röstar fram en person som utmärkt sig under året. Det kan vara både sportsliga prestationer eller fina arbetsinsatser som bidrar till föreningens bästa. Mikael blev vald på grund av de tre gulden han lyckades coacha hem i sin roll som spelande fotbollscoach. Guld på Brand SM 7 & 11-manna samt guld på nordiska brandmästerskapen. Grattis! Erik Skåpdal SILVERKLILLAR De båda silvermedaljörerna i bänkpress, Patric Ericsson och Christian Hedman. KM i Mjuktennis 31 OKTOBER 2015 Alla RIF-are hjärtligt välkomna! Arena: Hall of Flame, Frölunda station Klasser: Singel / Dubbel / Världsklass. Damer och herrar gemensamt Bankett: Stars & Stripes Grimmeredsvägen, RIF bjuder på hamburgertallrik! Anmälan: Skickas till tävlingsledningen, Måns: mansfranklin@gmail.com OBS! Anmäl dig senast 18/10-15 För mer info gå in på RIFs hemsida på intanätet eller kolla intern-tv:n Pensionärer Jan Olof Carlsson Jan Knute Paul Karlsson Dick Bernhardsson September September Oktober November 50-åringar Magnus Thompson Anders Ekberg 31 oktober 4 november BÄSTA SOMMARBILDEN UTSEDD! I förra numret utlyste vi en tävling för bästa sommarbilden. Grattis Oskar Sjögren och Kristoffer Ränkedal från Kortedala lag 2! Kan en sommarbild verkligen vara tagen i 10 minusgrader? På bilden ser vi RSG genom Oskar och Kristoffer representerat på Mont Blanc, 4810 m över havet. De belönas med varsin resebrandvarnare, Grattis! Vill du som pensionär få Brandscoopet hem? Eller har du som pensionär ny adress? Skriv till: Brandscoopet Box 5204, 402 24 Göteborg. Eller maila oss på: brandscoopet@rsgbg.se 22 3 2015 3 2015 23

Avsändare: Räddningstjänsten Storgöteborg Box 5204 402 24 Göteborg POSTTIDNING B Väldigt rådigt, Matilda Axelsson Det var i början av augusti när Matilda Axelsson, klockan halv två på natten, var på väg hem från sitt arbete på casinot som hon upptäckte att det låg en person i kanalen vid Lilla torget i Göteborg. MIN FÖRSTA TANKE var att jag måste göra något snabbt. Jag stoppade en bil som kom körandes men föraren i bilen stängde bara dörren och körde därifrån, berättar Matilda. Hon såg då en kille och tjej som kom gående. Matilda sprang fram till dem och gav sin mobil till tjejen och bad henne larma 112. Samtidigt tog hon killen i handen och sa till honom att hoppa med henne ner i kanalen. Vi räknade 1-2-3 sen hoppade vi. Det var kallt i vattnet och mörkt ute men vi såg hur han låg en bit ut i vattnet. Vi simmade fram Matilda har gjort det som många inte gör nu för tiden. Folk filmar hellre, jag förundras över detta. Alla kan göra någonting, även om de inte är lika modiga som Matilda. till honom, han låg med huvudet neråt och rörde sig inte. När vi vände på honom såg vi att han var vit i ansiktet och vi trodde han var död. Tillsammans lyckades de simma in med mannen till en stege. Att få upp honom gick inte, de var båda väldigt trötta och mannen var tung. När styrkan från Gårda kom fram kunde de få upp mannen och han fick direkt hjälp från ambulansen. MATILDAS INSATS var helt avgörande för att mannen överlevde. Några veckor efter händelsen blev hon inbjuden till Gårda brandstation för att träffa styrkan som var på plats den där kvällen och ta emot blommor, diplom och biobiljetter av Lars Klevensparr som tack för sitt rådiga ingripande. Matilda har gjort det som många inte gör nu för tiden, säger Andreas Hellberg, en av brandmännen som var med då hon gjorde sitt rådiga ingripande. Folk filmar hellre, jag förundras över detta. Alla kan göra någonting, även om de inte är lika modiga som Matilda. Men alla kan till exempel tillkalla hjälp, slänga i en livboj eller larma 112 Anna Dyne Vad är ett Rådigt ingripande Utmärkelsen Rådigt ingripande delas ut av Räddningstjänsten Storgöteborg till privatpersoner som visat prov på mod och handlingskraft utöver det vanliga. Har du som räddningspersonal varit på plats vid en händelse och gör bedömningen att en privatperson har gjort ett rådigt ingripande? Skriv då detta i insatsrapporten under utvärderingsfliken, en av olyckutredarna följer då upp händelsen. Hur går det till? Den som gör ett rådigt ingripande blir så fort som möjligt efter händelsen kontaktad. Det finns två varianter av diplomering för ett rådigt ingripande. Antingen skickar vi ett tackbrev eller en inbjudan att komma till brandstationen och träffa styrkan som var berörd vid tillfället. Där får den rådiga diplom, blommor och tårta av direktör Lars Klevensparr. Generella kriterier RSG måste ha varit larmade eller insatta i händelsen. Anställd på RSG kan ej få utmärkelsen. Nominerad får inte ha bidragit till olycksorsaken. Nominerad får ej vara anhörig till berörd eller drabbad, inte egen egendom. Rådigt ingripande Räddat liv eller mänskligt lidande. Något extra ordinärt utöver det vanliga. Inte vad som förväntas. Rådigt ingripande Brev Räddat stora värden eller indirekt liv. Inte förväntas genom arbetsuppgifter.