Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se
Upplägg 3 föreläsningar Föreläsning 1: Introduk4on 4ll norma4v e4k Föreläsning 2: Teknik och e4k, teknikens roll i samhället, samt teknikvärdering Föreläsning 3: (forts.fö 2) Professionse4k och ingenjörse4ska koder 2 seminarier seminarieförberedelser Seminarium 1: Moraliskt ansvar och autonoma fordon Seminarium 2: Framsynsanalys (gruppförberedelser och gruppredovisning) Föreläsningar och seminarier är obligatoriska. KompleOering möjlig. UppgiP/er meddelas eper respek4ve missat moment. Sista dag för kompleoering är 23/2.
Vad är e4k och moral? Moral UppfaOningar och föreställningar om räo och fel. Påverkar hur vi handlar (moralisk praxis). E4k Reflek4on över föreställningar om moral, moraluppfaoningar och moralisk praxis. Principer för hur vi bör handla. Teore4skt reflek4on om frågor som rör moral: systema4sering, analys och kri4k. Systema4sk reflek4on av vad moral är och vad den kräver av oss Analys av argument för och emot olika uppfaoningar.
SäO ao närma sig e4ken Deskrip4v e4k beskrivande studium av e4ska ståndpunkter (vilka e4skt relevanta bedömningar och handlingar vi gör) Norma4v e4k norma4v studium av e4ska ståndpunkter (vilka e4skt relevanta bedömningar och handlingar vi bör göra) Tillämpad e4k applicering av norma4va e4ska teorier på prak4ska moraliska problem (ex. ingenjörse4k, datae4k, affärse4k) Metae4k - studiet av e4k ur eo seman4skt, metafysiskt och kunskapsteore4skt perspek4v
Norma4va e4ska teorier Hur bör vi handla? Vad är rätt? Vad är gott? Teleologiska etiska teorier Deontologiska etiska teorier Dygdetiska teorier Etisk egoism Utilitarism Pliktetik Rättighetsetik Kontraktsetik Dygdetik Systema4serade förhållningssäo. Vardagsmoralen är o4llräcklig: - Möjliggör konflikt mellan egna intui4oner och den egna vardagsmoralen - Motstridiga uppfaoningar i samhället
Krav på opar4skhet och ra4onalitet AO en viss handling är räo eller fel kan inte bero pa vem som u^ör den, eller vem som drabbas, om alla andra relevanta omständigheter är samma. För ao det ska vara räo ao hantera tva fall olika måste det finnas en moraliskt relevant skillnad mellan dem.
Tillämpad e4k Tillämpningen av norma4v e4sk teori på prak4ska problem. SyPar 4ll lösa prak4ska problem - ao ur e4ska principer och fakta om eo specifikt fall dra en slutsats om vad som är det räoa ao göra. Lösa = föreslå/rekommendera/föreskriva handlingsalterna4v
Prak4skt problem / prak4sk fråga Prak4sk fråga: En fråga där svaret på frågan utgörs av en handling. Hur bör jag agera? Svaret på frågan är det säo jag väljer ao handla.
Moralisk argumenta4on Utgörs vanligen av en deduk4v slutledning. (1) Moralisk princip (2) Relevanta fakta (3) Prak4sk slutsats (Handling)
Exempel (1) Det är fel ao döda (Det är moraliskt förbjudet ao döda) (2) Abort är eo slags dödande S:s Abort är fel (Abort är moraliskt förbjudet)
Moralisk argumenta4on 1. Moralisk princip 2. Redovisning av relevanta fakta 3. Slutsats 1. Det är fel ao döda 2. Abort är eo slags dödande 3. Abort är fel
Flerstegsargument 1. AO ta eo oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv
Flerstegsargument 1. AO ta eo oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ao ta någons liv
Flerstegsargument 1. AO ta eo oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ao ta någons liv 3.
Flerstegsargument 1. AO ta eo oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ao ta någons liv 3. Abort är fel förutom då det räddar liv
Flerstegsargument 1. AO ta eo oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ao ta någons liv 3. Abort är fel förutom då det räddar liv 4. Det enda liv som kan räddas genom en abort är moderns
Flerstegsargument 1. AO ta eo oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ao ta någons liv 3. Abort är fel förutom då det räddar liv 4. Det enda liv som kan räddas genom en abort är moderns 5. Abort är fel förutom då det räddar moderns liv
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räo 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räo 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räo 4ll sin egen person inkluderar räoen ao få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räo 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räo 4ll sin egen person inkluderar räoen ao få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räo 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räo 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räo 4ll sin egen person inkluderar räoen ao få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räo 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person 4. En abort är en medicinsk behandling
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räo 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räo 4ll sin egen person inkluderar räoen ao få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räo 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person 4. En abort är en medicinsk behandling 5. En kvinna har räo 4ll abort så länge den inte skadar någon annan person
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räo 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räo 4ll sin egen person inkluderar räoen ao få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räo 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person 4. En abort är en medicinsk behandling 5. En kvinna har räo 4ll abort så länge den inte skadar någon annan person 6. En abort skadar inte någon förutom fostret, som inte är en person
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räo 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räo 4ll sin egen person inkluderar räoen ao få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räo 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person 4. En abort är en medicinsk behandling 5. En kvinna har räo 4ll abort så länge den inte skadar någon annan person 6. En abort skadar inte någon förutom fostret, som inte är en person 7. Kvinnor har räo 4ll abort
AO utvärdera moralisk argumenta4on Rekonstruera argumentet: 1. Iden4fiera den övergripande slutsatsen 2. Iden4fiera delargumenten
AO utvärdera moralisk argumenta4on 1. Är det en slutledningen logiskt gil4g? 2. Är de ingående premisserna acceptabla, relevanta och adekvata?
AO utvärdera moralisk argumenta4on Acceptabla: Går premisserna ao falsifiera på faktamässiga grunder? Relevanta: Är premisserna och argumenta4onen fria från informella felslut? Adekvata: Kan alterna4va sanna/rimliga premisser som leder fram 4ll en annan slutsats prövas?
Konsekven4alism Det enda som räknas är konsekvenser Det spelar ingen roll vilken typ av handling som u^örs t ex mord eller livräddning. Därmed spelar det inte heller mo4ven någon roll.
Konsekven4alism Handlingar ska bedömas som räo eller fel u4från dess konsekvenser, inget annat spelar någon roll. Gör det som har bäst konsekvenser Vanligt med maximeringskrav, men inte nödvändigt.
U4litarism Med den u4litaris4ska principen avses den princip som gillar eller ogillar varje handling u4från dess tendens [ ] ao ge upphov 4ll eller förhindra lyckan. Jeremy Bentham, (1789),The principles of morals and legisla8on På sin 4d en radikal teori! John Stuart Mill maximering av ny9an Baseras på eo antagande om den mänskliga naturen Mo4ven spelar ingen roll Strikt opersonlig (allas intressen) AO konsekvenserna är goda är inte 4llräckligt. Finns det eo alterna4v som ger upphov 4ll mer lycka eller nyoa så bör det väljas. Övriga alterna4v är fel. Kräver interpersonella jämförelser
Maximera den sammanlagda nyoan Personer P1 P2 P3 P4 Summa Handling H1 +6 +2-7 +4 +5 H2 +5-4 0 +6 +7 H3-12 -1-6 +15-4 H4-3 -1-2 +7 +1
Maximera den sammanlagda nyttan Personer P1 P2 P3 P4 Summa Handling H1 +6 +2-7 +4 +5 H2-1 -4-1 +12 +6 H3-12 -1-6 +15-4 H4-3 -1-2 +7 +1
Handlingsu8litarism = en handling är räo om den i förhållande 4ll alterna4va handlingar medför störst övervikt för lycka alt. minst olust Regelu8litarism = en handling är räo om den överensstämmer med en regel som medför störst övervikt för lycka
U4litarismen sammanfaoad A. Handlingar ska bedömas som räo eller fel u4från dess konsekvenser, inget annat spelar någon roll. B. Då vi utvärderar en handlings konsekvenser är det enda som spelar någon roll den mängd lycka och olycka som skapas (alt. antalet preferenser). C. Varje persons lycka och lidande (alt. preferenser) räknas som lika mycket värda.
Deontologiska teorier Deon (gr.) - det som bör göras; det nödvändiga; plikt Fokuserar på värden och egenskaper hos handlingen, t.ex. kränker handlingen rä:gheter? Strider handlingen mot en plikt eller mot det s.k. samhällskontraktet? Är handlingen rä<vis? E4ska principer är primärt handlingsrestrik4oner I vissa fall utesluts vissa typer av handlingar I vissa fall påbjuds vissa typer av handlingar Betraktar inte konsekvenserna av handlingarna.
Plikte4k Plikte4ken innebär i sin ursprungsform om ao följa absoluta regler. Absolut regel - en regel utan undantag (ex. Det är moraliskt förbjudet ao döda, Det är moraliskt förbjudet ao ljuga ). E4k = ao låta sina handlingar styras av förnup och aldrig av känslor. Ra4onalitet/förnuP: FörnuPet säger agenten vilka regler det är räo ao följa. Kan principen för handlingen utan motsägelse - upphöjas 4ll allmän lag?
Prima facie-plikter Problem med plikte4ken: Plikter i konflikt W.D Ross föreslår en metod för ao hantera konflikter mellan principer Prima facie-plikter (prima facie=vid första anblick) Om två prima facie-plikter kommer i konflikt med varandra avgör intui4onen vilken plikt som är den fak4ska plikten.
Regeldeontologi - handlingen är räo när den faller under en generell moralregel Handlingsdeontologi - egenskaper hos den enskilda handlingen avgör om den är räo
Filosofiska metoder (exempel) Analogiargument: Slutsatser om eo fenomen härleds ur premisser som rör eo annat, men likt, fenomen. Starka analogier: det finns eo stort antal relevanta likheter och eo litet antal relevanta olikheter Svaga analogier: det finns eo litet anta relevanta likheter och eo stort antal relevanta olikheter. Tankeexperiment: Går ut på ao föreställa sig en situa4on som inte överensstämmer med verkligheten i sype ao förstå, förenkla, belysa eller ifrågasäoa eo fenomen.
Den skenande spårvagnen En spårvagn har fåo fel pa bromsarna. En bit fram pa spåret sioer fem barn, uppslukade av sin lek. Enda säoet ao rädda dem är ao manuellt växla in spårvagnen pa eo annat spår, men där sioer eo barn och leker koncentrerat. Gör du ingen4ng kommer fem barn ao dö och om du växlar du över spårvagnen 4ll det andra spåret så dör eo barn. Vad bör du göra?