Verksamhetsberättelse

2016-02-15 Samordningsförbundet Samordningsförbundet Samspelet Org.nr avger Verksamhetsberättelse avseende 2015 års verksamhet Följande verksamhetsberättelse är ett kompelement till Årsredovisning för år 2015. Denna redovisning är på en mer detaljerad nivå för respektive finansierade insats till medborgare i Samspelets 4 kommuner. Förbundets organisation beskrivs i Årsredovisningen liksom förbundets ändamål. Samverkan är INTE ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle. Samverkan är en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt hållas ( SOU 2000:114) Plusgiro: E-post: info@samspelet.se 38427-1 Mobil: 070-690 90 83

2(38) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning Verksamhetsberättelse 2015... 3 Bakgrund... 5 Bidrag och medel år 2015... 5 Finansierade strukturella insatser... 6 Samordning mellan och för parterna, process och kompetens... 6 Långsiktiga mål... 6 Kortsiktiga mål:... 6 Strukturella insatser finansierade år 2015... 7 Struktur för integrerad samverkan... 7 Process- och kompetensutveckling... 7 Förstudie Arena Projektägare, Jobbcenter, Karlstad kommun.... 8 FMK- Försäkringsmedicinsk kompetensutveckling Projektägare; Anders Sjökvist, IFA Karlstad kommun... 9 EU-koordinator Samspelets förbundschef handhar chefsfunktionen... 9 Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Eva Stjernström, Landstinget i Värmland... 9 Måluppfyllelse Samordning parter, process och kompetens... 10 Samordning/samverkan kring medborgares behov totalt... 11 Totalt antal deltagare och status efter avslut uttag i Sus; helt år... 11 Måluppfyllelse samordning/samverkan kring medborgares behov... 15 Samordning/samverkan per deltagarinsats... 15 Porten Arbetslivsinriktad rehabilitering Projektägare Arbetsförmedlingen... 15 Stegen - Hälso- och arbetslivsinriktad rehabilitering i 4 kommuner Ägare Karlstad kommun, Hammarö kommun, Grums kommun och Kristinehamns kommun... 18 Stegen Karlstad/ (Hammarö)... 19 Stegen Hammarö... 23 Stegen Kristinehamn... 26 Utsikten/ Stegen Grums... 30 Movement... 36 Uppföljning och utvärdering inom Samspelet... 36 SUS... 36 Deltagaren och deltagarens upplevelse i insatserna... 37

3(38) Sammanfattning Verksamhetsberättelse 2015 Lagen om finansiell samordning (Lag 2003:1 210) styr förbundets arbete genom två huvudpunkter: 1. att finansiera insatser i syfte att främja och arbeta för samverkan och samordning mellan parterna 2. att finansiera insatser för utsatta grupper i syfte att stödja medborgare, med behov av arbetslivsinriktad rehabilitering, att nå egen försörjning genom arbete alternativt studier Strukturella insatser i syfte att främja samordning och samverkan Samspelet har 2015 finansierat flera strukturella främjande insatser : - Samarbetsprojektet med integrerad samverkan tillsammans med Pilotindikatorprojektet och finansiering av olika kompetensutvecklingsinstaser. - Förstudie Arena för ökat samarbete med offentliga och privata arbetsgivare tillsammans med deltagare. - Försäkringsmedicinsk kompetensutveckling (FMK) i syfte att öka samordningen för försörjningsstödstagare utan sjukpenninggrundande inkomst. - Förbundsen i Värmland/Dal har tillsammans finansierat funktionen Eu-koordinator samt den förebyggande insatsen Kompetensutveckling om psykisk ohälsa. Målet är att etablera en hållbar legitim samverkan i det vardagliga arbetet kring medborgaren. Både offentliga och privata arbetsgivare liksom brukare och brukarorganisationer har till viss del ingått i det gemensamma arbetet. Samspelet är på väg mot ökad samordning och samverkan genom styrelsens inriktningsbeslut 2014-11-14 att förbundet ska arbeta med Integrerad samverkan genom att bra verksamhet som utvecklats och utvärderats i Samspelet ska integreras i parternas ordinarie verksamheter. Samspelet är navet i verksamheten med processtöd. Integrerad samverkan innebär att parterna finansierar in i samverkansinsatsen och Samspelet finansierar processtödet. Det medför även att medel frigörs så att Samspelet i framtiden ska kunna bevilja finansiering till utveckling i nya insatser, med tydlig implementeringsmodell Det finns fortfarande mycket att göra när det gäller integrerad samverkan och många frågetecken om hur parterna ska realisera de beslut som är fattade. Insatser för deltagare i samordning och samverkan Under 2015 har Samspelet finansierat 6 deltagarinsatser för totalt 327 medborgare i våra fyra kommuner. Av dessa är 7 personen anonymt registrerade och 47 personer har deltagit i Stegarans konsultationer. Det innebär att det finns möjlighet till uttag ur SUS på 271 personer.

4(38) Totalt har 147 personer avslutats varav 23 % (34 personer) avslutats mot arbete eller studier och totalt står 18 % (26 personer) aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Totala delen stegförflyttade mot arbetsmarknaden uppgår därmed till 41 % (60 personer). År 2014 stegförflyttades 38 % mot arbetsmarkanden och av dessa avslutade 13 % mot arbete/studier. Det innebär ett högre utfall för år 2015. Målet att 100 % av deltagarna efter avslutad insats ska få stöd av rätt instans har uppfyllts till största delen. Några har flyttat, några gått på föräldraledighet och några har avslutat sin insats, vilket innebär att avsluta skett på annat sätt än beräknat. Gemensamt fokus på en helhetslösning för individen har ökat sen tidigare år. Stegen Kristinehamn gjorde en omstart från januari 2105, vilket inneburit ett lyft för både deltagarverksamheten och det lokala samverkansperspektivet. Utsikten Grums förändrades från juni 2015 genom ny projektledare, samt återgång till Stegenkonceptet vilket innebär insatsnamnet Stegen med deltagarålder 18-61 år. Porten visar goda resultat i arbetet att stödja personer ut i anställningar, både hos offentliga och privata arbetsgivare. Porten har jobbat tätt tillsammans med förstudie Arena. Med beviljande Esf-medel kommer projektet finns i alla våra kommuner från årsskiftet till och med 2019-03-31, för åldersspannet 18-61 år. Projekt KulturKlivet, med teatern som verktyg för en hållbar framtid, avslutades för deltagare i juni. Planering för deltagarnas fortsatta liv har, våren, skett genom flerpartssamtal där olika åtgärder kommer ske hos ordinarie parter. Uppföljningar och utvärderingar Verksamhetsplanen för år 2015 innefattar både lång- och kortsiktiga mål för både strukturella insatser och insatser för deltagare. Samspelet följer upp och utvärderar satta mål enligt fastställd plan om internkontroll och styrning. Måluppfyllnaden är ofta beroende på parternas bidrag och involvering i fattade beslut då arbetet bygger på parternas medverkan. Överlag visar olika utvärderingar att deltagare är mycket nöjda med insatserna. Deltagares skattning i indikatorprojektet är hög gällande insatserna i stort, 3,9 4,7 på en 5-gradig skala, men lite längre när det gäller skattning kring mål, planering och framtid, 3,5 4,0. Brukarnas perspektiv är viktigt i våra insatser.

5(38) Bakgrund Samordningsförbundet Samspelet bildades år 2008 av Karlstad kommun tillsammans med övriga samverkansparter. Kommunerna Hammarö, Grums och Kristinehamn beviljades inträde i förbundet per 1 januari 2009. Samspelet s verksamhet har sin grund i Lagen om finansiell samordning (Lag 2003:1 210). Syftet med lagstiftningen är att, genom samordningsförbunden, få en plattform med större möjligheter att ta ett helhetsansvar genom att samordna insatser från parterna, för medborgaren, då den enskilda myndigheten inte har, utifrån sin egen lagstiftning, möjlighet att tillgodose medborgarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Denna möjlighetslagstiftning handlar om ett synsätt där medborgarens behov, förmåga och delaktighet är grunden för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det skapar förutsättningar för en ökad välfärd för den enskilde och en samhällsekonomisk vinst. Att pröva ny metodik, nya synsätt och ta nya grepp i samarbetet kring medborgaren är en av förbundets uppgifter. Lagstiftningen ger möjligheter att samordna resurser, både på strukturell nivå och på deltagarnivå, för att skapa förutsättningar för parterna att på ett gemensamt aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser myndigheterna emellan. Lagen ger mandat att ta gemensamma beslut om gemensamma målgrupper med gemensamma medel, även i förebyggande syfte. Behivsgrupperna utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder vilka är i behov av samordnade arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Behoven är fysisk-, psykiskoch/eller social problematik. Målsättningen är att, utifrån en individuell handlingsplan, samordna arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser så att deltagaren har möjlighet att öka sin funktionsförmåga för att klara ett förvärvsarbete alternativt att studera. Bidrag och medel år 2015 Budgeten för år 2015 var fastställd från staten till totalt 3 900 tkr. Samspelet har genom huvudmännens bidrag en ekonomisk ram på 7 800 tkr för år 2015. Det är drygt 700 tkr mindre än tidigare år. Vid ingången av år 2015 uppgick det egna kapitalet till 4 426 tkr. Tabell 1. Budget för Samordningsförbundet Samspelet år 2015 i tusen kronor, tkr Driftbidrag statliga myndigheter 3 900 Driftbidrag kommuner och landsting 3 900 Eget kapital 4 426 Totala medel 12 226

6(38) Finansierade strukturella insatser Samordning mellan och för parterna, process och kompetens Samspelet har det gångna året finansierat fler strukturella insatser än tidigare i syfte att möjliggöra samordning och samverkan med effektiv resursanvändning. Samspelet har, genom styrelsebeslut 141114, angett en viljeinriktning genom att: förbundet ska arbeta med Integrerad samverkan genom att bra verksamhet som utvecklats och utvärderats i Samspelet ska integreras i parternas verksamheter. Samspelet är navet i verksamheten med processtöd. Integrerad samverkan innebär att parterna finansierar in i samverkansinsatsen och Samspelet finansierar processtödet. Det medför att medel frigörs så att Samspelet i framtiden kan bevilja finansiering till utveckling i nya insatser, med tydlig implementeringsmodell. I verksamhetsplanen för 2015 har styrelsen beslutat om långsiktiga och kortsiktiga mål. Långsiktiga mål Integrerad samverkan fungerar fullt ut och är en naturlig arbetsform mellan våra parter, med accepterade rutiner där indikatorerna används hos parterna för att mäta om vi uppnår en legitim samverkan för en ökad välfärd för medborgaren och en effektiv användning av gemensamma resurser. Samspelet är plattformen för parternas samverkan och samordning. Implementering av bra metodik från projekt/insatser i ordinarie verksamheter Kortsiktiga mål: Resurseffektiv verksamhet med integrerad samverkan där involverade parter, utifrån ett helhetsperspektiv, bidrar aktivt i samordningen av individuella insatser så att deltagaren har möjlighet att nå sitt mål. Gemensamma rutiner och arbetsmetoder integrerade i ordinarie verksamhet. Brukarperspektivet utökas och ses som en naturlig del i arbetet. De lokala styrgrupperna liksom samverkansteamen utvecklas som ett led i den lokala förankringen i syfte att uppnå ökad integrering och implementering av gemensamt identifierade framgångsfaktorer. SAMSIP- Samspelets samordnade individuella plan för deltagare får fullt genomslag hos våra parter och används vid alla flerpartsmöten med individen i fokus. Indikatorerna används som mätning om vi är på rätt väg mot vårt långsiktiga mål Styrelsemöten förläggs ute hos parterna 1 gång per år per part, i syfte att öka kontakten med politiker, chefer och medarbetare. Både lång- och kortsiktiga mål har funnits som en del i Samspelets strategiska arbete.

7(38) Strukturella insatser finansierade år 2015 Insats/ Projekt Innehåll Målgrupp Start/avslut Huvudman Struktur med integrerad samverkan Process- och kompetensutveckling EU-koordinator Förstudie Arena Kompetensutveckling psykisk ohälsa FMK Försäkringsmedicinsk kompetensutveckling Legitim samverkan hos parterna i det vardagliga arbetet kring medborgaren Öka samverkans- och samarbetskompetensen Skapa förutsättning ansökan om medel Samverkan med näringslivet Kartläggning analys psykisk ohälsa gnm flödesanalys av buggar. Workshops Kompetens att bedöma rehab.behov hos personer som uppger ohälsa Alla parter Chefer och Handläggare 2014-08 forts via parternas chefer Alla parter Chefer och Handläggare Förbunden 2014-09 2016-02 Alla parter Arbetsgivare Chefer Handläggare Brukare Arbetsgivare Alla parter tillsammans 2008- Alla parter 2014-02 2015-08 2014-11- 2015-12 Alla parter 2015-06 2016-01 Värmland/Dal /Samspelet Karlstad kommun IFA Landstinget Försäkringskassan Karlstad kommun IFA Struktur för integrerad samverkan Projektägare i uppstart, IFA, Karlstad kommun I augusti 2014 startade arbete med att skapa strukturer och rutiner för samverkan. En projektledare anställdes i uppstartsfasen. Viss resurs, Jonas Wells, har köpts från Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) där vårt arbete ses som en pilot för övriga förbund att närma sig integrerad samverkan. En dokumentation över Samspelets uppstartsår kommer att ske via NNS. Ledamöter i Berednings- och styrgrupper ansvarar, efter projektledarens avslut 150228, för Uppdraget om Integrerad samverkan. Uppföljningsinsatser sker kontinuerligt. Uppföljning av 2015 års arbete med integrerad samverkan skulle skett i december 2015 tillsammans med Jonas Wells. På grund av få anmälda personer flyttas dagen till mars 2016. Detta tillfälle innebär möjlighet att förnya kunskapen om integrerad samverkan. Process- och kompetensutveckling Den strukturella samordningen ska resultera i gemensamma arbetsmetoder, där inte den egna partens regler gagnas, utan metoderna ska vara till nytta för medborgarens helhetslösning mot egen försörjning. Här finns även målet om integrerad samverkan med som en styrande faktor i genomförda aktiviteter. Vissa aktiviteter har gjorts enbart inom Samspelet, vid vissa aktiviteter har Samspelets inbjudit övriga förbund inom Värmland/Dalsland och vissa har varit på nationell nivå. Samspelets styrelse har, ledning av Ola Andersson, Nationella rådets representant, fört en dialog om strategier för samordningsförbund vs Samspelet.

8(38) Samspelet anordnade, för förbunden i Värmland/Dal, en halvdag där Ola Andersson, föreläste för styrelse-, berednings- och styrgruppsrepresentanter samt handläggare om Varför samordningsförbund? Styrelse, Beredningsgrupp och personal har deltagit i 2 gemensamma forum Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för parterna har arrangerats på Hammarö och i Kristinehamn rubriken Fokus på samverkan för Hammaröbon/Kristinehamnsbon. Mycket uppskattade insatser med ett drygt 30-tal personer per ort. Konklusioner från dessa tillfällen har varit; Vi måste samarbeta annars kommer vi inte klara vårt uppdrag. Ensam är inte stark. Planeringsdag för Samspelets personal i syfte att processa kring uppdrag, insatser, samordning/samverkan, dokument och utvärderingsinstrument. De olika insatserna behöver ha en samsyn i uppdrag, uppföljning och utvärdering för att lätta framtagande av gemensam metodik. Samverkansteam har startats i Kristinehamn, Grums och på Hammarö i syfte att få en grund för lokal samverkan/samarbete på handläggarnivå gällande gemensamt kompetensutbyte. Träffars ske 2-3 gånger per termin Projektmedarbetarna har i augusti genomgått en utbildning i SUS (system för uppföljning av samverkansinsatser) gällande inmatning av uppgifter samt rapportuttag. Ordförande och förbundschef deltog i Nationella konferens 24-25 mars, liksom projektledare Stegen Karlstad och EU-koordinator. På NNS-konferensen i november deltog ordförande och förbundschef som även deltog i plenum som ansvarig för ämnet brukarperspektiv. Samspelet har deltagit i 4 konferenser/workshops gällande indikatorprojekt samt i flera Esf-förberedande konferenser arrangerade av Region Värmland. Samspelet arrangerade Östra Nätverkets konferens frö förbundschefer i april. Andra samordningsförbund har besökt Samspelet vid 4 olika tillfällen 2015 i syfte att lära av varandra. Styrgruppen för Esf-projekt Porten har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser inom horisontella kriterier som jämställdhet, tillgänglighet, normkritiskt förhållningssätt samt icke-diskriminering. Samspelet fanns med som arbetande förbunden i Finsam på Almedalsveckan. Förstudie Arena Projektägare, Jobbcenter, Karlstad kommun. Förstudie Arena startade i februari 2014 för att pågå ett år. En fortsättning beviljades till september 2015 i avvaktan på utlysning, ansökan och ev beviljande om Esf-medel till Porten. Projektledaren har knutit kontakter med arbetsgivare, anordnat studiebesök, Arenadialoger samt skapa möjligheter för prövning/praktik.

9(38) FMK- Försäkringsmedicinsk kompetensutveckling Projektägare; Anders Sjökvist, IFA Karlstad kommun Projektet startade i juni där syftet är att personer som uppbär försörjningsstöd, men inte har en sjukpenninggrundande inkomst (SIG), får samma möjlighet till samordnad rehabilitering på samma sätt som andra, när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Samspelets övriga parter bidrar i ordinarie arbete med samverkan och samarbete kring personen i en effektiv rehabilitering. Kompetenspåfyllnaden har skett genom fyra olika seminarieserier till alla parter. Workshops hålls på Karlstads kommun, IFA där ärenden bedöms för behov av samordningsinsatser mot målet arbete/studier. Slutrapporten är antagen av Samspelets styrelse 160115 med beslutet att fortsatt diskutera hur upparbetad kompetens ska kunna bibehållas samt hur påbörjat arbetet fortsatt ska utvecklas. Värmlandsgemensamma strukturella insatser EU-koordinator Samspelets förbundschef handhar chefsfunktionen Förbunden i Värmland/Dal finansierar, sedan augusti 2014, gemensamt en EUkoordinator i syfte att höja kompetensen inom förbunden gällande möjligheter att söka externa medel i olika utlysningar, specifikt Europeiska socialfonderna. I uppdraget ingår att skriva ansökningar samt delta i förberedelser förknippande med detta. Finansieringen är proportionell till förbundens årliga medelstilldelning. Samspelet är samordnande för funktionen där förbundscheferna utgör styrgruppen för arbetet, vilket baseras på styrelsernas beslut. Koordinatorn har varit till ovärderlig hjälp för Samspelet i skrivande av ansökan om medel från ESF-rådet Norra Mellansverige till Porten. Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Eva Stjernström, Landstinget i Värmland Projektet startade i slutet av 2014. Förbunden i Värmland/Dal finansierade gemensamt och nationella KUR-medel sötes. Projektledaren startade vid årsskiftetet 2014/2015. Syftet med projektet var att utarbeta metoder för att på lång sikt bidra till att minska lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Målet var att öka förståelsen för och att sprida kunskap om psykisk ohälsa samt skapa arbetssätt med olika aktörer samverkan för ett effektivt arbete, utifrån individens behov av individuella lösningar. Huvuddraget i metodiken var att fokusera på individers upplevelser av möten med olika aktörer i rehabiliteringsprocessen. Genom modern tjänstedesign säkerställs ett tydligt användarperspektiv. Workshops och seminarier genomfördes hösten 2015. Slutrapporten är inte klar och kommunicerad vid årsredovisningens skrivande.

10(38) Måluppfyllelse Samordning parter, process och kompetens Måluppfyllnad långsiktiga mål Processen med integrerad samverkan är startad men tar tid och måste hela tiden hållas levande genom olika aktiviteter då ansvariga chefer drunknar i myndighetens eget arbete. Att Samspelets ska vara plattformen för samordning/samverkan fungerar i vissa delar. Betydligt mer behöver göras och fokus bör sättas på måluppfyllnad hos parterna. Implementering av framtagen metodik har knappt påbörjats. Måluppfyllelse kortsiktiga mål Målet att involverade parter ska, utifrån ett helhetsperspektiv, bidrar aktivt i samordningen av individuella insatser så att deltagaren har möjlighet att nå sitt mål uppfylls mer och mer genom uppbyggda strukturer med bland annat SAMSIP. Målet att gemensamma rutiner och arbetsmetoder ska integreras i ordinarie verksamheter har till viss mån påbörjats genom SAMSIP. Brukarperspektivet har utökats och ses som numer som en naturlig del i arbetet. De lokala styrgrupperna har utvecklats mot mer styrande av lokala insatser/projekt. Här ingår även den lokala samverkansgruppen som mer och mer börjar hitta sina former. Lokal samverkansteam på handläggarnivå finns inte Karlstad med på övriga orter. Både lokala styrgruppen liksom samverkansteamet utvecklas som en del i det lokala arbetet med att uppnå ökad samverkan och integrering samt implementering av gemensamt identifierade framgångsfaktorer. SAMSIP- Samspelets samordnade individuella plan för deltagare har börjat användas som ett framgångsrikt instrument. Dock har det inte, enligt målplanen, fått genomslag hos våra parter för att användas vid, med individen i fokus, alla flerpartsmöten. Pilotenkäten med indikatorerna har använts vid 2 mätningar 2015. Samspelet har tagit vara på resultaten och börjat arbeta med några delar även om enkäten ännu är på valideringsstadiet. Målet att styrelsemöten ska förläggs ute hos parterna 1 gång per år och per part, i syfte att öka kontakten med politiker, chefer och medarbetare, har inte infriats 2015. Tabell 2. Kostnadsbild Strukturella insatser år 2015 Budget för Bokfört Utfall i tkr Insatser år 2015 i tkr 15 12 31 i tkr Struktur för Integrerad samverkan 140 116 24 Process och kompetensutveckling 520 496 24 Förstudie Arena 240 242-2 Kompetensutveckling psykisk ohälsa 444 428 16 Försäkringsmedicinsk kompetens 417 361 56 EU-koordinator 250 215 35 Total kostnader strukturella insatser 2 011 1 858 153

11(38) Samordning/samverkan kring medborgares behov totalt Ett av förbundets uppdrag är att finansiera och stödja insatser med målet att personer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och därmed får möjlighet till egen försörjning. Uppdraget skapar möjligheter att utveckla och pröva nya former för organisering och arbetssätt i våra verksamheter. Tillsammans skapar vi en plattform där vi har en helhetssyn på individens behov och tar ett samlat ansvar, utifrån medarbetarnas gemensamma kompetens, för insatser som vi inte har möjlighet till inom våra enskilda myndigheter. Vårt synsätt innebär att det är den enskilde individens behov, förmåga och delaktighet, som är grunden för vilken rehabilitering som behövs för att öka deltagarens välbefinnande med målet egen försörjning genom arbete eller studier. Personens motivation är grunden för resultatet. Finansierade projekt/insatser för deltagande år 2015 Insats/ Projekt Huvudsäte Start/ avslut Huvudman Stegen Karlstad Karlstad 2008-11 - Karlstad kommun, IFA Stegen Grums Grums 2009-10 - Grums kommun, IFO Stegen Kristinehamn Kristinehamn 2009-10 - Kristinehamns kommun,ifo Stegen Hammarö (Kd) Hammarö 2012-02 - Hammarö kommun, IFO Porten Karlstad Karlstad 2013-04- 2015-12 Arbetsförmedlingen AMO Karlstad KulturKlivet Karlstad 2014-09- 2015-08 Karlstad kommun, Vuxenavd. Movement Kristinehamn 2014-10- 2015-06 Kristinehamns praktiska skola KPS Totalt antal deltagare och status efter avslut uttag i Sus; helt år 278 personer har varit inskrivna år 2015, varav 7 personer valt att vara anonymt registrerade, och 49 personer har kommit för konsultationer. Det innebär att totala antalet deltagare uppgår till 327 personer, vilket är en ökning mot fjolårets 245. Ovanstående innebär att det går att göra uttag av uppgifter ur SUS på 271 personer. 166 nya deltagare har inregistrerats med personuppgifter. 147 personer, med personuppgifter, är registrerade som avslutade året. 116 inregistrerade personer finns kvar i verksamheterna med övergång till år 2016. Deltagarantal totalt år 2015 Antal vid s start Antal nya Antal avslutade Antal vid s slut Total antal Kvinnor 94 69 82 69 161 Män 67 47 65 47 110 Konsultationer. Ej könsuppdelad Antal anonyma Ej könsuppdelad 49 7 Antal inkl anonyma Totalt 161 116 147 116 271 49 7 327

12(38) Könsfördelningen år 2015 visar att 161 kvinnor (59 %) och 110 män (41 %) vilket är en ökning av andelen kvinnor med 2 % från år 2014. Det finns inget mönster gällande kön relaterat till åldersgrupp utan fördelningen är spridd. Däremot finns insatsrelaterade variationer som; stor del kvinnor i Stegen Kristinehamn, mer killar än tjejer i Porten och KulturKlivet etc. Könsfördelningen för avslutade personer är 82 kvinnor (56 %) och 65 män (44 %) har avslutats. Alltså har procentuellt fler män avslutats. Åldersfördelningen 2015 visar, procentuellt per kön, att 56 % av de kvinnliga deltagarna och 56 % av manliga deltagare var 30 år. 81 % av kvinnliga deltagare var 40 år. Motsvarande procentuella del för manliga deltagare uppgår till 84 %. Styrelsen har beslutat att om kösituation uppstår ska personer 40 år prioriteras. Utbildningsbakgrunden för dem som varit inskrivna 2015 åskådliggöras i följande tabell. Personer som gått ut särgymnasium finns i totala sektorn gymnasium 44 % för kvinnor respektive 45 % för män. Totalt kan sägas att utbildningsnivån är högre år 2015 än 2014, speciellt hos kvinnor. Utbildningsbakgrund år 2015 Kvinnor Män Totalt Grundskola 57 35 % 43 39 % 100 Gymnasium 71 44 % 49 45 % 120 Högskola/Universitet 16 10 % 12 11 % 28 Saknas/ okänd 9 6 % 2 2 % 11 Annan eftergymnasial utb 8 5 % 4 3 % 12 Summa 161 100 % 110 100 % 271 Många av deltagarna i Samspelet har varit försörjda av offentliga medel en lång tid. För 3-4 år sen fanns fler deltagare med försörjning längre än 9 år. Nu återfinns merparten i gruppen försörjning 1-3 år. Det är positivt då det är av vikt att identifiera behovet av samordnad rehabilitering så tidigt som möjligt och starta processen i tid. Tid i off. Försörj. före insats år 2015 Kvinnor Män Totalt < 1 år 39 24 % 24 22 % 63 1-3 år 56 35 % 42 38 % 98 4-6 år 29 18 % 17 15 % 46 7-8 år 8 5 % 12 11 % 20 > 9 år 22 14 % 8 7 % 30 Ingen uppgift 7 4 % 7 6 % 14 Summa 161 100 % 110 100 % 271

13(38) Generellt kan sägas att tiden för deltagande i insatserna totalt är längre nu än för några år sedan om vi jämför tid i insats i Stegen-insatserna. De längre tiderna representeras oftast av deltagare i Porten, samt från Stegen Karlstad Tid i insats för avslutade deltagare år 2015 Kvinnor Män Totalt 0-3 mån 25 16 % 16 15 % 41 4-6 mån 36 22 % 14 13 % 50 7-12 mån 39 24 % 40 36 % 79 13-18 mån 33 20 % 20 18 % 53 >19 mån 28 17 % 20 18 % 48 Summa 161 100 % 110 100 % 271 Sysselsättning efter insats/avslutsanledning Totalt har 147 personer avslutats varav 23 % (34 personer) avslutats mot arbete eller studier och totalt står 18 % (26 personer) aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. För kvinnor gäller följande; 15 kvinnor (18 %) har gått vidare till arbete och 5 (6 %) till studier. 12 kvinnor (14 %) är aktivt arbetssökande vilket innebär att totala delen kvinnor stegförflyttade mot arbetsmarknaden uppgår 32 kvinnor (37 %). För män gäller följande; 19 män (29 %) har gått vidare till arbete och 9 (14 %) till studier. 14 män (22 %) är aktivt arbetssökande vilket innebär att totala delen män stegförflyttade mot arbetsmarknaden uppgår 42 män (65 %). Målet att 100 % av deltagarna efter avslutad insats ska få stöd at rätt instans har uppfyllts till största delen. Några har flyttat och några har avslutat sin insats, vilket innebär att insatsen inte kunnat fullföljas enligt plan. Gemensamt fokus på en helhetslösning för individen har ökat sen tidigare år. Avslutsanledning år 2015 Kvinnor Män Totalt Arbete, studier, aktivt arbetssökande på AF 32 37 % 42 65 % 72 Fortsatt rehab 21 27 % 14 22 % 36 Sjukdom 20 26 % 8 12 % 29 Föräldra-ledig 5 6 % 0 0 % 5 Flyttat 3 4 % 1 2 % 4 Utan mätning 0 0 % 0 0 % 0 Övrigt 1 1 % 0 0 % 1 Summa 82 100 % 65 100 % 147 21 kvinnor och 14 män, totalt 24 %, är avslutade till fortsatt rehabilitering. 20 kvinnor och 8 män (19 %) är avslutade på grund av sjukdom.

14(38) Jämfört med året innan så är totalt färre personer avslutade till fortsatt rehabilitering. När det gäller nivån för avslut pga. sjukdom så ligger den på samma nivå som år 2014. 9 kvinnor och 1 man (7 %) är avslutade av andra orsaker (se tabellen på sidan innan). Skillnader i försörjning före och efter avslut innebär en möjlighet att se viken part som oftast är remittant och vilken part som är mottagare efter insatsen. Observera att en person kan ha offentlig försörjning från flera parter samtidigt vilket innebär att antalet nedan inte helt överensstämmer med antal avslutade personer. Försörjning vid start och avslut i insats, totalt år 2015 Kvinnor Män Förändring Före Efter Före Efter Kvinna Man Totalt Uppgift saknas 0 0 0 0 0 0 0 Sjuk- /Rehabpenning 39 11 16 6-28 -10-38 Sjuk-/Aktivitetsers. 27 32 6 11 5 5 10 A-kassa 4 3 11 1-1 -10-11 Aktivitetsstöd 22 7 11 5-15 -6-21 Försörjningsstöd 72 20 65 21-52 -44-96 Studiemedel CSN 0 2 2 4 2 2 4 Annan offentlig försörjning 4 3 1 2-1 1 0 Ingen offentlig försörjning 10 11 7 17 1 10 11 Av tabellen ovan kan följande resultat utläsas: Försäkringskassan minskar antalet som uppbär sjuk-/rehabiliteringspenning, med totalt 38 personer (28 kvinnor och 10 män) medan det sker en ökning med beviljade sjuk- och aktivitetsersättningar för 10 personer (5 kvinnor och 5 män) Proportionell procentuell könsuppdelning visar minskad sjukpenning för 34 % kvinnor och för 15 % av männen, medan beviljade sjuk-och aktivitetsersättningar ökar för 6 % kvinnor och knappt 8 % av männen. Försörjningsstödet upphör för totalt 96 personer (52 kvinnor och 44 män). Proportionell procentuell könsuppdelning visar minskat försörjningsstöd för 63 % kvinnor och för 68 % av männen. Antal personer som uppbär studiemedel har ökat med 4 personer. Totalt uppbär 2 kvinnor och 4 män studiemedel. Däremot är totalt 14 personer (5 kvinnor och 9 män) avslutade till studier vilket innebär att flera läser med annan försörjning än med studiemedel. Ingen offentlig försörjning innebär här att personen har ett arbete.

15(38) Måluppfyllelse samordning/samverkan kring medborgares behov Måluppfyllelse långsiktiga mål Målet att utveckla integrerad samverkan i ordinarie verksamheter för samordnande insatser så att medborgaren har möjlighet att nå målet egen försörjning via arbete eller studier har påbörjats. Målet att arbeta förebyggande och främjande för att tidigt bromsa upp risken att medborgare hamnar i ett utanförskap har inte påbörjats. Däremot ses en förändring i att personer initieras till Stegarna tidigare nu är för något år sedan. Att framgångsfaktorer i framtagna metodiker och arbetssätt integreras i parternas ordinarie arbete är i sin linda. SAMSIP har börjat spridas in hos parterna. Brukarinflytandet har ökat i pågående deltagarverksamheter. Måluppfyllelse kortsiktiga mål är de mer kopplade till varje insats och redovisas där. Samordning/samverkan per deltagarinsats Porten Arbetslivsinriktad rehabilitering Projektägare Arbetsförmedlingen Porten, ett treårigt projekt för unga 18-30 år, startade i april 2013 på initiativ från ett samarbete mellan Karlstad kommun, IFA och Arbetsförmedlingen. Deltagaren ska ha en diagnostiserad funktionsnedsättning och behov av extra långvarigt stöd för att, i egen takt, få en möjlighet att närma sig arbetsmarknaden. Olika anställningar ingår maximalt 3 år för att jobba för en hållbar framtid. Under projekttiden har 81 % av deltagarna haft en eller flera anställningar. Metodiken bygger på Supported Employment (med IPS) för att finna ett arbete, få det och sen kunna behålla det. Arbetet innebär att vara tillsammans med deltagaren på arbetsplatsen, med täta uppföljningar, för att ge stöd till både deltagare och arbetsplats. Studiebesök till olika arbetsgivare är utgångspunkten där flertalet sen startar med en prövning/praktik inom kommunen. Flera personer har startat inom privat näringsliv, där hållbara situationer infriats mer än genom kommunala anställningar. Gruppverksamhet har startats upp och utvecklats projekttiden. I projektet finns beskrivet om ökade kontakter med arbetsgivare både offentligt och privat, handledarstöd på arbetsplatsen med tänkt handledarutbildning, övriga utbildningsinsatser till arbetsgivare samt nätverksbyggande mellan företag. Då detta, till stor del, inte hunnits med i Porten har behovet tillgodosetts genom förstudie Arena med start i januari 2014. Förstudien förlängdes i avvaktan på utlysning om och ansökan av medel från socialfonden. Medel beviljades med start för planerings- och analysfas 2015-09-01. Porten avslutades vid årsskiftet för övergång till den Esf-stödda Porten. Slutrapporten innehåller många bra reflektioner som bör beaktas i nya Porten samt i finansierade insatser i stort.

16(38) Deltagarantal Antal vid s start Antal nya Antal avslutade Antal vid s slut Total antal Kvinnor 14 4 16 14 18 Män 20 6 22 17 26 Konsultationer. Ej könsuppdelad Antal anonyma Ej könsuppdelad 0 0 Antal inkl anonyma 0 Totalt 34 10 38 31 44 0 0 44 Tiden i offentlig försörjning innan insats har stor variation. Slutsatsen är att personer som haft kort tid i offentlig försörjning innan insats, stegförflyttar sig närmare arbetsmarkande på kortare tid än den med lång tid i offentlig försörjning. Tid i off. Försörj. före insats Kvinnor Män Totalt < 1 år 5 31 % 6 27 % 11 1-3 år 2 13 % 8 36 % 10 4-6 år 5 31 % 4 18 % 9 7-8 år 0 0 % 0 0 % 0 > 9 år 2 13 % 2 9 % 4 Ingen uppgift 2 13 % 2 9 % 4 Summa 16 100 % 22 100 % 38 Totala deltagartiden i Porten har för 32 av 38 deltagare överstigit 19 månader (inmatat värde i SUS). De som avslutats tidigt har inte haft förmåga att delta utan har fått stöd av mest lämplig part, tex Försäkringskassan. Utbildningsbakgrunden hos deltagare redovisas enligt sammanställningen nedan. De som har särskolegymnasium redovisas posten gymnasium Utbildning Kvinnor Män Totalt Grundskola 6 38 % 7 32 % 13 Gymnasium 10 63 % 15 68 % 25 Högsk./ Univ. upp till 3 år 0 0 % 0 0 % 0 Högsk./ Univ. mer än 3 år 0 0 % 0 0 % 0 Saknas/ okänd 0 0 % 0 0 % 0 Annan eftergymnasial utb 0 0 % 0 0 % 0 Summa 16 100 % 22 100 % 38

17(38) Måluppfyllelse Porten Målet att samtliga deltagares arbetsförutsättningar ska bli klarlagda har uppfyllts. Målet att genom studiebesök och träningsplatser prova olika yrkesområden utifrån intressen och tidigare kunskaper har uppfyllts. Målet att 70 % av deltagarna projekttiden ska erhålla en anställning har infriats då 81 % deltagare haft anställning Av dessa har totalt 32 % kvinnor och 34 % män fått fortsatta anställningar efter avslut i Porten. 1 person studerar. 16 % kvinnor och 16 % män av totala antalet avslutade deltagare har gått vidare till ordinarie SIUS-arbete inom Arbetsförmedlingen samt att 2 kvinnor och 4 män är aktivt arbetssökande. 1 person har avslutats till medicinsk rehabilitering pga. sjukdom. Processmålet att offentliga förvaltningar, myndigheter och övriga arbetsgivare ser unga med funktionsnedsättning som en resurs i samhället och i arbetslivet är ett arbete som påbörjats men det återstår mycket jobb innan vi når målet. Det stödjande arbetet mot företagen har startats upp och utvecklats, och kommer genom Esf-projekt Porten att utvecklas vidare. Försörjningen har förändrats för merparten av deltagarna endera till arbete med lön, studier med studielån eller till ersättning från Försäkringskassan. Här innebär stapeln Ingen försörjning att personen har fått en lön. Försörjning vid start och avslut i insats Kvinnor Män Förändring Före Efter Före Efter Kvinna Man Totalt Uppgift saknas 0 0 0 0 0 0 0 Sjuk- /Rehabpenning 0 1 0 0 1 0 1 Sjuk-/Aktivitetsers. 3 8 0 2 5 2 7 A-kassa 2 1 6 0-1 -6-7 Aktivitetsstöd 5 1 5 2-4 -3-7 Försörjningsstöd 5 3 6 4-2 -2-4 Studiemedel CSN 0 1 1 0 1-1 0 Annan offentlig försörjning 0 0 0 0 0 0 0 Ingen offentlig försörjning 2 4 4 14 2 10 12 Summa 17 19 22 22 Tabell 3. Kostnadsbild Porten år 2015 Budget för Bokfört Utfall i tkr Verifierade kostnader år 2015 i tkr 15 12 31 i tkr Tjänster m tillhörande kostnader 1 075 1 094-19 Specifika deltagarkostnader 375 109 266 Totala kostnader Porten 1 450 1 203 247

18(38) Övriga kostnader För de tre medarbetarna i Porten var totalbemanningen beräknad för år 2015 på 2,38 tjänst. Under projektledarens föräldraledighet har kostnaderna ökat genom att vikarie rekryterats samt att en medarbetare valde att arbeta heltid sommarmånaderna och därefter 80 % istället för 75 %. Kommunen och Arbetsförmedlingen bidrar till Porten med kostnader för respektive medarbetares datorer och telefoni. Arbetsförmedlingen står för lokalkostnaderna. Datorkostnader har tillkommit för vikarierande projektledare. Specifika deltagarkostnader innebär bland annat nettolönekostnader samt deltagares resekostnader, kostnader för gruppverksamhet etc Beskrivning av verksamheten ur deltagarfokus Under inledande kartläggning framkom att Anders var intresserad av fysiskt arbete utifrån tidigare erfarenhet från Solareturens transportavdelning. Anders har autism samt lindrig utvecklingsstörning med behov av stöd i det sociala samspelet. Han trivdes bäst i mindre grupper med återkommande arbetsuppgifter. Hans starka sidor är pålitlighet och är sällan sjuk. Studiebesök anordnades inom olika branscher hösten för att hitta rätt matchning med rätt handledningsfunktion. I december planeras en start på Kommunens Röjlag. Samtidigt påbörjas en kartläggning, via kommunens budget-och skuldrådgivning, kring hans ekonomiska situation. Vuxenhabiliteringen liksom LSS-enheten kopplas in utifrån att Anders ska få information om vilka stödåtgärder han har rätt till. Arbetsförmedlingens socialkonsulent bedömer och gör en ansökan om godeman. Anders startar i Röjlaget på deltid och får handledning efter behov. Han uppvisar stor motivation i arbetet, men har svårt att komma in i rutiner gällande t.ex. matlåda. Uppföljning sker regelbundet på arbetsplatsen och via tät telefonkontakt med handledaren. Anders ökar succesivt tiden och kommer upp i heltid. Anders har idag en arbetsförmåga på 100 % med anpassning i form av tydlig handledning och tydliga arbetsuppgifter, där han kan arbeta självständigt och med krav som passar honom. Behovet är arbetsplatsen har en förståelse och öppet klimat där han känner sig trygg. Stegen - Hälso- och arbetslivsinriktad rehabilitering i 4 kommuner Ägare Karlstad kommun, Hammarö kommun, Grums kommun och Kristinehamns kommun Stegen är till för personer med behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering från mer än två parter, utifrån komplex psykisk, fysisk och/eller social problematik. Syftet är att vi ska etablera en för medborgaren målinriktad och i alla delar effektiv samordnad rehabiliteringsprocess, där våra olika resurser ska samlas kring personen, i den samordnade individuella handlingsplanen (SAMSIP) mot målet egen försörjning.

19(38) Deltagarens motivation och stegförflyttning är en förutsättning. Vi ska etablera en för medborgaren målinriktad och i alla delar effektiv samordnad rehabiliteringsprocess, där våra olika resurser ska samlas kring medborgaren, i den individuella handlingsplanen för att nå målet egen försörjning. Det lokala perspektivet och den lokala samordningen ska främjas! KAPA-metodiken och SAMSIP är basen i insatsen tillsammans med processplanen för Stegen. Arbetsmetodiken utgår från att alla ska ha en individuell handlingsplan med väl dokumenterad överenskommen stegförflyttning var tredje månad. Möjlighet ska finnas till individuella aktiviteter och till gruppaktiviteter utifrån deltagarens behov. Aktiviteter ska finnas att tillgå vid minst tre tillfällen per vecka. Supported Employment-metodiken ska användas mer frekvent där vi stödjer deltagaren i olika insatser parallellt med arbetsprövning och praktik. Basen i arbetet har funnits med sedan Samspelets start, och har utvecklats hela tiden. På grund av minskad budget 2015 kommer kostnadsposten köp av insatser minska. Uppföljningar via skattningsinstrument visar att flertalet personer stegförflyttar sig närmare egen försörjning samt upplever ökad livskvalitet. Totalt har 42 % av deltagarna fått arbete, studerar eller är aktivt arbetssökande (inklusive föräldralediga). Totalt har 56 % avslutats mot sjukdom alternativt fortsatt annan rehabilitering. Utvärderingarna i enkäterna visar att deltagardet gör skillnad för personen. Stegen Karlstad/ (Hammarö) Stegen Karlstad och Stegen Hammarö har sin verksamhet samplanerad till stor del. Insatserna redovisas tillsammans när det gäller personal, organisation och kostnader med särredovisas gällande utfall för deltagare genom uttag ur SUS. Under 2015 har ett flertal förändringar skett i Stegen gällande personal och organisation. Arbetsförmedlingens personaldel har minskat från 100 % till 50 % med uppdraget att vara länken mellan Stegen och förmedlingen. Från Försäkringskassan har tidigare 75 % tjänst minimerats till cirka 20 % hösten där den försäkringsmedicinska kompetensen upprätthålls medarbetare i Stegen Grums. Rollen som arbetskonsulent besättas av kommunal kompetens och en förstärkning har skett på 100 % av kommunal medarbetare utifrån ökad efterfrågan. Under år 2016 kommer Stegen ha minskad personaltäthet på grund av minskad budget. Det organisatoriska arbetet har 2015 inneburit att hela tiden styra verksamheten mot deltagares förutsättningar med optimering av insatser och utbud. Styrgruppen, där alla parter förutom allmänmedicin ingår, har fått en mer tydlig roll som beslutande kring insatsen. Avtal om uppdrag, roller och resurser kring insatsen kommer skrivas 2016.

20(38) Deltagarantal Antal vid s start Antal nya Antal avslutade Antal vid s slut Total antal Konsultationer. Ej könsuppdelad Antal anonyma Ej könsuppdelad Antal inkl anonyma Kvinnor 47 23 22 49 71 Män 25 27 19 33 52 Totalt 80 50 41 82 123 12 0 135 Utbildningsbakgrunden ses i uppställningen nedan. Under åren har en förskjutning setts då fler deltagare har en högre utbildningsnivå än tidigare. Dock finns många som endast gått ut grundskolan. Det som redovisas posten saknas/okänd innebär oftast att personen inte har gått klart grundskolan. Utbildning Kvinnor Män Totalt Grundskola 22 31 % 21 40 % 43 Gymnasium 30 42 % 18 35 % 48 Högsk./ Univ. upp till 3 år 4 6 % 4 8 % 8 Högsk./ Univ. mer än 3 år 6 8 % 6 12 % 12 Saknas/ okänd 4 6 % 1 2 % 5 Annan eftergymnasial utb 5 7 % 2 4 % 7 Summa 71 100 % 52 100 % 123 Tid i offentlig försörjning innan insats Drygt hälften av deltagarna har haft offentlig försörjning mellan 0-3 år innan deltagande. För kvinnor är siffran 57 % av totalt antal kvinnliga deltagare och för männen är motsvarande siffra 58 %. Det är en skillnad mot några år tillbaka då merdelen av deltagande personer då hade haft offentlig försörjning över 5 år. Ju tidigare, desto bättre! Tid i off. Försörj. före insats Stegen Karlstad Kvinnor Män Totalt < 1 år 13 18 % 6 12 % 19 1-3 år 29 41 % 23 44 % 52 4-6 år 16 23 % 10 19 % 26 7-8 år 1 1 % 6 12 % 7 > 9 år 12 17 % 7 13 % 19 Summa 71 100 % 52 100 % 123

21(38) Deltagare och deltagartid Av de 71 kvinnliga deltagarna är 33 personer (46 %) 30 år. Av de 52 manliga deltagarna är 16 personer (31 %) 30 år. Bland avslutade personer har 50 % av de 22 kvinnorna deltagit mindre än 1 år och 50 % över 1 år. Hos männen är motsvarande siffror att 53 % av 19 män har deltagit mindre än 1 år och 47 % mer än 1 år. Få personer i Stegen har utländsk härkomst vilket lyfts i Styrgruppen där frågan tagits med till parterna med frågan om varför så få personer med utländsk härkomst ansöker. Måluppfyllelse Stegen Karlstad Målet med fortsatt utveckling av mottagningsteamet och arbetsmetodik, där parterna är aktivt involverade med fokus på samordning och integrering samt att remittenten deltar i planerade avstämningsmöten gällande stegförflyttning, har startats upp och förstärkts. Dock finns en del arbete kvar att göra innan det fungerar optimalt. Här behövs stöd från parternas chefer så att handläggare har möjlighet att prioritera samverkan och möten. Målet att 100 % ska få rätt stöd från rätt instans efter avslutat deltagande har uppfyllts. KAPA-metodiken och SAMSIP har lättat samarbetet med en samsyn. Målet att 35 % ska ut i arbete eller studier har inte uppfyllts då 2 kvinnor och 7 män studerar samt att 1 man arbetar, vilket innebär att 24 % av totala antalet deltagare arbetar eller studerar. 10 personer är arbetssökande vilket innebär att totalt 20 personer (49 %) stegförflyttats mot egen försörjning. Procentuell del bland kvinnor uppgår till 45 %, motsvarande siffra bland männen är 74 %. För att minska köer och ge fler personer möjlighet att delta i Stegen har vi på uppdrag av projektets styrgrupp arbetat för att avsluta deltagarna tidigare än förut. När samordningen är utredd och deltagare klarar att återgå till parterna har avslut skett så att rätt ordinarie part tar över. Genom tidigare avslut till parterna påverkas procentdel deltagare till arbete/studier. 6 kvinnor och 3 män har fått fortsätta med annan rehabiliterande insats och 9 kvinnor och 1 man har avslutats till medicinsk rehabilitering. Alltså har den partsgemensamma bedömningen varit att 19 personer, totalt 46 %, har haft behov av andra lösningar än att stegförflyttas mot arbetsmarknaden. Målet att aktivt använda framtagna skattnings- och utvärderingsinstrument har uppfyllts tillsammans med att indikator-enkäten har använts. Deltagarna skattar högt i alla frågor förutom när det gäller att sätta egna mål och kunna förverkliga dem, vilket hamnar på medenivå i skattningsinstrumenten. En GAP-analys gjorts, via gruppaktivitet, gällande flöden i rehabiliteringskedjan innan deltagande i Stegen samt om gap finns deltagande i Stegen. Vi har startat stödgrupp för MI (motivational interviewing) för samordnarna i syfte att utveckla och förfina sitt bemötande/professionella förhållningssätt i samtal och möten. Det finns en stor efterfrågan på Stegens platser och vid årets slut fanns närmare 30 personer i kö som önskar delta i Stegen Karlstad.

22(38) Fler unga ansöker om deltagande i Stegen vilket är bra då vi kan förebygga mycket lidande om personer får rätt stöd tidigare. På grund av minskad personalstat 2016 kommer kötiden öka. Försörjningen har förändrats för flera av deltagarna. Den stora totala förändringen är minskad del försörjningsstöd och ökad del personer med ersättning från Försäkringskassan. Försörjning vid start och avslut i insats Kvinnor Män Förändring Före Efter Före Efter Kvinna Man Totalt Uppgift saknas 0 0 0 0 0 0 0 Sjuk- /Rehabpenning 6 4 3 2-2 -1-3 Sjuk-/Aktivitetsers. 6 10 0 4 4 4 8 A-kassa 1 1 2 0 0-2 -2 Aktivitetsstöd 4 3 2 3-1 1 0 Försörjningsstöd 9 4 17 8-5 -9-14 Studiemedel CSN 0 0 0 2 0 2 2 Annan offentlig försörjning 0 0 0 0 0 0 0 Ingen offentlig försörjning 0 1 0 1 1 1 2 Summa 26 23 24 20 Beskrivning av verksamheten ur deltagarfokus Tidigare när jag behövt rehabilitering har jag fått klara mig själv. Nu med samordningen och stödet från Stegen och mina handläggare, känns det som jag har ett helt Ferraristall runt mig som bara vill att jag ska lyckas nå mitt mål! Tabell 3. Kostnadsbild Stegen Karlstad/Hammarö år 2015 Budget för Bokfört Utfall i tkr Verifierade kostnader år 2015 i tkr 15 12 31 i tkr Tjänster m tillhörande kostnader 2 910 2 746 164 Specifika deltagarkostnader 740 834-94 Övriga driftskostnader 350 355-5 Totala kostnader Stegen Karlstad/Hammarö 4 000 3 935 65 Många deltagare har haft arbetsprövning-/träning på köpta platser vilket inneburit högre kostnader än beräknat. Detta uppmärksammades i delårsredovisningen vilket innebar olika åtgärder vidtogs inför hösten 2015 samt inför år 2016. Hyreskostnaderna för Orangeriet delas med administrationen men innebär en stor kostnad i Stegens budget.

23(38) Stegen Hammarö Merdelen av verksamheten beskrivs Stegen Karlstad/Hammarö där merparten av deltagaraktiviteterna sker i Karlstad. Uppstart av deltagaraktivitet har skett tillsammans med Esf-projektet Värmlands Framtid lokalt på Hammarö. Projektledare Hammarö går även in som samordnare för deltagare i Karlstad då antalet deltagare till Stegen Hammarö inte kommit upp till full nivå. Ett Hammarö samverkansteam (Hösam-team) har startat genom Stegen där handläggare från parterna träffas några gånger per termin för att lösa lokala samarbets- och samverkansfrågor samt delge varandra kunskap från de olika parternas uppdrag. Samordnare i Stegen har även deltagit i olika samverkansforum med andra parter på Hammarö samt inom kommunens interna samverkansteam. Stegen har bytt tillhörighet inom Hammarö kommun från IFO till APH (Arbetsplats Hammarö) i syfte att få bättre koppling till möjligheter till sysselsättning. Deltagarantal Antal vid s start Antal nya Antal avslutade Antal vid s slut Total antal Kvinnor 6 4 2 6 10 Män 4 2 2 2 6 Konsultationer. Ej könsuppdelad Antal anonyma Ej könsuppdelad 0 4 Antal inkl anonyma Totalt 10 6 4 8 16 0 4 20 Visst observandum finns när det gäller uttag ur siffror från SUS då det varit krångel med behörighet för inmatning i systemet. Enligt projektledaren har totalt 9 kvinnor och 5 män startat år 2015, varav 4 är anonymt registrerade. Total ska 9 vara avslutade 2015, uttag ur SUS visar 8 personer. Ansökan om ny behörighet finns inlämnad till Försäkringskassan. Utbildningsbakgrunden ses i uppställningen nedan. Under åren har en förskjutning setts att fler har en högre utbildningsnivå än tidigare. Deltagare från Hammarö har högre utbildning totalt än deltagare i andra Stegar. Utbildning Kvinnor Män Totalt Grundskola 3 43 % 2 40 % 5 Gymnasium 4 57 % 1 20 % 5 Högsk./ Univ. upp till 3 år 0 0 % 1 20 % 1 Högsk./ Univ. mer än 3 år 0 0 % 0 0 % 0 Saknas/ okänd 0 0 % 0 0 % 0 Annan eftergymnasial utb 0 0 % 1 20 % 1 Summa 7 100 % 5 100 % 12

24(38) Tid i offentlig försörjning innan insats Drygt hälften av deltagana har haft offentlig försörjning mellan 0-3 år innan deltagande. För kvinnor är siffran 57 % av totalt antal kvinnliga deltagare och för männen är motsvarande siffra 60 %. Tid i off. Försörj. före insats Kvinnor Män Totalt < 1 år 1 14 % 1 20 % 2 1-3 år 3 43 % 2 40 % 5 4-6 år 2 29 % 1 20 % 3 7-8 år 0 0 % 0 0 % 0 > 9 år 0 0 % 1 20 % 1 Ingen uppgift 1 14 % 0 0 % 1 Summa 7 100 % 5 100 % 12 Deltagare och deltagartid Av de 7 kvinnliga deltagarna är 5 personer (71 %) 30 år. Av de 5 manliga deltagarna är 4 personer (80 %) 30 år. Påpekas bör att 4 personer vill vara anonyma och därför kan inte deras uppgifter ses här Bland avslutade personer har 1 av kvinnorna deltagit mindre än 1 år och 1 kvinna mer än 1 år. De 2 avslutade männen har deltagit mindre än 1 år. Måluppfyllelse Stegen Hammarö Målet att 100 % ska får rätt stöd från rätt instans efter avslutat deltagande har uppfyllts. KAPA-metodiken och SAMSIP har lättat samarbetet med en samsyn. KAPA-metodiken är modifierad för att passa förhållanden på Hammarö. Målet att 35 % ska ut i arbete eller studier har inte uppfyllts då endast 2 män studerar (100 % av männen). Räknar man på totala delen avslutade deltagare (4 kvinnor och 2 män) så har 33 % avslutats till studier. Ingen kvinna eller man står som arbetssökande efter avslut. 2 av 4 kvinnor har avslutats till medicinsk rehabilitering, 1 till förändraledighet och 1 till annan insats. Alltså har den partsgemensamma bedömningen varit att 3 kvinnor, har haft behov av andra lösningar än att stegförflyttas mot arbetsmarknaden. Målet att aktivt använda framtagna skattnings- och utvärderingsinstrument har uppfyllts tillsammans med att indikator-enkäten har använts. Deltagarna skattar högt i alla frågor förutom när det gäller att sätta egna mål och kunna förverkliga dem, vilket hamnar på medenivå i skattningsinstrumenten. En GAP-analys gjorts, via gruppaktivitet, gällande flöden i rehabiliteringskedjan innan deltagande i Stegen samt om gap finns deltagande i Stegen. Inflödet till Stegen Hammarö har inte varit så stor året. Kartläggningar har gjorts och jämfört med övriga Stegar ses att socialtjänsten på Hammarö initierar färre deltagare än i övriga kommuner. Kommunen finns med som samverkande part i flera av de deltagare där insatsen initierats av annan part.