Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Relevanta dokument
Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Fast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Utvecklingen för dem vi är till för

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Samordnad utveckling för god och nära vård

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Svensk författningssamling

Varför en ny lag? Patientlag

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Patientlag

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Patientlagen 2014:821

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Rutin fast vårdkontakt

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Förslag till Intressepolitiskt program

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Antagen av Samverkansnämnden

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Varför införs en patientlag?

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Fem fokusområden fem år framåt

Behandling vid samsjuklighet

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Psykisk funktionsnedsättning

Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering


Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Reform för en god, nära och trygg vård

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

SÄLLSYNT ÖVERGÅNG. Mellan vårdvision och verklighet i Sverige

Ständigt lärande. Jesper Olsson

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

1 Överenskommelsens parter

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Program för stöd till anhöriga

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035

Statlig styrning med kunskap

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Anhörigstöd det lönar sig

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Hur skapar vi ett systematiskt arbete?

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Transkript:

Övergångsprojektet Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Vårdvision för Sverige God hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet Patientens ställning ska stärkas genom ökad självbestämmande och delaktighet Vid behov bör en (eller flera) fasta vårdkontakter tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet Vid behov av insatser från Landsting och kommuner ska en individuell plan upprättas Hälso- och sjukvårdslagen Nya Patientlagen Hälso- och sjukvårdslagen

Vårdsituation i Sverige Det finns brister i kontinuitet och samordning mellan vårdnivåer, huvudmän och yrkesgrupper och vården visar ojämlikhet Vårdanalys Hälsan är inte jämlik, de som har störst behov ska prioriteras Vården i Sverige är högspecialiserad och decentraliserad och behöver mer koordination och kontinuitet, särskilt för personer med kroniska sjukdomar Mångfald av huvudmän leder till förvirring även hos yrkesverksamma, ingen har helhetsbild, ingen känner sig ansvarig Regeringens intentioner om att familjer med barn med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt är inte uppfyllt Varje övergång innebär en säkerhetsrisk för patienten. Samordningsansvaret ligger på hälso- och sjukvården, inte patienten själv WHO Riksrevisionen

Vårdsituation i Sverige Det finns mycket man skulle kunna förbättra i vården. Allt skulle hänga ihop bättre. jag blev utskuffad och fick sköta mig själv. Problemen med diagnosen går ju inte över för att man fyller 18. Jag behöver gå till en sjukgymnast med jämna mellanrum, inte bara under en kort tid. Var tredje medlem känner sig inte alls delaktig i sin vård Patientberättelse Medlemmar Var tredje medlem tycker att deras vård inte alls bygger på bästa möjliga kunskap Var tredje medlem har inte alls tillit till att vården är jämlik Åtta av tio medlemmar har ingen skriftlig vårdplan Nästan sju av tio har ingen fast vårdkontakt fast de skulle vilja ha det, eller visste inte ens att möjligheten fanns

Ungdomar och vården Vården bör satsa på ungdomar Ungdomar med kronisk sjukdom behöver extra stöd Ungdomar är: Fokuserad på sig själv och jämnåriga Benägna till experimenterande och snabba belöningar Visar sämre hantering av sin sjukdom och medicinering Ungdomsvänlig vård ska: Vara tillgänglig (e.g. tekniska lösningar) Vara tilltalande (e.g. vårdlokaler) Berör bredare frågor (välmående, vardagsproblem, yrkesliv, ekonomi) Vara konfidentiell med öppen attityd och bra bemötande WHO

En bättre vårdövergång Om jag fick önska så skulle jag få behålla en och samma läkare i princip hela livet ut. Det är så många saker som förändras och som man måste börja tänka på när man blir vuxen ändå. Att då inte få gå till samma läkare gör att man förlorar en stor del av kärntryggheten när man fyller 18. http://www.sallsyntadiagnoser.se/linneas-overgangsberattelse/ Familj-samordnare rekommenderas av Riksrevisionen Liknande modeller testas i USA med bra resultat Samma önskemål från föräldrar och barn med sällsynta diagnoser eller funktionsnedsättningar Liknande projekt genomfördes inom familjer med barn med flerfunktionsnedsättning Personlig koordinator ett nytt sorts yrke som ser helheten Nya yrkesroller behövs inom vården för att fullfylla kraven på samordning Riksrevisionen Gorter, 2011 Hennessey & Bromee, 2013 Björquist, 2016 Personlig koordinator, 2015

Vad vi kan vinna på det Antal ungdomar med kronisk sjukdom ökar Idag visar de: Mer problem i skola och jobb Mindre sociala nätverk Mindre självständighet Mer psykisk ohälsa Större riks att bli beroende av socialbidrag Sämre chans att få jobb Sämre ekonomisk situation Samordning (vårdplan) och samverkan (vårdteam) visar bättre utfall (ekonomisk & medicinsk)