Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande

YTTRANDE 2014-08-26 Dnr 4.1.1-2014/01022-4 Utbildningsdepartementet Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande Er referens: SOU 2014:19 Sammanfattning Kommerskollegium välkomnar genomgången av reglerade yrken och den föreslagna författnings- och myndighetsstrukturen. Kommerskollegium skulle med fördel kunna ha en samordande roll för svenska myndigheters information riktad till EU-medborgare. Rådgivningscentrumet skulle lämpligen ingå i ett sådant samarbete. Kollegiet föreslår att en analys av yrken som inte regleras i lag utan i kollektivavtal genomförs i samband med införandet av en ny horisontell svensk lag om erkännande av utländsk kompetens. Kollegiet delar inte utredningens tolkning av direktivets handläggningstider och förordar att en eventuell vandelsprövning och språkkontroll ska ske inom tremånadersfristen i ändringsdirektivet. Kommerskollegium är positivt till utredningens förslag för hur kontaktpunkten för tjänster ska organiseras i och med de nya krav på kontaktpunkten som införs efter ändringsdirektivets ikraftträdande. Kollegiet anser att handelskammarförordningen bör ändras så att det tydliggörs att handelskamrarna ska utfärda intyg om yrkeserfarenhet. Kollegiet är positivt till att beviljas föreskriftsrätt vad gäller IMI. Kollegiet är positivt till inrättandet av ett råd för reglerande yrken. Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se

2(12) Introduktion Kommerskollegium ansvarar för frågor om utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Kollegiets uppdrag är att verka för frihandel. Det innebär att vi verkar för fri rörlighet på den inre marknaden och för liberaliseringar av handeln mellan EU och omvärlden samt globalt. Vid Kommerskollegium finns det svenska Solvit-centret som arbetar för att lösa konkreta handelshinder på EU:s inre marknad. Kommerskollegium är även samordnande myndighet för myndighetssamarbetet enligt tjänstedirektivet i Sverige. 1 SOU 2014: 19 Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (utredningen) har granskats utifrån dessa utgångspunkter. Numreringen i yttrandet följer utredningens. Erkännande av yrkeskvalifikationer är en viktig del av genomförandet av EU:s inre marknad. Kollegiet har tidigare yttrat sig över regler om erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU,exempelvis förslag till revidering av direktiv 2005/36 2 (YKD) som i april 2014 mynnade ut i direktiv 2013/55/EU (ändringsdirektivet). I kommittédirektivet till utredningen angavs att utredaren ska inhämta synpunkter från bland annat Kommerskollegium, vilket även gjorts. 3 5 Yrkeskvalifikationsdirektivets förhållande till tjänstedirektivet Kommerskollegium välkomnar en analys av yrkeskvalifikationsdirektivets förhållande till tjänstedirektivet då en utförlig genomgång inte tidigare gjorts och gränsdragningen direktiven emellan får konsekvenser på ett flertal områden. Kollegiet väljer att kommentera dessa områden under respektive avsnitt. 7 Reglerade yrken i Sverige Kommerskollegium välkomnar den genomgång av yrken som utredningen gjort och har inga invändningar mot de ytterligare yrken som utredningen anser att reglerna om erkännande av yrkeskvalifikationer omfattas av. Det är av största vikt att de EU-medborgare som använder sig av EU-kommissionens lista för reglerade yrken i respektive land får korrekt information om de yrken som är reglerade i respektive land. 1 11 förordning (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden. 2 Se Kommerskollegiums diarienummer 2012/00531-1. 3 Se Kommittédirektiv 2013:59.

3(12) 8 Erkännande av yrkeskvalifikationer Myndighetsstruktur Behöriga myndigheter Kommerskollegium är positivt till att den myndighet som kontrollerar tillträdet till ett yrke fortsatt föreslås vara behörighet myndighet enligt yrkeskvalifikationsdirektivet eftersom den myndigheten rimligen har bäst kompetens vad gäller den aktuella yrkesgruppen. Yttrande från UHR Kommerskollegium är positivt till utredningens förslag att de behöriga myndigheterna i vissa specifika fall ska höra UHR om sökandens utländska utbildningsrelaterade yrkeskvalifikationer. Det kan vara svårt för behöriga myndigheter som sällan eller aldrig hanterar ansökningar om erkännande, att säkerställa tillräcklig kompetens. Den föreslagna ordningen kompletterar den behöriga myndighetens kännedom om regelverket. Rådgivningscentrum Det som i YKD kallas kontaktpunkt 4 döps i och med ändringsdirektivet om till rådgivningscentrum. 5 Kollegiet anser att UHR har god kunskap om regelverket om erkännande av yrkeskvalifikationer och instämmer därför i utredningens förslag att myndigheten är bäst lämpad att inneha rollen som rådgivningscentrum. Kollegiet vill dock, i detta sammanhang, uppmärksamma utredningen på att arbete pågår inom EU för att implementera direktiv 2014/54/EU om åtgärder som underlättar för utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare (åtgärdsdirektivet). Åtgärdsdirektivet ska vara infört i svensk rätt senast i maj 2016. 6 I direktivet föreslås en kontaktpunkt för arbetstagare. 7 Åtgärdsdirektivets kontaktpunkt ska bland annat ha till uppgift att: 4 Universitets- och Högskolerådet är Sveriges kontaktpunkt för YKD. 5 Ändringsdirektivets rådgivningscentrum ska bland annat ha till uppgift att: ( )ge medborgarna och rådgivningscentrumen i övriga medlemsstater stöd när det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer enligt detta direktiv, inklusive information om nationell lagstiftning som reglerar dessa yrken och utövandet av dessa, sociallagstiftning och, i tillämpliga fall, yrkesetiska regler och hjälpa medborgarna att utöva de rättigheter som de tillerkänns enligt detta direktiv ( ). 6 Jämför med ändringsdirektivet som ska vara infört i januari 2016. 7 Se skäl 19 och artikel 4.

4(12) a) ( ) tillhandahålla eller säkerställa tillhandahållandet av oberoende juridisk och/eller annan hjälp till unionsarbetstagare och deras familjemedlemmar ( ) och e) Att offentliggöra relevant information om tillämpningen på nationell nivå av unionsregler om fri rörlighet för arbetstagare. Kollegiet har uttalat sig om förslaget till åtgärdsdirektivet och då ställt sig positivt till att ansvara för den kontaktpunkt för arbetstagare som däri föreslås. 8 Det kommer därmed att finnas två funktioner med liknande innehåll och mottagare: rådgivningscentrum och kontaktpunkten för arbetstagare. Kollegiet anser därför att det finns en risk för överlappning mellan ändringsdirektivets rådgivningscentrum och åtgärdsdirektivets kontaktpunkt. Kommerskollegium har i en studie 9 konstaterat att det finns ett behov av bättre och framförallt mer samordnad information från de aktörer som möter EU-medborgare. Exempel på sådana aktörer är myndigheter, Solvit, rådgivningscentrum och den kommande kontaktpunkten för arbetstagare. Kommerskollegium är förvaltningsmyndighet för frågor som rör EU:s inre marknad, 10 samordnande myndighet för myndighetssamarbetet enligt tjänstedirektivet i Sverige, Sveriges Solvit-center och har därför en god kunskap om hur regelverken samverkar. Kollegiet skulle med fördel kunna ha en samordande roll för svenska myndigheters information riktad till EU-medborgare. Det skulle exempelvis kunna innebära att kollegiet sammankallar myndigheter som möter EU-medborgare för att diskutera hur dessa bäst kan bemötas. Rådgivningscentrumet skulle lämpligen ingå i ett sådant samarbete. Nationell samordnare Kommerskollegium ser positivt på utredningens förslag att UHR bör utses till nationell samordnare för det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. UHR har och får än mer god kunskap om direktivet genom den utökade roll myndigheten föreslås få. 8 Se Kommerskollegiums dnr 2013/00932-2 9 Se Kommerskollegiums dnr 2013/00452-327. 10 Se 1 Kommerskollegiums instruktion.

5(12) Författningsstruktur Kommerskollegium är positivt till den författningsstruktur som föreslås i form av en ny horisontell lag och kompletterande sektorsspecifik reglering. Detta bör underlätta för myndigheternas tillämpning av direktivet och genomförandet bör bli mer enhetligt. Allmänna bestämmelser De nya författningarnas syfte och tillämpningsområde samt definitioner I utredningen diskuteras YKD:s/ändringsdirektivets tillämpningsområde. Kommerskollegium kommenterar nedan utredningens syn på detta. a) Tredjelandsmedborgare med EU-kompetens Kommerskollegium är positivt till utredningens förslag att den nya horisontella lag som föreslås, ska gälla för alla som vill utöva ett reglerat yrke i Sverige och som har förvärvat yrkeskvalifikationer eller fått dem erkända i en annan stat inom EES eller Schweiz. Kollegiet håller därför med utredningen om att det saknas skäl att begränsa de nya författningarnas tillämpningsområde till att enbart gälla medborgare från EES och Schweiz. b) Yrken som inte regleras i lag I samband med att en svensk horisontell reglering för erkännande av utländsk kompetens nu föreslås vill Kommerskollegium återigen uppmärksamma att problem med erkännande av utländsk kompetens inte enbart gäller för yrken reglerade i lag utan också yrken som regleras av kollektivavtal. Direktivet gäller dock endast yrken reglerade i lag. Kollegiet vill här tillägga att det kan vara problematiskt ur EU-rättslig synpunkt om en EU-medborgare hindras från att arbeta eller att få arbetsrättsliga förmåner i ett annat EU-land på grund av att han eller hon saknar ett nationellt yrkesintyg. För ett utförligare resonemang se kollegiets utredning Att flytta till Sverige hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare, avsnitt 3.2.2 11. Kollegiet föreslår att en analys av yrken som inte regleras i lag, men där kompetens intygas av privaträttsliga organ, genomförs i samband med införandet av en ny horisontell svensk lag om erkännande av utländsk kompetens. c) Särskild kommentar om utredningens tolkning av ändringsdirektivets tillämpningsområde gällande handläggningstider Utredningen menar att handläggningstidsregler ska tolkas på så sätt att erkännandet ska ske på lika villkor som landets egna medborgare. 12 11 Kommerskollegiums diarienummer 2013/00452-327. 12 Fotnot 17, s. 325 i utredningen.

6(12) Detta innebär att enbart själva erkännandet av kvalifikationerna ska ske inom tre månader (språkkontroll och vandelsprövning ska således göras separat). Kommerskollegium delar inte denna uppfattning. En person med utbildning från ett annat land tvingas alltid avvakta en prövning av om dennes kompetens kan erkännas. Denna fördröjning av tillträdet till arbetsmarknaden är ofrånkomlig. Kollegiet vill varna för risken för ytterligare fördröjning och uppmärksamma vikten av att tidsfrister fastställda i EU-rätten respekteras. Det är korrekt att uttryckliga regler om medlemsländernas möjlighet att göra språkkontroller har införts i ändringsdirektivet. 13 Prövningen av språk ska göras efter prövningen av yrkeskvalifikationerna. 14 Detta innebär dock inte att språkkontrollen och prövningen av vandel ska göras utanför den i ändringsdirektivet föreskrivna handläggningstiden i artikel 51.2. Artikel 51.2 i ändringsdirektivet anger att En ansökan om tillstånd att få utöva ett reglerat yrke skall behandlas och ett vederbörligen motiverat beslut fattas av den mottagande medlemsstatens behöriga myndighet snarast möjligt och under alla omständigheter inom tre månader efter det att den fullständiga ansökan inkom.( ) Artikeln innebär att den sökande inom dessa tre månader ska ges tillstånd att utöva ett yrke om denne uppfyller kraven i landet. Tremånadersfristen avser med andra ord inte enbart erkännandet av yrkeskvalifikationer och, till skillnad från andra bestämmelser som utredningen hänvisar till, 15 nämner artikel 51.2 inget om att tillståndet att utöva ett yrke ska ges på lika villkor som för landets egna medborgare. Kollegiet anser därför att prövningen av kvalifikationerna, språket och vandel som tillsammans utgör ett tillstånd att få utöva ett reglerat yrke ska ske inom den i artikel 51.2 föreskrivna handläggningstiden. Kommerskollegiums utredning om personrörlighet 16 har tydligt visat att just långa handläggningstider är ett typiskt problem för personer med utländsk kompetens när det gäller att få tillträde till arbetsmarknaden i Sverige. Kollegiet anser även ur ett fri rörlighetsperspektiv att språkkontrollen och vandelsprövningen bör innefattas. 17 13 Se sid. 324 i utredningen. 14 Se artikel 53.3 stycke 2 i ändringsdirektivet. 15 Fotnot 17, s. 325 i utredningen. 16 Kommerskollegiums diarienummer 2013/00452-327. 17 Oavsett om lagstiftaren väljer att följa utredningens tolkning av direktivet anser kollegiet att språkkontrollen bör omfattas av tremånadersfristen då denna, till skillnad från vandelsprövningen, inte drabbar landets egna medborgare. Det skulle i så fall

7(12) d) Ändringsdirektivets och tjänstedirektivets förhållande Kommerskollegium är ansvarig myndighet för att analysera nya föreskrifter och bedöma om de ska anmälas enligt tjänstedirektivet. Utredningens tolkning av yrkeskvalifikationsdirektivets tillämpningsområde får effekter på så sätt att de krav som inte avser själva yrkeskvalifikationerna i framtiden kan behöva anmälas enligt tjänstedirektivet. Vidare får tillämpningsområdet betydelse för rådgivningscentrumets uppdrag. Tillfälligt tillhandahållande av tjänster Kommerskollegium är positivt till att det även i svensk rätt tydliggörs att reglerna för att verka inom ett reglerat yrke i ett EU/EES-land skiljer sig åt beroende på om det avser tillfälligt tillhandahållande eller etablering. Kollegiet är vidare positivt till de föreslagna ändringarna av befintlig lagstiftning för att de inte ska stå i strid med direktivet. 8.5.1.2 Rätt att välja kompensationsåtgärd Kommerskollegium är positivt till att det tydliggörs att den sökande har rätt att välja mellan att genomföra ett lämplighetsprov eller arbeta en anpassningsperiod för att komplettera den kunskap som saknas för att få sin kompetens erkänd. Möjligheten att välja lämplighetsprov saknas idag för vissa reglerade yrken i Sverige. Detta har medfört att erkännandet dragit ut på tiden i onödan. 18 Vidare är kollegiet positivt till att det framgår att det är den behöriga myndigheten som har att utforma eller upphandla lämplighetsprov, eftersom ansvaret för detta för närvarande är oklart. 8.5.5.2. Elektronisk ansökan Kommerskollegium är positivt till att ansökan om erkännande ska ges in elektroniskt för att underlätta ansökningsproceduren. Kollegiet vill dock framhålla att möjligheten att signera en ansökan elektroniskt inte står öppen för alla sökande då de inte kan få en svensk elektronisk signatur eller kan använda sig av sin utländska. En person som inte har ett arbete i Sverige har ofta svårigheter att få ett personnummer vilket är en förutsättning för att få en svensk e-legitimation. Tills detta problem är innebära att vandelsprövningen ska lämnas utanför handläggningsfristen i artikel 51.2 i ändringsdirektivet. 18 Se Kommerskollegiums diarienummer 2013/00452-327

8(12) löst vill kollegiet framhålla att det är av största vikt att det finns alternativa sätt att ansöka som är tillgängliga för alla. Kommerskollegium är positivt till att utredningen redan nu föreslår att bestämmelser om Europeiskt yrkeskort ska föras in i den föreslagna horisontella lagstiftningen trots att reglerna för vilka yrken som ska omfattas inte är fattade. Det håller dock redan på att utredas om det Europeiska yrkeskortet är lämpligt avseende ett antal yrken och kan eventuellt redan vara klart då reglerna träder i kraft. 8.7 Bemyndiganden Kommerskollegium är positivt till att kollegiet föreslås få meddela föreskrifter om informationsutbyte i IMI. Kollegiet har haft svårigheter att förmå vissa myndigheter att registrera sig i IMI och en föreskriftsrätt förtydligar kollegiets mandat på detta område. Detta kommer att leda till att fler myndigheter registrerar sig i IMI, något som är en skyldighet enligt direktivet. 8.9 Överklagande m.m. Kommerskollegium är positivt till att en möjlighet till passivitetstalan införs. Långa handläggningstider är ett problem vid erkännande av utländska yrkeskvalifikationer och det måste finnas en möjlighet att överklaga ett uteblivet beslut när en myndighet bryter mot EU:s regler om handläggningstider. 8.10 Avgifter Kommerskollegium är positivt till att Socialstyrelsen, liksom övriga behöriga myndigheter idag redan får, föreslås få ta ut en avgift för samtliga sökande som önskar få sina kvalifikationer erkända. Avgiften ska vara rimlig och proportionerlig. En avgift kan minska belastningen på den behöriga myndigheten, ge ökade resurser och medföra att endast sökande som är genuint intresserade av att arbeta inom ett reglerat yrke i Sverige ansöker om erkännande. Administrativt samarbete och information Kommerskollegium är positivt till att skyldigheten för behöriga myndigheter att via IMI samarbeta med behöriga myndigheter och rådgivningscentrum i andra länder ska regleras i den nya förordningen. Vidare är kollegiet positivt till att det fastslås att UHR är den myndighet som utses att så långt som möjligt besvara frågor om oreglerade yrken

9(12) från behöriga myndigheter i andra EU/EES-länder inom ramen för IMI. Kollegiet har i sin roll som National IMI Coordinator (NIMIC) upplevt svårigheter att se vem som har ansvaret för dessa frågor i Sverige. 9.4 Kontaktpunkten för tjänster Kommerskollegium är positivt till utredningens förslag för hur kontaktpunkten för tjänster ska organiseras i och med de nya krav på kontaktpunkten som införs efter ändringsdirektivets ikraftträdande. Kontaktpunkten ska idag tillhandahålla elektronisk information till tjänsteleverantörer och tjänstemottagare, en elektronisk förmedlingsfunktion, en servicefunktion samt information till tjänstemottagare i Sverige. 19 Detta innebär att kontaktpunkten kommer att innehålla information om yrkeskvalifikationer. 10.3 Yrkeserfarenhet som förvärvats i Sverige När det gäller intyg om yrkeskvalifikationer som har förvärvats i Sverige (s.k. näringsintyg), har Kommerskollegium med stöd av 6 handelskammarförordningen (1990:733) utsett vilka auktoriserade handelskamrar som får utfärda sådana intyg. Enligt 6 4 p handelskammarförordningen utfärdas näringsintyg för verksamhet som avses i bilaga IV till YKD. Utredningen föreslår att omfattningen utökas till att vara generell, det vill säga även för verksamhet som inte avses i bilaga IV YKD, om sådant intyg krävs av annat land. Kollegiet anser att en sådan utökad omfattning av näringsintyget är bra, då det kan underlätta för personer med svenska yrkeskvalifikationer att erbjuda sina tjänster i andra länder. Det skulle också bättre motsvara vad som står om näringsintygen i 9 andra stycket lagen (1990:515) om auktorisation av handelskamrar: ( ) intyg för enskilda personer om faktiskt utövande av verksamhet som behövs för att få idka näring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. Auktoriserade handelskamrars beslut om näringsintyg kan enligt 9 3 st lagen om auktoriserade handelskamrar överklagas till kammarrätten (prövningstillstånd krävs). Handelskamrarna har enligt 8 handelskammarförordningen rätt att ta ut skälig ersättning för sitt arbete med att utfärda näringsintyg. 19 Se 4 Förordning (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden

10(12) I sammanhanget vill Kommerskollegium uppmärksamma ordval i 6 handelskammarförordningen. Solvit har tagit emot klagomål från enskilda personer om att handelskamrarna inte vill utfärda näringsintyg, eftersom handelskamrarna läser 6 1 st handelskammarförordningen som att de har valfrihet att utfärda näringsintyg: De auktoriserade handelskamrar som Kommerskollegium efter samråd med Tullverket utser får utfärda (kollegiets kursivering) När det gäller ursprungscertifikat (6 1 st 1 p) eller varucertifikat (6 1 st 2 p) kan en sökande välja om intyg ska begäras från en auktoriserad handelskammare eller från Tullverket. I det fallet kan man säga att handelskamrarna har valfrihet att utfärda intyg, eftersom sökanden annars kan vända sig till Tullverket. Men när det gäller näringsintyg (6 1 st 4 p) är det endast auktoriserade handelskamrar som kan utfärda dessa intyg. Utfärdande av näringsintyg är således en tjänst som de auktoriserade handelskamrarna måste tillhandahålla, sökanden kan inte få sådant intyg på annat sätt. Det följer egentligen redan av skrivningen i 9 andra stycket lagen om auktoriserade handelskamrar ( uppdra åt auktoriserade handelskamrar att utfärda ) samt av möjligheten att överklaga handelskamrarnas beslut i denna fråga. Kollegiet har varit tydligt gentemot handelskamrarna om denna skyldighet, men vill poängtera att en tydligare skrivning i handelskammarförordningen vore önskvärd för att undanröja onödigt dröjsmål för sökanden att få det näringsintyg han eller hon behöver. 11.8 Inrättande av ett råd för reglerade yrken Kommerskollegium är positivt till utredningens förslag om att inrätta ett råd för reglerade yrken. Kollegiet är även positivt till att vara permanent medlem i detta råd. Det är många myndigheter som berörs av yrkeskvalifikationsdirektivet och ett samlingsorgan för att öka kunskapen och utbyta information om regelverket är en lämplig form. 14 Författningskommentar 12 i förslaget till lag om erkännande av yrkeskvalifikationer 12 föreskriver att det är möjligt att få sin kompetens erkänd om man har arbetat ett år i ett land där yrket inte är reglerat. Paragrafen är skriven i enlighet med ändringsdirektivets artikel 13.2. Kommerskollegium vill

11(12) dock påtala en följd av ändringsdirektivets formulering som bör analyseras om den stämmer överens med direktivets syfte eller inte. Inom ramen för Solvit-nätverket har kollegiet mottagit ärenden från personer som har en utbildning från ett land där yrket inte är reglerat och som därefter arbetat i Sverige där yrket är reglerat. Dessa personer har inte fått sin kompetens erkänd i Sverige men har kunnat arbeta inom yrket så länge de inte använt sig av titeln. 20 Anledningen till detta är att det endast titeln som är reglerad i Sverige. Kollegiet anser att det bör förtydligas om en sökande ska bli nekad erkännande i en sådan situation. 21 Solvit har sett exempel på att artikeln tolkats olika av olika myndigheter. 22 24 i förslag till lag om erkännande av yrkeskvalifikationer Kommerskollegium anser att 24 i förslag till lag om erkännande av yrkeskvalifikationer, stycke två är mer långtgående än artikel 53 i ändringsdirektivet. Om det av särskild anledning i det enskilda fallet kan antas att yrkesutövare, vars yrkeskvalifikationer har erkänts enligt denna lag ( ) saknar för yrket nödvändiga kunskaper i det svenska språket ( ) får den behöriga myndigheten besluta att kontrollera kunskaperna ( ) Artikel 53 i ändringsdirektivet anger att språk får kontrolleras för yrken som inte avser patientsäkerhet om: ( ) det finns allvarliga och konkreta tvivel om yrkesutövaren har tillräckliga språkkunskaper ( ). Kollegiet anser därför att 24 i förslag till lag om erkännande av yrkeskvalifikationer ska ändras för att inte riskera att stå i strid med direktivet. 57 i förslag till förordning om erkännande av yrkeskvalifikationer Kommerskollegium anser att 57 i förslag till förordning om erkännande av yrkeskvalifikationer bör ändras i enlighet med kollegiets förslag under punkten 8.3 ovan. 20 Se Kommerskollegiums diarienummer 2013/01409. 21 Syftet med artikel 13.2 enligt EU-domstolens i mål C-424/09 är: ( ) ge värdmedlemsstaten liknande garantier som dem som föreligger när antingen det aktuella yrket eller den utbildning som förbereder för att utöva nämnda yrke är reglerade i ursprungsmedlemsstaten. ( ) 22 För mer information om tolkningen se Kommerskollegiums diarienummer 2013/01409.

12(12) 5 i förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet Kommerskollegium anser att 5 i förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet ska ändras i enlighet med kollegiets förslag under punkten 8.3 ovan. Ärendet har avgjorts av generaldirektören Anna Stellinger i närvaro av enhetschefen Agnès Courades Allebeck, chefsjuristen Anna Renman, ämnesrådet Oliver Linden, informatören Lena Gustavsson samt utredarna Ilja Tykesson och Sofia Råsmar, sistnämnda föredragande. Anna Stellinger Sofia Råsmar