Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten



Relevanta dokument
A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Strikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius

Konsekvensbedömning?

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Datum: Närvarande:Kristina (Tina) Holmquist tf förskolechef, Maria Hjern skyddsombud, Carina Hamdi, Ann-Kristin Höglund

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Systematiskt arbetsmiljöarbete

SAM vid uthyrning av

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Förskollärare ska jobba mellanpass tisdag, onsdag, torsdag. Tid för nätverk och reflektion.

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september Av: Maia Carlsson, Personalenheten

Förändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Bättre arbetsmiljö varje dag

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan

Det systematiska arbetsmiljöarbetet grundas på att personalen utför ett fortlöpande arbete med att

Riskhantering vid laboratoriearbete

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

NORDANSTIGS KOMMUN. Box Bergsjö Tel Fax SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda

Riskbedömning enligt AFS 2001:1 Bedömning av risker och åtgärder i samband med förändring av Förskolan Ugglan, Fönvindvägen 68

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Uppgiftsfördelning och kunskaper

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Sven Lindblom 1

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Personalavdelningens PA-handbok

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Riktlinjer - Systematiskt arbetsmiljöarbete

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Dokumentbeskrivning Utfärdad den Reviderad den. Arbetsmiljö

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Årlig utredning. Verktygslådan SMART RAPPORT

Protokoll för skyddsrond på, arbetsplats/avdelning Pålsboda anläggningen Uppföljning av tidigare protokoll ingår i dessa noteringar

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Guide för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan

Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM Gäller för: Region Kronoberg

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

Rutin, Riskbedömning inför ändringar

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Arbetsmiljöpolicy 2012

Delegering av arbetsmiljö 2016

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Arbetsmiljöarbete.

Transkript:

Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, 8 genomföras när förändring i verksamheten planeras dvs innan förändringarna genomförts. Anvisningen är ett stöd i arbetet med att identifiera risker, som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. Begrepp Förändring i verksamheten: Riskbedömning: (metod) Riskvärdering: Riskkälla: (orsak) Riskidentifiering: Riskhantering: Exempel på förändringar är ny gruppsammansättning, sammanslagning av enheter, byte av lokaler, ombyggnation, personalneddragning, nya arbetsmetoder, förändrat arbetsinnehåll, ensamarbete, våld- och hotfulla situationer. Det ska handla om förändringar som inte är en del av det dagliga, löpande arbetet. En förändring kan vara liten för en organisation/grupp men stor för en enskild individ. En bedömning av riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. Syftet är att avgöra om åtgärder behöver vidtas eller inte. Riskbedömning innefattar riskidentifiering och riskvärdering. Värdering av hur sannolikt (hur troligt det är) för att ohälsan/olycksfallet ska inträffa och konsekvensen (påverkan) av detta. Ursprunget (orsaken) till möjlig ohälsa eller möjligt olycksfall. Riskkällor kan vara t ex. för stor eller för liten arbetsmängd, våldsbenägna personer, oklara förväntningar på arbetsinsats, blöta eller skräpiga golv, buller, farliga ämnen, tunga lyft, olämpliga arbetsställningar, elektrisk risk, brandrisk. Inventering av faktorer/händelser som negativt kan påverka arbetsmiljön. Hantering av risker och möjliga skador som framkommit i bedömningen. Genomförande Arbetsgivaren är ansvarig för riskbedömningen. Vid större förändringar i verksamheten är prefekten ansvarig för riskbedömningen, annars är det gruppledaren eller motsvarande (enl. gällande delegationsordning).

2 Arbetsgivaren sätter samman en arbetsgrupp. Arbetsgruppen bör bestå av arbetsgivarrepresentant, skyddsombud och vid behov ytterligare en eller flera representanter från berörd arbetsplats/enhet/forskargrupp. Representanterna i arbetsgruppen ska ha kunskap och erfarenhet om organisationen och arbetsplatsen. Riskbedömningen kan med fördel genomföras i institutionens arbetsmiljögrupp/ samverkansgrupp. Arbetsplatsens storlek och förändringens omfattning kan innebära att ytterligare representanter såväl lokala som centrala (personalavdelningen eller miljö- och säkerhetsenheten på fastighetsavdelningen) kan behövas. Representant från Previa kan delta som konsult i arbetsgruppen. Riskbedömningen genomförs i 5 steg Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Steg 5: Precisera den planerade förändringen. Identifiera riskkällor Värdera risken Hantera risken: Föreslå och genomför åtgärder Följ upp att åtgärderna fått avsedd effekt Riskbedömningen dokumenteras i mall för Riskbedömning och handlingsplan enl. bilaga (sist i dokumentet). Steg 1: Precisera den planerade förändringen. Exempel på frågeställningar: Vad består förändringen av? Vilken del av verksamheten berörs? Vilka och hur många medarbetare/grupper är direkt respektive indirekt berörda? Var, hur och när ska förändringen genomföras? Tidsplan (rimlig tidsaspekt). Hur kommuniceras förändringen (kommunikationsplan)? Kommer verksamheten pågå med full effekt under förändringen? Finns erfarenheter av tidigare genomförda förändringar?

3 Steg 2: Identifiera riskkällor Inventeringen ska omfatta såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö och kan behöva göras både på grupp- och individnivå. Riskkällorna avser arbetsmiljöaspekter. Oavsett förändring kan såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön påverkas. Exempel på faktorer, som kan påverkas Arbetsuppgifter Arbetstid, schema Arbetsinnehåll Arbetsmängd Arbetstempo, tidspress (psykisk belastning) Ensidigt upprepat arbete, variation Ensamarbete Påverkansmöjlighet/inflytande Kontakt, gemenskap, samarbete, socialt stöd Utbildningsbehov (nya arbetsuppg) Information Trivsel Situationer som kan innebära våld och hot Lokal/arbetsplats (utformning, ergonomi, anpassning) Ventilation Belysning Buller, vibrationer Tillgång till toalett, klädskåp etc Ändrad arbetsutrustning, maskiner Hantering av läkemedel, kemikalier, biologiskt material Behov av skyddsutrustning, t ex skyddsventilation Olycksfallsrisk Samspelet mellan människa, teknik och organisation Exempel på diskussionsfrågor Krav Kommer arbetskraven på medarbetarna att förändras? arbetstakt? motstridiga krav? arbetsbelastning? Kontroll Kommer påverkan över det egna arbetet att förändras? (Vad som ska utföras, hur det skall utföras?) Blir arbetet mer eller mindre varierat? Stöd och gemenskap Medför förändringen något för gemenskapen i arbetsgruppen? Medför förändringen något för relationen till närmaste chef? Kompetens Kan behov av kompetensutveckling behövas i samband med förändringen? Förändringskultur Information och delaktighet kring förändringen? Laboratoriearbete Finns det en säker laboratoriemiljö med avseende på t ex skyddsutrustning, förvaring (brandfarlig vara, riskkemikalier, mikroorganismer, engångsmaterial), avfallshantering, tillstånd, laboratorierutiner och utrymningsplan.

4 Steg 3: Värdera risken Bedöm först hur sannolikt (hur troligt) det är för att ohälsan/olycksfallet ska inträffa och i nästa steg konsekvensen (påverkan) av detta. Nedanstående poängskalor ska användas. Poäng Sannolikhet Poäng Konsekvens 1 Låg: Osannolikt. Händelsen har inte inträffat förut och bedöms inte inträffa inom överskådlig framtid. 1 Låg: Försumbar, obetydlig påverkan 2 Medel: Möjligt. Händelsen kan inträffa vid något tillfälle. Det finns flera kända fall av händelsen och den kan inträffa någon gång inom perioden 1-3 år. 3 Hög: Sannolikt. Händelsen är allmänt känd för att inträffa och förväntas inträffa någon gång per år. 4 Mycket hög: Säker. Detta kommer att hända och händelsen kan inträffa när som helst. 2 Medel: Lindrig men begränsad påverkan 3 Hög: Svår, betydande 4 Mycket hög: Mycket stora negativa effekter, mycket stor påverkan på hälsan alt dödsfall Resultatet av riskvärderingen erhålls genom att multiplicera poängen för sannolikheten med poängen för konsekvensen (=riskvärde). Riskvärderingen utgör ett underlag för beslut om prioritering och hantering. En riskvärdering är inte något som kan göras med exakthet. Det är mer intressant vilken placering de olika riskerna har i förhållande till varandra än riskernas exakta riskvärde. Bedömningarna utgörs av skattningar utifrån kända och okända faktorer och är ofta subjektiva. Utgångspunkten ska dock vara att risker ska reduceras så långt det är rimligt. Det är viktigt att tänka på att risker med låg sannolikhet och mycket hög konsekvens inte enbart kan bedömas utifrån det framräknade riskvärdet då konsekvensen kan innebära förödande konsekvenser för hälsan. Risken kan behöva prioriteras trots att riskvärdet inte sammantaget blir så högt. Detsamma kan ibland gälla för risker med låg konsekvens men mycket hög sannolikhet.

5 Steg 4: Hantera risken: Föreslå och genomför åtgärder Vid riskvärde sex eller över ska behovet av att vidta förebyggande åtgärder bedömas. D.v.s. ska risken accepteras, övervakas, begränsas eller elimineras. Att risken accepteras innebär att inga åtgärder vidtas. Att risken övervakas medför att risken följs/bevakas inom ramen för befintliga resurser. För att begränsa eller eliminera risken krävs nya och vanligen kraftfullare åtgärder. Skriv ned åtgärdsförslag och ange när de skall vara genomförda samt vem som är ansvarig för åtgärden. Åtgärderna genomförs. Steg 5: Följ upp att åtgärder fått avsedd effekt Kontrollera att genomförda åtgärder får den effekt som avses. Det kan göras på olika sätt, arbetsplatsundersökningar såsom skyddsronder och medarbetarenkäter kan vara ett sätt. Vilka är erfarenheterna av förändringen? Uppföljningen dokumenteras.

6 TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING Arbetsmiljölagen Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Arbetsmiljölagen (AML) Övergripande krav AML 3 kap 2. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. 3 kap 2a. Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) 11 Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.

Riskbedömning och handlingsplan Bilaga Verksamhet som ska bedömas: Ansvarig för riskbedömningen: Poäng Sannolikhet Poäng Konsekvens 1 Låg: Osannolikt. Händelsen har inte inträffat förut och 1 Låg: Försumbar, obetydlig påverkan bedöms inte inträffa inom överskådlig framtid. 2 Medel: Möjligt. Händelsen kan inträffa vid något tillfälle. Det 2 Medel: Lindrig men begränsad påverkan finns flera kända fall av händelsen och den kan inträffa någon gång inom perioden 1-3 år. 3 Hög: Sannolikt. Händelsen är allmänt känd för att inträffa och 3 Hög: Svår, betydande förväntas inträffa någon gång per år. 4 Mycket hög: Säker. Detta kommer att hända och händelsen kan inträffa när som helst. 4 Mycket hög: Mycket stora negativa effekter, mycket stor påverkan på hälsan alt dödsfall 1 A: Acceptera risken, Ö: Övervaka, B: Begränsa, E: Eliminera. Vid riskvärde 6 eller över ska behovet av att vidta förebyggande åtgärder bedömas. Nr Riskkälla 1 Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde S*K A 1 Ö B E Åtgärd Klart, datum Ansvarig 2 3 4 5 6 7

Riskbedömning och handlingsplan Bilaga Verksamhet som ska bedömas: Ansvarig för riskbedömningen: Nr Riskkälla 8 Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde S*K A Ö B E Åtgärd Klart, datum Ansvarig 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Vid riskvärde 6 eller över ska behovet av att vidta förebyggande åtgärder bedömas.