Föräldraskap och inställning till jämställdhet

Föräldraskap och inställning till jämställdhet En kvantitativ studie om sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet Jenny Nilsson Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Vt18 Handledare: Helen Eriksson

Sammanfattning Det har gjorts stora framsteg i Sveriges med jämställdhet gällande utbildning och höga positioner inom den privata- och offentliga sektorn. Däremot är det längre kvar till jämställdhet i hemmet där kvinnor arbetar mer än män. Innan första barnet har kommit är det små skillnader men efter det är det kvinnorna som gör mer obetalt arbete och mindre betalt arbete. Den här studien syftar till att undersöka sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. Teorin utgår från att uppdelningar som görs i hemmet är kopplade till könsroller som uttrycks starkare vid inträde i föräldraskap samt Worklife balance och capabilities-teorin som utgår från att föräldraskapet accentuerar viljan till jämställdhet. Studien baseras på datamaterialet ISSP 2012 - Åsikter om familjeliv och arbete, där urvalet består av kvinnor och män som är respektive inte är föräldrar i åldrarna 18-95 år. Resultatet presenteras med en univariat, bivariat och multivariat analys. Resultatet i studien visar att icke-föräldrar är mer positivt inställda till jämställdhet än föräldrar och att ju fler barn en person har desto mer negativt inställda blir de. Detta när vi testar bakomliggande faktorer som kön, utbildningsnivå, ålder, månadsinkomst och arbetssituation. Det är ett negativt samband och det är statistiskt signifikant på 95% nivå. Nyckelord Jämställdhet, inställning, föräldraskap, Worklife balance, capabilities, könsroller

Innehållsförteckning 1.... Inledning... 1 1.1 Syfte och frågeställningar... 2 1.2 Avgränsningar... 2 1.3 Disposition... 2 2. Teori och tidigare forskning... 3 2.1 Teori... 3 2.1.1 Könsmaktsystem... 3 2.1.2 Genusordning och genuspolarisering... 3 2.1.5 Worklife balance och capabilities... 4 2.2 Tidigare forskning... 5 2.2.1 Inställning till jämställdhet och föräldraskap... 6 2.2.2 Faktorers samband med inställning till jämställdhet... 6 2.2.3 Könsroller och jämställdhet... 7 3. Metod och genomförande... 8 3.1 Datamaterial, population och bortfall... 8 3.2 Variabler... 8 3.2.1 Beroende variabel... 8 3.2.2 Oberoende variabler... 9 3.3 Analysmetod... 10 4. Resultat... 12 4.1 Univariat analys... 12 4.2 Bivariat analys... 14 4.3 Multivariat regressionsanalys... 16 4.4 Resultatdiskussion... 19 5. Diskussion... 20

5.1 Slutsatser... 20 5.2 Begränsningar och metodkritik... 22 6. Referenser... 23 6.1 Tryckta källor... 23 6.2 Elektroniska källor... 24

1. Inledning Sverige är det land i världen som har högst andel kvinnor som förvärvsarbetar. Stora framsteg har gjorts med jämställdhet i Sverige under de senaste decennierna gällande utbildning och ledande positioner i den offentliga- och privata sektorn, det gäller också inom näringslivet även om det inte är i lika stor utsträckning (Kågesson:2017). Föräldraskapet har av olika forskare pekats ut som den tidpunkt vid vilken den ojämställda arbetsfördelningen i par skapas (Elvin-Nowak och Thomson:2003, Ahrne & Roman:1997 ). Samtidigt har nyare forskning pekat på att föräldrar till hög grad strävar efter jämställdhet (Hobson:2013). Fördelningen av föräldrapenning är en särskilt viktig indikator för det ojämställda arbetet. Enligt Kågesson (2017) tar män ut 1/4 av månaderna av föräldraförsäkringen medan kvinnor tar ut 3/4. År 2013 var det 13% av föräldrar som delar föräldraledigheten lika vilket är en positiv utveckling då andelen har tredubblats de senaste 10 åren. Enligt Försäkringskassan är det jämställt om ingen förälder tar ut mindre än 40% eller tar ut mer än 60% av föräldraledigheten och föräldrapenningen. Studier visar att par är mer jämställda innan de får barn än när de har blivit föräldrar. Efter att första barnet har fötts blir det vanligare med en traditionell fördelning av obetalt hemarbete (Evertsson & Nermo:2004). Enligt Ahrne & Roman (1997) förändras arbetsfördelningen i hemmet beroende på hur en familj ser ut och de menar att det sker stora förändringar i fördelningen när ett par får sitt första barn. De jämför yngre familjer utan barn med familjer med småbarn och ser stora skillnader i fördelningen av arbete i hemmet. De menar att det inte beror på skillnader i generationer då det inte är stora skillnader i ålder därför anser de att det inte beror på att de har olika värderingar utan att det handlar om paret har barn eller inte. Med detta som bakgrund har jag valt att undersöka om det finns något samband mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. 1

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet kontrollerat för andra variabler tidigare forskning visat vara viktiga när jämställdhet studeras. Frågeställningar: - Finns det ett samband mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet? 1.2 Avgränsningar Jag tänker avgränsa min uppsats genom att fokusera på vilken inställning icke-föräldrar och föräldrar har till jämställdhet gällande barnomsorg och vilka faktorer som påverkar inställningen. Jag kommer inte ta upp de faktiska uttagen i föräldraledighet eller föräldrapenning utan jag ämnar endast att studera inställning till jämställdhet då jag är intresserad av skillnaden mellan individer som är föräldrar och de som inte är föräldrar vilket jag inte skulle kunna mäta vid uttag av föräldraledighet. 1.3 Disposition Jag presenterar först tidigare forskning och teori inom området för att sedan gå över till metodavsnittet där jag förklarar vilken typ av metod och data jag använder. Sedan redovisar jag resultatet med hjälp av univariat analys, bivariat analys och linjär regressionsanalys. Jag presenterar sedan en diskussion med koppling till mina teorier och tidigare forskning. 2

2. Teori och tidigare forskning 2.1 Teori 2.1.1 Könsmaktsystem Elvin-Nowak och Thomson (2003) skriver i boken Att göra kön om könsmaktsystem, vilket innebär att samhället ordnar människor utifrån vilket kön de har, ett patriarkalt system. Män överordnas och kvinnor underordnas. Både män och kvinnor beter sig på ett speciellt sätt för att passa in i bilden av att en man har mer mark och tillgångar. Könsmaktsystemet är en del av samhällets uppbyggnad. De strukturer som bygger upp vårt samhälle är orsaken till till de orättvisor som finns mellan män och kvinnor. En struktur utgör mönster och gör så att saker håller samman. Individer i samhället är de som håller uppe strukturerna. Elvin-Nowak och Thomsson (2003) menar att skillnaden mellan kön blir som tydligast när det gäller föräldraskap. Mammor är de som går ner i arbetstid och är hemma med barnen och papporna börjar arbeta. Papporna uppmuntras genom pappamånader att vara föräldraledig och ta sin del av ansvaret. Det offentliga jämställdhetsbudskapet behöver vara mer fokuserat på det faktiska ansvaret en individuell man bör ta istället för att uppmuntra män att se fördelar. Många par som är relativt jämställda får mer polariserade könsroller när de får barn. De uppdelningar som görs inom familjen är nästan alltid kopplar till könsroller även om vi tänker på jämställdhet menar 2.1.2 Genusordning och genuspolarisering R.W Connell (2003) anser att vi inte endast kan utgå från att manlighet och kvinnlighet är något som myndigheter eller sociala normer tvingar individer till. Men inte heller att det är något vi fått helt från biologin. Individer framställer sig själva som feminina eller maskulina. Genom vårt sätt att agera i vårt vardagsliv tar vi en plats i genusordningen eller håller oss till den plats vi fått, vilket för de flesta sker frivilligt. Det sker en genuspolarisering som flera uppskattar. 3

Connell (2003) beskriver maktrelationer, produktionsrelationer, känslomässiga relationer och symboliska relationer som fyra dimensioner av genus. Jag kommer att fokusera på produktionsrelationer, vilket är att arbetsfördelning är könsbaserad. Vissa sysslor utförs av kvinnor och andra av män som skiljer sig åt mellan olika kulturer. En stor klyfta finns mellan det avlönade arbetet, förvärvsarbete, och det oavlönade, hemarbetet. Hemmet räknas kulturellt som en plats för kvinnor och sfären för arbete och ekonomi räknas som en plats för män. Arbete på arbetsplatser sker mot betalning medan arbete i hemmet sker av ansvarskänslor eller kärlek. Det är utifrån dessa sfärer som uppfattningar av egenskaper och därmed vilka sysslor män och kvinnor bör göra. 2.1.4 Hypotes 1 Ovanstående teorier menar att uppdelningar som görs i hemmet är kopplade till könsroller och att dessa blir mer polariserade när individer går in i ett föräldraskap. De menar att personer är mer jämställda före än efter de har fått barn. - Föräldrar har en mer negativ inställning till jämställdhet än icke-föräldrar 2.1.5 Worklife balance och capabilities Hobson (2013) beskriver worklife balance som handlar om balansen mellan arbete och fritid. I studier i Europa kring attityder har det framkommit att WLB (Worklife balance) är något män och kvinnor fokuserar på i val av arbetsplats och jobb. I Europa har det även kommit fram att män gärna skulle arbeta färre timmar även om det skulle innebära att de förlorade pengar på det. Gränserna mellan arbete, familj och fritid har suddats ut och det är vanligt förekommande att ta med jobbet hem. Hobson refererar till en studie som Hochschild gjorde 2001 där de föräldrar han pratade med menade att arbete skapar en känsla av tillhörighet och att känna sig stimulerad medan hemma blev den plats där mycket skulle hinna göras på lite tid. Det finns ingen uppdelning av arbete, fritid och hem som kommer att passa alla föräldrar. Det ska finnas en möjlighet att få tillgång till de rättigheter människor har när det gäller Worklife balance. Hobson menar att uppnå WLB innebär att kunna utföra aktiviter på fritiden, träffa vänner och ägna sig åt familjen, sådant som främjar välbefinnandet. Det handlar alltså inte bara om att ha en anställning utan att ha en som är givande, familjevänlig och stimulerande. Människor har inte möjlighet att ta fria beslut om de saknar grundläggande möjligheter för att må bra. 4

Konstruktioner av normer på arbetsplatser och maskuliniteter kan begränsa mäns möjligheter att stå upp för de rättigheter de har för att ta hand om sina barn och vara mer aktiva i hushållsarbete. Hobson (2013) inspireras av Amartya Sen som beskriver capabilities som något som gör att en person ha möjlighet att uppnå det personen vill uppnå vilket ökar möjlighetens för vem man kan vara och vad man kan göra. Dessa saker som man vill uppnå kan vara att ha en utbildning eller något så grundläggande som att ha någonstans att bo vilket ger möjligheter att välja hur man vill leva och att må bra. Det kan även vara saker som att ha självrespekt som även det är en del av kunna må bra. Hobson (2013) menar att män faktiskt vill ta hand om sina barn och hon argumenterar om detta genom capabilities. Hon anser att män som har möjligheter att vara hemma med sina barn faktiskt vill vara hemma men arbetar istället då de inte har den ekonomiska möjlighet som krävs för att vara hemma. 2.1.6 Hypotes 2 Ovanstående teori menar att föräldrar av båda könen aktivt strävar efter att få vara med sina barn och att få dela på föräldraskapet. - Föräldrar har en mer positiv inställning till jämställdhet än icke-föräldrar 2.2 Tidigare forskning Bekkengens studie verkar stödja könsmaktsteorierna då hennes intervjupersoner betonar att män får och även väljer bort jämställdhet. Duvander och Viklunds studie verkar stödja capability-teorin då de visar de som till största grad väljer föräldraledighet är fäder med resurser som inkomst och utbildning. Ahrne och Romans studie verkar stödja capability-teorin då de visar att kvinnor som har barn har positivare inställning till jämställdhet än de kvinnor som inte har barn. Då studiens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet blir det relevant att finna tidigare forskning som kan säga något om hur föräldraskap påverkar individer och deras relationer gällande krav och förväntningar som föräldrar har på sig samt på vad som uppmuntrar människor till att ha en positiv inställning till 5

jämställdhet. Det blir även relevant att hitta tidigare forskning om olika faktorers samband med positiv eller negativ inställning till jämställdhet samt hur könsroller formar inställning till jämställdhet. 2.2.1 Inställning till jämställdhet och föräldraskap Bekkengen (2002) beskriver i sin avhandling Man får välja- Om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv om föräldraskap och hur inställningen ändras före och efter individer går in i föräldraskap. Bekkengen menar att kunskap och värderingar ändras beroende på om en individ är förälder eller inte. Barn resulterar, enligt intervjuerna Bekkengen har gjort, att föräldrarna blir mer sammansvetsade men det är även påfrestande för paret gällande förväntningar, krav och ansvar. Däremot pratar föräldrarna i större utsträckning positivt om barnets påverkan än negativt. I den allmänna debatten är amning en orsak till skillnaden i män och kvinnors fördelning av föräldraledighet. Detta trots att många barn får en annan typ av föda redan vid 1 års ålder. Enligt Bekkengen har hennes studie inte visat på att amning skulle vara en faktor för mäns uttag av föräldraledighet utan att det snarare varit så att de kvinnor som ammar en längre tid i högre grad har delat på föräldraledigheten. Kvinnor och mäns föräldraskap bygger på olikhet då kvinnor i högre grad tar ansvar för barnet under spädbarnstiden. Mäns föreställning om faderskapet är sammankopplat till aktiviteter och lek därför är deras föräldraskap kopplat till lite äldre barn. Männen är närvarande även när barnen är spädbarn men det är kvinnan som har huvudansvaret. Handlingsutrymmet gällande föräldraskap är större för män än för kvinnor. 2.2.2 Faktorers samband med inställning till jämställdhet Duvander & Viklund (2014) beskriver i forskningsrapporten Lönsamt arbete - Familjeansvarets fördelning och konsekvenser om faktorer som påverkar föräldrars uttag av föräldraledighet. Vilka de anser är ålder, utbildningsnivå, inkomst och arbetsmarknadssektor. Resultatet visar att de som tar längst föräldraledighet är mammor med medelinkomst samt att både de med högre och lägre inkomst tar ut kortare föräldraledighet. Utbildningsnivå har ett negativt samband till föräldraledighet. Mamman tar ut desto kortare föräldraledighet ju högre utbildning hon har. Det finns även ett negativt samband mellan föräldraledighet och ålder, ju yngre mamman är desto längre ledighet tar hon. Resultatet kring medelinkomst och ledighet för mammor gäller även för pappor. Detsamma gäller att de pappor med högre och lägre inkomst 6

tar kortare ledighet. Mammans inkomst påverkar antalet föräldraledighets dagar som pappan tar ut, ju högre inkomst mamman har desto längre ledighet tar pappan. För pappor finns ett positivt samband gällande utbildning där de med högre utbildning tar ut längre ledighet än de med låg utbildningsnivå. 2.2.3 Könsroller och jämställdhet Ahrne & Roman (1997) skriver i rapporten Hemmet,barnen och makten om könsnormer gällande föräldraroller. Förväntningarna som finns i dagens samhälle är kopplat till mamman. Pappan till barnet kan välja om han ska vara hemma med barnet eller fokusera på sin karriär medan mamman förväntas sätta största fokus på barnet. Ahrne & Roman beskriver i rapporten om de inställningar som vissa av de småbarnsföräldrar som intervjuades hade. För vissa var det självklart att mamman skulle vara hemma med barnet och de verkade inte ens funderat över att det skulle kunna vara på något annat sätt. En av deras manliga intervjupersoner uttryckte att han inte var en sån person som är hemma med sitt barn och att han aldrig hade haft någon stark längtan efter barn. De beskriver en studie som genomfördes under 70-talet där det kom fram olika myter kring moderskap och arbetsfördelning i hemmet. En av myterna var att mammor behöver sina barn och att barnet behöver sin mamma. De menar att dessa myter har haft en påverkan kring hur män tänker kring föräldraledighet. Det finns en generell tanke om att mamman ska vara hemma när barnet är litet även om de flesta anser att män och kvinnor ska dela på ansvaret för ekonomi, hushållsarbete och att ta hand om barn. Ahrne & Roman (1997) har studerat skillnaden mellan inställning till jämställdhet för män och kvinnor beroende på om de har barn eller inte samt beroende på klass. Kvinnorna som tillhör en högre klass har positivare inställning till jämlikhet än kvinnorna i en lägre klass. Denna skillnadens finns inte för män vad gäller klass. De kvinnor som har barn har i studien positivare inställning till jämställdhet än de kvinnor som inte har barn. 7

3. Metod och genomförande 3.1 Datamaterial, population och bortfall Studien grundar sig på ett datamaterial från Svenska Nationell Datatjänst (SND): "ISSP 2012 - Åsikter om familjeliv och arbete" gjort av Jonas Edlund, Umeå universitet, Sociologiska institutionen. Datamaterialet undersöker inställning till familjeliv och arbete. Undersökningen är ett slumpmässigt obundet urval (OSU) från 2012 och det är ett självadministrerat frågeformulär. De tillfrågade personerna är mellan 18-95 år och bor i Sverige. Undersökningen innehåller totalt 1060 respondenter. Av dessa har jag tagit bort de som inte svarat på de frågorna jag har med i min analys vilket är ett internt bortfall. Det var främst respondenter som inte hade svarat på frågan om de har barn eller inte som hade internt bortfall, men det fanns även respondenter som inte svarat på andra frågor av mitt material. Det återstod sedan 608 respondenter i undersökningen vilket är ett relativt stor bortfall men det kändes nödvändigt för att analysera om det finns ett samband mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. 3.2 Variabler 3.2.1 Beroende variabel Inställning till jämställdhet operationaliseras genom ett index av variablerna Mannens uppgift att tjäna pengar och kvinnans uppgift hem och familj, Barn som inte börjat skolan blir lidande om kvinnan arbetar heltid och Familjelivet blir lidande om kvinnan arbetar heltid. För att testa reabilitet har jag kontrollerat för cronbach s alpha. Det kan anta värden mellan 0 och 1. Ju närmare alfa-värdet är 1 desto högre korrelation och desto stötte möjlighet att variablerna i indexet mäter samma bakomliggande begrepp. God reabilitet är när Cronbachs alfa är större än 0,7 vilket det är i mitt index då värdet är 0,733 (Esaiasson, Gilliam, Oscarsson, Wängnerud, 2005). 8

Frågan är en bedömning av ovanstående påstående där svarsalternativen är Instämmer starkt, Instämmer, Varken instämmer eller tar avstånd, Tar avstånd, Tar starkt avstånd och Vet ej. I variabeln Mannens uppgift att tjäna pengar och kvinnans uppgift hem och familj har jag kodat Instämmer starkt som 1, Instämmer som 2, Varken instämmer eller tar avstånd samt Vet ej som 3, Tar avstånd som 4 och Tar starkt avstånd som 5. I variabeln Barn som inte börjat skolan blir lidande om kvinnan arbetar heltid har jag kodat Instämmer starkt som 1, Instämmer som 2, Varken instämmer eller tar avstånd samt Vet ej som 3, Tar avstånd som 4 och Tar starkt avstånd som 5. I variabeln Familjelivet blir lidande om kvinnan arbetar heltid har jag kodat Instämmer starkt som 1, Instämmer som 2, Varken instämmer eller tar avstånd samt Vet ej som 3, Tar avstånd som 4 och Tar starkt avstånd som 5. Jag har sedan summerat variablerna som mäter inställning till jämställdhet. 3.2.2 Oberoende variabler Variablerna Antal barn i förskoleålder och Antal barn i skolålder mäter antalet barn respondenterna har med hjälp av frågorna Hur många personer är under sju år? och Hur många personer är mellan sju och sjutton år?. Antalet barn i förskoleålder har svarsalternativen ingen person, en person, två personer och tre personer. Antal barn i skolålder har svarsalternativen ingen person, en person, två personer, tre personer, fyra personer och fem personer eller fler. Jag har summerat Antal barn i förskoleålder och Antal barn i skolålder till en kategorisk variabel där den nya förklaringsvariabeln är antal barn/föräldraskap och mäter antalet barn mellan 0-17 år. Svarsalternativen är inga barn, ett barn, två barn, tre barn, fyra barn och fem barn eller fler. Kön är en dikotom variabel och mäter respondenters kön med man och kvinna som svarsalternativ. Variabeln har kodats om till en dummy-variabel där man har kodats till 0 och kvinna har kodats till 1. Variabeln Utbildning mäter hur många år respondenten har gått i skolan med frågan Vilken är din nuvarande högsta utbildning?. Variabeln har svarsalternativen Ej avslutad folkskola 9

eller grundskola som har kodats till 0, Folkskola som har kodats till 0, Grundskola/enhetsskola som har kodats till 0, realskola/flickskola som har kodats som 0, fackskola som har kodats till 0, 2-årig gymnasielinje, 2-årig yrkesskola som har kodats till 0, 3- eller 4-årig gymnasieskola som har kodats till 0, yrkesinriktat gymnasieprogram som har kodats till 0, teoretiskt inriktat gymnasieprogram som har kodats till 0, universitet/högskola utan examen har kodats som 1, universitet/högskola, kortare än 3 år, med examen har kodats som 2, universitet/högskola, 3 år eller längre, med examen har kodats som 2 och forskarutbildning har kodats som 2. Den nya variabeln Utbildningsnivå har svarsalternativen låg som är 0, medel som är 1 och hög som är 2. Variabeln Månadsinkomst före skatt mäter hur mycket pengar respondenten tjänar varje månad med hjälp av frågan Vilken är din ungefärliga månadsinkomst före skatt?. Det är en kontinuerlig variabel. Variabeln Förvärvsarbete mäter huruvida respondenten arbetar eller inte med frågan Förvärvsarbetar du för närvarande, har du förvärvsarbetat tidigare, eller har du aldrig förvärvsarbetat?. Variabeln har svarsalternativen Jag förvärvsarbetar, Jag förvärvsarbetar inte för närvarande men jag har förvärvsarbetat och Jag har aldrig förvärvsarbetat. Variabeln har kodats om till en dummy-variabel där jag har slagit ihop Jag förvärvsarbetar inte för närvarande men jag har förvärvsarbetat med Jag har aldrig förvärvsarbetat och kodat de till 0 för det nya svarsalternativet Arbetar inte i den nya variabeln Arbetssituation. Jag har kodat Jag förvärvsarbetar till 1 för det nya svarsalternativet Arbetar i den nya variabeln Arbetssituation. 3.3 Analysmetod Sambandet undersöks med hjälp av metoden Ordinary Least Squares (OLS), vilket innebär en linjär regression som lämpar sig väl med en kontinuerlig beroende variabel, i mitt fall index över inställning till jämställdhet. Det är en metod som används för att estimera koefficienterna i en regressionsanalys. Det sammanlagda, kvadrerade avståndet mellan samtliga observationer 10

och linjen minimeras för att beräkna och få den regressionslinjen som bäst beskriver sambandet (Edling & Hedstrom, 2003). Jag använder mig av måttet R 2 för att finna hur stor del av den totala variansen i den beroende variabeln Inställning till jämställdhet som kan förklaras av de oberoende variablerna Jag använder mig av två signifikansnivåer för att undersöka om värdena är statistiskt signifikanta. Dels en på 5 procentnivå vilket innebär att vi med 95 procents säkerhet kan säga att koefficienten skiljer sig från noll också i målpopulationen. Den andra är på 1 procentnivå vilket innebär att vi med 99 procents säkerhet kan säga att koefficienten skiljer sig från noll också i målpopulationen. 11

4. Resultat 4.1 Univariat analys För den beroende variabeln Inställning till jämställdhet kan vi i tabell 1.1 (se sida 17) se att 5,9 procent av de 608 respondenterna har 1 på skalan 1-5, där 1 är negativ inställning till jämställdhet och 5 är positiv inställning till jämställdhet. 11,3 procent har svarat 2 på skalan. Det är 8,7 procent som har svarat 3. 21,9 procent har svarat 4 på skalan och 52,1 procent har svarat 5, att de har positiv inställning till jämställdhet. Majoriteten av respondenterna har alltså en positiv inställning och det är något över hälften som har svarat 5 på skalan 1-5 i inställning till jämställdhet. Detta betyder att fördelningen av svaren är skeva åt de högre värdena, vilket är rimligt då inställning till jämställdhet är ganska hög i Sverige. Av respondenterna som ingår i undersökningen har 69,1 procent inga barn. 13,5 procent har ett barn. Det är 11,8 procent som har två barn och det är 5,6 procent som har svarat att de har tre eller fler barn. Majoriteten har alltså inga barn. För variabeln Kön är det 45,4 procent som är män och 54,6 procent som är kvinnor. För variabeln Utbildningsnivå är det 54,8 procent som har en låg utbildningsnivå, 8,2 procent som har en medel utbildningsnivå och 37,0 procent som har en hög utbildningsnivå. Medelvärdet för Ålder är 48 år och medelvärdet för Månadsinkomst är 24 663 kronor. För variabeln Förvärvsarbete är det 31,3 procent som inte arbetar och 68,8 procent som arbetar. 12

Antal (n=608) Procent Inställning till jämställdhet 1 36 5,9 % 2 69 11,3 % 3 53 8,7 % 4 133 21,9 % 5 317 52,1 % Föräldraskap Inga barn 420 69,1 % Ett barn 82 13,5 % Två barn 72 11,8 % Tre barn eller fler 34 5,6 % Kön Man 276 45,4 % Kvinna 332 54,6 % Utbildningsnivå Låg 333 54,8 % Medel 50 8,2 % Hög 225 37,0 % 13

Ålder 48 år (16,492 år) Månadsinkomst 24 663 kronor (13 766 kronor) Förvärvsarbetar Arbetar inte 190 31,3 % Arbetar 418 68,8 % Tabell 1: Deskriptiv data över samtliga variabler * Ålder och månadsinkomst anges i medelvärde, i parentes anges standardavvikelse 4.2 Bivariat analys I figur 1.1 (se nedan) vid en uppdelning på antalet barn och grad av inställning till jämställdhet på en skala 1-5. Vi kan se att av de respondenter som inte har några barn har 9,8 procent svarat 1 på skalan, 16,70 procent har svarat 2 på skalan, 10 procent har svarat 3 på skalan, 26,40 procent har svarat 4 på skalan och 37,1 procent har svarat 5 på skalan av inställning till jämställdhet. Av respondenterna som har ett barn har 14,60 procent svarat 1 på skalan, 8,50 procent har svarat 2 på skalan, 8,50 har svarat 3 på skalan, 19,50 procent har svarat 4 på skalan och 48,80 procent har svarat 5 på skalan av inställning till jämställdhet. Av respondenterna som har två barn har 12,50 procent svarat 1 på skalan, 9,70 procent har svarat 2 på skalan, 8,30 procent har svarat 3 på skalan, 25,0 procent har svarat 4 på skalan och 44,40 procent har svarat 5 på skalan av inställning till jämställdhet. Av respondenterna som har tre barn eller fler har 0,00 procent svarat 1 på skalan, 35,30 procent har svarat 2 på skalan, 5,90 procent har svarat 3 på skalan, 17,60 har svarat 4 på skalan och 41,20 procent har svarat 5 på skalan av inställning till jämställdhet. Resultatet visar att det är flest positivt inställda till jämställdhet bland föräldrar som har ett barn. För de som inte har några barn är det lägre för att sedan öka för de med ett barn och slutligen minska mer ju fler barn respondenten har. 14

62,50% Inställning till jämställdhet 50,00% 37,50% 25,00% 12,50% 0,00% Inga barn Ett barn Två barn Tre barn eller fler 1 2 3 4 5 Figur 1 Antalet barn och grad av inställning till jämställdhet I figur 1.1 (se nedan) vid en uppdelning på antalet barn och medelvärdet på inställning till jämställdhet på skalan 1-5. Personer som inte har några barn har ett medelvärde på 4,009. Personer som har ett barn har ett medelvärde på 4,112, de som har två barn har ett medelvärde på 4,183 och personer som har tre eller fler barn har ett medelvärde på 3,970. Det innebär att de personer som har två barn är mest positivt inställda till jämställdhet och de med tre barn eller fler är minst positivt inställda. 4,20 Inställning till jämställdhet 4,10 4,00 3,90 3,80 Inga barn Ett barn Två barn Tre barn eller fler Inställning till jämställdhet Figur 2 Antalet barn och grad av inställning till jämställdhet i medelvärde 15

4.3 Multivariat regressionsanalys I tabell 2 (se sida 22) presenteras en multivariat regressions analys med tre olika modeller. Duvander & Viklund (2014) beskriver faktorer som påverkar föräldrars uttag av föräldraledighet, vilket är en del av inställning till jämställdhet. De anser att dessa faktorer är utbildningsnivå, ålder, inkomst och arbetssituation. I modell 1 i den multivariata analysen ska jag undersöka huvudsambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. I modell 2 inkluderas kön för att se om inställningen till jämställdhet skiljer sig något beroende på kön hos föräldrar och icke-föräldrar. I modell 3 har jag inkluderat Duvander och Viklunds (2014) faktorer utbildningsnivå, ålder, inkomst och arbetssituation där deras studie visade positiva och negativa samband. Till skillnad från vad teorierna pekar på, att den stora skillnaden verkar bara mellan föräldraskap och icke-föräldraskap, så finner jag i min analys att det är stora skillnader i antalet barn en person har. I modell 1 kan vi se föräldraskap är positivt korrelerad med jämställdhetsattityder. Resultatet visar att koefficienten för variabeln föräldraskap är 0,035 vilket innebär att föräldrar har ett högre värde på jämställdhetsindexet än icke-föräldrar. Det är inte statistiskt signifikant och går därmed inte att tillämpa på populationen. R2 värdet är 0,001 vilket innebär att 0,1 procent av variationen i inställning till jämställdhet kan förklaras av föräldraskap. I modell 2 kan vi se att föräldraskap och kön är positivt korrelerad med jämställdhetsattityder. Resultatet visar att koefficienten för variabeln föräldraskap är 0,038 vilket innebär att föräldrar har ett högre värde på jämställdhetsindexet än icke föräldrar. Koefficienten för variabeln kön är 0,46 vilket innebär att kvinnor som inte är föräldrar har ett högre värde på jämställdhetsindexet än män som inte är föräldrar. Kvinnor som är föräldrar har ett högre värde på indexet än män som är föräldrar. Indexet för jämställdhet ökar ju fler barn en person har givet att kön är konstant. Däremot är det inte statistiskt signifikant och kan inte tillämpas på populationen. R2-värdet är 0,037 vilket innebär att 3,7 procent av variationen i inställning till jämställdhet kan förklaras av föräldraskap och kön. 16

I modell 3 är föräldraskap negativt korrelerad med jämställdhetsattityder. Resultatet visar att koefficienten för variabeln föräldraskap är -0,0108. Det innebär att ju fler barn en person har desto lägre värde på jämställdhetsindexet. Det är statistiskt signifikant och går därmed att tilllämpa på populationen. Min analys visar att den stora skillnaden inte är mellan föräldrar och icke-föräldrar utan mellan hur många barn en person har. Där fler barn innebär ett lägre värde på jämställdhetsindexet. Den nya variabeln utbildningsnivå är positivt korrelerad med jämställdhetsattityder. Det är statistiskt signifikant och går att tillämpa på populationen. Resultatet visar att koefficienten för utbildningsnivå är 0,282. De som har hög utbildningsnivå har högre på jämställdhetsindexet än både de med medel och låg utbildningsnivå. En annan variabel som är ny i modell 3 är ålder, koefficienten för variabeln ålder är -0,19. Det innebär att ålder är negativt korrelerad med jämställdhetsattityder. Det är statistiskt signifikant och går att tillämpa på populationen. Resultatet visar att för varje år äldre en person blir desto lägre värde på jämställdhetsindexet. Koefficienten för variabeln månadsinkomst är -2,429 och den är negativt korrelerad med jämställdhetsattityder. Den är statistiskt signifikant och går att tillämpa på populationen. Resultatet visar att ju mer pengar en person tjänar varje månad desto lägre värde på jämställdhetsindexet. Förvärvsarbete som är den sista nya variabeln i modell 3 är signifikant och går att tilllämpa på populationen. Förvärvsarbete är positivt korrelerad med jämställdhetsattityder. Resultatet visar att koefficienten för variabeln förvärvsarbete är 0,371. Det innebär att personer som arbetar har ett högre värde på jämställdhetsindexet än personer som inte arbetar. R2- värdet är 0,185 vilket innebär att variablerna i modell 3 kan förklara 18,5 procent av variationen i inställning till jämställdhet. 17

Oberoende variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3 Konstant 4,011** 3,769** 4,413** Föräldraskap 0,035 0,038-0,108* Kön 0,460** 0,343** Utbildningsnivå 0,282** Ålder, i år -0,19** Månadsinkomst, i tusen kr 2,429*10-3 * Förvärvsarbete 0,371 ** R2 0,001 0,034 0,185 Tabell 2: Linjär regressionsanalys med Inställning till jämställdhet som beroende variabel 18

* Signifikant på 0,05 nivå ** Signifikant på 0,01 nivå 4.4 Resultatdiskussion Jag är medveten om att jag endast kan se ett samband, nämligen det mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. Det samband jag undersöker kan innebära att föräldraskap påverkar inställning till jämställdhet, men det kan också vara omvänt samband att inställning till jämställdhet påverkar föräldraskap eller att det finns bakomliggande faktorer som påverkar både inställning till jämställdhet och föräldraskap. Kausalitet handlar om orsak och verkan och det sker när en händelse uppträder som ett resultat av en annan händelse, att en sak gör skillnad för en annan sak. Alltså på grund av en viss händelse så sker ett fenomen (Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen 2010). Föräldraskap kan orsaka negativ inställning till jämställdhet. Det kan vara så att innan ett par blir föräldrar har de en inställning om deras föräldraskap som jämställt men att det förändras och blir mer negativt inställda när de väl blir föräldrar då livspusslet ska gå ihop. De kan ha en vilja om att dela jämställt men att det inte finns möjligheter och resurser till det. Föräldraskap kan därmed vara en orsak till att inställningen till jämställdhet blir mer negativ. 19

5. Diskussion 5.1 Slutsatser Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns ett samband mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. Den första hypotesen var att icke-föräldrar har en positivare inställning till jämställdhet än föräldrar och den andra hypotesen var att föräldrar har en positivare inställning till jämställdhet än icke-föräldrar. Resultatet av den bivariata analysen visar att de som har ett barn har flest respondenter svarat 5 på skalan 1-5 av inställning till jämställdhet. Däremot kan vi se att medelvärdet blir högre och högre för ett respektive två barn för att sedan för tre barn eller fler få det lägsta medelvärdet. För de utan barn är värdet något högre än för de med tre eller fler barn men lägre än för de med ett barn. Resultatet av den multivariata analysen visar att föräldraskap positivt korrelerat med jämställdhetsindexet när huvudsambandet testas. Det innebär att ju fler barn en person har desto högre värde på jämställdhetsindexet. Korrelationen kvarstår när variabeln kön läggs till i modellen. Däremot är det inte statistiskt signifikant. När de nya variablerna utbildningsnivå, ålder, månadsinkomst och förvärvsarbete läggs in i modell 3 blir föräldraskap negativt korrelerat med jämställdhetsindexet. Det är statistiskt signifikant och kan tillämpas på populationen. Det innebär att de som inte har några barn har högst värde på indexet och ju fler barn en person har desto lägre värde på indexet. Resultatet från modell 3 i multivariata analysen när bakomliggande variabler testas verkar alltså stödja könsmaktsteorierna. Det innebär att hypotes 1 stämmer med resultatet i min studie då det visar att icke-föräldrar har positivast inställning till jämställdhet. Däremot visar resultatet att inställningen till jämställdhet blir sämre ju fler barn en person har. Uppsatsen ger 20

svar på frågan om det finns ett samband mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. Det finns ett negativt samband som är statistiskt signifikant när bakomliggande variabler testas. Elvin-Nowak och Thomson (2003) menar att skillnader mellan kön blir som tydligast när det gäller föräldraskap. Mammor är de som går ner i arbetstid och är hemma med barnen och papporna börjar arbeta. Många par som är relativt jämställda får tydligare könsroller när de får barn (Elvin-Nowak&Thomsson, 2003). Detta stödjer mitt resultat då det visar att föräldraskap är negativt korrelerad med jämställdhetsattityder och den blir mer negativ ju fler barn en person har. Könsrollerna ändras när personer får barn och möjligheterna till jämställdhet blir svårare att verkställa när personer blivit föräldrar och måste få livet och ekonomin att gå ihop. R.W Connell (2003) menar att många människor accepterar den genuspolarisering som sker och genom vårt sätt att agera i vårt vardagsliv tar vi en plats i genusordningen eller håller oss till den plats vi fått, vilket för de flesta sker frivilligt. Han anser även att hemmet kulturellt sett är en plats för kvinnor och sfären för arbete och ekonomi räknas som en plats för män. Arbete på arbetsplatser sker mot betalning medan arbete i hemmet sker av ansvarskänslor eller kärlek. Det är utifrån dessa sfärer som uppfattningar av egenskaper och därmed vilka sysslor män och kvinnor bör göra (R.W Connell, 2003). Detta stödjer resultatet i modell 3 som visar att kvinnor är mer positivt inställda till jämställdhet än män om övriga variabler är konstanta. En kvinna som har barn har högre på jämställdhetsindexet än en man som inte har barn. Detta trots att icke-föräldrar är mer positivt inställda än föräldrar är sambandet starkare mellan män och kvinnor än mellan icke-föräldrar och föräldrar. Hobson (2013) argumenterar kring att män vill ta hand om sina barn och att det handlar om de resurser och möjligheter de har för att göra det. Hon anser att män som har möjligheter att vara hemma med sina barn faktiskt vill vara hemma men arbetar istället då de inte har den ekonomiska möjlighet som krävs för att vara hemma (Hobson, 2013). Denna teori har inte stöd i mitt resultat som visar att föräldraskap är negativt korrelerad med jämställdhetsattityder. Om det hade varit som Hobson menar borde inställningen till jämställdhet vara positiv även om den faktiska jämställdheten sedan blir negativ för föräldrar. 21

Bekkengen (2002) beskriver i sin studie hur handlingsutrymmet gällande föräldraskap är större för män än för kvinnor. Föräldrarna i studien anser att deras barn har en positiv inverkan på dem även om Bekkenggen menar att värderingar påverkas om individer är föräldrar eller inte (Bekkengen, 2002). Resultatet är delvis likt Bekkengens studie då det sker en förändring när personer går in i ett föräldraskap då inställning till jämställdhet blir mer negativ. Det kan bero på att det finns en föreställning om hur personer ska vara innan de blir föräldrar men att det sedan förändras utefter förutsättningarna som individerna har att vara jämställda. Duvander & Viklund (2014) beskrev i sin studie att mammor med hög utbildning tog ut mindre föräldraledighet medan pappor med hög utbildning tog ut längre ledighet. Mitt resultat visar att kvinnor som har barn och har hög utbildning är mer positivt inställda till jämställdhet än lågutbildade kvinnor som har barn om övriga variabler är konstanta, vilket stämmer överens med Duvander & Viklunds (2014) studie. Det finns likheter då jämställdheten bör vara jämt fördelad mellan kvinnor och män vilket påverkas av hög utbildningsnivå. Om mamman är hemma en kortare tid och pappan är hemma en längre tid än de hade varit om de var lågutbildade bör de bidra till att de blir mer jämställt. När det är två män som är högutbildade och den ena har barn medan den andra inte har barn är det den utan barn som är mest positivt inställd till jämställdhet. Ahrne och Romans (1997) kom i sin studie fram till att kvinnor med barn är mer positivt inställda till jämställdhet än kvinnor som inte har barn vilket skiljer sig från mitt resultat då modell 3 pekar på att kvinnor som inte har barn är har en positivare inställning till jämställdhet än kvinnor som har barn om övriga variabler är konstanta. 5.2 Begränsningar och metodkritik En av begränsningarna i min uppsats är det interna bortfallet som gjort att urvalet har minskat från 1060 till 608 respondenter. Det kändes nödvändigt att ta bort alla som inte svarat på frågorna. Det var många som inte hade svarat på frågan om de hade barn eller inte. Det kan bero på att frågan var uppdelad i två där den ena gällde barn från 0 år upp till 6 år och den andra från 7 år till 18 år. Detta kan alltså innebära att några respondenter har barn som är äldre och 22

därmed inte har svarat på frågan. Majoriteten av de som inte svarat på den frågan var över 65 år eller förtidspensionärer. 6. Referenser 6.1 Tryckta källor Bekkengen. L (2002). Man får välja- om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Lisbeth Bekkengen och Liber AB Connell. R.W (2003). Om genus. Bokförlaget Daidalos AB Djurfeldt. G. Larsson. R & Stjärnhagen. O. (2010). Statistisk verktygsla da 1. Andra upplagan Lund, Studentlitteratur Edling. C. & Hedström. P. (2003). Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder for samhälls- och beteendevetare. Studentlitteratur: Lund Elvin-Nowak. Y & Thomson. H. (2003). Att göra kön - om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Albert Bonniers Förlag: Stockholm Esaiasson. P. Gilliam. M. Oscarsson & H. Wängnerud. L. (2005). Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts juridik AB: Stockholm Hirdman. Y. (2014). Vad bör göras? Jämställdhet och politik under 50 år. Ordfront förlag: Stockholm Hobson. B. (2013) Worklife balance: The agency and capabilities gap. Oxford Scholarship Kågeson. P. (2017) Jämställda- Men inte på mannens villkor och barnens bekostnad. Hjalmarson&Högberg Bokförlag AB. 23

6.2 Elektroniska källor Ahrne. G & Roman. C (1997) Hemmet, barnen och makten - Förhandlingar om arbete och pengar. Statens offentliga utredningar. Arbetsmarknadsdepartementet. (1997:139) http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/88/1/73bd60b1.pdf (Hämtad 2018-05-20) Duvander. A & Viklund. I (2014) Lönsamt arbete - familjeansvarets fördelning och konsekvenser. Statens offentliga utredningar. Fritzes: Stockholm. https://www.regeringen.se/49baec/contentassets/283b9cb9b0414c3abf46aea24798476b/lonsa mt-arbete--familjeansvarets-fordelning-och-konsekvenser-sou-201428 (Hämtad 2018-05-20) Evertsson, M., & Nermo, M. (2004). Dependence within families and the division of labor: Comparing Sweden to the United States. Journal of marriage and family, 66: 1272-86. Johansson. T & Klinth, R (2007) De nya fäderna. Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2:143-166. https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7031/tgv%201-2.07%208.pdf?sequence=1. (Hämtad 2018-04-25) Kodbok, ISSP 2012 - Åsikter om familjeliv och arbete, Svensk nationell datatjänst, Edlund. J, Umeå universitet, Sociologiska institutionen Magnusson. C & Nermo. M (2014) Lönsamt arbete - familjeansvarets fördelning och konsekvenser. Statens offentliga utredningar. Fritzes: Stockholm https://www.regeringen.se/49baec/contentassets/283b9cb9b0414c3abf46aea24798476b/lonsa mt-arbete--familjeansvarets-fordelning-och-konsekvenser-sou-201428 (Hämtad 2018-05-20) Statistiska centralbyrån, SCB, På tal om kvinnor och män, (2014) 24

http://www.scb.se/contentassets/23bb87adb3404d3eb87688b6ebaee2ed/le0201_2013b14_br_ x10br1401.pdf (Hämtad 2018-04-24) 25