Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):



Relevanta dokument
Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

SAM vid uthyrning av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Checklista. Förskolor

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Guide för en bättre arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Guide för en bättre arbetsmiljö

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Bättre arbetsmiljö varje dag

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om arbetsplatsens utformning

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

vem har arbetsmiljöansvaret?

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Arbetsmiljöarbete.

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Sven Lindblom 1

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

Företagshälsovården behövs för jobbet

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Datum KALMAR

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Arbetsmiljöpolicy 2012

Transkript:

2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): Systematiskt, AFS 2001:1 Arbetsanpassning, AFS 1994:1 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Vi går alla igenom olika faser i livet då arbetsförhållandena kan behöva anpassas på grund av övergående funktionsnedsättningar som t.ex. vid medicinering för pollenallergi (trötthet), ryggproblem eller livskriser. Arbetstagare kan också ha varaktiga funktionsnedsättningar som t.ex. nedsatt rörelseförmåga, syn- eller hörselnedsättning eller psykisk sjukdom. När man planerar arbetet är det viktigt att ta hänsyn till att arbetstagarnas förutsättningar att utföra arbetsuppgiften är olika. Fler kan utföra arbetsuppgiften om tillgängligheten ökar. Riskbedömning av arbetsmiljön kan leda till anpassningsåtgärder. Åtgärderna kan vara nödvändiga för vissa arbetstagare men kan leda till en bättre arbetsmiljö för alla. 1

Vår tillämpning av viktiga begrepp Funktionsnedsättning Kan vara en nedsättning av t.ex. rörelseförmåga, syn, hörsel, kognitiv, social eller psykisk förmåga. Även överkänslighet/allergi eller värk kan leda till nedsatt funktion. Funktionsnedsättningen kan vara övergående eller bestående. Den kan vara utvecklingsrelaterad (t.ex. ADHD, Asperger, utvecklingstörning) eller förvärvad (t.ex. hjärt- hjärninfarkt eller resultat av en skada). Funktionshinder Beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionshinder är med andra ord hinder som ska tas bort i arbetsmiljön så att även personer med funktionsnedsättning kan fungera i arbetet. Tillgänglighet Avser hur väl arbetsförhållandena fungerar för människor med funktionsnedsättning. Detta gäller fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt. Till exempel behöver det vi skriver både internt och externt vara tydligt, begripligt och kompletterat med symboler, bilder och illustrationer vi ha självinstruerande system så att arbetsminnet inte belastas i onödan vi ha ett tillåtande arbetsklimat och vilja varandra väl. Tillgänglighet är bra för alla men absolut nödvändig för personer med funktionsnedsättning. Frångänglighet Betyder utrymning för personer med funktionsnedsättning. Arbetsanpassning Avser att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt avseende. Kognitiva funktioner Hur människan tar till sig och bearbetar information och kunskap; hur hon interagerar med den sociala och materiella omgivningen; hur hon fattar beslut och löser problem; vilken roll emotioner spelar för hennes tankeprocesser. Exempel på kognitiva funktioner är koncentration, inlärning, minne och språk. 2

Känner ni till att det finns bestämmelser om och rehabilitering i arbetsmiljölagstiftningen? Särskilda bestämmelser finns i AFS. Se även 2 kap 1 AML. Arbetet med ska ingå i det systematiska t, AFS. 1 Rutiner 1.a Hur uppmärksammar ni behov av? Vad har ni för system för att fånga upp att arbetstagarnas behov är olika? 1.b Har ni rutiner för hur ni ska undersöka, åtgärda och följa upp behov av och rehabilitering? 1.c Framgår det vem som ska göra vad i arbetet med och rehabilitering? 1.d Framgår det hur samarbetet ska ske med berörda arbetstagare och deras företrädare (fackliga organisationer, skyddsombud) samt externa aktörer t.ex. Arbetsförmedligen, företagshälsovården, handikapporganisationer? 2 Undersökning av funktionshinder 2.a Har ni undersökt om det finns hinder i arbetsmiljön som påverkar arbetstagarna, så att de inte kan utföra arbetet på bästa sätt? Arbetet med ska börja så tidigt som möjligt. Rutinerna ska ge besked om hur, när och vem som ska utföra uppgifterna som anges i rutinen. De ska vara skriftliga om det finns minst 10 arbetstagare. Se 1.b ovan. Se 1.b ovan. Hinder i arbetsmiljön kan i sin förlängning leda till ohälsa eller olycksfall för arbetstagare. Se exempel på sidan 7. Se 2, 5 AFS arbetsanpassing Se 10, 11 AFS samt 5 AFS Se 6, 10 AFS samt 5, 6 AFS Se 7, 8 AFS samt 4 AFS Se 4, 5 och 12 AFS 3

3 Anpassningsåtgärder 3.a Har ni åtgärdat något som uppfattats som hinder i arbetsmiljön? Är det generella eller individuella åtgärder? 3.b När ni konstaterat att det finns hinder i arbetsmiljön, och att arbetstagare har behov av anpassningsåtgärder, har ni då undersökt om denna åtgärd kan underlätta för fler arbetstagare? 3.c Har ni en skriftlig handlingsplan över de åtgärder ni inte genomfört omedelbart? 4 Uppgiftsfördelning 4.a Har någon fått i uppgift att arbeta med och rehabilitering? Se exempel på sidan 7. Anpassningsåtgärder som genomförs i förebyggande syfte kan leda till bättre arbetsmiljö för alla arbetstagare. Arbetsgivaren ska klargöra hur arbetet ska fördelas. Se 4, 12 AFS och 10 AFS 6 AFS 2001:1 om, ändrad genom AFS 2003:4 5 Kunskaper 5.a Upplever ni att det finns tillräckliga kunskaper och kompetens i företaget om och rehabilitering, t.ex. i att upptäcka fysiska, psykiska, sociala eller kognitiva hinder i arbetsmiljön? 5.b Finns det tillräckliga resurser för arbetet med? 5.c Kan de personer som arbetar med och rehabilitering få handledning och stöd för sitt arbete om behov finns? Den som fått uppgiften ska minst: - känna till innebörden i föreskriften om och rehabilitering - ha kännedom om och förmåga att följa era regler/rutiner. Resurser i form av personer, pengar och tid. Se 4,6 AFS och 6 AFS, ändrad genom AFS 2003:4 4

6 Introduktion och instruktioner 6.a Har ni introduktion för nyanställda, inhyrda och de som varit borta från arbetet länge? 6.b Kan alla oavsett funktionsförmåga förstå informationen och instruktionerna om hur arbetet ska utföras? Har ni kontrollerat att alla arbetstagarna har tagit till sig och följer instruktionerna? 7 Lokalernas utformning 7.a Är lokalerna tillgängliga för alla era arbetstagare? Introduktionen ska omfatta bl.a.: - vilka risker som finns med arbetsuppgifterna, - vad arbetstagaren kan göra för att undvika ohälsa och olycksfall, - den personlig skyddsutrustning som arbetstagaren ska använda, - tekniska hjälpmedel som arbetstagaren kan behöva. Instruktionerna ska vara lätta att förstå. Skriftliga instruktioner kan behöva kombineras med muntlig instruktion. Skriftliga instruktioner blir oftast lättare att ta till sig om de kombineras med bilder eller film. Introduktion och instruktioner ska anpassas till arbetstagare oavsett funktionsförmåga (t.ex. läs- och skrivsvårigheter) eller bristande språkkunskaper i svenska. Brister i lokalerna kan utgöra ett faktiskt funktionshinder. Se exempel på sidan 8. 7 AFS 2001:1 om, ändrad genom AFS 2003:4 14 AFS 2006:4 om användning av arbetsutrustning Se 6 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning 5

8 Utrymningsvägar 8.a Kan utrymning ske på ett säkert sätt för samtliga arbetstagare? Kan utrymning för personer med funktionsnedsättning ske på ett säkert sätt? 9 Arbetsmiljöpolicy 9.a Finns det frågor om och rehabilitering med i arbetsmiljöpolicyn? Har ni formulerat några mål för att minska funktionshinderna i arbetsmiljön? För att underlätta för arbetstagare med funktionsnedsättning att utrymma arbetsplatserna bör utrymningsvägarna vara utformade: - utan trappor eller andra hinder för rullstolsburna och synskadade - vara försedda med lätthanterliga öppningsanordningar till dörrar i utrymningsvägen - vara skyltade på ett begripligt sätt. Om utrymningslarm finns ska det kunna uppfattas av personer med nedsatt hörsel eller syn Om det inte är möjligt för en rörelsehindrad att kunna utrymma, är en utrymningsplats där man kan invänta hjälp i anslutning till trappan en lösning. Arbetsmiljöpolicyn ska vara skriftlig om det finns minst 10 arbetstagare. Kan t.ex ingå att arbetsmiljön ska vara accepterande och stödjande, att olikheter ses som en tillgång, att vilja varandra väl. Se 76 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning 5 AFS 2001:1 om och 3 AFS 6

Exempel på faktorer som ökar tillgängligheten Organisatoriska sociala, psykiska och kognitiva Arbetstiderna och arbetsuppgifterna ses över, kan ändras Få hjälp med att prioritera arbetsuppgifter Får ta extra pauser, avbrott i arbetet för att motverka trötthet Kan arbeta ostört (lättare att koncentrera sig) Får introduktion och arbetsinstruktioner som är lätta att ta till sig (skriftligt, muntligt, bilder, film) Får utbildning, handledning eller andra stödinsatser Datorprogrammen är användarvänliga; arbetstagaren behöver inte minnas kommandon, de har inställningar som kan ändras efter individuella behov, de är självinstruerande, har tillräcklig prestanda. Får vara med i gemenskapen Arbetsklimat med välvilja, öppenhet för olikheter, stödjande Fysiska Utsätts inte för risker som kan leda till allergiska reaktioner Kan uppfatta tal och signaler (buller, akustik) Kan se (belysning, ljusförhållanden, textstorlek) Kan nå personalutrymmen Dörrar, handtag, trösklar som inte hindrar Har bra arbetsställningar och arbetsrörelser Har möjlighet till säker utrymning 7