Dagordning för Strukturfondspartnerskapets möte 2015-06-12

Strukturfondspartnerskapet Dagordning 1(2) i Västsverige Dagordning för Strukturfondspartnerskapets möte 2015-06-12 1. Mötet öppnas 2. Upprop 3. Val av justerare 4. Godkännande av dagordningen 5. Administrativa frågor a. Ersättningar, arvoden Bilaga 3 b. Beredningsprocessen för prioriteringarna c. Strategimötet i september d. Läget beträffande Landsbygdsprogram, Havs- och fiskeriprogram 6. Rapport från Svenska ESF-rådet 7. Rapport från Tillväxtverket 8. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg Bilaga 4 9. Projekterfarenheter från ett ERUF-projekt 10. Projekterfarenheter ESF-projekt 11. Nationella Regionalfondsprogrammet 12. Samråd kommande utlysning ERUF Bilaga 5 13. Samråd kommande utlysning ESF Bilaga 6 Prioriteringsärenden Bilaga 7-8 14. Prioriteringsärenden ERUF Insatsområde1: Samverkan inom forskning och innovation (Ärende 1-4) Bilaga 9 15. Prioriteringsärenden ERUF Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag (Ärende 1) Bilaga 10 16. Prioriteringsärenden ERUF Insatsområde 3: Stärkt samverkan inom forskning och innovation i regionala styrkeområden som bidrar till mer koldioxidsnål ekonomi (Ärende 1) Bilaga 11 17. Prioriteringsärenden ESF Programområde 1: Kompetensutveckling inom små och medelstora företag (Ärende 1-8) Bilaga 12 18. Prioriteringsärenden ESF Programområde 1: Kompetensutveckling inom hälsoteknik och hälsoinnovation. (Ärende 1-2) Bilaga 13

Strukturfondspartnerskapet Dagordning 2(2) i Västsverige 19. Prioriteringsärenden ESF Programområde 1: Samverkan för arbetsgivarkontakter (Ärende 1-3) Bilaga 14 20. Prioriteringsärenden ESF Programområde 2: Projekt som utgår från förstudier 2014 (Ärende 1-20) Bilaga 15 21. Prioriteringsärenden ESF Programområde 2: Insatser för nyanlända (Ärende 1-7) Bilaga 16 22. Prioriteringsärenden ESF Programområde 2: Unga i mobilitet (Ärende 1-2) Bilaga 17 23. Övriga frågor Mötet avslutas med kaffe ca kl. 15.00 Bilagor 1. Beslut om överlämnande 2. Lista på återtagna ansökningar eller ansökningar som fått avslag 3. Arvoden och ersättningar 4. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 5. Samråd kommande utlysning ERUF 6. Samråd- kommande utlysning ESF 7. Utlysningstexter ERUF 2015:1 8. Utlysningstexter ESF 2015:1 9. Ärendelista ERUF Insatsområde1: Samverkan inom forskning och innovation 10. Ärendelista ERUF Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag 11. Ärendelista ERUF Insatsområde 3: Stärkt samverkan inom forskning och innovation i regionala styrkeområden som bidrar till mer koldioxidsnål ekonomi 12. Ärendelista ESF Programområde 1: Kompetensutveckling inom små och medelstora företag 13. Ärendelista ESF Programområde 1: Kompetensutveckling inom hälsoteknik och hälsoinnovation 14. Ärendelista ESF Programområde 1: Samverkan för arbetsgivarkontakter 15. Ärendelista ESF Programområde 2: Projekt som utgår från förstudier 2014 16. Ärendelista ESF Programområde 2: Insatser för nyanlända 17. Ärendelista ESF Programområde 2: Unga i mobilitet 18. Föregående protokoll

Bilaga 2 Projekt som fått avslag eller återtagits Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation ÄrendeID Projektägare Projektnamn Sökt EUstöd (SEK) 20200293 Gunnebo Slott och "Gunnebo åter till 1700-talet - etapp 3-2 700 000 Trädgårdar AB Forskningssamverkan kring rekonstruktionen av Gunnebo orangeri" 20200370 GU Holding FIGANS 11 031 364 Totalt medel insatsområde 1: 13 731 364 Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag ÄrendeID Projektägare Projektnamn Sökt EUstöd (SEK) 20200311 Johanneberg Hållbara affärsmodeller - en 433 000 Science Park AB affärsmodelleringsprocess för medelstora tillverkande företag 20200391 Goaboden AB Kulturcafé Oskarström 2 400 000 20200396 Chalmers Venture Såddkapital i Västsverige 63 000 000 Creation AB 20200399 Bolag under bildande Hållbar Kemi 2030 2.0 0 Totalt medel insatsområde 2: 65 833 000 Insatsområde 3: Innovation för en koldioxidsnål ekonomi ÄrendeID Projektägare Projektnamn Sökt EUstöd (SEK) 20200323 IDC West Sweden Hållbar industriell utveckling 16 674 113 AB Totalt medel insatsområde 3: 16 674 113 Totalt sökt medel: 96 238 477

Europeiska Socialfonden Projekt som fått avslag eller återtagits 1 AVSLAG- ÅTERTAG: Utlysning PO1 Samverkan för arbetsgivarkontakter 2015/00070 Dairenr. Projektnamn Stödsökande ESF-stöd Tot. Finans Grad Samordnare 2015/00239 Mellanrummet SV Skaraborg 4 519 947 4 519 947 0% Anna 2015/00292 C-bridge CSR Västsverige 2 343 089 2 343 089 0% Anna AVSLAG- ÅTERTAG: Utlysning PO1 Kompetensutveckling inom små och medelstora företag 2015/00068 Diarienr. Projektnamn Stödsökande ESF-stöd Total finansiering Grad Samordnare 2015/00321 Bäst i Väst 2017! LP Entreprenad 1 953 049 3 002 962 34.96 % Cüneyt 2015/00243 Innovativ Småstadshandel Skaraborgs Kommunalförbund 42 929 896 74 619 655 42.47 % Cüneyt 2015/00286 Kompetens Internationalisering Exportstiftelsen International Trade Management Worldwide Foundation 2 139 269 2 871 039 25.49 % Cüneyt 2015/00197 Kraft & Mod Falköpings kommun 7 183 395 9 603 995 25.20 % Eva-Lena 2015/00282 En innerstad för alla Innerstaden Göteborg AB 15 103 682 20 188 428 25.19 % Eva-Lena 2015/00288 CRAFT300 - STRATKOMP Institute for Management of Innovation and Technology (Stiftelsen IMIT) 4 457 833 5 982 501 25.49 % Eva-Lena 2015/00315 Båtbranschen 2.0 SweBoat Service Saknas Saknas Saknas Fedja 2015/00258 Språnget!* Brolly HB 37 500 50 000 25.00 % Fedja 2015/00287 Plåtslageribranchen Väst Entreprenörföretagen AB 7 521 966 11 294 378 33.40 % Fedja 2015/00273 Utvecklingsresan* AB Utvecklingsresan Väst 9 553 392 12 852 980 25.67 % Louise 2015/00289 Sales Excellence Academy Business Performance AB 12 471 086 16 641 966 25.06 % Louise 2015/00202 NordiTex* Nordifa AB 576 106 775 952 25.75 % Ninon 2015/00305 Tydliggörande pedagogik Hultagården AB 2 119 100 2 826 100 25.02 % Thomas AVSLAG- ÅTERTAG: Utlysning PO1 Kompetensutveckling inom hälsoteknik/hälsoinnovation, 2015/00069 Dairenr. Projektnamn Stödsökande ESF-stöd Total finansiering Grad Samordnare 2015/00203 Simuleringsträning (SimuT) Skaraborgs Sjukhus ambulansverks. 4 843 082 6 785 484 28.63 % Anna 2015/00263 Insatser inom vård och omsorg* 035 Hemtjänst AB 8 704 706 11 606 450 25.00 % Anna 2015/00269 Vårdande tekn hälsoinnovation Tjörns kommun 6 595 897 8 808 761 25.12 % Erik

Europeiska Socialfonden Projekt som fått avslag eller återtagits 2 AVSLAG- ÅTERTAG: Utlysning PO2 Insatser för nyanlända 2015/00072 Dairenr. Projektnamn Stödsökande ESF-stöd Total finansiering Grad Samordnare 2015/00227 Nyanlända akademiker Högskolan Väst 15 323 432 23 004 648 33.39 % Cüneyt 2015/00323 Nyanländas etablering Somali Intellektuell Banadir Förening SIBF 8 333 053 13 069 766 36.24 % Thomas 2015/00296 Jämställd etablering Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs Universitet 12 955 579 19 424 129 33.30 % Thomas AVSLAG- ÅTERTAG: Utlysning PO2 Unga i mobilitet 2015/000732 Insatser för nyanlända 2015/00072 Dairenr. Projektnamn Stödsökande ESF-stöd Total finansiering Grad Samordnare 2015/00280 Y.M.F (Young Mobility Force) Stiftelsen Fryshuset 5 466 176 8 253 607 33.77 % Erik 2015/00293 Utlandspraktik för Utveckling Sisu Idrottsutbildarna Västergötland 5 523 254 8 280 899 33.30 % Fedja AVSLAG- ÅTERTAG: Utlysning PO2 Projekt som utgår från förstudier 2015/00071 Dairenr. Projektnamn Stödsökande ESF-stöd Total finansiering Grad Samordnare 2015/00314 Öka övergångar till Jobb Pentaservice Saknas Saknas Saknas Cüneyt 2015/00201 Nollvision Hjo kommun 4 356 228 9 634 986 54.79 % Eva-Lena 2015/00301 Kompletterande arbetsmarknad Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA 5 383 992 11 697 792 53.97 % Eva-Lena 2015/00285 HVL Hantverkslärling Samordningsförbundet DELTA 5 089 605 10 845 550 53.07 % Eva-Lena 2015/00324 Inkludera Stiftelsen Drivhuset i Göteborg 3 337 893 7 222 428 53.78 % Fedja 2015/00307 Mentori Trajosko Drom 2 478 801 5 273 623 53.00 % Louise 201 301 008

Förordning (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. Förordning (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. Fakta och historik Visa/dölj innehållsförteckning Visa/dölj detaljer Tillämpningsområde m.m. 1 I denna förordning finns föreskrifter om ersättning till sådana ledamöter och ersättare i statliga myndigheters styrelser samt i statliga nämnder och råd m.m. som tillsätts av regeringen. Förordning (2004:936). 2 Styrelserna, nämnderna och råden m.m. delas in i kategorierna A-E enligt särskilt regeringsbeslut. Förordning (1996:493) Ersättning till ordförande och vice ordförande 3 Regeringen beslutar särskilt om ersättning till ordförande och vice ordförande. Förordning (1996:493) Ersättning till övriga ledamöter och ersättare 4 Ersättning till övriga ledamöter och ersättare betalas per sammanträdesdag med följande belopp. Belopp kronor Kategori Övriga ledamöter Ersättare A Regeringen beslutar Regeringen beslutar särskilt i varje särskilt i varje enskilt fall enskilt fall B 2 250 1 000 C 1 500 725 D 975 475 E 450 450 Ersättning betalas bara ut till den som är närvarande vid sammanträdet, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Någon ersättning betalas dock inte till den som är anställd vid myndigheten. Någon ersättning betalas inte heller till den som har uppdrag som ledamot eller ersättare i nämnd, råd, delegation eller motsvarande som är knuten till den myndighet där han är anställd. Ersättning betalas till en ersättare bara när denne efter särskild kallelse är närvarande vid ett sammanträde. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921299.htm[2015-05-11 09:13:31]

Förordning (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. Förordning (2008:1347). 5 Har upphävts genom förordning (1996:493) 6 När en ersättare tjänstgör som ledamot, får han den ersättning som gäller för ledamoten. Ersättning för mistade avlöningsförmåner m.m. 7 En övrig ledamot eller ersättare som går miste om avlöningsförmåner från sin anställning på grund av uppdraget, får ersättning för sådana förmåner. Ersättning till den som driver egen verksamhet betalas högst med det belopp per sammanträdesdag som motsvarar egenföretagarens fastställda sjukpenninggrundande inkomst enligt 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken, delad med 365. Sådan ersättning betalas utöver ersättning enligt 4. Förordning (2010:1680). Sakkunniga, experter och sekreterare 8 Ersättning till sakkunniga, experter och sekreterare beslutas av myndigheten. Förordning (1996:493) Personalföreträdare 9 Personalföreträdare i affärsverkens styrelser får ersättning enligt 4 första och andra styckena samt 6. Till övriga personalföreträdare betalas ingen ersättning. Övergångsregler Övergångsbestämmelser 2004:936 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005. 2. Föreskrifterna i denna förordning tillämpas också i fråga om ledamöter och ersättare i styrelser, nämnder och råd m.m. i de allmänna försäkringskassorna såvitt avser uppdrag som har fullgjorts före utgången av år 2004. 2008:1347 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2009. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2008. SFS 1992:1299 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1992-12-10 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921299.htm[2015-05-11 09:13:31]

Förordning (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. Omtryck: SFS 1996:493 Först inlagd: 1993-01-15 Senast ändrad: 2015-02-23 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:1680 Detta är ett utdrag ur databasen Rättsnätet. Mångfaldigande utan medgivande från Notisum AB är förbjudet enligt lag. Dokumentens officiella pappersutgåvor äger alltid företräde eftersom Rättsnätet baseras på material från offentliga databaser som kan innehålla felaktigheter. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921299.htm[2015-05-11 09:13:31]

Tjänstemannaförslag. Antas troligen av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad den 10 juni 2015 GÖTEBORGS STAD Bilaga 4 Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Bilaga till operativt program för regionalfonden i Västsverige 2014-2020 att samordna med regional handlingsplan för europeiska socialfonden 2014-2020, landsbygdsprogrammet och Horisont 2020

2 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala styrdokument och processer... 4 Indikativa projekt med samarbetsområden och samarbetssektorer... 5 Fondsamordning och uppföljning... 6 Beslutsordning... 7

3 Sektorso vergripande integrerad plan fo r ha llbar stadsutveckling i Go teborg 2014-2020 Bilaga till operativt program för regionalfonden i Västsverige 2014-2020 att samordna med regional handlingsplan för europeiska socialfonden, landsbygdsprogrammet och Horisont 2020 Planen som verktyg Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 (hädanefter kallat Planen) är ett komplement till operativt program för regionalfonden i Västsverige 2014-2020 (hädanefter kallat Programmet). Programmet ska bidra till sysselsättning och tillväxt. Målgruppen är små och medelstora företag. Programmet har tre prioriteringar som också gäller Planen: samverkan inom forskning och innovation, konkurrenskraftiga små och mindre företag samt innovation för en koldioxid snål ekonomi. Planen är en form av investeringsplan för hållbar stadsutveckling i Göteborg. De investeringar, som Planen avser, ska integrera och realisera mål och strategier på olika nivåer t ex Europa 2020-strategi, regionalt tillväxtprogram i Västra Götalandsregionen och klimatstrategiskt program i Göteborgs Stad. Investeringarna ska gripa över flera näringslivssektorer samtidigt, för att kunna uppnå största möjliga nytta. Fem procent från regionalfonden avsätts för genomförande av Planen i Göteborg och ska kompletteras av finansiering ur stadens ordinarie budget och eventuella samarbetsparter (se Programmet). Stadens samverkan med akademi, näringsliv, social ekonomi och övrig offentlig verksamhet är ett centralt inslag i Planen. Planen beskriver den konkreta användningen av integrerade territoriella investeringar (ITI). Det är ett nytt verktyg, som EU introducerar för att genomföra sammanhållningspolitiken och för att fördela strukturfonderna. Genom att ITI bara kan användas av städer markerar EU tydligare än tidigare att sammanhållningspolitiken och strukturfonderna syftar till att stärka såväl regioner som städer. Sammanhållningspolitiken är en betydande del av svensk regional tillväxtpolitik. Verktyget ITI är direkt knuten till regionalfonden samtidigt som det ska underlätta synergier med investeringar i arbetsmarknadsåtgärder och kompetensutvecklingsinsatser genom socialfonden. Synergier med närliggande EU-program såsom Landsbygdsprogrammet och Horisont 2020 underlättas också. I Sverige används ITI endast av Göteborgs Stad och Västsverige, men i Europa används det av flera EU-länder. Kommissionen och nationella myndigheter följer fortlöpande genomförandet av ITI och utvärderar effekterna på städers och regioners tillväxt och sysselsättning. Bland annat har en Plattform för hållbar stadsutveckling startats i Sverige. Den ska bidra till helhetslösningar och fondsamordning, men också kunskapsuppbyggnad.

4 Framtagande av Planen Göteborgs Stad genom stadsledningskontoret har medverkat i framtagandet av de delar av Programmet liksom regional handlingsplan för Socialfondsprogrammet, som handlar om hållbar stadsutveckling. Parallellt har staden utformat Planen i samråd med Tillväxtverket, som är förvaltande myndighet för Programmet. 1 Dialog inom Göteborgs Stad om Planen har förts fortlöpande med främst Business Region Göteborg, miljöförvaltningen, social resursförvaltning och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Avstämningar har även gjorts med Johanneberg Science Park, vars uppdrag överensstämmer väl med Planens intentioner. Stadens EU-nätverk har regelbundet informerats. Samarbetsparter Allt sedan Sverige blev medlem i EU har Göteborgs Stad tagit tillvara möjligheterna med medlemskapet och aktivt arbetat med hållbar stadsutveckling i ett europeiskt sammanhang. EU-arbetet har skapat mervärden för staden såsom förstärkt kompetens och utökat kontaktnät. Lokal förankring till stor del utifrån stadens geografi har varit en bärande princip. Samtidigt har interna strukturer och externa samarbeten för stadens EU-arbete utvecklats. Exempel på detta är tidigare sekretariat för EU-programmet Urban förlagt till Göteborgs Stad, samt strategi för stadens strukturfondsarbete under perioden 2007-2013 föranlett av föregående regionalfondsprogram med ett specifikt insatsområde för hållbar stadsutveckling i Göteborg. Etableringen av Göteborgs EU-kontor i Bryssel genom samma strategi har också bidragit till utveckling av stadens strukturfondsarbete. Kontoret har idag ett formaliserat samarbete med Chalmers tekniska högskola och Johanneberg respektive Lindholmen Science Park. Därutöver har staden formellt kommit överens med kommunalförbundet GR om samverkan i EU-relaterade frågor. Vidare har stadens formaliserade samarbeten med fastighetsägare, företagarföreningar och social ekonomi fungerat som plattformar för stadens strukturfondsarbete för hållbar stadsutveckling. Att det nuvarande Programmet erbjuder förstärkt stöd åt transnationellt samarbete ska tas tillvara. Stadens redan etablerade kontakter i och utanför Europa samt Mistra Urban Futures 2 kan därigenom användas och vidareutvecklas. Genom samarbete kan resultat uppnås, som annars inte hade varit möjliga. Lokala styrdokument och processer Samarbeten enligt Plan ska utöver de styrdokument, som framgår av Programmet, utgå från följande lokala styrdokument och långsiktiga processer beslutade av Göteborgs kommunfullmäktige. Stadens budget med prioriterade mål och åtgärder är överordnad alla andra styrdokument Klimatstrategiskt program med mål och strategier för en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser visar vägen för insatser som främjar innovationer för en koldioxidsnål ekonomi 3 Miljöprogrammet är en handlingsplan med åtgärder för att bidra till att nå lokala miljömål 1 Artikel 7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 2 Mistra Urban Futures utgrs av Centrum för hållbar stadsutveckling i Göteborg och samverkansplattformar i Kapstaden, Kisumu och Manchester. 3 Insatser enligt Planen kan även ha stöd i och bidra till uppfyllelse av stadens trafikstrategi.

5 Samordnad process för social hållbarhet samt rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg med åtgärdsförslag fokuserade på bland annat hållbara miljöer och samhällen knyter samman regionalfondsinsatser och socialfondsinsatser för hållbar stadsutveckling Vision Älvstaden med de tre huvudstrategierna hela staden, möta vatten och stärka kärnan tar ett helhetsgrepp om förvandlingen av ett stort område i stadens centrum till en levande och attraktiv innerstad Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samarbete mellan Göteborgs Stad och social ekonomi är vägledande särskilt för insatser för mindre företag Göteborg 2021 beskriver planering och genomförande av stadens 400 års jubileum, vilket insatser enligt Planen kan knytas till Göteborgs Stads policy och riktlinjer för internationellt samarbete anger arbetssätt och ansvarsfördelning avseende EU-projektarbete inom staden Indikativa projekt med samarbetsområden och samarbetssektorer Nedan följer en meny med indikativa projektidéer för hållbar stadsutveckling inom Programmet. Projektidéerna indikerar också samarbetsområden och sektorer samt i vilken mån fond- och programsamordning i olika former kan aktualiseras. Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation Stadens pågående arbete med att ta fram ett strukturerat och systematiskt sätt för att arbeta med forskning och innovation ska ytterligare stärkas. Arbetet tar bland annat utgångspunkt i det Vinnova-finansierade projektet Innovation i stadsmiljö Älvstaden som testarena (2014-2015) liksom stadens EU-projekt för hållbar stadsutveckling delfinansierade av föregående regionalfondsprogram och EU:s ramprogram för forskning (2007-2013 och 2014-2020). Stadens innovationskraft kan med fördel inriktas på SMART Cities, hållbara stadsdelar och livsstilar samt e-demokrati. Demonstrationsmiljöer, som testar och visar teknikutveckling som främjar delaktighet i samhället, näringslivet och arbetslivet, placeras i första hand i det offentliga rummet på Hisingen och i nordöstra Göteborg. Demonstrationsmiljöerna ska också konkret visa hur samhällets olika sektorer samverkar för att möta stadens utmaningar och utveckla regionens näringsliv. 2. Insatsområde 2 Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Business Centers, som etablerades genom föregående regionalfondsprogram, ska vidareutvecklas bland annat i samarbete mellan organisationer från olika samhällssektorer. Framväxten av sociala företag ska stödjas. Entreprenörskap ska stimuleras och uppmuntras särskilt bland unga. Business Centres ska inriktas både på att ta tillvara nya affärsidéer och att vägleda befintliga företag så att fler kan överleva och växa. Stöd till mindre företag ska kunna erbjudas på flera språk än svenska. För god tillgänglighet kan Business Centers vara antingen fasta eller mobila. Verksamheten inom Business centers ska vidareutvecklas för ökat fokus på gröna näringar, miljöanpassad affärsutveckling och socialt företagande. Mervärden av transnationellt samarbete ska tas tillvara. Projekt inom insatsområde 2 ska samordnas med projekt inom insatsområde 3 liksom med relevanta projekt delfinansierade av socialfonden och landsbygdsprogrammet. Insatsområde 3 Innovation för en koldioxidsnål ekonomi

6 Ett utvecklingsnav med kompletterande testbäddar för ekonomisk, ekologisk och koldioxidsnål innovation ska utvecklas i nordöstra Göteborg. Samverkan mellan medborgare, näringsliv, idéburen sektor, offentliga aktörer samt utbildningsinstitutioner, universitet och högskolor ska stärka den gemensamma förmågan att ta fram och tillämpa koldioxidsnåla produkter, tjänster och lösningar för hållbar stadsutveckling bland annat för att förbättra den inomregionala balansen i staden och sambandet mellan stad och land. Invånares intresse, kompetens och erfarenheter av gröna näringar och affärsutveckling ska tas tillvara. Entreprenörskap och innovationsförmåga särskilt bland unga ska uppmärksammas och stärkas. Cirkulära principer, samutnyttjande, kretsloppstänkande ska vara vägledande. Hållbara stadsdelar och hållbar stad ska vara centrala utgångspunkter för insatserna. Insatsern ska så långt möjligt bygga vidare på resultat och idéer från föregående insatser t ex regionalfondsprojektet Utveckling Nordost 2011-2013 med rapporten Stadslandet. Aktiviteter ska inkludera utbildnings- och forskningssamverkan som kan bidra till innovativa mervärden för regionalfondsarbetet till exempel genom Mistra Urban Futures Centrum för hållbar stadsutveckling i Göteborg. Mervärden av transnationellt samarbete ska tas tillvara. Urvalet av aktiviteter ska följa stadens klimatprogram. Aktiviteter ska genomföras i nära samverkan mellan samtliga insatsområden och med insatser inom europeiska socialfonden och landsbygdsprogrammet. Erfarenheter och resultat ska spridas till hela staden och särskilt till geografin Hisingen. Illustrationen nedan visar samband mellan insatsområde 2 och 3. Sektorsövergripande integrerade insatser Hållbar stadsutveckling Behov, utmaningar Fler gröna innovationer och mer grön och koldioxidsnål affärsutveckling Förbättrat affärsmannaskap, ökad lönsamhet, konkurrenskraft, överlevnadsgrad Ökad sysselsättning, fler arbetsplatser, Minskad segregation, Ökad inomregional balans Forskning och Innovation: ny kunskap, nya arbetssätt och metoder Stadslandet Business Centers Social innovation GU, Chalmers Mistra Urban Futures, m f l Fondsamordning och uppföljning Varje EU-program har sin specifika roll i arbetet med att bidra till hållbar regional sammanhållning och stadsutveckling i Europa. För att underlätta samordning och avgränsning mellan insatser för hållbar stadsutveckling inom ramen för Programmet jämte socialfondsprogram, landsbygdsprogram och forskningsprogram (Horisont 2020) bildas en fondsamordningsgrupp inom Göteborgs Stad. Fondsamordningsgruppen leds och kallas samman av stadsledningskontoret enligt stadens riktlinjer för internationellt samarbete. Gruppen stödjer föreskriven dialog med Tillväxtverket om Planen och dess genomförande.

7 Kontinuerlig uppföljning av genomförandet av Planen kommer att göras dels av stadsledningskontoret för stadens räkning, dels av Tillväxtverket för Programmets räkning. Beslutsordning Kommunstyrelsen antar Planen för att gälla hela programperioden fram till år 2020. Staden underrättar Tillväxtverket och strukturfondspartnerskapets sekretariat direkt när Planen har antagits. Möjlighet finns att under hand revidera Planen. Planering och genomförande av respektive insats och projekt enligt Planen åligger berörd nämnd och styrelse. Denna beslutsordning och ansvarsfördelning följer av policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad. Beslutsordning och ansvarsfördelning i övrigt framgår av Programmet.

Bilaga 5 Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Utlysning Västsverige 2015:2 2015-06-03 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Linnea Hagblom 1.0 Förslag - Utlysning av ansökningsomgång 2015:2 i Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige Du kan ansöka mellan 15 juni 2015 och 15 september 2015, kl. 19.00 Prioritering sker 11 december 2015 Totalt belopp som utlyses: 120 miljoner kronor Bakgrund Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning är ett program inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmet styrs av följande dokument: - Europaparlamentets och rådets förordning 1301/2013 - Europaparlamentets och rådets förordning 1303/2013 - Svenska regeringens förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder, SFS 2014:1383 De styrande dokumenten kommer under 2015 att kompletteras med Tillväxtverkets föreskrifter. För dig som sökande och eventuell stödmottagare finns en handbok för stöd i arbetet med projektet. Handboken kompletteras kontinuerligt. Målen för Västsveriges regionalfondsprogram De övergripande målsättningarna för Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning är: - att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft - bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi - främja en hållbar stadsutveckling. För att uppnå målen finns tre insatsområden med olika inriktningar. Målgrupp är små och medelstora företag. Du hittar programmet i kortversion och som helhet här (länk). Vilka delar av programmet är öppna för ansökningar? Det är möjligt att söka stöd inom alla tre insatsområden. Det är följande områden: Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation, är under ansökningsomgången helt öppet för ansökningar. 1 (4)

Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag, är under ansökningsomgången öppet för ansökningar. Det är inte möjligt att söka stöd för projekt inom finansiella instrument. Insatsområde 3: Innovation för en koldioxidsnål ekonomi är under ansökningsomgången helt öppet för ansökningar. Ansökningsomgången är öppen för ansökningar inom hållbar stadsutveckling kopplat till integrerade territoriella investeringar. Totalt utlysta medel för aktuell utlysningsomgång uppgår till 120 miljoner kronor, varav 20 miljoner kronor för ansökningar inom hållbar stadsutveckling i enlighet med sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg. Har ni en projektide? Har ni en projektidé och funderar på att söka? Du hittar all information i vår handbok. Hör gärna av dig till oss på programkortoret i Göteborg inför ansökan, så kan vi ge er feedback på ert framtida projekt. Kontaktuppgifter hittar ni längst ner på denna sida. När kan projektet starta? Första möjliga dagen för projektstart är det datum då ansökan kommer in till Tillväxtverket. Ett projekt kan pågå i max 36 + 4 månader. De sista fyra månaderna är till för att avsluta projektet. Programmet kan finansiera 40 % av projektbudgeten Alla som söker stöd från strukturfondsprogrammet Västsverige måste ha medfinansiering, eftersom programmet finansierar max 40 procent av projektbudgeten. Det är möjligt att ha både offentlig och privat medfinansiering. Ansökningar är allmänna handlingar Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det innebär att Tillväxtverket ska lämna ut ansökan till den som begär det. Förutsättningar för stöd framgår i projektbeslut och i andra styrande dokument Om ert projekt beviljas stöd innebär det inte att stödet per automatik betalas ut. En förutsättning för utbetalning är att stödmottagaren följer bestämmelserna i föreskrifterna, beslutet om stöd och vad som i övrigt följer av Handboken. Tillväxtverket kan också upphäva ett beslut om stöd helt eller delvis och Tillväxtverket kan återkräva stöd om stödmottagaren inte följer gällande regler. Har du frågor? Läs i handboken eller hör av dig till programkontoret. Tillväxtverket har infört förenklingar i form av schabloner för OH-kostnader Ni ska budgetera och beräkna stödberättigande kostnader på delvis nya sätt jämfört med programperioden 2007-2013. Syftet är att förenkla administrationen för stödmottagare, minska risken för fel och öka chansen till snabbare utbetalning. Schablonerna är ännu inte fastställda i och med att föreskrifter inte är beslutade, men ni ska redan nu använda följande schabloner i budgeteringen av projektet: 2 (4)

sociala avgifter (lönebikostnader) ska beräknas med en fast schablonsats på 42,68 %, lika för all personal hos alla arbetsgivare, indirekta kostnader ska beräknas som ett påslag på personalkostnaderna med en fast schablonsats på 20 % för universitet och högskolor och 15 % för alla andra sökande, årsarbetstiden i beräkningar av timkostnaden för personal alltid ska vara 1 720 timmar exkl. semester och helgdagar. Mer information om de förenklade sätten att beräkna stödberättigande kostnader finns i Handboken. Grundläggande krav på ansökan Projektet du ansöker om ska stämma överens med sökt program och med ansökningsomgången. Ansökan gör du i Tillväxtverkets formulär i det elektroniska systemet Min Ansökan. Ansökan ska helst skickas in via systemet och vara undertecknad av person som är behörig att företräda sökande. Min Ansökan hittar ni här. Om du inte skickar ansökan elektroniskt ska den skrivas ut från Min Ansökan. Den som är behörig att företräda sökande ska skriva under och sedan skickar ni ansökan med vanlig post till Tillväxtverket i Göteborg. För att din ansökan ska beredas av Tillväxtverket ska den ha kommit in till Tillväxtverket senast vid den tidpunkt som anges i ansökningsomgången. I Min Ansökan framgår det vilka uppgifter som ansökan ska innehålla. Dessa är bland annat: 1. uppgifter om projektet 2. uppgifter om sökanden 3. uppgifter om bakgrund och omvärld 4. beskrivning av vilka mål och resultat som ska uppnås 5. beskrivning av organisation och genomförande 6. mål för projektet, utifrån Tillväxtverkets indikatorer 7. uppgifter om projektet kan komma att generera nettoinkomster 8. projektets budget 9. uppgifter om medfinansiering 10. uppgifter om sökanden omfattas av någon upphandlingslagstiftning 11. undertecknat medfinansieringsintyg 12. riskanalys 13. behörighetshandling för den som företräder sökanden I vissa fall ska ansökan även innehålla: 14. preliminär upphandlingsplan 15. av samtliga parter underskrivet samverkansavtal 16. uppgifter om sökandens mervärdesskatteskyldighet 17. uppgifter om aktiviteter som kan finansieras enligt bestämmelser i andra stödprogram beslutade av EU-kommissionen. Exempelvis det nationella socialfondsprogrammet eller landsbygdsprogrammet 18. bedömning av hur aktivisterna berörs av statsstödsreglerna 3 (4)

Därutöver får Tillväxtverket begära in ytterligare uppgifter. Du hittar mer information i Handboken, avsnitt Ansöka. Tillväxtverket bereder ansökan Tillväxtverket bedömer om en ansökan uppfyller kraven i förordningar, lagar och föreskrifter samt anvisningar i Handboken. Tillväxtverket bedömer även ansökan utifrån om inriktningen passar in i aktuellt program och utifrån så kallade urvalskriterier. Läs mer om urvalskriterier i Handboken. Handläggare på Tillväxtverket kontaktar alltid er som sökande under beredningen. Projektet prioriteras av partnerskapet och Tillväxtverket fattar beslut Ansökningar som Tillväxtverket bedömer uppfyller kraven tas upp för prioritering av Västsveriges Strukturfondspartnerskap vid deras möte datum månad år. Tillväxtverket ger besked om ansökan inte kommer att lyftas till prioriteringsmöte. Vid prioritering av ansökningar använder strukturfondspartnerskapet så kallade principer för urval. De finns beskrivna i programdokumentet. När protokollet från prioriteringsmötet är justerat fattar Tillväxtverket beslut enligt prioriteringarna. Kontaktuppgifter Vid frågor om utlysningen eller om programmet, läs i Handboken eller kontakta kontoret i Västsverige. Här hittar du kontaktuppgifter till handläggare och granskningsekonomer. Det går också bra att skicka e-post till kontoret: programkontoret.vastsverige@tillvaxtverket.se Nästa ansökningsomgång Nästa utlysning öppnar under 2016, datum är inte beslutade än. Besök www.eu.tillvaxtverket.se kontinuerligt för senaste information om ansökningsomgångar. 4 (4)

1(1) Promemoria 2015-06-01 Bilaga 6 Micael Nord 031-707 73 70 Samråd angående kommande utlysningar inom Socialfonden Nedanstående fem utlysningar planeras ingå i den andra utlysningsomgången inom Europeiska socialfonden i Västsverige 2014-2020. Programområde 1 Kompetensförsörjning Kompetensutveckling inom vård- och omsorgsbranschen Kompetensutveckling för att motverka diskriminering och öka inkluderingen på arbetsmarknaden Utveckling av collegeverksamhet Programområde 2 Öka övergångarna till arbete Öka övergångarna till arbete för ungdomar 15-24 år Öka övergångarna till arbete för personer i långtidsarbetslöshet med sammansatt problematik, inom målgrupperna utrikes födda respektive personer med funktionsnedsättning. Bifallsramar 2016 Ovanstående utlysningar belastar framför allt 2016 års bifallsramar. De preliminära bifallsramarna för Västsverige år 2016 är Programområde 1 Programområde 2 84 mnkr 163 mnkr Svenska ESF-rådet, Västsverige Besöksadress: Södra Hamngatan 45 Postadress: Box 11280, 402 26 Telefon: 031-707 73 80 Fax:031-707 73 81 Webbplats: www.esf.se Göteborg

Bilaga 7 Regionala strukturfondsprogrammet Västsverige Utlysning 2015:1 9 feb 11 mars 2015

PDF från eu.tillvaxtverket.se Det här är en pdf-version av information från eu.tillvaxtverket.se. Titta alltid på webbplatsen eu.tillvaxtverket.se för aktuell information. Detta är version: 2.0 Denna version skrevs ut: 2015-02-16 12.40

Innehållsförteckning Ansökningsomgångar Om programmet Om ansökningsomgången Ansökningsomgången är öppen för ansökningar inom följande områden: Första möjliga dag för projektstart Viktigt att veta Krav på ansökan om stöd Så handlägger Tillväxtverket er ansökan Prioritering och beslut Kontakta Tillväxtverkets handläggare Nästa ansökningsomgång Bakgrund 1

Ansökningsomgångar Ansökningsomgång 2015:1 för det regionala strukturfondsprogrammet Västsverige öppnar för ansökningar. Ansökningsomgången är öppen: 9 februari 2015 11 mars 2015 Sista dag för ansökan: 11 mars 2015, klockan 19.00 Prioritering sker: 12 juni 2015 Om programmet De övergripande målsättningarna för Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Målgruppen är små och medelstora företag. Läs mer om programmet Västsverige Om ansökningsomgången Totalt utlysta medel för aktuell utlysningsomgång uppgår till 130 miljoner kronor, varav 64 miljoner kronor för insatsområde 2. Ett projekt kan pågå i max 36 + 4 månader. De sista fyra månaderna är till för att avsluta projektet. Alla som söker stöd från strukturfondsprogrammet Västsverige måste ha medfinansiering, eftersom programmet finansierar max 40 procent av projektbudgeten. Det är möjligt att ha både offentlig och privat medfinansiering. Ansökningsomgången är öppen för ansökningar inom följande områden: Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation, är under ansökningsomgången helt öppet för ansökningar. Projekt i det regionala styrkeområdet Life Science som är samordnade med projekt med stöd från Europeiska Socialfonden kommer särskilt att beaktas i aktuell utlysning. Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag, är under ansökningsomgången öppet för ansökningar inriktade på riskkapitalfonder. För ansökningar till finansieringsinstrument är ansökningsomgången öppen 9 februari 2015 16 mars 2015 Insatsområde 3: Innovation för en koldioxidsnål ekonomi är under ansökningsomgången helt öppet för ansökningar. Ansökningsomgången är stängd för ansökningar inom Hållbar stadsutveckling. Första möjliga dag för projektstart 2

Första möjliga dag för projektstart är det datum då ansökan kommer in till Tillväxtverket. Projektstart före det datumet kan i undantagsfall beviljas efter bedömning av Tillväxtverket. Den möjligheten gäller dock endast i den första ansökningsomgången. Läs mer om retroaktivitet på sidan Projektstart före ansöka om stöd När ni skickar in ansökan för ett genomförandeprojekt ska nödvändiga tillstånd, som till exempel miljöprövningstillstånd, finnas. För förstudier gäller inte samma krav på att bidra till måluppfyllelse som för genomförandeprojekt. Viktigt att veta Viktigt att veta innan ni skickar er ansökan om stöd till Tillväxtverket. Krav på ansökan om stöd Läs om vilka krav som ställs på er ansökan Så handlägger Tillväxtverket er ansökan Tillväxtverket bedömer om en ansökan uppfyller kraven som anges i Tillväxtverkets förordningar, lagar och föreskrifter samt i anvisningar under avsnitten Planera, Ansöka, Genomföra och Avsluta i handboken här på eu.tillvaxtverket.se Tillväxtverket bedömer även om inriktningen i er ansökan passar in i aktuellt program och utifrån så kallade urvalskriterier. Urvalskriterierna kommer att finnas beskrivna i avsnittet Planera, under sidorna Grundläggande förutsättningar i handboken, senast 9 februari. Ni som sökande kommer att kontaktas av handläggare på Tillväxtverket under den tiden er ansökan handläggs. Prioritering och beslut Ansökningar som Tillväxtverket bedömer uppfyller kraven tas upp för prioritering av Strukturfondspartnerskapet för Västsverige vid deras möte den 12 juni 2015. Om er ansökan inte kommer att lyftas till prioriteringsmötet får ni besked om det från Tillväxtverket. Vid prioritering av ansökningar använder strukturfondspartnerskapet så kallade principer för urval av insatser. Läs mer om vilka de är i aktuellt program. När protokollet från prioriteringsmötet är justerat fattar Tillväxtverket beslut enligt prioriteringarna. Kontakta Tillväxtverkets handläggare Ni är alltid välkomna att ta kontakt med Tillväxtverkets kontor i Västsverige. Kontaktuppgifter till Tillväxtverkets kontor i Västsverige Nästa ansökningsomgång Ytterligare en ansökningsomgång kommer att öppna under 2015. Datum för det är ännu inte klart. 3

Besök eu.tillvaxtverket.se kontinuerligt för senaste information om ansökningsomgångar. Bakgrund Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning är ett program inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmet styrs av följande dokument: Europaparlamentets och rådets förordning 1301/2013 Europaparlamentets och rådets förordning 1303/2013 Svenska regeringens förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder, SFS 2014:1383 De styrande dokumenten kommer under 2015 att kompletteras med Tillväxtverkets föreskrifter. För er som sökande och eventuell stödmottagare finns en handbok för stöd i arbetet med projektet. Handboken omfattar innehållet för avsnitten Planera, Ansöka, Genomföra och Avsluta som ni hittar på startsidan. Handboken kompletteras kontinuerligt. 4

Bilaga 8 Europeiska socialfonden Utlysning 2015:1 2 feb 30 mars 2015

Beslutsdatum 2015-02-02 Diarienummer 2015/00068 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag Nu kan ni söka stöd för projekt inom programområde 1 Kompetensförsörjning. Svenska ESF-rådet utlyser 62 miljoner kronor till projekt som ska bedrivas i Västsverige (Hallands län och Västra Götalands län). Medfinansieringen ska uppgå till 25 procent. Projekt inom denna utlysning ska resultera i att yrkesverksamma kvinnor och män står bättre rustade inför framtida omställningar på arbetsmarknaden. Som följd av detta stärks också de deltagande företagen. Detta ska uppnås genom både kompetensutveckling för anställda i företagen samt genom upprättandet av långsiktiga planer för de deltagande företagens strategiska kompetensförsörjning. Målgrupp: Deltagarna i projekten ska vara verksamma inom små och medelstora företag. Utlysning medger även deltagare verksamma i solo- eller mikroföretag eller verksamma inom ideell sektor. Dock kan projekt ägas och bedrivas av en annan organisation än ett litet eller medelstort företag. Det finns också förutsättningar för att kvinnor och män som ingår i målgrupperna för programområde 2 kan delta i projekten om det kan bidra till att dessa kan komma in på eller närma sig arbetsmarknaden. Utlysningen pågår mellan 2 februari 2015 och 30 mars 2015. Projekten kan tidigast starta 1 september och senast 1 november 2015. Maximal projekttid är tre år. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Beslutsdatum Diarienummer 2015/00068 Inledning Det svenska operativa programmet för Socialfonden 2014-2020 genomförs som en del av Europa 2020-strategin, det vill säga EU:s strategi för smart, inkluderande och hållbar tillväxt. Fondmedlen ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och tillika bidra till Europa 2020-strategins uppfyllande. Insatser inom Socialfonden genomförs inom ramen för det operativa programmet och så kallade prioriteringsaxlar vilka benämns programområden. För svenskt vidkommande omfattar detta programområde 1 kompetensförsörjning, programområde 2 ökade övergångar till arbete samt programområde 3 satsningar på ungdomar inom ramen för EU:s sysselsättningsinitiativ för unga (endast regionerna Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland). Det svenska operativa programmet för Socialfonden genomförs i åtta regioner, var och en av dessa har egna regionala planer. Den regionala planen för Västsverige baseras på de regionala utvecklingsstrategierna för Västra Götalands och Hallands län. Aktuell utlysning avser programområde 1 och projekten ska bedrivas i region Västsverige, som omfattar Västra Götalands och Hallands län. Målgruppen är sysselsatta inom små och medelstora företag, det vill säga verksamheter med upp till 250 sysselsatta och med en maximal omsättning om 50 miljoner Euro eller balansomslutning om 43 miljoner Euro. Utlysningen medger även deltagande för så kallade solo- och mikroföretag, det vill säga företag som sysselsätter upp till tio personer. Prioritet i projekten ska dock ges små och medelstora företag. För ytterligare information kring definitionen av små och medelstora företag hänvisas till Europaparlamentets och Rådets förordning 1303/2013. Regionens utmaningar/nationella utmaningar Av det nationella Socialfondsprogrammet framgår att investeringar i utbildning och kompetensutveckling är avgörande för framtida konkurrenskraft och välfärd. Utgångspunkten är både individens och arbetsmarknadens behov av och möjligheter till utveckling. Kompetensutveckling inom små och medelstora företag lyfts som ett särskilt betydelsefullt område att stödja. Relevant kompetens leder till att individens ställning stärks på arbetsmarknaden. Sverige har redan nu ett högt deltagande i utbildning och livslångt lärande. Emellertid visar en undersökning av OECD att en relativt stor del av befolkningen i arbetsför ålder uppvisar en låg nivå inom vissa grundläggande färdigheter. Detta visar på vikten av kompetensutveckling för sysselsatta, i syfte att höja den grundläggande kunskapsnivån samt rusta individer för ett föränderligt arbetsliv. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling 2

Beslutsdatum Diarienummer 2015/00068 Av den regionala handlingsplanen för region Västsverige framgår att såväl globalisering som teknisk utveckling påverkar arbetsmarknaden. Detta förväntas fortgå och därmed skapa ett starkt förändringstryck på en betydande del av företagen verksamma i vår region. Det är därmed nödvändigt att såväl individer som verksamheter kontinuerligt kan anpassa sig till nya krav. Strategisk kompetensutveckling är en komponent som kan bidra till att stärka såväl individers ställning på arbetsmarknaden som verksamheter i sig. Den regionala handlingsplanen för Västsverige betonar vikten av att särskilt små och medelstora företag arbetar strategiskt med sin kompetensförsörjning för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga. För ytterligare bakgrundsbeskrivning hänvisas till den regionala handlingsplanen för Västsverige, avsnitt 2.1 Utvecklingsbehov Möta omställningsbehov på arbetsmarknaden. Utlysningen små och medelstora företag är kopplad till mål 1.1 i det nationella Socialfondsprogrammet, och därmed till investeringsprioritering 10.3, Stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utvecklingsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens. Förväntade resultat och effekter av projekten I aktuell utlysning efterfrågas projekt som samlar ett ansenligt antal deltagande små och medelstora företag och som verkar över ett större geografiskt område i Västsverige, exempelvis omfattande en eller flera av Västsveriges delregioner (Fyrbodal, Göteborgsregionen, Halland, Sjuhärad och Skaraborg). Projekten ska bedrivas av en organisation som har såväl administrativ kapacitet som vana och erfarenhet av att hantera och tillvarata de resultat och effekter som uppstår som en följd av insatserna. Projektens inriktning ska svara mot behoven och inriktningarna i de regionala utvecklingsstrategierna för Västra Götaland respektive Halland, vilket ska framgå av ansökan. Prioritet kommer att ges till projekt som säkrar ett regionalt lärande och spridning av resultat och effekter. Projekt kan dessutom omfatta kvinnor och män i de grupper som är prioriterade i programområde 2 i syfte att även de, genom att delta i kompetensutvecklingen, ökar förutsättningarna för tillgång till relevanta kunskaper, arbetslivserfarenhet, referenser och arbetsrelevanta nätverk. Samtidigt kan dessa insatser underlätta för deltagande små och medelstora företag att få tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. Prioritet kommer därför att ges till bransch- och partsgemensamma initiativ som genom kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen, även breddar vägarna in på arbetsmarknaden för personer som saknar relevant yrkeserfarenhet och som hör till de prioriterade grupperna. (Stöd till sådana kompetensutvecklingsinsatser kan, med hänsyn till EU:s statsstödsregler, enbart avse initiativ som riktar sig till personer som inte redan omfattas av det ekonomiska stödet för yrkesintroduktionsanställningar.) Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling 3

Beslutsdatum Diarienummer 2015/00068 Projekt inom utlysningen små och medelstora företag ska resultera i att kvinnor och män står bättre rustade inför arbetslivets utveckling och framtida omställningar. Som en följd av detta stärks också de deltagande företagen. Detta ska uppnås genom både kompetensutveckling för anställda i företagen samt genom upprättandet av långsiktiga planer för de deltagande företagens strategiska kompetensförsörjning. Förväntade resultat av projekten är: - Projekten ska bidra till att kvinnor och män från deltagande små och medelstora företag stärker sin ställning på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. - Projekten ska bidra till att deltagande små och medelstora företags behov av arbetskraft och kompetens tillgodoses genom kompetensutvecklingsinsatserna. - Projekten ska bidra till att deltagande företag utvecklar sin förmåga att arbeta med strategisk kompetensförsörjning och breddad rekrytering. Projekten inom denna utlysning ska vidare ange mål för antal deltagare samt även säkerställa att en jämställd fördelning av medel och insatser mellan kvinnor och män görs. Projekten ska även presentera en plan för hur deltagande aktörer ska bredda sin rekryteringsbas, i syfte att i förlängningen skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. Denna plan ska utgå från deltagande företags framtida rekryteringsbehov och vara förankrade hos dessa. Projekt som syftar till att bryta könsstereotypa mönster kommer att prioriteras. Samtliga uppsatta mål kommer att följas upp av Svenska ESF-rådet under projekttidens gång genom såväl fysiska besök som genom skriftlig rapportering, i syfte att stötta projekten att uppnå de resultat och de effekter som angetts i ansökan. Principer för lika möjligheter - integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering Hållbar utveckling genom horisontella principer De horisontella principerna om lika möjligheter och icke-diskriminering, tillgänglighet och jämställdhet har en dubbel funktion. Dels ska de bidra till en breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och främjandeaktörer, dels fungerar de som krav på genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling 4