MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

Relevanta dokument
Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

Miljögifter i biota Johanna Bergkvist & Marina Magnusson Marine Monitoring AB. Framtagen för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF)

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

ERRATALISTA TILL BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011, DATERAD

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2018:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

- Mölndalsåns stora källsjö

PM F Metaller i vattenmossa

BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM: DELPROGRAM 3. MILJÖGIFTER

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

RAPPORT. Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH Uppdragsnummer:

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Sammanfattning av rapporten

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN

ALcontrol AB. Vänerdagen Prioriterade ämnen, Särskilt förorenande ämnen, pesticider och parasiter i utsjön och råvattenintag

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Pågående hälsorelaterad miljöövervakning. Och en del om vad som görs inom andra programområden

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

PM Provtagning av matjordsupplag 9:47 samt 9:49 och dispensanaökan på föreläggande

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?


Undersökning av metaller och andra miljögifter i fisk inom Tidans avrinningsområde

BILAGA 2: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FYSIKALISK- KEMISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR OCH VATTENDRAG. 7 Särskilda förorenande ämnen i sjöar och vattendrag

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Skälläckeröd 1:12 och 1:45

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Miljögifter i livsmedel intag och halter

SGU. Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Sedimentundersökningar i Göta älv 1995

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Bilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Provtagningar utförda 2010

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Operativa mål för livsmedelskontrollen

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Korttidsupptag av metaller i blåmussla Transplantationsförsök i Oskarshamns hamn 2011

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Transkript:

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist

Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla in material och vi vill särskilt tacka följande personer: Mycket hjälpsamma fiskare: Rune Nilsson Saltö, Strömstad Alf Gustafsson, Fjällbacka Robert Royson, Grundsund Klas-Göran Andersson, Stenungsund Rune Samuelsson, Öckerö Emil Österlin, Göteborg Och uthålliga fältassistenter: Jimmy Ahlsèn Sandra Andersson Grethe Hillersöy Isabell Casties

Upplägg Provtagning Intressanta resultat Bedömning rekommendation Stationer Vilken biota Vilka ämnen Problem med provtagning Metaller ü Kadmium ü Kvicksilver ü Bly Organiska miljögifter ü PBDE ü Dioxiner ü PAHer ü PCBer MKN Gränsvärden i livsmedel Slutsats Rekommendation

Provtagningslokaler Strömstad Furholmen Kosterfjorden 16 Blåstång (9 st) Blåmussla (14 st) Skrubbskädda (5 st) Krabbtaska (4 st) Fjällbacka Fisketången 17 Gullmarn Inre 12 Brofjorden 13 Uddevalla Gullmarn Yttre 12a Kungsviken 11 Galterö 10 Stenungsund E1 Provtagningslokaler 0 5 10 20 Kilometer Danafjord 4 Arendal 31 GÖTEBORG Skalkorgarna 2

Vilka organismer

Vilka ämnen som har analyserats i vilka matriser Ämnen Metaller'samt' torrsubstans'(ts) Polyklorerade'' dioxiner'och'furaner Preciserat As,'Cd,'Co,'Cr,'Cu,'Hg,'Mn,'Ni,'Pb,'Sn,' V,'Zn Blåstång0 toppskott Blåmussla0 vävnad Skrubbskädda0 helkropp Skrubbskädda0 muskel Krabbtaska0 helkropp0utan0skal Krabbtaska0 muskel Krabbtaska0 Analyserande0 krabbsmör Laboratorium 9 14 5 5'(Hg) 4 A 4 ALS* A 14 A 5 A 4 4 UU Dioxinlika'PCB #77,#'81,'#105,'#114,'#118,'#123, #126,#156A157,''#167,'#169,'#189 A 14 A 5 A 4 4 UU PCB'(7'summa) #28,'#52,'#101,'#118,'#138,'#153,' #180 A 14 A 5 A 4 4 UU HCB A 14 A 5 A A A UU Bromerade PBDEA28,'#47,'#'99,'#'100,'#154,' difenyletrar #153 A 14 A 5 A A A UU HexabromA cyklododekan' (HBCD) A A 5 A A A A UU Naftalen,'acenaften,'acenaftylen,' fluoren,'fenantren,'antracen,' fluoranten,'pyren,' PAH'(summa'16) benso(g,h,i)perylen,'bens(a)antracen,' A 14 A A 4 A A ALS krysen,'bens(a)pyren,'' benso(b)fluoranten benso(k)fluoranten, Ftalater DEHP A 14 A A 4 A A ALS Fenoler 4Anonylfenol'(4NP),'4tAoktylfenol' (4tOP),'bisfenol'A A 14 A A A A A ALS Etoxilater 4NPAmonoetoxilat,'4NPAdietoxilat, 4tOPAmonoetoxilat,'4tOPAdietoxilat A 14 A A A A A ALS PFOS A A A 5 A A A ALS Hexaklorbutadien (HCBD) A A 5 A A A A ALS Fetthalt A 14 5 5 4 A A ALS/UU** *'ALS'Scandinavia'Global'AB **'Miljökemiskt'Laboratorium,'Kemiska'institutionen,'Umeå'Universitet

Problem i samband med provtagning Allmänt Provtagningen kom igång sent och dåligt väder försvårade insamlingen. Blåmussla Svårigheter att hitta musslor på flertalet lokaler. Sannolikt en effekt av extremt lågvatten under en längre period samt skillnad i insamlings-metodik Skrubbskädda Svårigheter med fisketillstånd i fjordsystemet, varför ett flertalet stationer uteblev. För mkt krabba i garnen i Strömstad-området, varför ingen skrubba kunde fångas Svårt att få fisk på en del lokaler, säsongsvariation?!

Upplägg Provtagning Intressanta resultat Bedömning Rekommendation Stationer Vilken biota Vilka ämnen Problem med provtagning Metaller ü Kadmium ü Kvicksilver ü Bly Organiska miljögifter ü Dioxiner & dioxinlika PCBer ü PBDE MKN Gränsvärden i livsmedel Slutsats Rekommendation

Resultat; Metaller Kadmium Mangan Kvicksilver Kobolt Bly Blåstång Blåmussla Vanadin Metaller Koppar Tidsserier Krabba Skrubba Nickel Krom Tenn Arsenik Zink

Resultat; Metaller - KADMIUM Blåstång Krabba helkropp Krabba smör Blåmussla Skrubbskädda helkropp

Resultat; Metaller - KVICKSILVER Blåstång Krabba helkropp Krabba smör Blåmussla Skrubbskädda helkropp övre Skrubbskädda filé nedre Gränsvärde för kvicksilver I barnmat Miljökvalitetsnorm (MKN)

Resultat; Metaller - BLY Blåstång Krabba helkropp Krabba smör Blåmussla Skrubbskädda helkropp Gränsvärde för kvicksilver I barnmat Miljökvalitetsnorm (MKN)

Resultat; Metaller Blåstång 2016 Klassning av blåstång är enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav (Naturvårdsverket 1999)

Resultat; Metaller Blåstång 2006-2016 mg/kg TS 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Arsenik Danafjord 4 Galterö 10 Stenungsund E1 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre Broforden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 mg/kg TS 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Bly Danafjord 4 Galterö 10 Stenungsund E1 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre Broforden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 mg/kg TS 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kadmium Danafjord 4 Galterö 10 Stenungsund E1 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre Broforden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 mg/kg TS 14 12 10 8 6 4 2 0 Koppar Danafjord 4 Galterö 10 Stenungsund E1 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre Broforden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 mg/kg TS 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Krom Danafjord 4 Galterö 10 Stenungsund E1 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre Broforden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 mg/kg TS 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Nickel Danafjord 4 Galterö 10 Stenungsund E1 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre Broforden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 mg/kg TS Zink 2006 2011 2016 Danafjord 4 Galterö 10 Stenungsund E1 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre Broforden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16

Resultat; Metaller Blåsmussla 2016

Resultat; Metaller Blåmussla 2006-2016 mg/kg TS 35 30 25 20 15 10 5 0 Arsenik 2006 2011 2016 Arendal 31 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Stenungsund E1 Galterö 10 Uddevalla Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Broforden 13 Fisketången 17 Fjällbacka Kosterfjorden 16 mg/kg TS 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Bly 2006 2011 Arendal 31 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Stenungsund E1 Galterö 10 Uddevalla Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Broforden 13 Fisketången 17 Fjällbacka Kosterfjorden 16 mg/kg TS 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kadmium 2006 2011 Arendal 31 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Stenungsund E1 Galterö 10 Uddevalla Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Broforden 13 Fisketången 17 Fjällbacka Kosterfjorden 16 Nickel Zink mg/kg TS 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2006 2011 Arendal 31 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Stenungsund E1 Galterö 10 Uddevalla Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Broforden 13 Fisketången 17 Fjällbacka Kosterfjorden 16 mg/kg TS 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2006 2011 Arendal 31 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Stenungsund E1 Galterö 10 Uddevalla Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Broforden 13 Fisketången 17 Fjällbacka Kosterfjorden 16

Resultat; Organiska miljögifter Dioxiner HCBD Dioxinlika PCBer Blåmussla PBDE PFOS PBDE Organiska miljögifter Tidsserier Skrubba Etoxilater PCBer Blåstång Krabba Fenoler PAHer Ftalater HCB

Resultat; DIOXINER & dioxinliknande PCBer Blåmussla Skrubbskädda filé Krabba helkropp Krabba smör

Resultat; PBDE Blåmussla Skrubbskädda filé

Resultat; PBDE 2006-2016 Blåmussla

Resultat; LMS

Upplägg Provtagning Intressanta resultat Bedömning Rekommendation Stationer Vilken biota Vilka ämnen Problem med provtagning Metaller ü Kadmium ü Kvicksilver ü Bly Organiska miljögifter ü Dioxiner & Dioxinlika PCBer ü PBDE MKN Gränsvärden i livsmedel Slutsats Rekommendation

Miljökvalitetsnormer - MKN Fisk Kräftdjur och blötdjur Kräftdjur och blötdjur Fisk, kräftdjur och blötdjur Fisk Fisk Fisk Fisk Kräftdjur och blötdjur Fisk BLÅMUSSLA Kvicksilver Bens(a)pyren Fluoranten Dioxiner och dioxinlika föreningar HCB HCBD Bromerade difenyletrar HBCD DEHP PFOS Station (0,02 mg/kg) (5 g/kg) (30 g/kg) (6,5 pg/kg TEQ) (10 g/kg) (55 g/kg) (8,5 pg/g) (167 g/kg) (3000 g/kg) (9,1 g/kg) Arendal 31 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Skalkorgarna 2 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Danafjord 4 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Stenungsund E1 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Galterö 10 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Uddevalla (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Kungsviken 11 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Gullmarn inre 12 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Gullmarn yttre 12a (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Brofjorden 13 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Fisketången 17 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Fjällbacka (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Kosterfjorden 16 (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. Strömstad Furholmen (x) x x x (x) E.A. (x) E.A. x E.A. SKRUBBSKÄDDA HELKROPP * Arendal 31 (x) E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. (x) E.A. E.A. Skalkorgarna 2 (x) E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. (x) E.A. E.A. Brofjorden 13 (x) E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. (x) E.A. E.A. Fisketången 17 (x) E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. (x) E.A. E.A. Fjällbacka (x) E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. (x) E.A. E.A. SKRUBBSKÄDDA MUSKEL Arendal 31 x E.A. E.A. x x E.A. x E.A. E.A. x Skalkorgarna 2 x E.A. E.A. x x E.A. x E.A. E.A. x Brofjorden 13 x E.A. E.A. x x E.A. x E.A. E.A. x Fisketången 17 x E.A. E.A. x x E.A. x E.A. E.A. x Fjällbacka x E.A. E.A. x x E.A. x E.A. E.A. x KRABBTASKA HELKROPP * Danafjord 4 (x) (x) (x) E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. Stenungsund E1 (x) (x) (x) E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. Galterö 10 (x) (x) (x) E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. Kosterfjorden 16 (x) (x) (x) E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. (x) E.A. KRABBTASKA MUSKEL Danafjord 4 E.A. E.A. E.A. x E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. Stenungsund E1 E.A. E.A. E.A. x E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. Galterö 10 E.A. E.A. E.A. x E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. Kosterfjorden 16 E.A. E.A. E.A. x E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. KRABBTASKA SMÖR * Danafjord 4 (x) E.A. E.A. (x) E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. Stenungsund E1 (x) E.A. E.A. (x) E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. Galterö 10 (x) E.A. E.A. (x) E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. Kosterfjorden 16 (x) E.A. E.A. (x) E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. Över gränsvärdet Under gränsvärdet x = analyserat i den matris som MKN avser (x) = analyserat men inte i den matris som MKN avser E.A. = Ej analyserat * MKN för fisk och kräftdjur baseras på halter i muskel

Bedömning av miljöstatus God miljöstatus uppnås för alla analyserade ämnen med undantag av kvicksilver och PBDE De flesta ämnena är under MKN Dock är Kvicksilver högt vid alla skrubba- och krabblokaler samt i några mussellokaler. PBDE överskrider MKN vid samtliga lokaler i mussla och skrubba. Höga halter av dioxiner ses i krabbsmör

Gränsvärden Livsmedel BLÅMUSSLA Mussla Blåmussla Barnmat Blåmussla Barnmat Barnmat Fisk (muskel) Fisk (muskel) Fisk (muskel) Cd Cu Hg Hg Zn Pb Pb Sn Dioxiner Dioxiner+PCB 6 PCB DEHP Gräns i livsmedel (EU 1881/2006) (1 mg/kg) (0,5 mg/kg) (0,05 mg/kg) (1,5 mg/kg) (0,05 mg/kg) (50 mg/kg) (3,5 pg/g TEQ) (6,5 pg/g TEQ) (75 ng/g) Dagligt intag* (5 mg/dag) (25 mg/dag) 37 ug/ kg kroppsvikt Arendal 31 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Skalkorgarna 2 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Danafjord 4 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Stenungsund E1 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Galterö 10 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Uddevalla x x x x x x x x (x) (x) (x) x Kungsviken 11 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Gullmarn inre 12 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Gullmarn yttre 12a x x x x x x x x (x) (x) (x) x Brofjorden 13 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Fisketången 17 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Fjällbacka x x x x x x x x (x) (x) (x) x Kosterfjorden 16 x x x x x x x x (x) (x) (x) x Strömstad Furholmen x x x x x x x x (x) (x) (x) x SKRUBBSKÄDDA HELKROPP Fisk (muskel) Fisk (muskel) Barnmat Fisk (muskel) Barnmat Barnmat Fisk (muskel) Fisk (muskel) Fisk (muskel) Cd Cu Hg Hg Zn Pb Pb Sn Dioxiner Dioxiner+PCB 6 PCB DEHP Gräns i livsmedel (EU 1881/2006) (0,05 mg/kg) (0,5 mg/kg) (0,05 mg/kg) (0,3 mg/kg) (0,05 mg/kg) (50 mg/dag) (3,5 pg/g TEQ) (6,5 pg/g TEQ) (75 ng/g) Dagligt intag* (5 mg/dag) (25 mg/dag) 37 ug/ kg kroppsvikt Arendal 31 (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. E.A. Skalkorgarna 2 (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. E.A. Brofjorden 13 (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. E.A. Fisketången 17 (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. E.A. Fjällbacka (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. E.A. SKRUBBSKÄDDA MUSKEL Arendal 31 E.A. E.A. x x E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. Skalkorgarna 2 E.A. E.A. x x E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. Brofjorden 13 E.A. E.A. x x E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. Fisketången 17 E.A. E.A. x x E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. Fjällbacka E.A. E.A. x x E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. KRABBTASKA HELKROPP Skaldjur (muskel) Fisk & blåmussla Barnmat Skaldjur (muskel) Barnmat Barnmat Skaldjur (muskel) Skaldjur (muskel) Skaldjur (muskel) Cd Cu Hg Hg Zn Pb Pb Sn Dioxiner Dioxiner+PCB 6 PCB DEHP Gräns i livsmedel (EU 1881/2006) (0,5 mg/kg) (0,5 mg/kg) (0,05 mg/kg) (0,5 mg/kg) (0,05 mg/kg) (50 mg/dag) (3,5 pg/g TEQ) (6,5 pg/g TEQ) (75 ng/g) Dagligt intag* (5 mg/dag) (25 mg/dag) 37 ug/ kg kroppsvikt Danafjord 4 (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. x Stenungsund E1 (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. x Galterö 10 (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. x Kosterfjorden 16 (x) x (x) x x (x) x x E.A. E.A. E.A. x KRABBTASKA MUSKEL Danafjord 4 E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. Stenungsund E1 E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. Galterö 10 E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. Kosterfjorden 16 E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. E.A. x x x E.A. KRABBTASKA KRABBSMÖR Danafjord 4 (x) x (x) x x (x) x x (x) (x) (x) E.A. Stenungsund E1 (x) x (x) x x (x) x x (x) (x) (x) E.A. Galterö 10 (x) x (x) x x (x) x x (x) (x) (x) E.A. Kosterfjorden 16 (x) x (x) x x (x) x x (x) (x) (x) E.A. Över gränsvärdet Under gränsvärdet x = analyserat i den matris som gränsvärdet avser (x) = analyserat men inte i den matris som gränsvärdet avser E.A. = Ej analyserat *riskerar att överskridas vid konsumtion av 1 kg

Slutsats Generell Den sammantagna bedömningen är att God miljöstatus uppnås för alla analyserade ämnen med undantag av kvicksilver och PBDE. Det är svårt att se en trender då det saknas tidsserier för flera av de analyserade ämnena och provtagningsorganismerna. Även för metallerna, där det finns längre tidsserier, ses ingen generell trend. Halterna av vissa metaller har ökat (arsenik och kadmium i blåstång, arsenik och zink i blåmussla), medan inga tydliga förändringar ses i halterna av andra metaller. Halterna av organiska miljögifter är generellt sett låga, undantaget PBDE i blåmussla och skrubbskädda samt dioxiner i krabbsmör.

Slutsatser Blåstång & Blåmussla Blåstång (Fucus vesiculosus) har endast analyserats på innehåll av metaller. Höga halter ses av främst arsenik och kadmium, men även förhållandevis höga halter avseende koppar och nickel kan ses på ett antal lokaler. Mellan åren 2006 till 2011 sågs en ökning av arsenik, kadmium och koppar vid merparten av lokalerna. Vid 2016 års provtagning ses avtagande halter av arsenik och koppar medan kadmium fortsätter öka. Blåmussla (Mytilus edulis) har analyserats på metaller och organiska miljögifter. Resultatet visade låga till måttliga halter av samtliga tungmetaller. Halten av kvicksilver i mussla från Göteborgsområdet, Stenungsund samt Gullmarn Yttre (Lysekil) överskrider dock gränsvärdet för MKN för fisk. Gränsvärden för halter i mussla som livsmedel överskrids inte för kvicksilver men däremot för bly i barnmat. Vid jämförelser med tidigare år ses mindre förändringar, såväl ökande som minskande halter med undantag av arsenik som har ökat på samtliga stationer. Bromerade difenyletrar förekommer i halter över gränsvärdet för MKN i fisk, vilket även var fallet 2006. Ökade halter ses vid tre av fyra lokaler 2016. Det bör tilläggas att halterna av PBDE längs den svenska kusten generellt är höga i all typ av biota och gränsvärdet överskrids i alla ytvatten.

Slutsatser Skrubbskädda & Krabbtaska Skrubbskädda har analyserats i både helkropp och filé på fem lokaler. Gränsvärdet för MKN i fisk överskrids för både kvicksilver och PBDE på samtliga stationer. Vid jämförelse med livsmedelsrelaterade rekommendationer överskrids gränsvärdet för kvicksilver i barnmat vid samtliga lokaler undantaget Brofjorden Även gränsvärdet för bly i barnmat överskrids vid samtliga lokaler. Krabbtaska har analyserats i helkropp, krabbsmör och muskel på 4 lokaler. Höga halter av ett flertal ämnen i det feta krabbsmöret. Gränsvärdet för kadmium i skaldjur som livsmedel överskrids på samtliga stationer. Detsamma gäller gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PCB:er i krabbsmör men ej i muskel. Även gränsvärdena för kvicksilver och bly i barnmat överskrids i både helkropp och krabbsmör, men då krabbsmör inte är vanligt förekommande i barnmat anses detta inte vara av någon betydelse. MKN för kvicksilver i fisk samt dioxiner och dioxinliknande PCB:er i muskel från kräftdjur överskrids vid samtliga stationer i krabbsmör men inte i muskel.

Rekommendationer Provtagning Provtagning bör påbörjas under september månad Det bör framgå av programmet att vissa lokaler kan behöva fisketillstånd Provberedning Tydliga instruktioner för provberedning behövs Sammanställa tidigare provberedningar för att säkerställa kvalitativa jämförelser över tiden.

Rekommendationer Matriser Det är endast för blåmussla och blåstång som det finns längre tidsserier varför det det är viktigt att fortsätta med analys av detta för att möjliggöra trendanalyser. Med avseende på statusbedömningar bör mätningar i fisk blåmussla och krabba prioriteras. Analyserade ämnen Bör anpassas till påverkan från omvärlden Vissa ämnen bör prioriteras och mätas kontinuerligt i samma matris Att mäta fetthalt bör eftersträvas i alla matriser Replikering är att fördra

Rekommendationer Statusbedömning Viktigt att i planeringsstadiet reflektera över vilka ämnen som det finns MKN för och att relevanta matriser provtas. Resultaten bör även utvärderas utifrån gränsvärden i livsmedel. Rapportering Provtagning och analys av sediment bör ske innan provtagning av biota då detta kan ligga till grund för vilka ämnen som skall analyseras i biota Halterna i sedimentet bedöms som en viktig faktor för att förstå variationen i biota på de olika lokalerna varför sambandsanalyser bör utföras inom biotadelen av projektet.

Slutligen. Stort tack till alla er som har lyssnat J