Förslag till sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborgs Stad enligt bilaga 1 godkänns.

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0806/15 Repronummer 147/15 Kommunikationsavdelningen Internationella avdelningen Petra Senthén Telefon E-post: Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling inom ramen för operativt program för regionalfonden i Västsverige Förslag till beslut I Kommunstyrelsen: Förslag till sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborgs Stad enligt bilaga 1 godkänns. Sammanfattning Göteborgs stad är ansvarig för att ta fram en sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling (hädanefter kallat Planen) enligt operativt program för regionalfonden i Västsverige (hädanefter kallat Programmet). Planen gäller för programperioden fram till år 2020 och kan revideras under tiden. Genomförandet av Planen ska vara till nytta för små och medelstora företag samt bidra till sysselsättning och tillväxt. Planen ska vägleda dels Tillväxtverket vid utlysning av programmedel och beredning av projekt, dels Göteborgs Stad vid samråd med Tillväxtverket och vid förberedelser och genomförande av projekt. Planen anger samverkanssektorer, samarbetsparter, samarbetsområden samt indikativa projekt kopplade till Programmets tre programprioriteringar av samverkan inom forskning och innovation, företagsstöd samt innovation för en koldioxidsnål ekonomi. Tongivande är sista prioriteringen. Enligt Europakommissionen är Planen en form av investeringsplan, som integrerar olika styrdokument t ex. Europa 2020-strategin, regionalt tillväxtprogram och stadens klimatstrategiska program. Basen är EU:s nya verktyg integrerade territoriella investeringar (ITI). I Västsverige innebär det att ca 25 miljoner kronor ur Programmet ska finansiera indikerade insatser för hållbar stadsutveckling i Göteborg med betoning på insatser för en koldioxidsnål ekonomi. Detta ska matchas med ca 37 miljoner kronor inom stadens ordinarie budgetramar 2016 och framåt. Inom givna budgetramar ansvarar sedan berörd nämnd och styrelse för insats och projekt enligt Planen. ITI underlättar dessutom synergier med t ex. socialfond (arbetsmarknadsinsatser och kompetensutveckling) och Horisont 2020 (forsknings- och innovationssamarbeten inklusive Smart Cities). 1 (6)

2 Ekonomiska konsekvenser ITI i Västsverige innebär att fem procent av regionalfondens totalt cirka 500 miljoner kronor avsätts för stadsutvecklande insatser i Göteborg, främst avseende innovation för en koldioxid snål ekonomi. Det innebär att de insatser, som Planen indikerar, täcks till 40 procent av regionalfonden. Stadens kostnader för insatserna minskar därmed i motsvarande mån och utgör endast 60 procent av budgeterad kostnad (medfinansiering). Alternativt kan ordinarie budget utökas med 40 procent EU-finansiering, för att mer än ursprungligen planerat ska kunna genomföras. Beslutet om Planen innebär att staden har ett åtagande att säkerställa medfinansiering enligt Planen. Enskild nämnd och styrelse beslutar om medfinansiering av insats och projekt enligt den antagna Planen. Även samverkansparter kan bidra till medfinansiering. Medfinansieringen ska fördelas över flera år. Tabellen nedan visar ungefärlig fördelning mellan finansiellt EU-stöd och egen medfinansiering per insatsområden och indikativa insatser och projekt. Av tabellen framgår också totala belopp för respektive insatsområde samt tidsplan. Beloppen är avrundade. Tabellen anger beloppen i Euro, vilket överensstämmer med Programmet. Totalbelopp anges också i miljoner kronor. (Antag: 1 Euro = 9,2 SEK) Insatsområde Medfinansiering (60 %) Regionalfondens finansiering (40 %) Total finansiering (100 %) Period FoU-samverkan 0,7 miljoner euro 0,5 miljoner euro 1, 2 miljoner euro Små och medelstora företag 0,7 miljoner euro 0,5 miljoner euro 1, 2 miljoner euro Innovation för CO2-snål ekonomi 2,6 miljoner euro 1,7 miljoner euro 4,3 miljoner euro TOTAL 4 miljoner euro 2,7 miljoner euro 6, 7 miljoner euro TOTAL 37 Mkr 24,7 Mkr 62 Mkr Finansiering enligt tabell avses att bli kompletterade med insatser inom socialfondsprogrammet, landsbygdsprogram eller Horisont 2020 (se Bakgrund). Barnperspektivet Planen ska bidra till hållbar stadsutveckling i Göteborg, som har en relativt ung befolkning. I sammanhanget ska hållbar stadsutveckling vara till nytta för målgruppen mindre företag. Insatserna berör i första hand Hisingen och nordöstra Göteborg, där andelen unga är större än i staden i stort. De företagsinriktade insatserna innebär bland annat att entreprenörskap ska stimuleras och uppmuntras särskilt bland unga samt att sysselsättning för unga främjas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (6)

3 Jämställdhetsperspektivet Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett horisontellt kriterium för finansiering ur Programmet och enligt Planen. Samma kriterier för jämställdhet, som har utvecklats och gäller för Programmet och Planen, gäller för socialfondsprogrammet och liknande EUprogram. Programmet och Planen ska bidra till att kvinnor och män har samma förutsättningar att få tillgång till tillväxtresurser i Västsverige. Deras kunskap, kompetens och entreprenörskap ska användas för att öka antalet företag och förbättra matchning. Likadant ska Planen bidra till att innovationsförmågan hos mindre företag förbättras bland annat genom att arbetet blir effektivare om både män och kvinnor deltar i ledning, planering och genomförande. Mångfaldsperspektivet Lika möjligheter och icke-diskriminering är ett horisontellt kriterium för finansiering ur Programmet och enligt Planen. Samma kriterier för lika möjligheter och ickediskriminering, som har utvecklats inom och gäller för Programmet och Planen, gäller för socialfondsprogrammet och liknande EU-program. Utgångspunkten är bland annat att utrikes födda i högre utsträckning startar och driver företag, har högre omsättning i företagen och anställer fler än inrikes födda företagare. En annan utgångspunkt är att utrikes födda bidrar till näringslivets internationalisering genom kontakter, språkkunskaper och kännedom om affärsmöjligheter i sina ursprungsländer. Ytterligare en utgångspunkt för regionalfondsprogrammet är att mindre företag med vilja att öka sin innovationsförmåga kan vinna på att rekrytera bredare och skapa en mindre homogen personalstyrka. Miljöperspektivet Bättre miljö är ett horisontellt kriterium för finansiering ur Programmet och enligt Planen. Samma kriterier för hållbar miljö, som har utvecklats och gäller för Programmet och Planen, gäller för socialfondsprogrammet och liknande EU-program. Programmet och Planen ska främja särskilt mindre företag, som vill ställa om till hållbart företagande och ser det som en konkurrensfördel. Miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher ska främjas och bidra till att knyta ihop stad och land i Göteborg. Planen integrerar stadens mål och strategier såsom lokala miljömål och klimatstrategiskt program. Integrering av mål och strategier ska användas som hävstång för att insatser och projekt enligt Planen ska nå bättre resultat och öka möjligheten till att lösa klimatproblem utifrån stadens specifika förutsättningar. Omvärldsperspektivet Sverige har åtta regionalfondsprogram, varav det västsvenska är ett, se Bakgrund. Det västsvenska Programmet avser främja hållbar stadsutveckling inom samtliga tre insatsområden då Västsverige är en storstadsregion. Urbaniseringens möjligheter och utmaningar framträder som tydligast i Göteborg, Västsveriges största stad. Programmet anger därför att hållbar stadsutveckling avgränsas till Göteborgs stad och att EU:s nya verktyg ITI ska användas i sammanhanget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (6)

4 Göteborgs Stad är inte bara enda stad i Västsverige att använda ITI utan även i hela Sverige. Program Stockholm respektive Skåne-Blekinge prioriterar också hållbar stadsutveckling men utan att tillämpa ITI. I Program Stockholm är Huvudstadsregionens särskilda utmaningar enda insatsområde. Det fördelas på samma tematiska mål och investeringsprioriteringar som det västsvenska Programmet. Centralt är den s.k. Stockholmsmodellen, som ska bidra till ökat samspel och förankring hos Stockholmsregionens aktörer. EU finansieringen motsvarar ca 340 miljoner kronor, vilket är två tredjedelar av det västsvenska Programmet. Programmet Skåne-Blekinge har ungefär samma inriktning som det Västsvenska, men är finansiellt något större. Hållbar stads- och samhällsutveckling är ett av fem prioriterade insatsområden. 18 procent av programmedlen eller ca 100 miljoner kronor avsätts för hållbar stadsutveckling främst i Malmö Stad. I likhet med Göteborg ska Malmö Stad utarbeta en plan för insatserna, men då ITI inte tillämpas, garanteras inte samma direkta inflytande över EU-finansieringen såsom i Göteborg och Västsverige. Det gör att insatsområdet stadsutveckling i Programmet Skåne-Blekinge snarare är konstruerat såsom föregående Program Västsverige, då cirka 90 miljoner kronor ur Programmet finansierade insatsområdet hållbar stadsutveckling i Göteborg. På nationell nivå har Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket sedan 2014 ett regeringsuppdrag att gemensamt upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Utöver att stärka samverkan, samordning, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan aktörer inom olika sektorer och nivåer, ska Plattformen vara processtöd för de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling och ITI. På europeisk nivå har kommissionen introducerat en liknande plattform, Urban Development Network. Målgruppen är europeiska städer som arbetar med stadsutveckling utifrån Europa 2020-strategin och med stöd av EU-finansiering och ITI. Bilaga 1 Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg Bilaga 2 Kortversion ÖP Västsverige Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (6)

5 Ärendet Göteborgs stad är enligt Programmet ansvarig för att ta fram Planen. Efter att kommunstyrelsen har antagit Planen, gör Tillväxtverket i samråd med staden en utlysning avseende hållbar stadsutveckling under juni-augusti. Under förutsättning att beslut fattas senast under mitten av juni 2015 blir projektstart möjlig från och med Ansvar för dessa projekt och insatser åligger berörd nämnd och styrelse inom ramen för tilldelad budget. Planen har utarbetats parallellt med Programmet liksom operativa insatser och projekt. Göteborgs Stad har genom stadsledningskontoret tillsammans med Västra Götalandsregionen och region Halland utarbetat Programmet avseende hållbar stadsutveckling. Det samma gäller för regional handlingsplan för Socialfondsprogrammet. I samråd med Tillväxtverket, som är förvaltande myndighet för Programmet, har Stadsledningskontoret varit ledande för arbetet med att utarbeta Planen. Fortlöpande dialog har förts med Business Region Göteborg, miljöförvaltningen, Social resursförvaltning m fl. Avstämning har gjorts med Johanneberg Science Park och med stadens förvaltningar och bolag, för att förbereda operativa insatser och projekt. Bakgrund Planen är ett komplement till Programmet, som är ett av åtta program för regionalfonden i Sverige. Programmet är framtaget gemensamt av och gäller för Västra Götalandsregionen och region Halland. Det samlande begreppet för Programmet, Socialfondsprogrammet och Landsbygdsprogrammet är strukturfondsprogram. Dessa finansierar genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik, som syftar till att stärka regioner och städer. För denna programperiod sluter Europeiska kommissionen och enskilt medlemsland en s.k. Partnerskapsöverenskommelse om strukturfondsprogrammen. Det är ett nytt angreppssätt för tydlig helhet och effekt av strukturfonderna. Sveriges Partnerskapöverenskommelse, som har fördröjts med ett år, gäller sedan december Planen är en form av investeringsplan för hållbar stadsutveckling i Göteborg och baseras på EU:s nya verktyg integrerade territoriella investeringar (ITI). ITI betonar städers roll för regioners utveckling och innebär att fem procent av regionalfonden avsätts för hållbar stadsutveckling i ett avgränsat territorium såsom en stad eller en stadsregion. Västsveriges Program avsätter ca 25 miljoner kronor för hållbar stadsutveckling i Göteborg. ITI ska också bidra till att integrera mål och strategier på olika nivåer t ex Europa 2020-strategi, regionalt tillväxtprogram och stadens klimatstrategiska program. Dessutom ska ITI underlätta synergier mellan övriga strukturfondsprogram och i viss mån med forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 inklusive EU:s satsningar på Smart Cities. Med synergier avses såväl finansiering som projektresultat. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (6)

6 Stadsledningskontorets övervägande och förslag Stadsledningskontoret bedömer att Planen och verktyget ITI stödjer stadens ambition att arbeta sektorsövergripande och integrerat med hållbar stadsutveckling. Kontoret föreslår att kommunstyrelsen antar Planen, enligt bilaga 1. Efter att kommunstyrelsen har antagit Planen, gör Tillväxtverket i samråd med staden en utlysning avseende hållbar stadsutveckling under juni-augusti. Under förutsättning att beslut fattas senast under mitten av juni 2015 blir projektstart möjlig från och med Ansvar för dessa projekt och insatser åligger berörd nämnd och styrelse inom ramen för tilldelad budget. Ansvarsfördelningen framgår av stadens internationella riktlinjer. Kontinuerlig uppföljning av genomförandet av Planen kommer att göras av dels stadsledningskontoret för stadens räkning, dels Tillväxtverket för Programmets räkning. Stadsledningskontoret Petra Senthén Planeringsledare EU Gunilla Bökmark Internationell chef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (6)

7 GÖTEBORGS STAD Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg Bilaga till operativt program för regionalfonden i Västsverige att samordna med regional handlingsplan för europeiska socialfonden , landsbygdsprogrammet och Horisont 2020

8 2 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala styrdokument och processer... 4 Indikativa projekt med samarbetsområden och samarbetssektorer... 5 Fondsamordning och uppföljning... 6 Beslutsordning... 7

9 3 Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg Bilaga till operativt program för regionalfonden i Västsverige att samordna med regional handlingsplan för europeiska socialfonden, landsbygdsprogrammet och Horisont 2020 Planen som verktyg Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg (hädanefter kallat Planen) är ett komplement till operativt program för regionalfonden i Västsverige (hädanefter kallat Programmet). Programmet ska bidra till sysselsättning och tillväxt. Målgruppen är små och medelstora företag. Programmet har tre prioriteringar som också gäller Planen: samverkan inom forskning och innovation, konkurrenskraftiga små och mindre företag samt innovation för en koldioxid snål ekonomi. Enligt Europakommissionen är Planen en form av investeringsplan, där staden anger ett visst urval av insatser och projekt för hållbar stadsutveckling i Göteborg. De investeringar, som Planen avser, ska integrera och realisera mål och strategier på olika nivåer t ex Europa strategi, regionalt tillväxtprogram i Västra Götalandsregionen och klimatstrategiskt program i Göteborgs Stad. Investeringarna ska gripa över flera näringslivssektorer samtidigt, för att kunna uppnå största möjliga nytta. Fem procent från regionalfonden avsätts för genomförande av Planen i Göteborg och ska kompletteras av finansiering ur stadens ordinarie budget och eventuella samarbetsparter (se Programmet). Stadens samverkan med akademi, näringsliv, social ekonomi och övrig offentlig verksamhet är ett centralt inslag i Planen. Planen beskriver den konkreta användningen av integrerade territoriella investeringar (ITI). Det är ett nytt verktyg, som EU introducerar för att genomföra sammanhållningspolitiken och för att fördela strukturfonderna. Genom att ITI bara kan användas av städer markerar EU tydligare än tidigare att sammanhållningspolitiken och strukturfonderna syftar till att stärka såväl regioner som städer. Sammanhållningspolitiken är en betydande del av svensk regional tillväxtpolitik. Verktyget ITI är direkt knuten till regionalfonden samtidigt som det ska underlätta synergier med investeringar i arbetsmarknadsåtgärder och kompetensutvecklingsinsatser genom socialfonden. Synergier med närliggande EU-program såsom Landsbygdsprogrammet och Horisont 2020 underlättas också. I Sverige används ITI endast av Göteborgs Stad och Västsverige, men i Europa används det av flera EU-länder. Kommissionen och nationella myndigheter följer fortlöpande genomförandet av ITI och utvärderar effekterna på städers och regioners tillväxt och sysselsättning. Bland annat har en Plattform för hållbar stadsutveckling startats i Sverige. Den ska bidra till helhetslösningar och fondsamordning, men också kunskapsuppbyggnad.

10 4 Framtagande av Planen Göteborgs Stad genom stadsledningskontoret har medverkat i framtagandet av de delar av Programmet liksom regional handlingsplan för Socialfondsprogrammet, som handlar om hållbar stadsutveckling. Parallellt har staden utformat Planen i samråd med Tillväxtverket, som är förvaltande myndighet för Programmet. 1 Dialog inom Göteborgs Stad om Planen har förts fortlöpande med främst Business Region Göteborg, miljöförvaltningen, social resursförvaltning och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Avstämningar har även gjorts med Johanneberg Science Park, vars uppdrag överensstämmer väl med Planens intentioner. Stadens EU-nätverk har regelbundet informerats. Samarbetsparter Allt sedan Sverige blev medlem i EU har Göteborgs Stad tagit tillvara möjligheterna med medlemskapet och aktivt arbetat med hållbar stadsutveckling i ett europeiskt sammanhang. EU-arbetet har skapat mervärden för staden såsom förstärkt kompetens och utökat kontaktnät. Lokal förankring till stor del utifrån stadens geografi har varit en bärande princip. Samtidigt har interna strukturer och externa samarbeten för stadens EU-arbete utvecklats. Exempel på detta är tidigare sekretariat för EU-programmet Urban förlagt till Göteborgs Stad, samt strategi för stadens strukturfondsarbete under perioden föranlett av föregående regionalfondsprogram med ett specifikt insatsområde för hållbar stadsutveckling i Göteborg. Etableringen av Göteborgs EU-kontor i Bryssel genom samma strategi har också bidragit till utveckling av stadens strukturfondsarbete. Kontoret har idag ett formaliserat samarbete med Chalmers tekniska högskola och Johanneberg respektive Lindholmen Science Park. Därutöver har staden formellt kommit överens med kommunalförbundet GR om samverkan i EU-relaterade frågor. Vidare har stadens formaliserade samarbeten med fastighetsägare, företagarföreningar och social ekonomi fungerat som plattformar för stadens strukturfondsarbete för hållbar stadsutveckling. Att det nuvarande Programmet erbjuder förstärkt stöd åt transnationellt samarbete ska tas tillvara. Stadens redan etablerade kontakter i och utanför Europa samt Mistra Urban Futures 2 kan därigenom användas och vidareutvecklas. Genom samarbete kan resultat uppnås, som annars inte hade varit möjliga. Lokala styrdokument och processer Samarbeten enligt Plan ska utöver de styrdokument, som framgår av Programmet, utgå från följande lokala styrdokument och långsiktiga processer beslutade av Göteborgs kommunfullmäktige. Stadens budget med prioriterade mål och åtgärder är överordnad alla andra styrdokument Klimatstrategiskt program med mål och strategier för en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser visar vägen för insatser som främjar innovationer för en koldioxidsnål ekonomi 3 Miljöprogrammet är en handlingsplan med åtgärder för att bidra till att nå lokala miljömål 1 Artikel 7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/ Mistra Urban Futures utgrs av Centrum för hållbar stadsutveckling i Göteborg och samverkansplattformar i Kapstaden, Kisumu och Manchester. 3 Insatser enligt Planen kan även ha stöd i och bidra till uppfyllelse av stadens trafikstrategi.

11 5 Samordnad process för social hållbarhet samt rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg med åtgärdsförslag fokuserade på bland annat hållbara miljöer och samhällen knyter samman regionalfondsinsatser och socialfondsinsatser för hållbar stadsutveckling Vision Älvstaden med de tre huvudstrategierna hela staden, möta vatten och stärka kärnan tar ett helhetsgrepp om förvandlingen av ett stort område i stadens centrum till en levande och attraktiv innerstad Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samarbete mellan Göteborgs Stad och social ekonomi är vägledande särskilt för insatser för mindre företag Göteborg 2021 beskriver planering och genomförande av stadens 400 års jubileum, vilket insatser enligt Planen kan knytas till Göteborgs Stads policy och riktlinjer för internationellt samarbete anger arbetssätt och ansvarsfördelning avseende EU-projektarbete inom staden Projekt med samarbetsområden och samarbetssektorer Nedan följer en meny med urvalet av insatser och projekt för hållbar stadsutveckling inom Programmet. Projektidéerna indikerar också samarbetsområden och sektorer samt i vilken mån fond- och programsamordning i olika former kan aktualiseras. Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation Stadens pågående arbete med att ta fram ett strukturerat och systematiskt sätt för att arbeta med forskning och innovation ska ytterligare stärkas. Arbetet tar bland annat utgångspunkt i det Vinnova-finansierade projektet Innovation i stadsmiljö Älvstaden som testarena ( ) liksom stadens EU-projekt för hållbar stadsutveckling delfinansierade av föregående regionalfondsprogram och EU:s ramprogram för forskning ( och ). Stadens innovationskraft kan med fördel inriktas på SMART Cities, hållbara stadsdelar och livsstilar samt e-demokrati. Demonstrationsmiljöer, som testar och visar teknikutveckling som främjar delaktighet i samhället, näringslivet och arbetslivet, placeras i första hand i det offentliga rummet på Hisingen och i nordöstra Göteborg. Demonstrationsmiljöerna ska också konkret visa hur samhällets olika sektorer samverkar för att möta stadens utmaningar och utveckla regionens näringsliv. Erfarenheter och resultat ska spridas till hela staden och särskilt till geografin Hisingen. Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med städer i Sverige och andra länder är också angeläget (se Samarbetsparter). 2. Insatsområde 2 Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Business Centers, som etablerades genom föregående regionalfondsprogram, ska vidareutvecklas bland annat i samarbete mellan organisationer från olika samhällssektorer. Framväxten av sociala företag ska stödjas. Entreprenörskap ska stimuleras och uppmuntras särskilt bland unga. Business Centres ska inriktas både på att ta tillvara nya affärsidéer och att vägleda befintliga företag så att fler kan överleva och växa. Stöd till mindre företag ska kunna erbjudas på flera språk än svenska. För god tillgänglighet kan Business Centers vara antingen fasta eller mobila. Verksamheten inom Business centers ska vidareutvecklas för ökat fokus på gröna näringar, miljöanpassad affärsutveckling och socialt företagande. Mervärden av transnationellt samarbete ska tas tillvara. Projekt inom insatsområde 2 ska samordnas med projekt inom insatsområde 3 liksom med relevanta projekt delfinansierade av socialfonden och landsbygdsprogrammet. Erfarenheter och resultat ska spridas till hela staden och särskilt

12 6 till geografin Hisingen. Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med städer i Sverige och andra länder är också angeläget (se Samarbetsparter). Insatsområde 3 Innovation för en koldioxidsnål ekonomi Ett utvecklingsnav med kompletterande testbäddar för ekonomisk, ekologisk och koldioxidsnål innovation ska utvecklas i nordöstra Göteborg. Samverkan mellan medborgare, näringsliv, idéburen sektor, offentliga aktörer samt utbildningsinstitutioner, universitet och högskolor ska stärka den gemensamma förmågan att ta fram och tillämpa koldioxidsnåla produkter, tjänster och lösningar för hållbar stadsutveckling bland annat för att förbättra den inomregionala balansen i staden och sambandet mellan stad och land. Invånares intresse, kompetens och erfarenheter av gröna näringar och affärsutveckling ska tas tillvara. Entreprenörskap och innovationsförmåga särskilt bland unga ska uppmärksammas och stärkas. Cirkulära principer, samutnyttjande, kretsloppstänkande ska vara vägledande. Hållbara stadsdelar och hållbar stad ska vara centrala utgångspunkter för insatserna. Insatsern ska så långt möjligt bygga vidare på resultat och idéer från föregående insatser t ex regionalfondsprojektet Utveckling Nordost med rapporten Stadslandet. Aktiviteter ska inkludera utbildnings- och forskningssamverkan som kan bidra till innovativa mervärden för regionalfondsarbetet till exempel genom Mistra Urban Futures Centrum för hållbar stadsutveckling i Göteborg. Mervärden av transnationellt samarbete ska tas tillvara. Urvalet av aktiviteter ska följa stadens klimatprogram. Aktiviteter ska genomföras i nära samverkan mellan samtliga insatsområden och med insatser inom europeiska socialfonden och landsbygdsprogrammet. Erfarenheter och resultat ska spridas till hela staden och särskilt till geografin Hisingen. Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte med städer i Sverige och andra länder är också angeläget (se Samarbetsparter). Illustrationen nedan visar samband mellan insatsområde 2 och 3. Sektorsövergripande integrerade insatser Hållbar stadsutveckling Behov, utmaningar Fler gröna innovationer och mer grön och koldioxidsnål affärsutveckling Förbättrat affärsmannaskap, ökad lönsamhet, konkurrenskraft, överlevnadsgrad Ökad sysselsättning, fler arbetsplatser, Minskad segregation, Ökad inomregional balans Forskning och Innovation: ny kunskap, nya arbetssätt och metoder Stadslandet Business Centers Social innovation GU, Chalmers Mistra Urban Futures, m f l Fondsamordning och uppföljning Varje EU-program har sin specifika roll i arbetet med att bidra till hållbar regional sammanhållning och stadsutveckling i Europa. För att underlätta samordning och avgränsning mellan insatser för hållbar stadsutveckling inom ramen för Programmet jämte

13 7 socialfondsprogram, landsbygdsprogram och forskningsprogram (Horisont 2020) bildas en fondsamordningsgrupp inom Göteborgs Stad. Fondsamordningsgruppen leds och kallas samman av stadsledningskontoret enligt stadens riktlinjer för internationellt samarbete. Gruppen stödjer föreskriven dialog med Tillväxtverket om Planen och dess genomförande. Kontinuerlig uppföljning av genomförandet av Planen kommer att göras dels av stadsledningskontoret för stadens räkning, dels av Tillväxtverket för Programmets räkning. Beslutsordning Kommunstyrelsen antar Planen för att gälla hela programperioden fram till år Staden underrättar Tillväxtverket och strukturfondspartnerskapets sekretariat direkt när Planen har antagits. Möjlighet finns att under hand revidera Planen. Planering och genomförande av respektive insats och projekt enligt Planen åligger berörd nämnd och styrelse. Denna beslutsordning och ansvarsfördelning följer av policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad. Beslutsordning och ansvarsfördelning i övrigt framgår av Programmet.

14 Operativt program inom målet investering för sysselsättning och tillväxt Västsverige förkortad version 1 (14)

15 Programmets syfte och inriktning Programmet för europeiska regionala utvecklingsfonden i Västsverige ska bidra till att uppfylla unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och till att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Den övergripande målsättningen för Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning är: att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag 1 och aktiviteter och resultat inom programmet ska riktas mot små och medelstora företag. Programmet består av tre insatsområden: 1. Samverkan inom forskning och innovation 2. Konkurrenskraftiga små och medelstora företag 3. Innovation för en koldioxidsnål ekonomi För respektive insatsområde finns ett tematiskt mål, investeringsprioriteringar och specifika mål. Tematiska mål och investeringsprioriteringar är formulerade av Europeiska kommissionen och de är utvalda av Västra Götalandsregionen och Region Halland, som sedan formulerat specifika mål. Programmet främjar hållbar stadsutveckling genom integrerade insatser i samtliga insatsområden. Under perioden investerar Europeiska regionala utvecklingsfonden 450 miljoner kronor för tillväxt och sysselsättning i Västsverige. Programmet omfattar Hallands och Västra Götalands län. Till insatsområde 1, samverkan inom forskning och innovation, avsätts 43 procent av EU-medlen. 38 procent av medlen är avsatta till insatsområde 2, konkurrenskraftiga små och medelstora företag, och 14 procent går till det tredje insatsområdet, innovation för en koldioxidsnål ekonomi. Minst fem procent av medlen i programmet ska gå till hållbar stadsutveckling. Under programperioden kommer förvaltande myndighet, Tillväxtverket, ha utlysningsomgångar med olika inriktningar. Under dessa kommer det vara möjligt att söka medel ur programmet. Det Västsvenska programmet kan finansiera max 40 % av en insats. Resterande medel kan komma från både offentlig och privat sektor. Detta dokument är en kortversion av det Västsvenska programmet, med fokus på insatsområden, resultat som programmet ska arbeta för och indikatorer för uppföljning. I det operationella programmet som helhet finns ytterligare information, såsom bakgrundsanalys, exempelaktiviteter, kopplingar till partnerskapsöverenskommelsen och resultatram. Programmet hittar du på eu.tillvaxtverket.se. För frågor, kontakta Tillväxtverkets kontor i Göteborg. 1 Små och medelstora företag är företag som sysselsätter färre än 250 personer och har en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro. 2 (14)

16 Programmets utgångspunkter Genom det regionala utvecklingsansvaret ska Västra Götalandsregionen och Region Halland bidra till en hållbar tillväxt och utveckling i respektive län. Begreppet hållbar tillväxt och utveckling innebär i detta sammanhang en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Utgångspunkten är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden är ömsesidigt beroende av varandra och att dessa behöver utvecklas i takt för en god samhällsutveckling. Hållbar tillväxt och utveckling, utifrån de tre dimensionerna, är utgångspunkten för de regionala utvecklingsstrategier som Västra Götalandsregionen och Region Halland utarbetar för respektive län. Ur ett regionalt perspektiv är det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige ett av flera verktyg för att genomföra de regionala utvecklingsstrategierna. Programmen är också ett av flera verktyg för att genomföra Europa 2020-strategin. I Europa strategin används begreppen smart, hållbar och inkluderande tillväxt, vilka relaterar till de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna som ligger på regionerna och den regionala tillväxtpolitiken att hantera. Mer specifikt avses: Smart tillväxt syftar till en ekonomisk utveckling som baseras på kunskap och innovation, Hållbar tillväxt innebär en resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig ekonomi, Inkluderande tillväxt avser en hög sysselsättning med en social och territoriell sammanhållning. 3 (14)

17 Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation Västsverige hör till de europeiska regioner som har högst FoU-utgifter som andel av bruttoregionalprodukten, BRP. FoU-verksamheterna är dock koncentrerade till storföretag och starka forskningsmiljöer. Tittar man däremot på små och medelstora företag i Västsverige så visar SCB:s FoU-statistik och Community Innovation Survey på en låg FoU-intensitet samt på att en lägre andel av företagen i Västsverige samverkar med andra parter än i många andra regioner i Sverige. I den socioekonomiska analysen för Västsverige konstateras att många västsvenska små och medelstora företag saknar egna resurser för innovation. Detta är ett hot mot Västsveriges långsiktiga konkurrenskraft. Investeringsprioritering: Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Specifikt mål: Stärkt samverkan inom forskning och innovation i regionala styrkeområden Forsknings- och innovationssamverkan Genomförda aktiviteter ska resultera i att forsknings- och innovationsmiljöer i regionala styrkeområden utvecklar sin förmåga att främja samverkan mellan små och medelstora företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig sektor. Samverkan ska bidra till mer effektiva utvecklings- och innovationsprocesser som ökar den kommersiella avkastningen på FoI-investeringar. Aktiviteterna ska även bidra till att fler små och medelstora företag deltar i utvecklings- och innovationsprocesser, ökar sina FoI-investeringar och kan nyttiggöra resultat från Horisont 2020-projekt. Förväntat resultat för hållbar stadsutveckling: Samverkan mellan offentlig sektor, näringslivet och olika discipliner inom universitet, högskolor och forskningsinstitut ska resultera i stärkt kapacitet och kompetens för att ta fram nya helhetslösningar som främjar en hållbar stadsutveckling. Test- och demonstrationsmiljöer Genomförda aktiviteter ska resultera i nya och utvecklade test- och demonstrationsmiljöer i regionala styrkeområden som möjliggör att produkter, tjänster, processer och lösningar snabbare tillämpas och/eller kommersialiseras. Vidare förväntas aktiviteterna bidra till att fler företag ökar sina FoI-investeringar genom ökad medverkan i FoI-processer. Förväntat resultat för hållbar stadsutveckling: Genomfördaaktiviteter ska stärka stadens samlade förmåga att ställa om till ett hållbart samhälle utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. 4 (14)

18 Innovationsupphandling Genomförda aktiviteter ska resultera i att offentlig sektor ökar sin kunskap och förmåga att genomföra innovationsupphandlingar som ett integrerat verktyg i innovationsarbetet inom regionala styrkeområden. En ökad förmåga om hur innovationsupphandling kan användas ska också resultera i att fler företag i Västsverige ökar sina FoI-investeringar. Positionering av forsknings- och innovationsmiljöer Genomförda aktiviteter ska resultera i nya eller reviderade strategiska inriktningar som stärker forsknings- och innovationsmiljöers attraktionskraft i regionala styrkeområden samt stärker dess internationella profil och förmåga att nå nya marknader. Ökad attraktionskraft förväntas resultera i att miljöerna lockar till sig internationell kompetens, kapital och samarbetspartners. Genomförda aktiviteter ska också stimulera internationella allianser mellan västsvenska och internationella forsknings- och innovationsmiljöer. Vidare ska fler företag och forsknings- och innovationsaktörer i Västsverige delta i nationella och europeiska forsknings- och innovationsprogram och därmed bidra till att öka FoI-investeringarna i Västsverige. Resultatindikator Mätenhet Utgångsvärde Utgångsår Målvärde (2023) Datakälla Rapporterings frekvens Företagens utgifter för egen FoUverksamhet, anställda Andel företag ( anställda) som samarbetar i sin innovationsverksamhet MSEK 2, ,40 Statistiska centralbyrån, rapporten "Regional innovationsstatistik i Sverige" Procent 40, ,00 Statistiska centralbyrån, rapporten "Regional innovationsstatistik i Sverige" Vartannat år Vartannat år Aktivitetsindikator Mätenhet Målvärde (2023) Totalt Datakälla Rapporterings frekvens Produktiv investering: Antal företag som får stöd Forskning, innovation: Antal företag som samarbetar med forskningsinstitutioner Företag Företag Förvaltande myndighets Förvaltande myndighets Forskning, innovation: Antal företag som får stöd för att introducera för marknaden nya produkter Antal samarbetande organisationer från olika samhällssektorer Företag Antal Förvaltande myndighets Förvaltande myndighets 5 (14)

19 Följande urvalsprinciper ligger till grund för bedömning av projekt: Projekt ska involvera forskningsaktörer, näringsliv och offentlig aktörer och stärka samverkan inom regionala styrkeområden med internationell tillväxtpotential. Projekt ska öka samverkan mellan forsknings- och innovationsmiljöer inom och över regionala och nationella gränser. Projekt ska vara strategiskt förankrade hos samtliga projektparter och visa på ett tydligt engagemang från medverkande aktörer. Projekt ska beakta hur de horisontella kriterierna integreras i projektverksamheten som verktyg för ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag. Projekt för hållbar stadsutveckling ska utgå ifrån den sektorsövergripande integrerade planen. Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägare och förankring hos samarbetsparter. Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas. Projekt ska ha ett tydligt utvecklingsperspektiv och vara avgränsat från ordinarie verksamhet. Koppling till EU:s strategi för Östersjöregionen. 6 (14)

20 Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för sysselsättning, förnyelse och diversifiering av näringslivet. Strukturomvandlingen de senaste årtiondena har inneburit en förskjutning av sysselsättningen från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. I den socioekonomiska analysen dras slutsatsen att industrin i Västsverige, genom en hög produktivitetstillväxt och genom att skapa arbetstillfällen i tjänstesektorn, fortfarande har en avgörande roll för sysselsättningen. För en bred arbetsmarknad behövs kunskapsintensiva små och medelstora företag inom alla sektorer, inte minst för att minska sårbarheten vid lågkonjunkturer. Investeringsprioritering 1: Att främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inklusive genom företagskuvöser Specifikt mål: Fler nya innovativa företag. Identifiera och utveckla affärsidéer Genomförda aktiviteter ska resultera i fler nya innovativa företag i Västsverige. Detta genom förbättrade strukturer för att identifiera och ta tillvara nya affärsidéer med tillväxtpotential som kortar vägen till marknad. Stödsystemet ska bli mer kompetent och anpassningsbart utifrån entreprenörens, företagsidéns eller företagsformens specifika förutsättningar. Förväntat resultat för hållbar stadsutveckling: Genomförda aktiviteter som främjar hållbar stadsutveckling ska resultera i fler i arbete och minskade sociala skillnader i Göteborg. Resultatindikator Mätenhet Utgångsvärde Utgångsår Målvärde (2023) Datakälla Rapporterings frekvens Antal SMF per invånare Antal företag med anställda per inv år 176, ,00 Statistiska centralbyrån, Företagens ekonomi Vartannat år Omsättning i SMF Nettoomsättning, MSEK Statistiska centralbyrån, Företagens ekonomi Vartannat år 7 (14)

21 Aktivitetsindikator Mätenhet Målvärde (2023) Totalt Datakälla Rapporterings frekvens Produktiv investering: Antal företag som får stöd Företag Förvaltande myndighets Produktiv investering: Antal nya företag som får stöd Produktiv investering: Sysselsättningsökning i företag som får stöd Företag Heltidsekvivalenter Förvaltande myndighets Förvaltande myndighets Antal samarbetande organisationer från olika samhällssektorer Antal 5 Förvaltande myndighets Följande urvalsprinciper ligger till grund för bedömning av projekt: Projekt ska bidra till att fler innovativa tillväxtföretag skapas. Projekt ska vara efterfrågestyrt och behovsanpassat utifrån entreprenörens, företagsidéns eller företagsformens specifika förutsättningar Projekt ska vara strategiskt förankrade hos samtliga projektparter och visa på ett tydligt engagemang från medverkande aktörer. Projekt ska beakta hur de horisontella kriterierna integreras i projektverksamheten som ett verktyg för ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag. Projekt för hållbar stadsutveckling ska utgå ifrån den sektorsövergripande integrerade planen. Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägare och förankring hos samarbetsparter. Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas. Projekt ska ha ett tydligt utvecklingsperspektiv och vara avgränsat från ordinarie verksamhet. Koppling till EU:s strategi för Östersjöregionen. Investeringsprioritering 2: Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att satsa på tillväxt på regionala, nationella och internationella marknader och ägna sig åt innovationsprocesser Specifikt mål: Fler innovativa tillväxtföretag Innovations- och marknadsutveckling Aktiviteter ska resultera i stärkta samverkansformer mellan små och medelstora företag och kunskapsleverantörer samt en god tillgång till kapital. Det ska i sin tur ge bättre förutsättningar för små och medelstora företag att utveckla produkter och tjänster, effektiva processer, nya marknader och öka deras FoI-investeringar. Aktiviteter ska även resultera i att små och medelstora företags vilja och förmåga till att vidga sin marknad ökar. 8 (14)

22 Resultatindikator Mätenhet Utgångsvärde Utgångsår Målvärde (2023) Datakälla Andel företag ( anställda) Procent 55, ,00 Statistiska med innovationsverksamhet centralbyrån, (produkt-, process-, rapporten "Regional organisatorisk, marknadsföring) innovationsstatistik i Sverige" Förädlingsvärde i SMF MSEK Statistiska centralbyrån, Företagens ekonomi Rapporterin gs frekvens Vartannat år Vartannat år Antal tillväxtföretag (årlig tillväxttakt (omsättning) med minst 10 % under tre år där företaget hade minst 3 anställda i början av mätperioden) Antal Statistiska centralbyrån, Företagens ekonomi Vartannat år Aktivitetsindikator Mätenhet Målvärde (2023) Datakälla Rapporteringsfrekvens Produktiv investering: Antal företag som får stöd Företag 819 Förvaltande myndighets Produktiv investering: Antal företag som får annat ekonomiskt stöd än bidrag Företag 19 Förvaltande myndighets Produktiv investering: Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt Företag 800 Förvaltande myndighets Produktiv investering: Privata investeringar som matchar offentligt stöd till små och medelstora företag (annat än bidrag) Euro Förvaltande myndighets Produktiv investering: Sysselsättningsökning i företag som får stöd Heltidsekvivalenter Förvaltande myndighets Antal samarbetande organisationer från olika samhällssektorer Antal 5 Förvaltande myndighets Följande urvalsprinciper ligger till grund för bedömning av projekt: Projekt ska bidra till ökad samverkan mellan små och medelstora företag och kunskapsleverantörer Projekt ska ha en tydlig utgångspunkt i näringslivets behov. Projekt ska bidra till utveckling av nya produkter, tjänster, processer samt marknader. Projekt ska vara strategiskt förankrade hos samtliga projektparter och visa på ett tydligt engagemang från medverkande aktörer. 9 (14)

23 Projekt ska beakta hur de horisontella kriterierna integreras i projektverksamheten som ett verktyg för ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag. Projekt för hållbar stadsutveckling ska utgå ifrån den sektorsövergripande integrerade planen. Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägare och förankring hos samarbetsparter. Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas. Projekt ska ha ett tydligt utvecklingsperspektiv och vara avgränsat från ordinarie verksamhet. Koppling till EU:s strategi för Östersjöregionen. 10 (14)

24 Insatsområde 3: Innovation för en koldioxidsnål ekonomi En ökad världsbefolkning och global ekonomisk utveckling ökar konkurrensen om naturresurser. Detta ställer hållbarhetskrav på samhällsplanering, produktion och konsumtion. I partnerskapsanalysen hänvisas till regeringens ambition att Sverige ska vara koldioxidneutralt Beroendet av fossila bränslen behöver minska och kraven på ökad ekonomisk tillväxt och global konkurrenskraft behöver tillgodoses inom ramen för vad som är miljömässigt hållbart. Därför betonar både Västra Götalandsregionen och Region Halland vikten av att arbeta för ett mer hållbart och energismart samhälle, bland annat genom ambitiösa klimatmål och styrkeområden, som använder klimat- och miljöfrågan som drivkraft för att främja innovation och hållbar tillväxt. Investeringsprioritering: Främja forskning och innovation i samt tillämpning av koldioxidsnål teknik Specifikt mål 1: Stärkt samverkan inom forskning och innovation i regionala styrkeområden som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Forsknings- och innovationssamverkan för en mer koldioxidsnål ekonomi Genomförda aktiviteter ska resultera i stärkt samverkan mellan små och medelstora företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig sektor och en utvecklad förmåga att kommersialisera nya produkter, tjänster och lösningar som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Samverkan ska bidra till mer effektiva utvecklingsoch innovationsprocesser som ökar den kommersiella avkastningen på FoI-investeringar för nya produkter, tjänster och lösningar som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Förväntat resultat för hållbar stadsutveckling: Genomförda aktiviteter för hållbar stadsutveckling ska resultera i stärkt förmåga att ta fram och tillämpa koldioxidsnåla produkter, tjänster och lösningar inom det regionala styrkeområdet Hållbar stadsutveckling, bland annat för att förbättra samspelet mellan stad och land. Test- och demonstration för en mer koldioxidsnål ekonomi Genomförda aktiviteter ska resultera i nya och mer tillgängliga test- och demonstrationsmiljöer som involverar företag, forskare och användare och stärker gemensam kunskapsbildning och utvecklings- och innovationsprocesser med syftet att ta fram nya produkter, tjänster och lösningar som bidrar till en koldioxidsnål ekonomi. Aktiviteter ska även resultera i att offentliga verksamheter, exempelvis vård- och omsorg, kollektivtrafik och skola, utvecklar miljöer för test- och demonstation, i syfte att bidra till utvecklingen av mer energisnåla produkter, processer, tjänster och lösningar samt stärka små och medelstora företags konkurrenskraft. Förväntat resultat för hållbar stadsutveckling: Genomförda aktiviteter för hållbar stadsutveckling ska utveckla samverkan mellan stad, näringsliv, invånare och akademi för att hitta nya angreppssätt och utveckla ny kunskap som stärker förmågan att ställa om till en mer koldioxidsnål stad. 11 (14)

25 Innovations- och innovativupphandling för en mer koldioxidsnål ekonomi Genomförda aktiviteter ska resultera i ökad kunskap och förmåga att i offentlig sektor genomföra innovations- och innovativupphandling som ett integrerat verktyg i det regionala tillväxtarbetet i syfte att skynda på utvecklingen av mer energisnåla produkter, processer, tjänster och lösningar och därigenom stärka små och medelstora företags konkurrenskraft. Resultatindikator Mätenhet Utgångsvärde Utgångsår Målvärde (2023) Datakälla Andel företag ( Procent 40, ,00 Statistiska centralbyrån, anställda) som rapporten "Regional samarbetar i sin innovationsstatist ik i innovationsverksamhet Sverige" Rapporterings frekvens Vartannat år Koldioxidutsläpp (exkl. jordbruk samt internationell luftfart och sjöfart Ton/år , Länsstyrelsen, regional utveckling och samverkan i miljömålssystem et (RUS). Vartannat år Aktivitetsindikatorer är gemensamma för båda för båda specifika mål i insatsområde 3, se tabell nedan. Specifikt mål 2: Stärkt förmåga att utveckla och kommersialisera nya produkter, tjänster och lösningar som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Innovations- och marknadsutveckling för en mer koldioxidsnål ekonomi Genomförda aktiviteter ska resultera i ökad samverkan mellan företag och kunskapsleverantörer som ökar förmågan att ta fram nya produkter, tjänster eller lösningar som bidrar till en koldioxidsnål ekonomi. Aktiviteter ska även resultera i att små och medelstora företag ökar sin vilja och förmåga att vidga sin marknad genom att nyttja potentialen i den växande internationella marknaden för koldioxidsnåla produkter, tjänster och lösningar. Koldioxidutsläpp (exkl. jordbruk samt internationell luftfart och sjöfart Mätenhet Utgångsvärde Utgångsår Målvärde (2023) Datakälla Ton/år Länsstyrelsen, regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS). Vartannat år Omsättning i små och medelstora miljöföretag Resultatindikator Rapporteringsfrekvens Nettoomsättning, MSEK Statistiska centralbyrån, Miljöräkenskaper Vartannat år 12 (14)

26 Gemensamma aktivitetsindikatorer för båda specifika mål i insatsområde 3: Aktivitetsindikator Mätenhet Målvärde (2023) Totalt Produktiv investering: Antal företag som får stöd Forskning, innovation: Antal företag som samarbetar med forskningsinstitutioner Företag Företag Datakälla 80 Förvaltande myndighets 80 Förvaltande myndighets Rapporteringsfrekvens Forskning, innovation: Antal företag som får stöd för att introducera för marknaden nya produkter Företag 80 Förvaltande myndighets Antal samarbetande organisationer från olika samhällssektorer Antal 5 Förvaltande myndighets Följande urvalsprinciper ligger till grund för bedömning av projekt: Projekt ska visa hur forskningsaktörer, näringsliv och offentliga aktörer i samverkan bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Projekt ska bidra till utveckling av produkter, tjänster och lösningar som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi genom ökad samverkan mellan små och medelstora företag och kunskapsleverantörer. Projekt ska vara strategiskt förankrade hos samtliga projektparter och visa på ett tydligt engagemang från medverkande aktörer. Projekt ska beakta hur de horisontella kriterierna integreras i projektverksamheten som ett verktyg för ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag. Projekt för hållbar stadsutveckling ska utgå ifrån den sektorsövergripande integrerade planen. Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägare och förankring hos samarbetsparter. Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas. Projekt ska ha ett tydligt utvecklingsperspektiv och vara avgränsat från ordinarie verksamhet. Koppling till EU:s strategi för Östersjöregionen. 13 (14)