Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211
I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering framförallt under de senaste åren men även i jämförelse med längre tidperioder. INNEHÅLL sida Byggandet under 21 3 Under behovsnivån 3 Kompletteringsmålet 4 Hyresrätten dominerar 4 Byggandet i stads- och kommundelar 5 Framtida byggande 5 Prisutveckling 6 Efterfrågan på bostäder 7 Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik Omslagsbild: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel. 9-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se Tordleif Hansson, utvecklingsavdelningen, tel 16 12 49, tordleif.hansson@umea.se Peter Thuresson, utvecklingsavdelningen, tel 9 16 23 7, peter.thuresson@umea.se 2 (7) Utredningar och rapporter nr 4, juni 211
Byggandet under 21 År 21 färdigställdes 429 nya bostäder i Umeå kommun. Det är cirka hundra fler än året innan men långt ifrån tillräckligt. Av de 429 bostäderna var 118 småhus i olika former och 311 lägenheter i flerbostadshus. Det har aldrig byggts så få småhus sedan början av -talet. Det är oklart vad det låga småhusbyggandet beror på. En möjlig förklaring är att bolånetaket har haft betydelse. Många av de hushåll som bygger småhus är i 3-årsåldern och har inte hunnit skaffa sig en tillräckligt stor egeninsats. Effekter av lågkonjunkturen och ökade räntenivåer kan vara andra orsaker. De hus som har byggts är ganska väl fördelade till olika delar av kommunen även om Tavle liden, Täfteå och Sävar dominerar något under senare år. Huvuddelen av lägenheterna i flerbostadshus, cirka 2 stycken byggdes på Öbacka strand. Av dessa var cirka 17 var hyresrätter. Ett 4-tal bostadsrätter producerades också på Gimoborg. I kommunens regi byggdes cirka 18 omsorgslägenheter och universitetet färdigställde 24 nya bostäder för gästforskare på Gammliaområdet. Bostadsbyggandet 1985 21 Antal 16 14 Flerbostadshus Småhus 12 8 6 4 2 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Under behovsnivån Förra årets bostadsproduktion ligger betydligt under den bedömda behovsnivån på 6 8 bostäder per år. Även om bostadsbyggandet inte kan avläsas årsvis då färdigställandet sker i etapper utan koppling till kalenderårsskiftena är de nu aktuella produktionsvolymerna för låga. Under de tre senaste åren har det byggs i genom snitt 545 nya bostäder per år och ser man produktionen i ett femårs- perspektiv blir genomsnittssiffran 64. Även den nivån är för låg sett till de senaste årens kraftiga befolkningstillväxt. En god tillgång på bostäder och ett attraktivt bostadsutbud är grund läggande för att säkra Umeås fortsatta tillväxt men också av stor betydelse för välfärden för de kommun invånare som redan bor här. Utredningar och rapporter nr 4, juni 211 3 (7)
Kompletteringsmålet En stor del av det senaste årets bostadsbyggande har ägt rum i kompletterings- och förtätningsområden i Umeås centrala delar. För att åstadkomma ett långsiktigt hållbart byggande har kommunfullmäktige satt ett mål om att minst hälften av byggandet ska ske genom komplettering av befintliga områden. Under förra året byggdes hela 75 procent av alla nya bostäder inom centralorten Umeå eller andra tätorter i kommunen. Motsvarande siffra för de senaste fem åren är cirka 5 procent. Fördelarna med en tätare stad är att befintlig infrastruktur i form av gator och vägar, skolor med mera kan nyttjas bättre samt att förutsättningarna för att minska trafikarbetet förbättras. Tendensen är också att allt fler grupper väljer att bosätta sig centralt. Hyresrätten dominerar Bostadsmarknaden behöver ett varierat bostadsutbud av olika upplåtelseformer och storlekar så att bostadsefterfrågan för olika grupper kan tillgodoses. Hyresrätten är en viktig upplåtelseform i en tillväxtort som Umeå med en ung och rörlig befolkning. Ungefär 15 människor flyttar in och ut från kommunen varje år. Det ställer krav på att bostadsmarknaden har ett utbud som svarar upp mot ett stort utbyte av studenter och yrkesverksamma med koppling till forskning och tillväxtnäringar. Lyckligtvis har produktionen av nya hyresrätter i Umeå legat på en hög nivå under de senaste åren eftersom flera större projekt har varit aktuella. Lilljansberget, Marielund och Öbacka strand är några exempel. Bostadsbyggandets fördelning på upplåtelseformer 1991 21 Antal 18 16 14 Äganderätter Bostadsrätter Hyresrätter 12 8 6 4 2 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 4 (7) Utredningar och rapporter nr 4, juni 211
Byggandet i stads- och kommundelar Av de cirka 3 2 bostäder som byggts de senaste fem åren har flest producerats i Universitetsområdet och Marieområdet. Förklaringen är naturligtvis de nya bostadsområdena på Lilljansberget och Mariestrand. Centrala stan, Tomtebo/ Tavleliden och Backen ligger också väl framme. I centrala stan handlar det om Öbacka Strand och ett antal kompletteringsprojekt. På Backen ligger byggandet på Umedalen bakom siffrorna. Av kommundelarna har det byggts mest i Sävar. Byggandet i stads- och kommundelar 26 21 Universitetsområdet Marieområdet Centrala stan Ålidhems byar och glesbygd Backen Teg Ersboda/Ersmark Sävar inkl Holmön Tegs byar o glesbygd Holmsund/Obbola Umeå lands byar o glesbygd Hörnefors Tavelsjö Östra stadsdelarna Haga/Sandbacka Berghem Västerslätt 1 2 3 4 5 6 7 8 Framtida byggande Även under innevarande år kommer färdigställandet sannolikt inte heller att nå upp till målsättningen om cirka 6 nya bostäder. Bedömningen är i stället en fortsatt nivå omkring 4 nya bostäder. I dagsläget ser det ut som om bostadsproduktionen sätter fart först 214. Utredningar och rapporter nr 4, juni 211 5 (7)
Prisutvecklingen Det säljs cirka 6 småhus i Umeå varje år. Genomsnittspriset för ett småhus i Umeå har stigit med nästan 6 kr under de senaste fem åren. Det motsvarar cirka 37 procent i ökning. Sedan är variationen i köpeskillingen naturligtvis ganska stor beroende på det geografiska läget. Ett fritidshus i Umeå kostar ungefär hälften av vad ett småhus gör. Genomsnittspriset för fritidshus i Umeå kommun ligger idag på cirka 1,1 miljoner kronor. På samma sätt som för småhusen är läget helt avgörande och priset växlar kraftigt. Antalet fritidshusförsäjningar är också betydligt färre cirka 75 per år vilket gör att sammansättningen i utbudet kan påverka genomsnittspriset enstaka år rätt så mycket. Den procentuella prisuppgången på fritidshus är också exakt lika stor som för villorna eller 36 procent på fem år. Genomsnittspriser på småhus och fritidshus 25 21. Priser (tkr) 25 Medelvärde småhus (tkr) Medelvärde fritidshus (tkr) 15 1 574 1 85 1 87 2 23 2 6 2 149 5 799 932 1 58 1 66 1 183 1 89 25 26 27 28 29 21 Priserna på bostadsrätter kan uppvisa stora variationer över tiden beroende på vilka större nybyggda projekt som är ute till försäljning samt vilka äldre bostadsrättslägenheter som finns i utbudet den aktuella perioden. Det kan därför vara vanskligt att studera utvecklingen mellan enskilda kvartal. I figuren nedan redovisas månadsvariationen under två år. Prisnivån i Umeå har under perioden ökat från cirka 11 kronor/kvm och upp till 14 kr/kvm för att sedan sjunka något. Det finns anledning att tro att fastighetspriserna kommer att öka i måttligare takt med tanke på stigande bolåneräntor och stramare kreditprövning. Månadsvis prisutveckling på bostadsrätter. Priser kr/kvm 23 2 19 17 15 Hela riket Umeå Västerbottens län 13 1 9 7 5 apr-9 maj-9 jun-9 jul-9 aug-9 sep-9 okt-9 nov-9 dec-9 jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 feb-11 mar-11 6 (7) Utredningar och rapporter nr 4, juni 211
Efterfrågan på bostäder Mycket talar för att de senaste årens starka befolkningstillväxt fortsätter även under innevarande år. Mot bakgrund av de förväntade låga färdigställande nivåerna och den nästan obefintliga vakansgraden kommer det sannolikt att innebära att glappet mellan utbud och efter frågan på bostäder ökar. Det är synner ligen betydelsefullt att byggandet tar fart och gärna då med den typ av bostäder som vänder sig mot unga som ska etablera sig på bostadsmarknaden. Folkökning i jämförelse med bostadsbyggandet 1985 21 Antal 25 Folkökning Inflyttningsfärdiga bostäder 15 5 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Utredningar och rapporter nr 4, juni 211 7 (7)