Information från Bodens kommun Nr 1, Urban kör miljövänligt

Boden bild i Boden Bild nr 1-2008 En komplett snösväng kostar 375 000 kr Bodens kommun Information från Bodens kommun Nr 1, 2008 Så fördelas miljonerna Kommunens budget för 2008 omfattar totalt 1,373 miljarder kronor. Till det kommer investeringar på ca 98 miljoner. Den största delen är personalkostnader. Det händer mycket i Boden just nu. Även i kommunens olika förvaltningar sker det förändringar även om den allra största delen av budgeten går åt till att fortsätta med kärnverksamheterna. En del förändringar berör säkert dig eller någon i din omgivning. Läs mer om budgeten och framtidsutsikterna. Sidan 3-13 Boden + Luleå = sant Nej, det handlar inte om någon kommunsammanslagning, däremot samarbetar kommunerna alltmer. En bidragande orsak är att kommunledningarna söker gemensamma lösningar för större tillväxt i regionen. På köpet får både bodensare och lulebor bättre tillgång till service. Sidan 14 15 Ond eller god? Nu öppnar en utställning på försvarsmuseet. Den speglar barns tankar om krig och väcker många tankar. Sidan 25 Urban kör miljövänligt MilTrans är ett projekt som går ut på att förändra resmönster mot mer miljövänliga alternativ. Men som alltid hänger resultaten inte på projektet utan på oss alla tillsammans. Urban Rönnqvist tankar biogas för bättre miljö. Sidan 22 Du kan påverka framtidens Boden Nu drar jobbet med BodenVisionen igång. Du kan vara med och påverka. Missa inte den chansen. Håll ögonen öppna, annonser och information på www.boden.se berättar om hur det går till. Sid 16 18

Ur innehållet Kommunens ekonomi närmaste åren 3 Viktigt med kontroll i kommunbudgeten 4 13 Boden och Luleå på samma planhalva 14 15 Dialog och vision formar framtidens Boden 16 18 Fallfritt på äldre da r 18 19 Sture ger stöd till unga i riskzonen 19 Medling efter brott kan ge upprättelse _ 20 Nya möjligheter att kunna läsa och skriva 21 Kvinnofridslinje ger hjälp 21 Miljöanpassa ditt resande 22 Bodenskola med på global resa 23 Högt spel bland unga företagare 24 Tyck till om webben 24 Små grytor har också öron 25 Parkera utan anmärkning 26 Boden förr och nu 27 28 Boden Bild 1/08 Nr 79 från starten 1973. Informationstidning från Bodens kommun till hushåll, institutioner m fl i Boden Redaktör och ansvarig utgivare Nils Sundberg Adress Boden Bild, Informationskontoret, 961 86 Boden E-post: nils.sundberg@boden.se Adressändring För dig som bor utanför Bodens kommun. Kom ihåg att adressändra Boden Bild. Skicka ett meddelande till adressen ovan så får du Boden Bild utan avbrott. Känner du någon som också bor i en annan kommun och vill ha tidningen kan du meddela det så skickar vi den. Upplaga 17.000 exemplar. Produktion GTC Print AB, Luleå Svanenmärkt trycksak Distribution Svensk Direktreklam Foto Redaktören svarar för foto där inte annat anges. Foto: Dan Strömberg Det växer i Boden LEDARE När vi tittar tillbaka på 2007 kan vi konstatera att en förändring onekligen har skett i Boden. Byggkranar har åter efter många, många års frånvaro dykt upp i stadsbilden. Stora bolag satsar hundratals miljoner i utvecklingen av vår kommun. Det betyder att man ser Boden som en ort väl värd att satsa på. Vi har bara sett början på allt spännande som jag är övertygad om kommer att ske i en nära framtid. De stora företagen skapar naturligtvis även en plattform för vårt småskaliga näringsliv som alltid utgör grunden för kommunens välbefinnande och utveckling. Det känns också bra att SCB:s medborgarundersökning som besvarats av 1000 bodensare visar att ca 70% skulle rekommendera Boden som en bra plats att flytta till. Gallerian startar Så var det då klart. Det blir en Galleria mitt i stan när kvarteret med Folkets Hus byggs in. Vi bodensare kan ströva omkring i sommarvärme hela året för att handla, uppleva olika kulturaktiviteter eller bara sitta ned tillsammans över en kopp fika för ett samtal där alla åldrar utgör en naturlig del av gemenskapen. Stärkt kommunalekonomi Inom den kommunala verksamheten är nu förhoppningsvis budgetunderskottens tid ett minne blott. Vi har efter flera års medveten sanering av ekonomin med många gånger tuffa beslut kommit till ett läge där möjligheter finns för att göra satsningar på det vi helst vill, nämligen våra barn och gamla. Du kan läsa mer både om 2008 års ekonomi och lite mer långsiktigt längre bak i tidningen. Ris och ros Anhöriga har kritiserat vår verksamhet. Kritiken ska inte bara tas på största allvar utan också leda till förbättringar där det är möjligt. Som ni läsare kanske noterat har vi i vår kommun som en av de första i landet sett över vår lönepolicy. Det har inneburit att många av de människor, inte minst kvinnor, som jobbar inom vård och omsorg fått en klart förbättrad lönesituation. Vi får hoppas att den också bidrar till större arbetsglädje och personligt engagemang. Vi måste bli bättre på att ge våra anställda mer inflytande och makt över sin vardagssituation. Det leder också till att ni äldre och era anhöriga, ni barn, ungdomar och föräldrar också känner att det är viktigt att delta i utvecklingen av vår verksamhet. Delaktighet är viktigt Vid mina kontakter med människor framkommer det ofta att en av framgångsfaktorerna och tryggheten för Bodens utveckling är inställningen att vi hela tiden betonar att vi arbetar för alla bodensare. Inga särintressen ska tillåtas och varje kommunmedborgare ska känna sin del i helheten. Låt oss tillsammans skapa det Boden vi alla vill ha; tryggt, varmt och fyllt av spännande utveckling! Bosse Strömbäck Kommunalråd

Kommunens ekonomi de närmaste åren Kommunen har under de senaste åren haft högre intäkter än kostnader. Det innebär att kommunens ekonomiska resultat varit positiva. Vi har fått en bra grund inför kommande år. Högkonjunkturen i Sverige har inneburit lägre arbetslöshet, högre produktivitet och ökat skatteunderlag. För Boden och övriga kommuner har det resulterat i en gynnsam utveckling av skatteintäkterna. Men vad har vi att vänta runt hörnet? Kommunens ekonomichef Tomas Pellikkä tittar i kristallkulan och spår följande om framtiden: Resultatutvecklingen i finansplanen 2008-2010 är fortsatt positiv, trots en vikande högkonjunktur och en lägre skatteunderlagsutveckling. Skatte- och statsbidragsutvecklingen påverkas även av nuvarande utjämningssystem. Det innebär en lägre intäktsutveckling för kommunen under de närmaste åren. Kostnaderna ökar med inflationen och om inte intäkterna ökar i samma takt krävs att nämnderna anpassar verksamheterna till en lägre kostnadsnivå om en godtagbar nivå på det ekonomiska resultatet ska uppnås. Kommunen har några utmaningar Det betyder att kommunen ställs inför ett antal utmaningar. En är att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Den har varit negativ sedan 1993 med 2004 som enda undantag. Befolkningen har minskat med drygt 2700 invånare sedan 1993. En annan utmaning är att fördela om resurser mellan olika verksamheter då behoven förändras. Befolkningsutvecklingen innebär att antalet äldre ökar. Det betyder att behoven inom vård och omsorg ökar. Antalet elever inom framförallt grundskolan men snart även inom gymnasieskolan minskar. Ett antal friskolor är aktuella att starta från hösten 2008 och detta tillsammans påverkar barnoch utbildningsnämndens resursbehov. Pensioneringar på gott och ont Strategiskt arbete med kompetensförsörjning blir en annan viktig utmaning för kommunen då många av kommunens anställda går i pension de närmaste åren. Å ena sidan blir det nya möjligheter till jobb för bodensarna men när många går i pension så ökar också kommunens pensionsutbetalningar och en stor erfarenhet försvinner. Kommunen har en pensionsskuld på ca 880 Mkr. För att inte kommande generation skall belastas med dessa kostnader så krävs att kommunen skapar ett ekonomiskt utrymme för att möta de ökade pensionsutbetalningarna. Därför har kommunen ett mål om att uppnå årliga positiva resultatnivåer på närmare 30 Mkr. Enligt den senast fastställda finansplanen 2008-2010 når vi målet 2009 och även 2010. Sammanfattningsvis så ser kommunens ekonomi i den närmaste framtiden bra ut även om det krävs en del åtgärder för att behålla en god ekonomisk hushållning. Trots den dramatiska bakgrunden ser ekonomichef Tomas Pellikkä ljust på kommunens ekonomi. Foto: Christer Gallin

Viktigt med kontroll i kommunbudgeten Kommunens verksamhet ska skötas med god ekonomisk hushållning. Syftet med det är att kommunen ska ha en riktig och väl utförd verksamhet och att kommunen betalar för dagens verksamhet och inte skjuter betalningsansvaret på framtiden. Kommunens budget ska göras så att intäkterna överstiger kostnaderna. Det ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomi. Kommunen ska även göra en plan för ekonomin för de kommande tre åren. Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Det är inte alltid så lätt att förstå hur de ekonomiska sambanden ser ut och vilken kommunal verksamhet som blir följden av den budget som kommunfullmäktige beslutat om. Därför presenterar vi här budgeten med utgångspunkt från det som påverkar dig som bodensare på något sätt. Härifrån kommer pengarna Kommunen får sina huvudsakliga intäkter genom skatter och kommunal utjämning. För 2008 beräknas kommunens skatte- och utjämningsintäkter bli 1,4 miljarder kronor. Skatte- och utjämningsintäkternas beror på antalet invånare i kommunen. Det innebär att en befolkningsförändring i hög grad påverkar kommunens intäkter. I genomsnitt innebär en ny bodensare att kommunen får ca 48 000 kronor per år i skatte- och utjämningsintäkter. Om antalet invånare ökar med hundra personer ökar alltså intäkterna med ca 4,8 miljoner kronor. De mesta pengarna kommer från kommunalskatten. Varje medborgare betalar 22:13 i skatt till kommunen för varje intjänad hundralapp. Förutom skatt till kommunen betalar vi också skatt till landstinget och församlingen med tillsammans 10:54. Den totala kommunalskatten är 32:67 för varje intjänad hundralapp. (Den är något lägre för dem som inte tillhör svenska kyrkan). Förutom skatter och utjämningsbidrag får kommunen in pengar från dem som nyttjar kommunens tjänster t ex från dem som har barn i förskolan eller som bor i kommunens olika äldreboenden. De som besöker någon av kommunens fritidsanläggningar som Nordpoolen betalar en avgift för att nyttja anläggningarna. Intäkter från bodensarna kommer in när de betalar avgift för t ex vattenförbrukning och sophämtning. Kommunens pengar placeras antingen på bankkonto eller på annat säkert sätt. Det ger intäkter i form av räntor. De kommunala intäkterna kommer från Skatteintäkter 52% Kommunal utjämning 15% Fastighetsavgift 2% Intäkter från privatpersoner/ företag samt räntor 31% Till vilka verksamheter går min kommunalskatt? Av de 22 kronor och 13 öre som betalas i skatt till kommunen går 8:58 till barn- och utbildningsförvaltningen 8:65 till socialförvaltningen 1:58 till tekniska förvaltningen 1:24 till kommunledningsförvaltningen 1:01 till kultur- och fritidsförvaltningen 0:37 till räddningstjänsten 0:63 till näringslivsförvaltningen 0:07 till revision- och överförmyndare Personalkostnaden är största delen Det som kommunen gör kräver mycket personal. Det innebär att kommunens kostnader till största delen är personalkostnader. Kommunen har även kostnader för inköp av material, exempelvis skolböcker, mat till skolor, barnomsorg och äldreboenden, samt för olika tjänster, t ex hyror av lokaler, telefonavgifter, elavgifter och försäkringar. Kommunen betalar också ut bidrag till privatpersoner eller föreningar. Kommunens lån på 185 miljoner kronor innebär räntekostnader till bankerna.

De kommunala kostnaderna fördelas så här Så här fördelas pengarna Fördelningen av pengarna görs av kommunfullmäktige som beslutar om de ekonomiska ramarna för kommande år. Utgångspunkten är dels långsiktiga mål för kommunen och dels de olika förvaltningarnas budgetförslag. Översiktligt ser fördelningen av nettobudgeten för 2008 ut så här Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade samt individoch familjeomsorg 40 % Barnomsorg och utbildning 39 % Arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagning 1 % Kultur och fritid 5 % Räddningstjänst, gator, vägar, parkering, parker, miljö- och hälsoskydd, näringsliv, planering 8 % Politisk verksamhet 2 % Central administration, telefonväxel, tryckeri, lokaler m m 3 % Bostäder, kommunikationer, vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering 2 % Personal 56% Material 5% Tjänster 27% Bidrag 6% Räntor 3% Investeringar för nästan 100 miljoner Under 2008 beräknas investeringarna bli drygt 98 miljoner kronor. Kommunen finansierar investeringarna med egna medel, dvs några nya lån tas inte under året. Planerade investeringar under året: Avskrivningar 3% Ombyggnad av kök på Björknäsgymnasiet Ombyggnad av Gammelbyvägen Energiåtgärder på Nordpoolen Ombyggnad av gator och va-ledningar Trottoar- och körbanebeläggningar Trafiksäkerhetsåtgärder Nya exploateringsområden B-ishall Björknäsvallen Ventilation i Hedens skola Utrustning äldreboenden 4,0 2,3 2,9 3,2 4,0 3,0 3,0 7,0 12,3 miljoner kr 19,7 0 5 10 15 20

Nyheter i årets budget Det finns många nyheter i den kommunala verksamheten under det kommande budgetåret. Förändringarna är av alla slag och beror både på nya mål och på effektiviseringar och förbättringar. Här gör vi en kort presentation av ansvarsområden i kommunen och en del av de förändringar som sker. Kommunledning Kommunledningsförvaltningen sköter om den politiska organisationen, ekonomi, IT-service, överförmyndarärenden, kommunens personal, information, webbplats, konsumentvägledning, budgetrådgivning, kommunens arkiv och telekommunikationer. Här finns också mark-, plan-, miljö-, och byggfrågor i det nya samhällsbyggnadskontoret. Nytt under 2008 Kommunkontakten kommer I takt med att kommunen erbjuder allt fler tjänster på Internet utvecklar vi möjligheterna att komma åt Internet. Sedan tidigare finns möjligheter att surfa på huvudbiblioteket. I början av året kommer en medborgarterminal Kommunkontakten att finnas i stadshuset. Om det faller väl ut kan flera terminaler komma att ställas ut på andra platser i kommunen. BodenVisionen startar Nu tar arbetet med Bodens framtida utveckling fart. Läs mer på sidan 16. Enklare protokoll ökar förståelsen För dem som behöver läsa kommunala protokoll har det hittills varit lite knepigt. Under första halvåret 2008 går startskottet för en ny utformning av protokoll. Det ska göra det lättare att läsa och förstå det som beslutas i kommunen. Samhällsbyggnad och miljö Miljö- och byggfrågor omfattar bland annat ärenden om bostadsanpassning och bygglov, tillsyn inom områdena djurskydd, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, livsmedel och naturvård. Ett av målen är en god livsmiljö och ekologiskt hållbar tillväxt för alla i Bodens kommun genom medverkan i sektorsövergripande plan-, miljö- och byggfrågor miljöövervakning myndighetsarbete inom miljö- och byggområdet Samhällsbyggnadskontor för enklare kontakter Den 1 september 2007 bildades Samhällsbyggnadskontoret efter en hopslagning av miljö- och byggförvaltningen och mark- och plankontoret. Totalt arbetar ett tjugotal personer på kontoret. Det är en del av kommunledningsförvaltningen och arbetar med bland annat statistik, digitala kartor, bygglov, bostadsanpassning, djurskydd, hälsoskydd, miljöskydd, naturvård, livsmedelskontroll, mark och exploatering och fysisk planering. Samhällsbyggnadskontoret ska ge en tydlig ingång till verksamheten med en gemensam kundmottagning på plan 5 i nya stadshuset. Avsikten är att underlätta för företag och privatpersoner som vill söka bygglov, ansöka om bostadsanpassning, köpa en tomt, har ett miljöärende eller andra ärenden där samhällsbyggnadskontoret kan hjälpa till. Genom att samarbeta om kundens fråga ska det bli enklare och snabbare. Staten tar över djurskydd Mycket talar för djurkontrollen flyttas över från kommunerna till länsstyrelserna under 2009. Besked kommer under 2008. Förorenade marker saneras Fortsatt saneringsarbete med förorenade markområden kommer att ske på framförallt Solgårdarna. Samarbete inom Fyrkanten Samarbetet inom Fyrkanten kommer främst att vara gemensamma handläggningsrutiner inom avfallshantering och avloppsfrågor. Kommunens huvudvattentäkt på Kusön skyddas Skyddsföreskrifter för kommunens huvudvattentäkt på Kusön bör vara fastställda av länsstyrelsen 2008/2009. Det innebär krav på inventering av verksamheter på Kusön. Ett arbete med revidering av övriga kommunala vattentäkter kommer därefter att göras.

e-service för högre servicenivå och tillgänglighet Ett webbformulär för dispensansökan för avfallshämtning och slamtömning har utvecklats inom projektet eservices Norrbotten. Du kan fylla i din ansökan direkt på webben och få ett automatiskt beslut inom någon minut via e-posten. Nu fortsätter arbetet med kartläggning av andra tänkbara e-processer inom samhällsbyggnadskontorets verksamhetsområden för att öka möjligheterna till självservice och för ett effektivt resursutnyttjande inom kommunen. Strandskydd Förhoppningsvis kommer det att bli förändringar i lagstiftningen om strandskydd. Det kan göra det lättare att i framtiden bygga närmare vatten. Kommunens kartor på Internet Kommunen har tillgång till ett omfattande digitalt kartmaterial. Avsikten är att allmänheten ska kunna se på kartor över Boden via Internet under 2008. Karttjänsten kan i förlängningen bli en del i kommande e-tjänster på Internet. Attraktiva småhustomter Det finns stor efterfrågan på attraktiva tomter inom områden som ännu inte byggts ut, exempelvis vid Luleå älv. En förutsättning för en kommande utbyggnad söderut är troligen att genomföra första etappen av en gång- och cykelled mellan tätorten och golfbanan. Den skulle också göra älvstråket tillgängligt för allmänheten. Aktuella detaljplaner 2007 antogs bl a detaljplanerna för gallerian och multiarenan. I år arbetar vi vidare med bl a detaljplaneändringar för riksväg 97 och den omvandling som sker på de före detta militära områdena. Bland övriga aktuella detaljplaner på gång kan t ex nämnas småhustomter vid Lule älv. Barn och utbildning Barn- och utbildningsförvaltningen ger pedagogisk verksamhet och omsorg av god kvalitet i en helhet för barn och ungdomar i åldern 1-19 år. Vi lägger grunden för och främjar ett livslångt lärande där dialog och delaktighet är en väg till utveckling. Under 2008 kommer vi att fortsätta att genomföra strukturella åtgärder för att förbättra kvalitet och resultat i skolan. Det gäller perioden 2007-2009. I samband med det vill vi öka andelen pedagogiskt utbildad personal i kärnverksamheten. Samtliga skolformer får under 2008 ökade resurser för läromedel och kompetensutveckling för lärare. Det är ett utvecklingsarbete för att stärka kvaliteten i undervisningen så att eleverna får bättre resultat. Vi strävar också efter en tydligare profilering och marknadsföring av de kommunala verksamheterna. Minskade barngrupper i förskolan Politikerna vill minska antalet platser från 18 till 16 i avdelningarna i förskolan. Vid årsskiftet var 61,5 % av de kommunala förskolorna 16 platsavdelningar. Målet om att det ska vara så i hela kommunen beräknar vi att nå under slutet av 2008. Ökad konkurrens för grundskolan Under 2008 2009 väntas den kommunala grundskolan få ökad konkurrens. I februari 2008 har fyra fristående grundskolor beviljats tillstånd från Skolverket för att starta läsåret 2008/09. De nya skolorna kommer att drivas som aktiebolag och kommer fullt utbyggda, tillsammans med Fria Emilia, att omfatta ca 25 30 % av kommunens grundskole-elever. En gymnasieskola i förändring Regeringen avser att under mandatperioden föreslå förändring av program och innehåll i gymnasieskolan. Utredningen kommer att presenteras under våren 2008 för ett genomförande från 2010. Enligt utredningsuppdraget ska gymnasieskolan leda till en gymnasieexamen med tre huvudinriktningar; studieförberedande program som ger grundläggande behörighet till högskola, yrkesförberedande program och en lärlingsutbildning. Regeringen har redan beslutat att varje kommun som erbjuder utbildning på nationellt eller specialutformat program med yrkesämnen kan ansöka om att delta i en försöksverksamhet för gymnasial lärlingsutbildning med start hösten 2008. Björknäsgymnasiet har idag väl utvecklade yrkesförberedande program och kommer att ansöka om att få vara med i en nationell försöksverksamhet. Utbildningsinspektion garanterar kvalitet Skolverket ska göra en utbildningsinspektion i Bodens kommun under 2008. Utbildningsinspektionen ska bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen och kontrollera att nationella krav i skolförfattningarna följs. I övrigt granskas i alla verksamheter; kvalitetsarbete/förmåga att utveckla kvaliteten, skolledning/rektorsfunktion, bedömningen av lärande och betygsätt-

ning, lärarnas kompetens samt tillgången till en likvärdig omsorg/utbildning. Utbildningsinspektionens resultat blir en god vägledning för vad som ska betonas i utvecklingen av den kommunala skolan i Bodens kommun. Du kan alltid få information om barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter på www.boden.se under barn och utbildning. Socialtjänsten Socialnämnden bistår med stöd, service, omsorg och vård i olika former till enskilda människor och familjer som behöver bistånd för att skapa en skälig levnadsnivå eller god livssituation i övrigt. Kommunens ansvar inom den sociala sektorn är till stora delar reglerat i lag, främst lagar som ger den enskilde rätt till olika insatser. De viktigaste lagarna är: Socialtjänstlagen Lagen om särskilt stöd och service Hälso- och sjukvårdslagen Socialförvaltningen svarar för omvårdnad och service till människor i alla åldrar i ordinärt och särskilt boende. I särskilda boenden har kommunen ansvar som sjukvårdshuvudman, förutom läkarinsatser. Några av de många serviceformerna är dagverksamheter, korttidsplatser, måltidsservice, personlig assistans, färdtjänst, nattpatrull och ledsagarservice. Inom socialförvaltningen har vi också ärenden som gäller ekonomisk hjälp, vård och behandling av barn och ungdomar, vård och behandling av personer med missbruksproblem, familjerättsliga frågor samt familjerådgivning. Socialnämnden har ca 1 250 anställda och en budget för 2008 på ca 544 miljoner kr. Ett av de viktigaste målen är en ekonomi i balans och att använda de resurserna på ett kostnadseffektivt sätt till nytta för kommunmedborgarna. Kunskap, medvetenhet och ansvar hos chefer och medarbetare bidrar till god ekonomisk hushållning. Socialnämndens verksamhet är omfattande och har många skilda inriktningar. Det fordras olika typer av kunskaper beroende på befattning och verksamhetsområde. En särskild satsning görs för att öka andelen vårdpersonal med undersköterskekompetens under 2008. Viktiga händelser 2008 Äldreboenden förändras Bodens kommun har i jämförelse med liknande kommuner relativt hög kostnad för äldreomsorg. Det förklaras av att Boden har fler platser per invånare 65 år och äldre än jämförbara kommuner. För att anpassa verksamheten till budgeten har socialnämnden beslutat om verksamhetsförändringar för att minska vården i särskilt boende och öka äldreomsorg inom ordinärt boende. Beslutet innebär att Älvstrand i Harads avvecklas med 18 platser, att ytterligare 26 platser avvecklas på Midgårdarna samt att korttids- och mellanboendet flyttas till lokaler inom kommunens fastigheter. Verksamheten på demensboendena Asken, Sörgården Västra och nio platser från Åcenter demens flyttas till demenscentrat med totalt 54 platser. Det innebär även att de 14 demensboendeplatserna på Åcenter ändras till sju äldreboendeplatser. Sturegården med 37 platser ändrar inriktning till ett demensboende. De två dagverksamheterna flyttar till Erikslunds demenscenter med inriktning helt mot äldre med demenshandikapp. Ytterligare en dagverksamhet öppnas med inriktning mot de normalt åldrande. Erikslunds demenscentra inflyttningsklart Erikslunds demenscenter beräknas bli inflyttningsklart i april 2008. Lokaler och utemiljöer utformas för att skapa en god miljö för demenshandikappade. Ett exempel på specialanpassning är en ny teknisk lösning för lås till lägenheter. Den innebär att den boende kan passera in och ut ur sin lägenhet utan använda nyckel men däremot kan ingen obehörig göra detsamma.

Det här startade i september 2007 och beräknas ta ett år. När allt är klart kommer antalet platser inom särskilda boenden att vara totalt 358 fördelade på elva olika enheter, varav en i Harads. Förändringen innebär att omsorgen om demenshandikappade ökas och blir 121 permanentboendeplatser, nio korttidsplatser med inriktning växelvård samt två dagverksamheter. De kommer att ha öppet måndag till fredag varje vecka. Även för de normalt åldrande personer som är i behov av dagverksamhet kommer det att bli fler platser. Bättre äldreomsorg inom ordinärt boende En projektledare anställs för att arbeta med volontärfrågor under 2008. Uppdraget är att hitta lösningar för att organisera frivilligt socialt arbete i kommunens sociala verksamheter. Parallellt med det kommer ett arbete att påbörjas för att utveckla stödet till anhöriga som vårdar närstående i hemmet. Reform inom handikappomsorgen För att ta emot nya, unga personer måste utbyggnaden av daglig verksamhet inom handikappomsorgen ske under 2008. Det görs enligt visionen På väg; i arbete. Den är ett resultat av en översyn av verksamheten våren 2007. Ett stöd/serviceboende för funktionshindrade planeras 2008, för främst unga funktionshindrade. Regeringen kommer under våren 2008 att föreslå Riksdagen en reform inom den psykiatriska tvångsvården. Boden har tilldelats 443 000 kr för förberedelser av sociala insatser inför den nya vårdform som reformen ska innebära. Ökade insatser för ungdomar Ett ökat arbete planeras med kartläggning av ungdomar som får försörjningsstöd. Kartläggningen ska ge underlag för att i samarbete med andra myndigheter utveckla och erbjuda rätt insatser för att ungdomarna ska uppnå egen försörjning. Samarbete sker med bl a näringslivsförvaltningen och arbetsförmedlingen. Under 2008 startas öppenvårdsverksamhet för ungdomar. Den ska förebygga att unga människor i riskzonen för alkohol- och drogmissbruk, kriminell belastning, självskadebeteenden eller andra problem ska behöva placeras på behandlingshem. Turistanläggningar Pagla skidstadion, Nord Poolens familjebad och Försvarsmuseet är kommunala besöksanläggningar. 25 miljoner i bidrag och övrigt stöd Utöver det stora hyresbidrag (21 Mkr) som föreningslivet får när de använder lokaler och anläggningar lämnas direkta ekonomiska bidrag och stöd bl a i form av aktivitetsstöd (1.3 Mkr), särskilt stöd till handikappade (0.3 Mkr), anläggningsbidrag (1.7 Mkr), bidrag till samlingslokaler och bygdegårdar i glesbygd ( 0.66 Mkr), hyresbidrag (0.6 Mkr) mm. Stor vikt läggs på barn, ungdomar och funktionshindrade när vi ger bidrag och vid kommunens egna arrangemang. Barn och ungdomar upp till 20 år har fri entré till konserter. Idrotts- och fritidsanläggningar Kommunens huvudarenor för idrott är Hildursborgs idrottshall samt Björknäsvallens fotbolls-, friidrotts- och tennisarenor, ishallen och ridhuset. Det finns även övriga anläggningar för utomhusidrott t ex is- och fotbollsplaner. Fritidsgårdar Fritidsgårdarna i kommunen är Ungdomens hus, ungdomslokalen i Edeborg, Harads och Perbackagården. Allmänkulturell verksamhet Innehåller bl a allmänkultur, arrangörsstöd, egna arrangemang och stöd till studieorganisationerna. Bibliotek på flera ställen Bibliotek finns vid huvudbiblioteket och filialen i Harads samt med bokbussen. Kultur och fritid Bodensarna ska ha ett omfattande och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Det ska stimulera till ett aktivt deltagande. Barn och ungdomar, jämlikhet och jämställdhet är särskilt viktigt. Föreningslivet har avgörande betydelse för bodensarna och ska framhållas där verksamheten frigör mänskliga resurser och på så sätt bidrar till såväl den enskilda människans som samhällets utveckling.

Filialen i Norra Svartbyn drivs av Norra Svartbyns intresseförening. Vi gör även uppsökande verksamhet riktad till dem som inte själva kan ta sig till biblioteket. Aktuellt under 2008 Pagla skidstadion Den nya konstsnöanläggningen i Pagla har inneburit att spåren kan göras färdiga för träning och tävling betydligt tidigare på säsongen. Under 2006 investerades i en ny skidlift som nu är igång. Det finns en webbkamera med temperaturuppgift som en service till alla besökare i anläggningen. Snökanonanläggningen kompletterades under 2007 med ett kyltorn. Det betyder att konstsnötillverkningen kan starta tidigare. Fortsatt utbyggnad av konstsnöanläggningen planeras senare. Kallhall på Björknäs Den konstfrusna uterinken blev klar under 2006. Den har gjort det bättre för ungdomsverksamheten. Under våren/ sommaren 2008 byggs en kallhall över isen. Den blir klar till hösten. Ny konstgräsplan i Bredåker Under våren anläggs en ny konstgräsplan i Bredåker. Snart tinar snön och fotbollen rullar på planen. Utsikt från Multiarenans restaurang. Foto: Christer Gallin Bodens nya Multiarena Den 6 juni 2008 invigs Bodens nya Multiarena. Arenan kommer att bestå av två huvuddelar. Det blir en fullstor belyst fotbollsarena med uppvärmd konstgräsplan och en fullstor sporthall. Vid träning kan den göras om till två träningsplaner. Omklädningsrum och servicelokaler placeras så att de kan samnyttjas av både fotbollen och hallidrotten. Biblioteken utvecklas Vi fortsätter att arbeta för att huvudbiblioteket skall vara en resurs för kommunens kultur- och kunskapsutveckling bl a genom att löpande komplettera och förnya utbudet av nya media. Besöksanläggningar förbättras Nord Poolen, Pagla skidstadion och Försvarsmuseet utvecklas både kapacitetsmässigt och kvalitativt. Stora tävlingar i år Det blir SM-tävlingar i skidskytte i Pagla under veckan efter påsk. SM-tävlingar i boxning i Hildursborg kommer vecka 17 och Militära VM i skytte i Rödbergsterrängen vecka 38. Kulturrally till hösten Inom allmänkulturen jobbar vi för att erbjuda ett så brett och högkvalitativt allmänkulturutbud som möjligt riktat till både barn, ungdom och vuxna. Under hösten 2008 (vecka 42) plane- 10

rar vi att tillsammans med landstinget göra ett Kulturrally som under en vecka kommer att visa på bredden på allt vad kulturlivet i Boden kan erbjuda. Aktivt Ungdomsråd Sedan tre år finns Ungdomsrådet i Boden. Nu är det 20 ungdomar i åldern 13-25 år som är med och arbetar med ungas inflytande och delaktighet i det som sker i kommunen. Ungdomsrådet arrangerar även drogfria tillställningar t.ex. Ungdomens dag. Ungdomsfullmäktige fortsätter Under våren 2007 genomfördes Ungdomsfullmäktige i Boden för första gången. Det blev lyckat och därför fortsätter det under 2008. Ungdomarna arbetar ute på skolorna med att skriva motioner. De lämnas sedan till beslutsfattare i kommunen vid en ungdomsfullmäktigedag. Näringsliv Näringslivsförvaltningen är en utvecklingsresurs med bred inriktning men med fokus på tillväxt. Vi arbetar bland annat med företagsutveckling, landsbygdsutveckling, marknadsföring av Boden och vuxenutbildning. Under 2008 kommer näringslivsförvaltningen i samverkan med andra goda krafter i Boden att fortsätta arbetet med att förbättra näringslivsklimat, tillväxt och sysselsättning. Insatser genomförs för att underlätta ungdomars och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi ska lotsa invandrare till praktik i företag och organisationer samt fungera som ett stöd till företag och praktikant under hela processen. Vi satsar på marknadsexpansion för befintliga företag och att underlätta generationsskiften i företag. Vår service till dig som vill starta företag ska utvecklas. Lärcentrum erbjuder ett brett utbildningsutbud och genomför ett flertal företagsinriktade utbildningar. Nytt LEADER- program Under året startar vi ett LEADER- program i samverkan med övriga Fyrkantskommuner. Det ska ge landsbygden nya möjligheter. Insatser för utveckling av handeln I samband med att gallerian börjar byggas så ska vi göra insatser för att utveckla handeln. Det gäller inte minst för att få köpstarka besökare till Boden. Vi fortsätter med att försöka locka civil- och militär test- och övningsverksamhet till Boden. Det finns goda lokala förutsättningar med en väl utbyggd infrastruktur för övning, utbildning och test. Bodenföretag på internationell marknad Boden behöver fler företag som verkar på en internationell marknad. För att nå dit krävs goda exempel, kompetens och erfarenhet av internationell handel. Vi kan genom olika insatser hjälpa till och underlätta för företagen. Under 2008 tar arbetet med EU:s nya fonder fart. Vi kommer att underlätta för företag att driva och delta i EU-projekt som kan leda till tillväxt. Samarbete mellan Boden och universitetet Utbildningarna på lärcentrum kommer att utvecklas och breddas. En viktig del är att stödja samarbetet mellan näringslivet och universitetet. Här är universitetets centrumbildningar särskilt viktiga. Företagslotsen förenklar företagande Känner du till Företagslotsen, vår snabbingång till kommunal service för företagare? Tjänsten är ett samarbete mellan kommunens olika förvaltningar. Tillsammans hjälper vi dig att hitta rätt kontaktperson för ditt ärende. Vi hjälper dig också att hitta rätt till andra myndigheter. Kontakta Företagslots Boden på telefon 0921-782 70 eller e-post foretagslots@boden.se Teknisk förvaltning Tekniska förvaltningens uppgifter är bland annat att ordna lokaler för kommunens olika verksamheter och att producera mat till äldreomsorg, omsorg och skola. Vi sköter om parker och lekparker, underhåller kommunens gator och gång- och cykelvägar så att de är trafiksäkra och i så gott skick som möjligt. Vi producerar friskt vatten och tar hand om avloppsvattnet. Andra viktiga delar är avfallshantering och kollektivtrafik. Vatten och avlopp blir dyrare Avgiften för vatten och avlopp höjs med cirka 5 %. Kostnaden för en normalvilla blir ungefär 150 kr dyrare per år. Trots höjningen är Bodens vatten- och avloppsavgifter lägst i länet. Anläggningsavgifterna, det vill säga priset för anslutning till kommunens vatten- och avloppsledningsnät, är oförändrade. Tack vare den goda vattenkvaliteten och kommunens låga avgifter finns det en fortsatt efterfrågan från boende med egna brunnar om att få tillgång till kommunalt vatten. Därför har kommunen även för 2008 avsatt 2 miljoner för att ansluta nya abonnenter till kommunens ledningssystem. 11

Ombyggnad av gator och vatten- och avloppsledningar Under 2008 planeras ombyggnad av Sundsbrovägen (delen campingen fyrvägskorsningen i Gammelbyn), av Kungsgatan (delen Lulevägen Östra Strandvägen), av Tempelbacken, Jägargatan, Stenhuggaregatan samt av Södra Skogsgatan. Trafikljusen i Manhemskorsningen kommer att rivas och i stället byggs en ny cirkulationsplats. Ombyggnaden av vatten- och avloppsledningar fortsätter på Sandenområdet med Floragatan och Korpgatan samt på delar av Björkelundsvägen och Gjutvägen. Dessutom fortsätter satsningen på att genom mindre ombyggnader se till att vatten- och avloppsledningsnätet inte går sönder. Mer avfall kan ge vikttaxa Mängderna brännbart avfall fortsätter att öka. Därför måste något göras för att få till en bättre sortering av återvinningsbart materiel, som tidningar, reklam, kartong, hårdplast mm. För att motivera en bättre källsortering utreder vi att ta betalt för avfall efter vikten. Renhållningsavgifterna är oförändrade sedan 2006 och de är lägst i Norrbotten. Ytterligare cirka 800 hushåll i Bodforsen och Torpgärdan kommer under ett år att testa så kallade biopåsar, av nedbrytbar plast, för matavfallet. Försöket under 2007 i Södra Svartbyn har visat att biopåsarna bättre klarar problem med fastfrysning och lukt än dagens papperspåsar. 2008 års utvidgade test görs för att se om det blir driftstörningar i biogasanläggningen eftersom det kan finnas en risk för det. Billig bussbiljett för ungdomar Sedan maj 2005 har barn och ungdomar folkbokförda i Boden möjlighet att köpa ett busskort som gäller Bodens lokaltrafik. Det kostar en engångsavgift på 50 kr. Från och med 1 januari 2007 omfattar det även Länstrafikens bussar inom Bodens kommun och gäller till och med den dag man fyllt 20 år. Resor över kommungräns sker enligt Länstrafikens taxa för hela sträckan med undantag av linje 21 (Brännberg) och linje 44 (Harads). Om du t ex ska åka från Brännberg till Luleå behöver du bara betala för sträckan Boden-Luleå och inte mellan Brännberg och Boden. Fria resor gäller inte nattbussarna och linje 28. Under 2007 har Bodens Lokaltrafik infört ett helt nytt kommunikationsoch biljettsystem i samarbete med Länstrafiken i Norrbotten. Det har varit en hel del problem i starten av det nya systemet och arbetet med att rätta till inkörningsproblemen pågår. Arbetet med att byta ut diesel mot biogas pågår för fullt. Den första biogasbussen går nu i provdrift och under första halvåret 2008 ska trafiken utvärderas. Det ger underlag för beslut om fortsatt biogasdrift inför kommande upphandling av Bodens lokaltrafik från 1 juli 2009. Dyrare färdtjänst och riksfärdtjänst Upphandling av färdtjänsttrafiken från 1 juli 2007 betydde ökade kostnader på ca 640 tkr/år. Kostnaderna för resor med riksfärdtjänst ökar också i en allt snabbare takt. Från 1 januari 2008 höjs taxan för färdtjänst med ca 20%. Det innebär att priset för en resa, kortare än en mil, höjs från 23 kronor till 27 kronor. Lekplatser i byar Byaföreningar kommer även för 2008 ha möjlighet att ansöka om lekutrustning till sina lekplatser. Bättre värme och ventilation Under perioden 2008-2010 kommer drygt 35 Mkr att investeras i kommunala lokaler. Det är i huvudsak tillgänglighet, inomhusmiljö, energikonvertering samt klimatskyddsåtgärder. Ventilationsanläggningarna i den gamla delen av Hedens skola och i NordPoolens badanläggning ska byggas om så att kravet på högre effektivitet och värmeåtervinning uppfylls och för att spara på energikostnader. Vid Nord- Poolen blir det värmeåtervinning även på avloppsvattnet. Nya restauranglokaler på Björknäs Hotell & restaurangprogrammets lokaler på Björknäsgymnasiet byggs om. Det är Restaurang Viljan med restaurangkök som flyttas inom byggnaden, till en 12

plats i direkt anslutning mot Idrottsgatan. Köket blir kvar som metodkök och teorilokal. Nuvarande restauranglokal blir en generell teorisal. Ombyggnaden beräknas klar till 1 september 2008. Räddningstjänst Räddnings- och beredskapsförvaltningen kallas i dagligt tal för räddningstjänsten. För många är det fortfarande det gamla begreppet brandkåren. Förvaltningens huvuduppgift är att dygnet runt arbeta med säkerhet och trygghet för dem som bor och vistas i kommunen. Räddningstjänsten arbetar med skadeförebyggande åtgärder mot bränder och andra olyckor. Det görs t ex genom information, rådgivning och utbildning i brandskydd. Givetvis görs också räddningsinsatser vid bränder, olyckor och tillbud. Dessutom samordnar vi kommunens beredskapsplanering och riskhantering. Verksamheten leds från huvudbrandstationen i Boden. Dygnet runt finns beredskap med två brandstyrkor i Boden (heltid och deltid) och en brandstyrka i Harads (deltid). Styrkorna är dimensionerade för att självständigt klara rökdykning vid brand i bostad. Det finns alltid 16 brandmän och befäl i beredskap i kommunen. Dessutom finns ett räddningsvärn utan beredskap i Gunnarsbyn. Totalt gör vi c:a 400 utryckningar per år. Räddningstjänsten samverkar med övriga räddningstjänster i Fyrkanten samt östra Norrbotten i räddningstjänstfrågor. Där gäller inga kommungränser utan närmaste räddningstjänst åker för att hjälpa en nödställd. brandskydd. Alla elever i årskurs 2,5, och 9 kommer under året att erbjudas brandutbildning. Förvaltningen kommer även att jobba med bostadstillsyn för att höja medvetandet om brandrisker hos allmänheten. För att minska skador i hem och under fritid kommer räddningstjänsten att erbjuda en gratis utbildning om det till föreningar. Vi kommer även att jobba för att få tillbaka IVPA (i väntan på ambulans) som tidigare funnits i Gunnarsbyn, samtal förs med landstinget. Räddningstjänsten kommer under året att placera defibrillatorer på respektive första bil, i kommunens brandstationer. På så sätt kan vi bättre hjälpa kommunens medborgare och den egna personalen vid en olycka. Tiden är en kritisk faktor när man drabbas av hjärtbesvär. Därför är det viktigt att hjälpen kan komma snabbt. Redan nu finns en defibrillator på Nordpoolen och målet är att kunna placera ut flera i lokaler där allmänheten ofta vistas. En defibrillator kan vara avgörande för överlevnad för den som drabbas av hjärtbesvär. Tommy Lindvall, räddningstjänsten och Alf Wennskog, Nordpoolen, hoppas att det snart ska finnas flera defibrillatorer ute i samhället. Foto: Bengt Nilsson Riskhantering ger lägre premier Kommunens arbete med riskhantering har börjat ge resultat. Det visar sig bland annat genom att kommunen fått något lägre försäkringspremier. Det som blir över används till skadeförebyggande åtgärder. Räddningstjänsten jobbar med att möta kommunens medborgare med information, rådgivning samt utbildning. Det gör att varje fastighetsägare och boende kan jobba effektivt med sitt 13

Boden och Luleå på samma planhalva Olle Lindström och Karl Petersen. En moderat och en sosse. En urbodensare och en danskskånsk lulebo. Två kommunalråd, sida vid sida, med gemensamma mål för Boden och Luleå. text: anna bergström 14 I valet 2002 hände något. I Boden tappade socialdemokraterna makten efter många år och en färggrann allians ledd av moderaterna flyttade in i kommunhuset. Moderaten och tidigare riksdagspolitikern Olle Lindström blev ett av de nya kommunalråden. I Luleå vann samtidigt den skånskt klingande socialdemokratiske Karl Petersen med ett överlägset stöd i personvalet. Karl Petersen och Olle Lindström ligger långt från varandra ideologiskt. Med diskussionerna kring länssjukhusets placering färskt i minnet var det heller ingen självklarhet att öka samarbetet mellan Boden och Luleå då de blev kommunalråd. Men de båda kommunalråden i grannkommunerna möttes redan i januari då de tillträdde på sina tjänster och fann varandra. Respekt och tillit är nyckelord Karl Petersen och Olle Lindström har valt att se förbi parti- och kommungränserna och inrikta sig på samverkan. Att tillhöra samma parti behöver inte alls betyda att man har lätt för att samarbeta, medan man som i deras fall kan respektera varandra som både kollegor och vänner. Karl är väldigt lugn och stabil och klar i sin uppfattning. Jag ser honom som en rejäl och hederlig politiker, säger Olle Lindström. Karl Petersen å sin sida beskriver Olle Lindström som en man med driv, fin framtoning och öppet sinne. De vet var de har varandra och delar synen på samarbetet mellan Boden och Luleå. Egentligen är det väldigt naturligt att samarbeta längs Luleå älvdal, det har man ju gjort i alla tider, menar Olle Lindström, och Karl Petersen tillägger att Boden och Luleå ligger så nära varandra att om man hade satt gatubelysning hela vägen så hade det känts som en enda stad. Vi tänker båda så att om vi samarbetar är vi 100 000 människor tillsammans, med gemensam arbets- och bostadsmarknad. Luleborna har travbana, äventyrsbad och snart en av de modernaste fotbollsarenorna, nästan på cykelavstånd i Boden, medan bodensarna har fått ett fint Kulturens hus med stort utbud i Luleå, menar Karl Petersen. Båda påpekar dock att detta inte stänger dörrar för annat samarbete. Båda kommunerna ingår i ett omfattande fyrkantssamarbete, Luleå samarbetar med Umeå, Uleåborg och kustkommunerna, och Boden har även samverkan med Jokkmokk. Aktivt samarbete på bred front Samarbetet mellan Boden och Luleå har slagit igenom på flera områden. Det hålls återkommande näringslivsdagar där företagare från Boden och Luleå möts för seminarier och för att knyta kontakter. Branschvisa arbetsgrupper har bildats och jobbar vidare med olika frågor. Företagare och kommunfolk har sedan tre år tillbaka ett tillväxtkluster där de träffas, utbyter erfarenheter och lär av varandra. Räddningstjänsterna i Boden och Luleå samarbetade på ett enastående sätt vid 2006 års stora skogsbrand i Bodträskfors. Vid branden, gick Luleås räddningschef Patrik Bylin in i bakre ledningen i Boden och ansvarade bland annat för personalanskaffningen. Bodens räddningschef Bengt Nilsson höll ställningarna i främre ledningen på plats vid branden. När insatserna summerades hyllade Räddningsverket det samarbete och den organisation som snabbt byggdes upp. Den har blivit en förebild för andra räddningstjänster i landet. På skolsidan har man gemensam intagningsnämnd för gymnasiet och ett organiserat samarbete inom vuxenutbildningarna. Ett annat samarbete är teknikutvecklingsprojektet Sarah som genomfördes av vård- och omsorgspersonal i Boden och Luleå (och Vittangi), Luleå Tekniska Universitet och IT-företag från näringslivet. Det handlade om distansöverbryggande teknik inom vården och nominerades till Götapriset vid Kvalitetsmässan i Göteborg 2007. En storkommun? Vissa förordar, andra förfasar sig, över tanken på att i framtiden slå samman

Karl Petersen och Olle Lindström, kommunalråd i Luleå respektive Boden, har brutit kommun- och partigränserna och öppnat nya dörrar mellan Boden och Luleå. De vill se det som att Boden har Kulturens Hus, basket och hockey i Luleå, medan Luleå har travet, äventyrsbad och snart en multiarena i Boden. Här är de båda kommunalråden sida vid sida på en fotbollsmatch i Boden. Foto: Jennie Nilede TV-spel Nu på Bodens stadsbibliotek Boden och Luleå till en gemensam kommun. Kommunalråden intygar att det inte är det man strävar efter i sitt samarbete, och att det inte är aktuellt i dagsläget. Däremot ser de samordningsvinster genom ökat samarbete. Det har plöjts upp fåror för ett fortsatt samarbete. Vi behöver varandra och det räcker långt att tänka gott om varandra och påverka människorna i våra kommuner. Vad nästa politikergeneration vill göra med det här samarbetet får de avgöra. Men samarbetet ska bestå oberoende av hur kommunledningarna ser ut, säger Karl Petersen. Inom den närmaste tiden vill man framförallt fortsätta att kämpa för väg 97 som förbinder kommunerna, och den fysiska planeringen av området mellan Boden och Luleå. Idrott, kultur, kollektivtrafik samt köp och lån av tjänster, kompetenser och resurser mellan kommunerna är andra områden de blickar mot. www.boden.se/bibliotek 15

Dialog och vision formar framtidens Boden Nu börjar arbetet med kommunens utvecklingsplan komma igång på allvar. Fast numera går projektet under namnet BodenVisionen. Namnbytet beror på att det inte bara handlar om att ta fram en traditionell kommunal plan. Vad det blir istället återstår att se. Men en sak är säker som bodensare får du chansen att säga vad du tycker är viktigt eller mindre viktigt för kommunens utveckling. Det har gruppledarna för samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige bestämt. Kort sagt det handlar om en medborgardialog (BodenDialogen), en dialog som kommer att ta sig många olika former. En av många frågor är hur kommunens politiker når dem vars röst inte alltid hörs i kommunala sammanhang. Utveckling för unga Hur vill till exempel dagens ungdomar att kommunen skall utvecklas? Inte minst de unga kvinnorna är en viktig målgrupp eftersom ganska många av dem flyttar från Boden och kommer inte tillbaka. Så är det i flera kommuner, inte bara i Boden, men det är en klen tröst. BodenDialogen ger oss förhoppningsvis idéer om vad som krävs för att kunna vända trenden. I Boden finns ett bra ungdomsråd. Det finns också ett ungdomsfullmäktige som ska träffas under hösten 2008. Med hjälp av dem kan vi nå många men inte alla ungdomar. Därför är det bra om varje klassråd, i grund- och gymnasieskolan, bjuder in en politiker. Inte för att eleverna ska lyssna på ett partipolitiskt föredrag utan för att berätta vad de ungdomarna alltså - tycker skulle göra Boden till en spännande kommun att bo i. och äldre En annan intressant fråga är hur framtidens boende och livsmiljö ska utvecklas för att passa den snabbt växande skaran 60-80-åringar; en grupp där flertalet är både aktiva och vitala. Boden skall vara en kommun där alla - både yngre och äldre - trivs och där möten över såväl generationsgränser som andra gränser, blir vanligare än vad de är idag. Men då handlar det också om konkreta insatser för att underlätta mötesplatser. Även här hoppas vi att BodenDialogen kan ge intressanta idéer och uppslag. 16 Dialog på många sätt Under BodenDialogen kommer det att finnas vanliga platser för möten där

människor möter människor. Det kommer också att bli möjligt att utbyta tankar via webben. Det ena utesluter inte det andra. Och vad sägs till exempel om att upplåta ditt hem för en politiker och samtidigt bjuda in vänner och grannar till ett kvällsmöte i samtalets form? Resultatet av det här arbetet blir den vision som kommunfullmäktige kommer att anta i januari 2009. Utmaningen Att bjuda in till en BodenDialog kan tyckas som en självklarhet men helt utan problem är det inte. En av utmaningarna är hur alla de synpunkter och åsikter som kommer fram skall samlas in och vägas mot varandra. För en sak är säker, åsikterna om vad kommunen bör göra och satsa på är inte bara många, de går också isär. Därför är det viktigt att poängtera att det är kommunfullmäktiges ledamöter som till sist står för avvägningarna och de övergripande besluten. Dialog ger mångfald Erfarenheten från andra kommuner visar att medborgardialogen ofta ger i ett stort antal åsikter och synpunkter. Det kan handla om allt från praktiska vardagsfrågor till idéer och förslag om utvecklingen på mycket lång sikt. Därför är det viktigt att tydligt ange att alla problem eller förslag inte hör hemma i BodenVisionen. Men BodenDialogen ger också fullmäktiges ledamöter chansen att hämta förslag som de kan välja att föra fram i det politiska arbetet. BodenDialogen handlar nu inte enbart om att samla in synpunkter på vad kommunens politiker kan göra för att utveckla Boden. Lika mycket handlar det om att stimulera en diskussion om hur vi alla som medborgare var och en kan bidra till att utveckla kommunen. Så här går det till Mer information om BodenDialogen kommer under våren i form av information till hushållen, annonser i länstidningarna och Annonstidningen Boden samt givetvis på kommunens webbplats, www.boden.se. Har du redan idag förslag eller synpunkter som du vill framföra är du välkommen att höra av dig. Skriva några rader som du skickar med vanlig post till Bodens kommun, BodenVisionen, 961 86 Boden eller via e-post till bodenvisionen@boden.se. Alla åsikter är viktiga och kommer att tas med i det fortsatta arbetet. BodenDialogen står öppen för alla som vill medverka, alltså inte bara kommunens medborgare. Självfallet är föreningar, företag och organisationer lika välkomna att bidra med synpunkter och idéer. 17

Befolkning år 2006 i Boden jämfört med riket 18 Pyramiden som inte är någon pyramid Vi brukar tala om befolkningspyramiden fast som du kan se, ser den inte alls ut som en pyramid. En av de centrala frågorna i arbetet med BodenVisionen är hur befolkningsutvecklingen kommer att påverka Boden i framtiden. Vi har en mycket ojämn fördelning mellan olika åldersgrupper. Jämför vi oss med Sverige i övrigt kan man dra några ganska tydliga slutsatser. I Boden finns det relativt många som är mellan 50 och 60 år Andelen män i åldern 20 30 är betydligt större i Boden än i Sverige som helhet medan motsatsen gäller för kvinnor i samma ålder. Det betyder att det är betydligt fler unga kvinnor än unga män som flyttar från kommunen. Elevunderlaget inom kommunen sjunker under de närmaste åren. Det blir mer stabilt men på en klart lägre nivå från och med åren 2012 1215 och framåt. En mycket tydlig slutsats av befolkningsutvecklingen är att vi i Boden inte har några möjligheter att öka befolkningen av egen kraft. Antalet som dör varje år är betydligt fler än de som föds. Om det ska bli en ökning av antalet invånare krävs det att vi får en inflyttning som är större än utflyttningen. De senaste åren har det varit tvärtom. Två centrala frågor i BodenDialogen blir därför hur vi skapar en livs-, boendeoch arbetsmiljö som gör att fler väljer att flytta hit än de som flyttar ut. Av dem som flyttade från Boden under åren 2003 2006 var det knappt 13% som hade flyttat tillbaka till kommunen i oktober 2007. Samtidigt visar statistiken att drygt var tredje invandrare som fått uppehållstillstånd och bosatt sig i kommunen under samma period bodde kvar i kommunen vid samma tillfälle (oktober 2007). Att så många invandrare valt att stanna i kommunen har alltså bidragit till att bromsa befolkningsutvecklingen under de här åren. Har förhållandet kört fast? Det kan underlätta med hjälp av någon som inte är inblandad. Konflikter som ni fastnat i kan få en lösning. Förhållandet kan gå att reparera. Men det kan också vara så att ni bestämt er för att separera och vill göra det på ett bra sätt. Det finns stöd att få. Välkommen att kontakta familjerådgivningen på tel 0921-621 24. Har ni separerat? Ni kan få hjälp med att göra överenskommelser om barnen. Välkomna att kontakta familjerätten på tel 0921-627 04. Illustration: Bengt Holmquist Fallfritt på I Sverige ökar antalet äldre och de blir allt friskare. För de flesta är seniorlivet fyllt av olika aktiviteter, liv och rörelse. Men många äldre, framför allt kvinnor, drabbas av fallolyckor. Den allvarligaste skadan efter ett fall är höftfraktur. Nu kan du få hjälp med att minska risken. Ett fall kan orsaka stort personligt lidande, fysisk skada och även dödsfall. Varje år leder fallolyckor till fler dödsfall än vad trafikolyckor gör. Bodens kommun kommer under 2007 och 2008 att erbjuda alla över 80 år hembesök för att informera om fallförebyggande åtgärder. Syftet med projektet är att informera om att fall går att förebygga och att det går att förhindra fall med skadlig utgång. Arbetet med hembesök har börjat un-

Christina Hortlin-Riliskis, Kristine Frenning och Andreas Eklund erbjuder stöd till unga vuxna i riskzonen. Foto: Kristine Frenning äldre da r der december 2007 och kommer att pågå under 2008. Ett brev med en broschyr och ett erbjudande skickas ut till dem som är 80 år och äldre. Utskicket sker löpande under året. Därefter tar vi telefonkontakt och bokar en tid för att göra ett besök i hemmet för att ytterligare informera om fallförebyggande åtgärder. Besöket är kostnadsfritt. Hembesöket görs av Ann- Cathrin Zakrisson, leg. arbetsterapeut och Susanne Andersson, leg. sjukgymnast. Under besöket ger vi råd och tips om enkla åtgärder inom olika områden som kan minska risken för fall och frakturer. Vi tar upp frågor om kost, motion, miljö och mediciners betydelse för att förebygga fall. Vill du veta mer kan du tala med Ann-Cathrin Zakrisson eller Susanne Andersson, 0921-628 90 Sture ger stöd till unga i riskzonen Stureprojektet startades i april 2006. Syftet är att bygga upp en fungerande vårdkedja för unga vuxna i riskgrupper. Det gäller åldrarna 16 30 år. Hittills har 28 personer varit med i projektet. Projektet kommer att pågå under 2008 och finansieras av Bodens kommun och Länsstyrelsen i Norrbotten. 28 unga vuxna har varit aktuella i projektet. De som har slutat har gått vidare till arbete, studier, behandling, kontakt med psykiatrin eller praktik. Vanlig inskrivningstid är ca 6 månader men varierar från tre månader upp till ett år. För att delta i Stureprojektet ska man vara i riskzonen för missbruk (genom ett eget riskbruk eller genom att leva i en miljö där det förekommer droger/kriminalitet) eller att man har ett missbruk och en önskan om att sluta. Man kan nyligen ha varit på behandlingshem och är i behov av eftervård. Det kan också handla om kriminalitet. Den gemensamma grunden är att man har svårt att klara av de krav som samhället ställer. Så här ser hjälpen ut Vi på Stureprojektet kan erbjuda stöd i form av program för att bryta begynnande missbruk eller för att förhindra återfall. Det kan innebära att utreda/ synliggöra behov, eftervård, samtal, aktiviteter, ADL-träning, stöd i kontakt med myndigheter, stöd till praktik mm. Vi är mycket flexibla och det stöd vi erbjuder är helt anpassat till varje person. Målet är att i nära samverkan med andra samhällsaktörer stötta deltagarna att hitta egna möjligheter att skapa en fungerande vardag med sysselsättning, aktiv fritid, en bra boendemiljö och sunda relationer. Samarbete är ett nyckelord för framgång. Här får du kontakt Du kan få kontakt med Stureprojektet genom socialsekreterare på ungdomsenheten, missbruksenheten eller mottagnings- och ekonomienheten. Nytt för i år är att det finns en möjlighet även för dem som inte har någon kontakt med socialtjänsten i övrigt. Man kan då komma på stöd- eller rådgivningssamtal vid ca 3 tillfällen. Vi har en mottagningstid på tisdagar mellan 13.00 och 15.00, övrig tid nås vi på mobiltelefoner eller e-post. Kontoret finns på Sturegatan 18 D, våning 3. Vill du veta mer kan du tala med Kristine Frenning 070-310 07 30, kristine.frenning@boden.se, Christina Horthlin-Riliskis 070-310 09 70 christina.riliskis-hortlin@boden.se eller Andreas Eklund 070-395 22 39 andreas.eklund@boden.se Du kan även ringa till kommunens växel 0921-620 00 eller till individ- och familjeomsorgens reception 0921-627 00. 19

Medling kan ge ökad förståelse mellan dem som varit inblandade i ett brott. Maria Tjärnberg leder ett medlingssamtal. Foto: Christer Gallin Medling efter brott kan ge upprättelse 20 Efter årsskiftet är alla kommuner skyldiga att erbjuda medling till alla under 21 år som erkänner brott eller delaktighet i brott. De kommuner som jobbat med medling en längre tid, till exempel Örnsköldsvik, är mycket nöjda med den effekt medling har för både gärningsperson och brottsutsatt. Medling är ett möte mellan en gärningsperson och den som är drabbad av brottet. Mötet förbereds och leds av en opartisk medlare. Det sker på en neutral plats och ska ge gärningspersonen ökad insikt i brottets konsekvenser. Det ska göra att man inte upprepar sitt brott. Medling vid brott ger även den brottsutsatte en möjlighet till upprättelse. Medling ersätter inte en påföljd för brottet. Man kan inte dömas till medling istället för böter. I en del fall kan en genomförd medling göra att man får en lite lindrigare påföljd. Medling vid brott har under några års tid bedrivits i regi av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Syftet är att förebygga fortsatt kriminalitet. I Boden har medling funnits sedan 2004. Så här går medling till För att en medling ska bli aktuell måste gärningspersonen vara under 21 år och erkänna brottet eller delar av brottet. De flesta medlingsärenden kommer via polisen. Även när ungdomar som är under 15, och inte straffmyndiga, begått brott kan man använda medling. Förutsättningen är att ungdomen erkänt brottet. I de fallen får man kontakt med medlaren genom socialtjänsten. När vi får in ett ärende kontaktas först gärningspersonen. Han eller hon får berätta om händelsen och sina känslor kring det samt sin inställning till att träffa den som är utsatt för brottet. Sedan gör medlaren en bedömning av gärningspersonens inställning. Finns en uppriktig vilja att gottgöra den som är utsatt så går medlaren vidare. Är gärningspersonen tveksam eller medlaren ifrågasätter motiven till att genomföra medlingen så tar man inte kontakt med den brottsutsatte. Nästa steg är att kontakta den som varit utsatt för brott, informera om medling och lite om vad som sagts i mötet med gärningspersonen. Till exempel informeras den brottsutsatte om det är så att gärningspersonen erkänner delaktighet i händelsen men inte tar ansvar för hela brottet. Om den brottsutsatte efter förmötet känner att den vill träffa gärningspersonen genomförs en medling. Medling är helt frivilligt för båda parter. Både gärningsperson och brottsutsatt får ha med sig förälder eller annan vuxen som stöd under medlingen. Under medlingsmötet får båda parter prata om sina känslor kring brottet. Som avslutning på medlingsmötet kan ett gottgörelseavtal träffas mellan parterna. Det kan avse ekonomisk ersättning för en självrisk eller en överenskommelse om hur gärningspersonen ska uppföra sig gentemot den brottsutsatte. Ansvarig för medling i Bodens kommun är Maria Tjärnberg på socialförvaltningen. Du når henne på telefon 782 44 eller via e-post maria.tjarnberg@boden.se.

Nya möjligheter att kunna läsa och skriva Att kunna läsa och skriva är en demokratifråga. Varje dag ska vi kunna ta ställning i många frågor och välja rätt alternativ både i arbetet och på fritiden. Men tyvärr har många svårt att läsa och skriva tillräckligt bra. Som tur är finns nu IT-lösningarna som kan vara till stor hjälp. Bodens kommun satsar stort på att barnen i skolorna ska få möjlighet att lyckas. Det är skolans uppgift att i samarbete med hemmet ge barnen en tidsenlig utbildning. Läslust och skrivglädje i skolan När datorn läser upp texter, hjälper till med stavningen och ger ett fint läsligt resultat blir det mycket roligare att läsa och skriva. Då går det lättare att koncentrera sig i skolarbetet. Det finns datorprogram som tränar upp färdigheter, men det har visat sig att läsning och skrivning på dator i sig förbättrar läsoch skrivförmågan. Inspelade böcker från biblioteket och läromedel direkt på Internet är andra alternativ som gör det möjligt att hänga med i skolarbetet. Det är med dessa IT-möjligheter som Skoldatateket i Boden arbetar. Skoldatateket vänder sig till skolpersonal som undervisar elever i behov av särskilt stöd, men främst med fokus på ADHDproblem och läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Verksamheten är ett samarbete mellan Elevhälsan och IT-kontoret för att kunna hitta de bästa lösningarna. Läsa med öronen Många tror att det är fusk att läsa böcker med öronen istället för med ögonen, men det är inte lättare att lyssna, det är bara ett annat sätt att läsa. Det krävs läsförståelse även av den som lyssnar på en text. Ingen säger att en synskadad som läser punktskrift med fingrarna fuskar. Läsningen sitter ju varken i ögonen, öronen eller fingrarna. Läsning består av avkodning, läsförståelse och motivation att läsa. När det går lätt att läsa kommer läslusten. Att skriva sig till läsning Forskning visar att barn lär sig läsa genom att skriva, men skrivning är ett svårt hantverk för små barn. Om barnen istället skriver på dator finns bokstäverna redan formade och genom datorskrivning blir barnen duktigare skribenter och läsare. Guldkorn till Skoldatatek I november 2007 fick Skoldatatek utmärkelsen Arvsfondens Guldkorn som bästa barn- och ungdomsprojekt. Priset delas ut till långsiktiga, nyskapande projekt som har lyckats både engagera och aktivera människor. Priset 50 000 kronor ska användas till att sprida information om verksamheten. Kvinnofridslinjen ger hjälp till utsatta I december öppnade Kvinnofridslinjen. Det är en nationell stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot och våld. Anhöriga och vänner är också välkomna att ringa. Kvinnofridslinjen drivs av en enhet inom Akademiska sjukhuset i Uppsala på uppdrag av regeringen. Där arbetar socionomer, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper som har till uppgift att lyssna och ge stöd med hög kvalitet. En länsverksamhet Skoldatateket i Boden är samtidigt en länsverksamhet, Skoldatatek Norrbotten, som utbildar och samverkar med skoldatateksgrupper i alla kommuner länet. I uppdraget ingår även att stödja uppbyggnad av Skoldatatek i de fyra nordligaste länen, samt att bygga upp och administrera en portal för Sveriges Skoldatatek, www.skoldatatek.se. Där finns mer att läsa. Det här är skoldatatek Skoldatatek en särskild IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd startade år 2002 som en försöksverksamhet i sex kommuner Boden, Göteborg, Norrköping, Södertälje, Uppsala och Västervik. Syftet var att inspirera skolpersonal att använda IT i undervisningen. Genom Arvsfonden fick Hjälpmedelsinstitutet medel att tillsammans med Riksförbundet Attention, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och Dyslexiförbundet FMLS genomföra försöksverksamheten under tre år. Efter försökstiden byggs nya skoldatatek upp i ett åttiotal kommuner. Det görs i samarbete med Specialpedagogiska institutet. De kan även ge råd om hur man kan förändra sin situation så att den blir bättre i framtiden. Om du ringer till kvinnofridslinjen är samtalet gratis och syns inte på telefonräkningen. Personalen har tystnadsplikt och du kan ringa anonymt. 21

Byte från bil till biogasbuss ger positiv miljöeffekt. Foto: Christer Gallin Miljöanpassa ditt resande 22 Inom ramen för Naturvårdsverkets Klimatinvesteringsprogram, Klimp, har Bodens kommun arbetat med en rad klimatåtgärder. En av dem var MilTrans, som är en förkortning av Miljöanpassade korta Transporter. Projektet skulle pågå fram t o m år 2007 och håller nu på att rundas av. Det har satt fokus på cykeln som transportmedel. Nästan hälften av alla resor som görs med bil är kortare än fem kilometer. Korta resor är dyra resor, för plånboken och för miljön. Motorn hinner aldrig upp i full arbetstemperatur och därmed ökar bränsleförbrukningen och med den också utsläppen. Vid kallstart eller kraftig kyla ökar förbrukningen ytterligare. Samtidigt är detta resor som borde vara lätta att ersätta. Det finns möjliga alternativ cykel, buss, samåkning eller varför inte ta en promenad? Bättre gång- och cykelvägar Projektet har gett tydliga resultat. Först och främst så har vi haft ökade medel till att se över gång- och cykelvägnätet. Det innebär att fler gång- och cykelvägar än annars har kunnat förbättras. Det ger ökade möjligheter för de boende i Boden att kunna välja cykeln istället för bilen. Det finns huvudcykelstråk från Bodens centrum och ut till olika bostadsområden. De flesta av stråken är skyltade, några kommer att skyltas nu under året. Cykelstråken finns också utmärkta, tillsammans med övriga cykelvägar, på den cykelkarta i fickformat som också tagits fram under perioden. Allt för att underlätta för dig som cyklist att ta dig fram. Vanebilister tog bussen Buss kan för många vara ett alternativ till bilen. För att försöka öka antalet bussresenärer har ett projekt med testresenärer genomförts. Det innebär att ett antal vanebilister fått pröva på att åka buss utan kostnad under en månad. Projektet slog väl ut, flera av resenärerna åker buss än idag eller har på annat sätt minskat sitt bilåkande. Kanske har du också träffat på någon av oss under olika arrangemang under året? På cykeldagen, skördefesten eller under trafikantveckan har vi försökt att sprida information om cykling och miljövänligt resande på olika sätt genom broschyrer, tävlingar eller genom samtal med besökare. Det kommer vi att fortsätta med och vi hoppas få träffa fler av er framöver. Du som vill veta mer om Bodens klimatsatsning kan också hitta information via kommunens webbplats www.boden.se Projektet slutar, vi fortsätter tillsammans Nu är programperioden snart över men det innebär inte att vi kommer att sluta att arbeta för ett klimatvänligt resande. Men utan hjälp kommer vi ingenstans. Därför hoppas vi att du som bodensare vill vara med och hjälpa till. Du har säkert också noterat den milda vintern eller rubriker om klimathot i media och vill förhoppningsvis göra en insats. Genom att se över ditt resande kan du lämna ett stort bidrag. En liter bensin eller diesel ger mer än 2 kg koldioxid i utsläpp. Här hjälper ingen katalysatorrening, koldioxiden går rakt ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Insats nu ger resultat direkt Den pågående klimatförändringen angår oss alla. Genom vårt sätt att leva nu, avgör vi vilken planet vi lämnar över till våra barn och barnbarn. Källsortering blir allt viktigare, inte bara av hushållets avfall utan också av resorna. Alla resor är inte nödvändiga, vissa resor går att helt sortera bort eller samordna till ett annat tillfälle. Genom att välja cykel eller promenad som alternativ till de korta resorna, investerar du samtidigt i din hälsa. På pluskontot får du frisk luft, motion och mer pengar i plånboken i minskade bensinkostnader. Så handen på hjärtat, har du verkligen råd att ta bilen till jobbet?

Bodenskola med på global resa Det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete (Svenskt bistånd) är att minska fattigdomen. Utvecklingssamarbetet ska också leda till ökad demokrati och många av de insatser som Sverige ger stöd till har målet att stärka medborgarnas inflytande och utveckla de institutioner som är grundpelarna i en demokrati. Även Boden drar sitt strå till stacken. Många nya vänskapsband knyts. Eva Davidsson med sin nicaraguanska familj. Foto: Anna Lindahl En tidig morgon i La Dalia. Vi tar en paus på väg till skolan. Om familjen har råd att köpa skoluniform är skolan avgiftsfri de första sex åren. Ändå har många inte råd att skicka sina barn till skolan. Foto: Lars Svedberg Som en del av satsningen åkte 25 lärare, skolledare, politiker och tjänstemän från hela Sverige med Den Globala Skolan (DGS) till Nicaragua som är ett av Sydamerikas fattigaste länder. DGS är ett samarbetsprojekt mellan SIDA och Myndigheten för skolutveckling. Målet med de globala resorna är att utbilda skolfolk om människors livsvillkor i fattiga länder. Platserna i SIDA:s samarbetsländer är noggrant utvalda. De erbjuder utmärkta möjligheter till studier av utvecklingsfrågor inom områden som fattigdom, tillväxt, demokrati, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, jämställdhet etc. Bodens lag bodde enkelt Till den globala resan söker man som lag. Laget måste bestå av pedagoger, politiker, rektorer och tjänstemän. Vi som åkte från Boden var Lars Svedberg (v), Anneli Engström (s), Susanne Sundström-Sandling rektor, Bertil Sundström, för- och grundskolechef och pedagogerna Eva Davidsson och Anna Lindahl. För att ytterligare förstärka kulturmötets möjligheter bodde vi enkelt och större delen av tiden i familjer. Det ger en större förståelse för hur vardagslivet fungerar om du är en del av det. Under vår nästan tre veckor långa vistelse i Nicaragua bodde vi i två mindre städer, Dario och La Dalia. Varje morgon vaknade vi antingen av att grisen grymtade, bussen tutade, hundarna skällde eller att en majskvarn drog igång. Dagen började i köket med sött kaffe, bönor och tortillas till frukost. Kroppen var lite stel efter en natt på träbritsen. Vi samtalade en stund i familjerna om livet i Sverige och livet i La Dalia innan det var dags att ge sig ut i byn. Under dagarna träffades vi i våra studiegrupper. Några av oss jobbade med demokratifrågor andra med naturbruks- och miljöfrågor, småföretagande mm. Eftersom vi alla är skolfolk besökte vi många förskolor och skolor. Omskakande möte Vistelsen i Nicaragua var både en intensiv och en omedelbar upplevelse. Så mycket skiljer, så mycket förenar. Mötet med Nicaragua var omskakande. Här mötte vi mayakulturen, fattigdomen, sviterna efter ett brutalt inbördeskrig mm. Vi mötte även ett land rikt på kultur, fantastiska människor och en hel För att ytterligare stärka kulturmötets möjligheter under Den globala resan bor man i familj. Susanne Sundström-Sandling med sin familj. Foto: Anna Lindahl del av den kunskap som gått förlorad i vår del av världen. Vi som deltog i resan arbetar alla för att i så många sammanhang som möjligt lyfta fram frågor som berör utvecklingsarbete. Till idag har vi berättat om människornas livsvillkor i Nicaragua i 36 klasser, på lärarkonferenser, för rektorer, föreningar, kyrkliga samfund mm. Vi möter ett stort intresse. De globala resorna omfattar alltid två seminarier innan resan och ett slutseminarium efter resan. Slutseminariet hölls under hösten i Boden. Det var många kära återseenden. Under tre intensiva dagar diskuterade vi hur vi kan sprida våra kunskaper samt hur engagemanget vi har för dessa frågor kan spridas i våra kommuner. Slutprodukten blev ett framtidsdokument där varje kommun beskriver hur man vill arbeta vidare med dessa frågor. Vi fick även möjligheten att visa några av de sevärdheter vi har i Boden. Vill du veta mer kan du tala med Anna Lindahl på Sandenskolan, 0921-620 54. Liten faktaruta om Nicaragua Folkmängd: 6 miljoner Yta: 129 494 km2 Inkomst: 45% lever på mindre än 1 US dollar per dag. Läskunnighet: 76% Arbetslöshet: 60% Religion: romersk-katoliker 72,9 %, Evangelikala 15,1 % 23

Fr v Adam Runeberg, Max Runeberg, Malin Brunström, Josephine Lindström och Linnea Jönsson provspelar Bodenspelet som deras UF-företag tagit fram. Högt spel bland unga företagare På Björknäsgymnasiet finns många program att välja på. En genomgående möjlighet är att starta ett UF-företag. Företagsidéerna är många och på barnoch fritidsprogrammet har ett UF-företag valt att tillverka ett spel om Boden. Ungdomarna som går på Barn- och fritidsprogrammet har Projekt och företagande, Fritidsturism, Fritidens betydelse och Fritidens aktiviteter på schemat. För att på ett praktiskt sätt få in de olika momenten i kurserna föddes idén om att göra ett spel som handlar om Boden. Efter det kom idén om att kunna tjäna pengar på spelet och det resulterade i ett UF företag. Spelet handlar genomgående om Boden. Spelpjäserna tillverkas av tomhylsor som man målar i olika färger. Likaså är belöningarna som man får under spelets gång guldhylsor med toppar i olika färger. Spelplanen har en bakgrund av Bodenbilder, både nya och gamla. Själva spelet går ut på att besvara frågor som handlar om Boden. Det är historia, byggnader, personer, kultur, idrott och nöjen. Dessutom ingår några praktiska moment där man får ledtrådar för att finna svaret. Den som först fått fem guldhylsor vinner spelet. För att kunna genomföra idén behövs både tid, engagemang och pengar. Eleverna har därför sökt sponsorer runt om i kommunen och fått stöd av många olika företag. PR reklambyrå har ställt upp med lokaler och dataprogram där eleverna har fått arbeta i olika omgångar. De är även rådgivare för UF- företaget som består av fem elever, Josephine Lindström, Linnea Jönsson, Malin Brunström, Adam Runeberg och Max Runeberg. Förutom att designa spelet, utforma spelreglerna och skriva ut frågorna och svaren har det varit ett stort arbete med att leta efter fakta om Boden, plocka tomhylsor och måla dem. I början av februari är det en lokal UF- mässa på Björknäsgymnasiet och i mars blir det mässa i Piteå. Faktaruta om UF Ung Företagsamhet är en utbildning för ungdomar mellan 16 och 20 år som ger möjlighet till att prova hur det är att driva ett företag. Ett UF företag registreras bara hos Ung Företagsamhet men drivs i övrigt som ett vanligt företag under ett år. Under året startar, driver och avvecklar man företaget. Alla som är med i företaget är med i styrelsen som också utser de olika ansvarsområdena. Företaget har både VD, sekreterare och kassör. Dessutom kan man ha en marknadsansvarig och en som ansvarar för materiel m.fl. uppgifter. Företagarna måste utföra åtta olika delmoment varav fem är basmoment som alla utför och tre av momenten är valbara. Företaget måste registrera sig, lämna in en affärsplan och betala en registreringsavgift på 300 kronor till Ung Företagsamhet. Dessutom måste de ha två säljtillfällen vilket är lämpligt att ha på mässorna. Tyck till om webben Nu har Bodens nya webbplats funnits i två år. Den utvecklas hela tiden med målet att bodensare och besökare ska hitta den information som man vill ha. Det kommer många synpunkter på utformning och innehåll men vi vill ha fler. Har du en åsikt vill vi att du hör av dig. En kommunal webbplats är en rik informationskälla. Just nu finns ca 1 500 sidor och hela tiden kommer det fler sidor eller ny information. I december 2007 besöktes webbplatsen av ca 1 000 unika besökare per dag. Jämfört med tiden strax innan den nya webbplatsen öppnades har besökarantalet ökat med 60%. Samtidigt ser vi att antalet besökta sidor räknat per besökare har sjunkit. Det ser ut som att det går fortare att hitta det man söker. Satsningen på den nya webbplatsen hade några konkreta mål. Ett var att öka handikappvänlighet och tillgänglighet, ett annat var att öka antalet ingångar. Det ska göra att besökarna inte behöver känna till något om den kommunala organisationen utan bara veta vad man söker. Webbassistenten Bodil är ett led i det, sökfunktion och webbplatskarta en annan. I slutet av 2007 kom också en språkhjälp. Vi vill ha tips Men även om målen är höga så är det besökarnas åsikter som är viktigast. Därför är det avgörande att få veta vad du tycker om webbplatsen. Saknar du något eller finns det något som är särskilt bra? Både ris och ros är välkomna. Skicka e-post till: nils.sundberg@boden.se eller christer.gallin@boden.se. Du kan också skicka brev till Kansli och informationskontoret, Webben, 961 86 Boden. Om du har en mindre synpunkt är det bättre att e-posta till den som är sidansvarig. Namnet finns längst ner på varje sida. 24

Vad är det här? Besök utställningen och se mer. Vad gör ett barn i krig? Foto: Helena Svanberg Små grytor har också öron barns tankar om krig Har ni funderat över hur barn uppfattar saker som händer runt omkring dem? Nu har ni möjlighet att få kliva in i barnens värld och få veta lite om hur barn ser på begreppet krig. Försvarsmuseum i Boden bygger just nu för fullt på en barnutställning som utgår från barns föreställningar, tankar och uppfattningar om begreppet krig. Försvarsmuseum i Boden har många strängar på sin lyra. Nu råder febril aktivitet inför öppnandet av vårens utställning. Den 8 mars 2008 öppnar en barnutställning som förhoppningsvis ska väcka intresse hos både stora och små. Utställningen som heter Små grytor har också öron barns tankar om KRIG, startar just på Försvarsmuseum. Den kommer att vara öppen hela sommaren fram till 24 augusti 2008. Därefter kommer utställningen att gå vidare till museer och andra intresserade, som kulturcenter och bibliotek i Norr- och Västerbotten. Då utställningen främst är för barn och ungdomar har museet valt att använda sig av dem som är bäst på att berätta för barn så att de förstår och det är andra barn. Utställningen bygger på några av de vanligaste frågorna som barn har om krig enligt Rädda Barnen. Med frågorna som grund har vi varit ute på flera skolor i Bodens kommun och samtalat om med barn i åldern 6-11 år. Totalt har ungefär 150 barn varit med och funderat och diskuterat om vad krig är. Barn och ungdomar har även varit med i gestaltningen av utställningen. Elever från Fria Emilia i Boden har varit med och producerat en film om barnkonventionen. Filmen visas i utställningen. Via Ungdomens Hus har museet fått kontakt med några ungdomar som gestaltat i graffiti vad man kan göra för att undvika krig. Några andra saker som utställningen gestaltar är: kan man se om en soldat är ond eller god. Det funderar utställningen kring genom att utgå från animé/mangadockor. En annan aspekt är vad krig är, vilka färger är fredens färger och vilka olika sorters krig finns det enligt barnen. Alla intresserade är välkomna att besöka museet den 8 mars för att se öppningen av utställningen. Invigningstalare är kultursekreterare Ingrid Granberg. Redan den 9 mars kl 14.00 har museet en föreläsning som knyter an till ämnet barn och krig. Det är Rädda Barnens föreläsning om barn i krig. Förbered er på en charmig men ibland lite obehaglig upplevelse, för det är verkligen så att Små grytor har också öron. Utställningen produceras av Försvarsmuseum Boden och finansieras av museet och Norrbottens läns landsting Division Kultur och utbildning. Vill du veta mer kan du tala med Anna- Karin Rönnbäck tel 0921-506 78. Kan det du tror på orsaka krig? Foto: Hanna Schimmer 25

26 Här krävs särskilt parkeringstillstånd, enbart P-skiva räcker inte. Foto: Marie von Heijne Parkera utan anmärkning I Boden är det enkelt att parkera. På de flesta platser gäller P-skiva. Parkeringsvakternas arbete går ut på att få en så bra trafikmiljö som möjligt. Trots det blir det ibland diskussioner om parkering. Egentligen helt onödigt eftersom en bra och säker trafikmiljö borde vara något som alla ställer upp på. På alla kommunala parkeringsplatser i Boden gäller P-skiva. Det innebär att du parkerar din bil utan kostnad, men att du istället lägger en rätt inställd P-skiva väl synlig i bilens framruta. P-skivan kan du hämta i stadshuset, på Turistbyrån och i flera affärer. På P-skivan ställer du in ankomsttiden, avrundad till närmast följande hel- eller halvtimme. Finurlighet för fusk Under årens lopp har parkeringsvakterna sett olika lösningar för att fuska med tidsbegränsad parkering. Flera P-skivor i framrutan inställda på olika tider eller ändrad ankomsttid sedan tilllåten tid gått ut är några exempel. Inget av det är tillåtet, endast en P-skiva får användas och när parkeringstiden gått ut ska bilen flyttas. Däremot, om du saknar P-skiva, kan du istället lägga en handskriven lapp i rutan där du anger din ankomsttid. Här bör man se upp I Boden finns några platser där det oftare utfärdas parkeringsanmärkningar. En sådan är korsningen Drottninggatan Sadelmakaregatan, vid gamla Sundbergs Möbler (numera Wiksténs). Många bilister uppmärksammar inte att det är en T-korsning utan parkerar mitt i korsningen. Kostnaden för den förseelsen är 400 kr. Parkering på parkeringsplats för rörelsehindrad utan att ha tillstånd är dyrare, 700 kr får man betala för det. Var därför uppmärksam på skyltningen när du parkerar. Skyltar kan sitta placerade på stolpar, men också på husväggen intill parkeringen. Exempel på en sådan skyltning hittar man vid Step In på Östra Strandvägen. Som trafikant är man skyldig att följa anvisningar för trafiken. Det gäller att vara observant på de skyltar som finns uppsatta. Under 2007 kom en ny regel som säger att fordon inte får parkeras längre tid än 24 timmar i följd inom tättbebyggt område. Det gäller även på platser där ingen skylt finns uppsatt. Parkeringsövervakning för din skull Parkeringsvakterna jobbar för bodensarnas bästa. Syftet är att vi ska få en trafiksäker och trivsam miljö för alla trafikanter. Det behövs även för att det ska vara möjligt att sköta vägarna på sommar och vinter t ex sandning, plogning och rengöring. Tänk dig alternativet med bilar som stod parkerade lite varstans. Det är knappast en stadsmiljö som någon av oss vill ha. Nästa gång som du eller någon i din närhet får en parkeringsanmärkning, tänk inte att jag var ju så nära eller jag skulle bara. Parkeringsvakten gör sitt jobb, precis som du och jag, och jobbar för din och min trevnad och säkerhet. Gunnarsby kyrka. Foto: Nils Sundberg Gunnarsbyn och Laxholmen svårknäckta nötter Nu har vinnarna i novembertävlingen i 2007 års Miljöalmanacka utsetts. Vinnarna är observanta och har klarat av att känna igen detaljer i sin omgivning i Bodens kommun, allt från detaljer i fasader till offentlig konst. Gunnarsbyns kyrka och bron vid Laxholmen har orsakat mest bekymmer för deltagarna i tävlingen. Rätta svar är: 1. Boden C 2. Lykta uppsatt vid Stadshusets park 3. Gunnarsbyns kyrka, klockstapeln 4. Bron vid Laxholmen, Edefors. 5. Tornet på Wikstens Fastigheter (f d Sundbergs Möbler) 6. Fontänen i Stadsparken 7. Statyn Kvinna med barn och docka i Stadshusets park. 8. Väggmålning vid Färgaregatan. 9. Scenen vid Brännastrand. 10. Tornet på Panelenhuset. 11. Medborgarplatsen. 12. Entrén vid Björknäsbadet. De fem vinnarna är: Bernt Wikström, Kjell Andersson, C-L Persson, Rutger Hellström och Anna-Maria Persson. Laxholmen, Edefors. Foto: Christer Johansson

Järnvägsstationen, den stod klar 1894 när stambanan nådde Boden. Boden förr och nu Det behöver inte gå särskilt lång tid förrän man glömt bort hur det såg ut i Boden när man var grabb. Vissa saker har dock för alltid etsat sig fast i minnet. Vem kan väl glömma bort Wallsan mitt i stan där nu Åhlens/Hemköp ligger. Wallströms Café var en naturlig samlingsplats för all ungdom. När man fikat klart efter att ha serverats av galanta servitriser gick man bara runt hörnet till biografen Royal och såg filmer med James Dean och John Wayne. Hade man dessutom turen att ha en moster som biografkassörska, så kunde man se barnförbjudna filmer tidigare än andra. Wallströms hörna var dåtidens ungdomsgård. Hände det något så var det där och på något vis hänger det fortfarande kvar. Tror ni mig inte kan ni åka dit en fredag eller lördagskväll idag så kommer ni i vart fall att kunna studera nutidens kalsongmode. Inte gick vi med halva rum- pan framme på Wallsan, då hade vi nog blivit utslängda. Nej, upphissade jeans, stålkam i bakfickan, rutig flanellskjorta och skinnjacka full med bitar var up to date. På fötterna hade vi myggjagare eller gummistövlar där stövelskaften vikts ned och sedan skrev vi Elvis med stora Fotografen har gjort helt om upp mot centrum. Till höger på ängsmarken byggdes sedan hotell Bodensia där man kunde beställa två vita och en brun till en ostmacka som burits ut och in i någon vecka. Utan ostmackan blev det ingen sup. Wallströms hörna med biografen Royal där idag Åhlens/Hemköp finns. I huset till vänster inrymmer idag Berlins klädaffär, då var det Lundströms järnaffär. Nedan: Centralskolan Bodån. 27

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL I BODENS KOMMUN Boden Bild nr 1-2008 Det var fint värre förr på våra caféer. Självklart serverades kaffet vid bordet av en elegant servitris. bokstäver. Vissa, som vi redan då kalllade töntar, hade duffeljacka med träknappar och på deras stövlar stod det Tommy Steele. Så var det att växa upp i Boden för si-så-där 45 år sedan. Det finns även bilder från när mina föräldrar var unga. Titta på bilden av järnvägsstationen fotograferad i höjd med nuvarande Panelen. På den andra bilden har fotografen gjort helt om och riktat linsen längs Kungsgatan och upp mot stan. Bägge skickade när förra seklet var ungt. Inte ens gamla Bodensia var byggt, där till höger i bild är det bara ängsmark. En annan härligt gammal bild är tagen längs det vi idag kallar Gågatan mitt i stan. Du ser bio Röda Kvarn till vänster och då, 1904, gjorde gatan verkligen skäl för namnet. Inte en bil så långt ögat kan se, några fotgängare och naturligtvis skidåkare. På nästa bild har vi flyttat fram nästan 50 år i tiden och ser Gågatan från det andra hållet. Till vänster Oscaria skoaffär och mitt emot på gatan Petterssons hofkonditori med skylten Kondis uppsatt. Några riktiga bilklassiker ses också på bägge sidor av gatan. Måntro hur det förändrats om ytterligare hundra år? Ta med dig kameran när du går ut, för minnet är ingenting att lita på. En stor tänkare sade en gång: Om du vill uppleva något nytt, ta då samma väg idag som igår. Röda Kvarn. Dåvarande gågata med bion Röda Kvarn till vänster. Mitt emot bion byggdes sedan Taxi 500 med Esso bensinstation. Idag kallar vi det Medborgarhuset med hotell Bodensia. Gågatan från andra hållet. Oscaria skoaffär till vänster och mitt emot Pettssons kondis, snäppet mer sofistikerat än Wallsan. Dit gick oftast en lite äldre publik och njöt sitt kaffe. Text och vykortsbilder: Eilert Gezelius 28