Beslut 2016-11-08 Sida 1 (6) Ärende ANM 2015/1872 handling 93 Handläggare Cecilia Asklöf X kommun Tillsyn avseende anmälan om diskriminering vid kontakt med socialtjänsten Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat om socialtjänsten i X kommun handlagt ett ärende om familjehemsplacering och vårdnad om barn i enlighet med diskrimineringslagens förbud mot diskriminering på grund av ålder. DO:s beslut DO:s utredning visar att socialtjänsten inte fullt ut har beaktat gällande praxis och regelverk angående frågor om ålder i samband med vårdnad om barn. DO bedömer därför att socialtjänstens arbetsmetod har medfört en risk för diskriminering. Med dessa synpunkter avslutar DO ärendet. Om ärendet Bakgrund till DO:s beslut att inleda tillsyn Anmälaren har i huvudsak uppgett följande. Hennes son avled i [datum A]. Efter det att hans änka avlidit i [datum B] stod hennes sjuåriga barnbarn utan vårdnadshavare och utan familjehem. Socialnämnden i X kommun jourhemsplacerade därför i [datum B] barnbarnet (barnet) hos anmälaren. Anmälaren tillkännagav sitt intresse av att bli vårdnadshavare och att bli utredd som familjehem för barnet. Hon var 66 år vid detta tillfälle. Vid ett möte den [datum C] mellan socialtjänsten och anmälaren samt barnets båda fastrar angav socialtjänsten att man inte utreder personer som är äldre än 45 år som familjehem. Socialtjänsten hänvisade till att det är samma åldersgräns som vid adoption och att den åldern är satt för att föräldrarna ska orka med barnet i dess olika faser samt ha goda förutsättningar för att vara med barnet under uppväxten. Vid samma möte påpekade socialtjänsten att när barnet var 12 år skulle anmälaren vara 72 år. Samma dag gav socialförvaltningen in ett yttrande till Y tingsrätt avseende interimistiskt förordnande om vårdnadshavare för barnet. I yttrandet angavs att på grund av anmälarens höga ålder avsåg ansvariga handläggare inte att föreslå henne som vårdnadshavare, varken i det förevarande yttrandet eller i den Box 3686 E-post do@do.se Telefon 08-120 20 700 Organisationsnummer 202100-6073 103 59 Stockholm Webb www.do.se Fax 08-120 20 800 Besök Torsgatan 11, Stockholm
utredning som handläggarna avsåg att inkomma med i målet vid tingsrätten. I yttrandet hänvisades även till en konflikt som socialtjänsten påstod förelåg mellan barnets pappas släkt och hans mammas släkt. Anmälaren har dock angivit att det inte finns någon sådan konflikt. På förslag av socialnämnden utsåg tingsrätten den [datum D] interimistiskt en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnbarnet. Socialnämnden beslutade i [datum E] att barnet skulle jourhemsplaceras i ett annat hem än hos anmälaren. Frågan om var han lämpligen skulle placeras kunde dock inte lösas av socialnämnden. Barnet bodde därför kvar hos sin farmor. Den [datum F] tog Justitieombudsmannen (JO) kontakt med socialförvaltningen i X kommun. I JO:s tjänsteanteckning från samtalet anges att den ansvariga socialsekreteraren uppgav att man beslutat att inte utreda anmälarens lämplighet som familjehem. Detta hade skett med utgångspunkt i den konflikt som rått mellan barnets mammas släkt och hans pappas släkt, anmälarens syn på en eventuell placering och anmälarens ålder. Den [datum G] avslutade socialtjänsten en utredning enligt 11 kap. 2 socialtjänstlagen. Socialtjänstens beslut blev att barnet skulle placeras i ett familjehem som inte tillhörde hans nätverk. Främsta anledningen för detta uppgavs vara den rådande konflikten mellan barnets mammas och hans pappas släkt. Detta tillsammans med anmälarens höga ålder hade enligt socialtjänsten inneburit att en nätverksplacering, hos anmälaren eller hos någon av barnets båda fastrar, hade uteslutits. Den [datum G] hölls ett möte mellan anmälaren, barnets båda fastrar och socialtjänsten. Vid mötet diskuterades anmälarens ålder och dess betydelse för socialtjänstens beslut att inte utreda henne som familjehem. Den [datum H] hölls sammanträde i Y tingsrätt. Anmälaren hade anmält till rätten att hon önskade bli utsedd till särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Socialnämnden motsatte sig detta, främst med anledning av den osämja som enligt socialnämnden rådde mellan barnets mammas släkt och barnets pappas släkt, men även med hänvisning till att anmälaren uppgavs ha haft samarbetsproblem med den interimistiske vårdnadshavaren och med hänvisning till anmälarens ålder. Tingsrätten beslutade att utse anmälaren som särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. I beslutet angavs särskilt att hennes ålder inte bedömdes utgöra ett hinder för henne att utöva vårdnaden om barnet. Utredningen i ärendet DO begärde ett yttrande från X kommun i syfte att granska kommunens handläggning av ärendet. DO har även haft ett möte med företrädare för X kommun. 2 (6)
X kommun har sammanfattningsvis uppgett följande. Under tiden mellan [datum B] och den [datum C] arbetade socialtjänsten med den utredning som de skulle lämna till tingsrätten. De tog tidigt kontakt med det övriga nätverket. Det innebar att de tog kontakt med övrig släkt, vänner och andra personer som fanns runt barnet. De hade även regelbunden telefonkontakt med anmälaren. Vid mötet den [datum C] var anmälaren och barnets båda fastrar närvarande. Familjen uppgav att de ville att barnet först skulle bo hos anmälaren och sedan flytta till någon av fastrarna om några år, ovisst när. Familjen kunde inte säga till vem av de två barnet sedan skulle flytta. Då socialtjänsten påpekade att det inte var en bra lösning att barnet först skulle bo hos anmälaren och sedan hos någon av fastrarna, ändrade de sin inställning. De förordade istället att anmälaren skulle ta hand om barnet tills dess att han blev vuxen. Ålder nämndes vid detta möte och socialtjänsten hänvisade till adoptionsreglerna. Socialtjänsten menade att det är viktigt att den person som barnet bor hos kan vara med barnet under hela dess uppväxt. Barnet ska kunna upprätthålla samma nätverk och kontakter under hela grundskolan. Anmälarens ålder var en mindre betydande faktor i den bedömning som socialtjänsten gjorde i yttrandet till tingsrätten, daterat den [datum C]. Visserligen nämns anmälarens ålder först i texten i yttrandet, men det finns inte någon särskild anledning till detta. Konflikten mellan barnets pappas familj och hans mammas familj var den viktigaste faktorn i socialtjänstens bedömning. Vid mötet den [datum G] var anmälaren och barnets båda fastrar närvarande. Kommunen berättade hur de gör en familjehemsutredning. De beskrev handläggningen, vad som utreds och vad som krävs för att komma ifråga som familjehem. Fastrarna ville fortfarande bli utredda som familjehem. Socialtjänsten förklarade att de inte kunde utreda någon som skulle bli familjehem först om två år, utan det skulle man i så fall göra när det blev aktuellt. Anmälarens ålder var ett av kriterierna som togs upp. Anmälaren skulle vara 72 år då barnet var tonåring. Företrädare för socialtjänsten undrade hur det då skulle vara med anmälarens hälsa och ork. Anmälarens ålder var en del av den samlade bedömningen när de beslutade att inte utreda henne som familjehemsförälder och vårdnadshavare för barnet. Ålder är en indikator på hälsa och därför övervägde socialtjänsten naturligtvis detta. I adoptionsutredningar är denna aspekt väldigt tydlig och i de fallen finns det riktlinjer angående sökandens ålder. Det är normalt att en 30-åring är piggare än en 60 70 åring. Vid släktplaceringar gör man dock andra avvägningar. I de fallen finns känslomässiga relationer att ta hänsyn till. Konflikten mellan barnets mammas släkt och hans pappas släkt var dock den avgörande faktorn för socialtjänstens beslut. Vad gäller tolkningen av regelverket för adoptioner uppger socialtjänsten att det är en analogitolkning de gör. De tar stöd i regelverket för adoption, eftersom det saknas motsvarande regelverk för familjehem. Det är inte bara X kommun som gör så. Det görs generellt. 3 (6)
Rättslig reglering på området Enligt 1 kap. 4 1 punkten diskrimineringslagen (2008:567), DL, avses med direkt diskriminering att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt 2 kap. 13 2 punkten DL är diskriminering förbjuden i fråga om verksamhet inom socialtjänsten. DO:s bedömning Enligt 6 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, när ett barn placeras, i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 alltid beaktas. I det förevarande fallet är fråga om anmälaren har blivit utsatt för diskriminering som har samband med ålder. Begreppet direkt diskriminering är uppbyggt kring tre begrepp: missgynnande, jämförbar situation och orsakssamband. Missgynnande En första nödvändig förutsättning för att direkt diskriminering ska kunna anses föreligga är att någon har missgynnats. I förarbetena nämns som exempel på missgynnande att någon försätts i ett sämre läge eller går miste om en förbättring, en förmån, en serviceåtgärd eller liknande (prop. 2007/08:95 s. 486 f.) Vidare sägs att det som typiskt sett är förenat med faktisk förlust, obehag eller liknande är att anse som ett missgynnande. Bedömningen ska göras på objektiva grunder; att en enskild subjektivt upplevt obehag har i praxis inte ansetts tillräckligt för att ett missgynnande ska anses föreligga. Det krävs alltså både en behandling som på objektiva grunder kan sägas leda till skada eller en nackdel för en enskild och en effekt av en sådan behandling i form av t.ex. obehag (RH 2008:62). I det förevarande fallet har anmälaren försatts i ett sämre läge genom socialtjänstens underlåtenhet att utreda henne som familjehem. Den skada anmälaren har lidit är själva ovissheten och den olägenhet som orsakats av socialtjänstens handläggning. Jämförbar situation Bedömningen av om ett missgynnande skett görs i detta andra steg utifrån hur någon eller några andra personer behandlats, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Det är inte nödvändigt att jämföra med en annan faktisk person. Jämförelsen kan göras dels med hur en person tidigare har behandlats, dels med hur en hypotetisk jämförelseperson skulle ha behandlats. 4 (6)
Det finns i detta fall inte någon reell jämförelseperson. Socialtjänsten har dock upprepade gånger, både i sin dokumentation och under möten, hänvisat till anmälarens höga ålder och menat att denna utgjort ett hinder för anmälaren att bli utredd som familjehem. Det får anses troligt att en yngre person hade haft ett mindre motstånd att övervinna från socialtjänstens sida. En yngre person hade sannolikt haft möjlighet att bli utredd som familjehem Orsakssamband Direkt diskriminering föreligger om det finns ett samband mellan bemötandet, handlandet eller underlåtenheten och diskrimineringsgrunden, i detta fall ålder. Sambandet kan vara starkt eller svagt. Starkt är sambandet om det funnits en diskriminerande avsikt. Något uppsåt att diskriminera krävs dock inte. Sambandet kan vara svagare i det att det också kan finnas andra skäl till missgynnandet. Det är i detta fall tillräckligt att diskrimineringsgrunden är en av flera orsaker till handlandet, bemötandet eller underlåtenheten. Det kan uttryckas som att det inte behöver vara fråga om ett missgynnande på grund av diskrimineringsgrunden (prop. 2007/08:95, s. 489). I det förevarande fallet får orsakssambandet med diskrimineringsgrunden ålder anses klarlagt. Anmälarens ålder finns omnämnd i en rad olika dokument som en faktor som socialtjänsten tagit med i sin bedömning. Till det kommer vad som sagts vid de möten som har ägt rum mellan anmälaren och socialtjänsten samt vad som sagts vid det möte som DO haft med företrädare för X kommun. Det får därmed anses klarlagt att socialtjänstens underlåtenhet att utreda anmälaren som familjehem har haft ett samband med anmälarens ålder. Analogitolkning i förhållande till adoption Socialtjänsten har påpekat att man utgått från de befintliga reglerna beträffande adoption när man gjort en bedömning av anmälarens ålder. Man har därvid hävdat att sökanden vid en adoption inte bör vara över 42 år gammal. Socialtjänsten har menat att de gjort en analogitolkning av dessa bestämmelser när de gjort en bedömning av om de skulle utreda anmälaren som familjehem eller ej. DO konstaterar att det enligt rättspraxis och befintliga regelverk finns möjlighet att i vissa fall göra avsteg från riktlinjerna beträffande adoptionsföräldrars ålder. Ett exempel på situation då det kan finnas skäl att frångå dessa riktlinjer är enligt Högsta förvaltningsdomstolen när det är fråga om adoption av släktingbarn eller sommarbarn (RÅ 2007 ref 74). I SOSFS 2008:8 anges också att om sökanden är över 42 år då ansökan görs bör utredaren klargöra om det finns särskilda omständigheter som kan vara av betydelse för helhetsbedömningen av om sökanden är lämplig att adoptera. Sådana omständigheter kan bland annat vara att sökanden har en relation till det barn som ansökan avser. DO anser att, för det fall socialtjänsten verkligen gjort en analogitolkning av åldersgränser i samband med adoption, borde även dessa aspekter ha tagits upp av socialtjänsten. DO saknar ett resonemang kring dessa undantagsmöjligheter 5 (6)
i de dokument som socialtjänstens lagt fram för bland annat tingsrätten samt vid de möten som förevarit mellan socialtjänsten och anmälaren. Det kan i detta sammanhang noteras att en 72-årig mormor anförtrotts vårdnaden om hennes barnbarn, som vid detta tillfälle var sju år, (RH 1989:95). Vidare kan noteras att Högsta förvaltningsdomstolen godtagit en lösning som innebar att mor och barn flyttade in hos barnets mormor och dennes sambo, för att dessa skulle ta del i ansvaret för barnets uppfostran (RÅ 2009 ref 64). Kammarrätten hade bedömt att det var osäkert om paret sett över tid skulle orka ta sin del av ansvaret för flickan under hennes uppväxt. Om det skulle visa sig att paret inte orkade ta det ansvaret fanns det inte någon annan lösning än att flickan måste bli familjehemsplacerad. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg däremot att dessa riskfaktorer var alltför oklara och hypotetiska och därför inte kunde läggas till grund för ett beslut om tvångsvård. Sammanfattningsvis bedömer DO att det är klarlagt att anmälaren missgynnats och att detta missgynnande delvis har haft samband med hennes ålder. Orsakssambandet mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden får anses klarlagt. DO:s utredning visar att socialtjänsten inte fullt ut har beaktat gällande praxis och regelverk angående frågor om ålder i samband med vårdnad om barn. DO bedömer därför att socialtjänstens arbetsmetod har medfört en risk för diskriminering. Med dessa synpunkter avslutar DO ärendet. Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg efter förslag från utredare Cecilia Asklöf. Beslutet går inte att överklaga. De bedömningar som DO gör i beslut är inte juridiskt bindande och beslutet påverkar inte enskildas möjligheter att själva väcka talan om diskrimineringsersättning i tingsrätt. Agneta Broberg Diskrimineringsombudsman En kopia av beslutet skickas för kännedom till A.A.. 6 (6)