Anteckningar från dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 12 september 2017

ch sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Mötesanteckningar brukardialog HSNG 2017-09-12 Mötesanteckningar Förvaltningen har gjort ett urval av anmälningsärenden med särskilt intresse för nämnden. För att ta del av alla anmälningsärenden inför den 17 oktober, se separat fil. 1 (6) Anteckningar från dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 12 september 2017 Tid: 13.00 15.40 Plats: Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20 i Göteborg lokal: don Juan Närvarande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Manijeh Mehdiyar (MP) Eva-Lena Fransson (S) Ida Balog (M) Mariella Olsson (FP) Håkan Lösnitz (SD) Handikapp- och patientföreningar Marianne Fagberg, HSO Göteborg Christer Westberg, HAF Göteborg Ann Svenberg, Aktivitetshusets vänner Siv Tengman, Psoriasisföreningen storgöteborg lokalavdelning Jonas Ohlsson, Aktivitetshusets vänner Ingemar Hermansson, RSMH-Livet Hannes Qvarford, RSMH-Livet/-Näckrosen Herbert Månsson Göteborgs Dövas Förening Runa Zetterman, Neuroförbundet Håkan Högberg, DHR Frida Craft, Synskadades riksförbund Göteborg Ann-Mari Ekberg, Astma- och allergiföreningen i Göteborg Dennis Bokedal, Astma- och Allergiföreningen i Göteborg Ulla Adolfsson, HSO-Göteborg/Autism och Aspergerföreningen, distrikt Göteborg Mona Eriksson, Reumatikerdistriktet i Göteborg Övriga närvarande Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret Petter Wrenne, koncernkontoret Dragan Dobromirovic (S), viceordförande patientnämnden Göteborg, punkt 3 Anne-Kathrin Schneider, sektionschef patientnämndernas kansli, punkt 3 Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

ch sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Mötesanteckningar brukardialog HSNG 2017-09-12 2 (6) Anteckningar från dialogmöte 2017-09-12 1. Presentationsrunda 2. Mål- och inriktning 2018 och Vårdöverenskommelseprocessen 2018 Petter Wrenne, regionutvecklare Vårdöverenskommelseprocessen (VÖK) Mycket av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbete består i att teckna vårdöverenskommelser med utförare. En utförare skulle kunna vara ett sjukhus så som till exempel Sahlgrenska Universitetssjukhuset. På de större sjukhusen så som Sahlgrenska Universitetssjukhuset är fler hälso- och sjukvårdsnämnder med och beställer vård. Inom Göteborg finns det sjukhus som bara berör Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd till exempel Angereds närsjukhus. I processen av att beställa vård arbetar tjänstemännen i dialog med politikerna fram förslag som de sedan presenterar för nämnden att besluta om. För Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer vårdöverenskommelserna upp till beslut i nämnden under oktober månad. Vårdöverenskommelser gäller under ett år. Det finns diskussioner om möjligheten att kunna teckna vårdöverenskommelser under längre tid än ett år. Efter det att en vårdöverenskommelse har slutits mellan nämnden och berört sjukhus eller utförare är det inte så att inget kan göras om det dyker upp oväntade händelser, behov eller satsningar. Då kan nämnden sluta så kallade tilläggsöverenskommelser (TÖK) med utföraren. De pengar som kommer nämnderna till del är skattemedel. Västra Götalandsregionen tar ut så kallad landstingsskatt för att finansiera sin verksamhet. Sjukvården däremot finansieras inte bara av landstingsskatten här finns också statliga medel som kan ingå i finansieringen liksom att kommuner kan samfinansiera vissa delar sjukvården. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd samverkar med de utförare som nämnden beställer vård av. Genom olika dialoger diskuterar politiker och tjänstemän med varandra om verksamheten. Exempel på instanser och utförare som Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd träffar och för dialoger med är Göteborgs kommun, stadsdelsnämnderna, andra hälso- och sjukvårdsnämnder samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen, sjukhus, tandvården, Habilitering & Hälsa och Primärvården. Mer information om beställare utförarmodellen fungerar och hur bland annat hälso- och sjukvårdsnämnderna arbetar finns här: http://www.vgregion.se/halsa-och-vard/sa-styrs-halso-och-sjukvarden/ Mål och inriktningsdokument 2018 Dokumentet är ett politiskt dokument med nämndens mål och inriktning för 2018. Mål- och inriktningsdokumentet utgår från regionfullmäktiges fastställda mål. Nämnden kan sedan lägga till nämndspecifika mål i dokumentet. Den 12 september 2016 organiserade nämnden en workshop för patient- och brukarorganisationerna för att fånga upp inspel och förslag inför arbetet med mål- och inriktning 2018. Mål- och inriktningsdokumentet för 2018 skickas med

ch sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Mötesanteckningar brukardialog HSNG 2017-09-12 3 (6) Anteckningar från dialogmöte 2017-09-12 mötesanteckningarna för detta möte. Värt att nämna är att nämnden också arbetar med andra frågor även om de inte tas upp i mål- och inriktningsdokumentet. Vad som bland annat står med kan nämnas: - Ökade satsningar psykisk ohälsa det är ett prioriterat område för nämnden och Sahlgrenska universitetssjukhuset har fått ett ökat anslag för detta arbete. Nämnden är medveten om att det finns ett ökat behov av satsningar på området. - Kompetensförsörjning inom psykiatri är också en viktig fråga. Det finns ofta pengar att tillgå men det har varit svårt för verksamheterna att utnyttja pengarna då kompetensförsörjningen inte kunnat tillgodoses. - Nämnden kommer att börja finansiera en psykiatriambulans som redan varit i bruk i from av ett projekt under drygt ett år. - Det kommer under 2018 göras en satsning på kronisk sjuka. Målen har aktiviteter knuta till sig. Aktiviteterna handlar bland annat om samverkan mellan olika organ så som till exempel kommun. Det kan vara så att regionen lättare kan genomföra sin uppsökande eller förebyggande verksamhet genom kommunens hjälp. Omställningen av vården Delar av det som tas upp ovan är en del av omställningen av vården. Det handlar bland annat om att vården ska gå mot att vara lättillgänglig och nära samt koncentreras för att höja kvaliteten. Mer om omställningen går att läsa om här: http://www.vgregion.se/nyheter/nyhetslista/bred-politisk-overenskommelse-nu-ska-vardenkomma-narmare-patienterna/ Fråga: har nämnden diskussioner om rätt kompetens på rätt plats då det är många kompetenta människor som lämnar vården? Svar: omställningen är en del av att få rätt kompetens på rätt plats. Det är viktigt att det sker en samverkan mellan den nära vården och mellanvårdsformerna. Det finns ett personalutskott som arbetar mer handfast med personalfrågor. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har inget personalansvar och agerar inte arbetsgivare. Nämnden kan bara lyfta övergripande frågor om bland annat kompetensförsörjning och personal i from av diskussion. Nämnden kan göra detta i olika sammanhang bland annat genom de så kallade presidiedialogerna samt när utförare kommer till nämnden eller när nämnden eller ledamöter i nämnden träffar utförare. 3. Patientnämnderna hur kan de hjälpa till att förbättra vården Anne-Kathrin Schneider, sektionschef vid patientnämndernas kansli och Dragan Dobromirovic (S) vice ordförande patientnämnden i Göteborg Patientnämnderna är underställda regionfullmäktige och regionstyrelsen samt är fem till antalet. De fem patientnämnderna är geografiskt indelade efter de fem hälso- och sjukvårdsnämndernas ansvarsområde. I patientnämndernas uppdrag ingår att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter sam bidra till kvalitetsutvecklingen och en hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. De fem

ch sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Mötesanteckningar brukardialog HSNG 2017-09-12 4 (6) Anteckningar från dialogmöte 2017-09-12 patientnämnderna har ett kansli med 22 tjänstemän anställda som serverar alla patientnämnderna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett befolkningsperspektiv och patientnämnderna har ett verksamhetsperspektiv. Patientnämnderna kan jämföras med revisionen och varje år skriver patientnämndernas kansli tre rapporter om de ärenden som inkommit. När patientnämnderna vänder sig till sjukvården för att söka svar på en anmälares synpunkter vänder sig nämnderna till den som är verksamhetsansvarig på den inrättning som anmälaren har informerat eller lämnat synpunkter om. Patientnämnden ska vara obyråkratiska i sitt bemötande till patienten. Patienten väljer således själv kommunikationsform. Patientnämnden har tystnadsplikt och sekretess men dokumenterar det som framkommer i en avidentifierad text detta görs utifrån en förbättringssynpunkt. Om en anmälare vill att patientnämnden ska ta dennes ärende vidare måste nämnden ha anmälarens samtycke. Patientnämnden kan hjälpa till med hur patienten själv vill framföra sina synpunkter eller hjälpa till att ställa de frågor till vården som patienten vill ställa. Patientnämnderna kan utse och förordna stödpersoner till patienter som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård, lag om rättspsykiatrisk vård eller isoleras enligt smittskyddslagen. Vården har alltså ett ansvar att informera den som är tvångsvårdad att denne har rätt till en stödperson. En stödperson är inte den samma som en god man och har inte insyn i patientens ekonomi eller i den sjukvården som patienten får. Politikerna som sitter i patientnämnderna är ute och besöker verksamheter och föreningar. Patient- och brukarorganisationer är välkomna att bjuda in nämnderna för att till exempel få information om patientnämndernas arbete och funktion. 4. Frågor från tidigare möten, övriga frågor och frågor till nästa möte DHR:s frågor inskickade via Håkan Högberg: 1. Varför prioriterar vuxenhabiliteringen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar före oss med fysiska funktionsnedsättningar? 2. Informationsöverföring: Hur önskar hälsosjukvårdsnämnden att informationsöverföring kring patienter sker mellan slutenvården och primärvården, mellan primärvården och hemsjukvården och mellan slutenvården och hemsjukvården. 3. Vilka krav på utrustning och rum ställer hälso- och sjukvårdsstyrelsen för att uppnå användarhet och tillgänglighet för patienter med nedsatt rörelseförmåga, i sina uppdrag till primärvården. 4. Brister i kompetens och bemötande och förslag på att Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd lägger en beställning på en upplevelse utbildning. 5. Screeningtester för kvinnor, tillgängligheten och kompetensen vid screeningundersökningar. DHR önskar en genomdragning kring hur regionen ser på detta. 6. Formalia för framtida dialog möten av denna sort.

ch sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Mötesanteckningar brukardialog HSNG 2017-09-12 5 (6) Anteckningar från dialogmöte 2017-09-12 Svar: förvaltningen tar med sig frågorna för svar. RSMH-Livet och RSMH-Näckrosens frågor inskickade via Hannes Qvarfordt: 1. Hur har psykiatrins andel (i procent) av den totala sjukvårdsbudgeten utvecklat sig de senaste fem åren inom Sahlgrenska universitetssjukhusets verksamhetsområde? Svar: frågan är vidarebefordrad till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för ett svar. 2. Hur arbetar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd för att inom primär- och specialistpsykiatri tillgodose bestämmelserna i HSL (3a ) och Patientlagen (7 kap., 1 ): När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Svar: Krav- och kvalitetsboken är en handling som det kan det skrivas in krav för att säkra kvaliteten. Regionfullmäktige beslutar om krav- och kvalitetsboken. Vid revidering görs det i dag främst av tjänstemän men i politiken kan också genomföra förändringar i viss utsträckning. Frågor ställda på mötet Fråga: Jämlik vård, vad är det? Socioekonomiskt, funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar, förtydligande? Petter Wrenne regionutvecklare svarar: i begreppet jämlikvård innefattas socioekonomi, funktionsnedsättning, tillgänglighet samt personer med kroniska sjukdomar. Fråga: ljusbehandling på ANS, hur går det med detta? Manijeh Mehdiyar (MP) svarar: nämnden har uppdragit förvaltningen att kartlägga ljusbehandling. Nämndens ambitionen är att tillgång till ljusbehandling ska öka utifrån behov. Fråga: hur går det med smärtvården hur långt har det gått i arbetet? Manijeh Mehdiyar (MP) svarar: idag finns det två smärtcentrum ett på Angereds närsjukhus och ett på Frölunda specialistsjukhus.. I övrigt erbjuds detta också på Kungälvs sjukhus. Fråga: Krav- och kvalitetsboken finns den på nätet? Svar: ja. http://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/uppdrag-och-avtal/vardval-vgprimarvard/krav--och-kvalitetsbok-vg-primarvard/

ch sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Mötesanteckningar brukardialog HSNG 2017-09-12 6 (6) Anteckningar från dialogmöte 2017-09-12 Strukturering av framtida möten Under mötet diskuterades det om en ny strukturering av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds dialogmöte med patient- och brukarföreningarna. Några av de punkter som diskuterades var: Strukturer för inskickande av frågor för svar på mötesdagen. Tillgång till listan över frågor som ställts under mandatperioden samt svar till dessa frågor. Önskemål om fler möten från nuvarande ett per termin till två per termin. Information via Västra Götalandsregionens hemsida om tid och plats för denna typ av dialogmöten samt publicering av mötesanteckningar på hemsida. Skicka ut all information innan mötena så som till exempel powerpoint-presentationer. Mötesanteckningar från mötena ska vara klara och utskickade senast 14 dagar efter det att mötet ägt rum. Information En del av de frågor som tas upp på mötet eller i samband med mötet är frågor som hälso- och sjukvårdsnämnderna inte ansvarar för. Detta innebär att förvaltningen eller nämnden inte kan ge svar direkt. Eftersom detta är ett av få forum för patient- och brukarorganisationerna att ställa sina frågor eller framföra sina synpunkter för en bättre vård kommer Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd samt koncernkontoret ta med sig frågorna till berörda verksamheter eller tjänsteman för att söka svar på de frågor som deltagarna ställer. Det finns med andra ord alltid en poäng med att ställa en fråga. En strukturerad lista över frågor och svar kommer skickas till alla föreningar och förvaltningen ska se till att det blir bättre överlämningar vid byten av tjänster. DHR låter meddela att HSO nästa år kommer driva frågan om specialinriktad vårdcentral som riktar sig till personer med omfattande funktionsnedsättningar. Kommittén för mänskliga rättigheter har tagit fram ett strategidokument där det ingår planer på att förbättra tillgängligheten. Bilagor: Bilaga 1 Mål och inriktningsdokument 2018 Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Bilaga 3 Krav- och kvalitetsboken Vid anteckningarna Anton Holmgren Jonsson, Koncernkontoret

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Mål och inriktning 2018 Fastställd av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 24 augusti 2017 Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 1

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet, en långsiktig vision och grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig, och ges först till de som har störst behov. Denna inriktning syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Arbetet med att förebygga ohälsa ges hög prioritet. Tolv år senare, i maj 2017, antog regionfullmäktige en strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen. Det övergripande målet för hälsooch sjukvården i Västra Götalandsregionen är en god hälsa i befolkningen. Regionen ska erbjuda en jämlik, sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter. För att nå målet krävs en omställning av vården för att bättre möta patienternas behov och skapa mesta möjliga värde av de tillgängliga resurserna. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har antagit detta mål- och inriktningsdokument för 2018, med utgångspunkt i den långsiktiga visionen samt strategin för omställning, och med hänsyn till regionfullmäktiges budget för 2018. I Mål och inriktning 2018 formulerar nämnden uppdrag och aktiviteter som på olika sätt ska leda till att syftet uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året, enligt plan för intern styrning och kontroll. Uppföljningen av utförarverksamheterna sker såväl i skriftlig form som i dialog. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen och ligger till grund för kommande års mål- och inriktningsdokument. Vision Västra Götaland Det goda livet I Vision Västra Götaland Det goda livet finns fyra perspektiv som ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. De fokusområden i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna är En god hälsa, Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården samt Möta behoven hos barn och unga Kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården ökar, och det finns behov av att utveckla nya strategier för att komma till rätta med aktuella problem som tillgänglighetsbrister och bristande samordning. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds ansvar innehåller bland annat beställning till flera sjukhus såsom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus. SU har stor betydelse för invånarnas tillgång till länssjukvård i Göteborgsområdet, men också för hela Västra Götalandsregionens tillgång till riks- och regionsjukvård. Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 2

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Även om hälsan har förbättrats som helhet finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar, oavsett kön. Barn i ekonomiskt och socialt mer utsatta familjer rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Det finns ett tydligt samband mellan inkomstklyftor och skillnader i hälsa. Därför måste arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa ges hög prioritet. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Strategi för omställning av vården Under de senaste åren har Göteborg haft en stark befolkningsutveckling, och fram till år 2023 beräknas antalet invånare öka med ytterligare cirka 80 000. För att möta det ökade behovet av hälso- och sjukvård, måste vården effektiviseras och digitala vårdtjänster utvecklas. För att omhänderta behovet av ökade volymer av öppen specialiserad länssjukvård, har regionfullmäktige dessutom beslutat om en inriktning för närsjukvården i Göteborgsområdet. I inriktningsbeslutet ingår att etablera ett närsjukhus i Frihamnen och ett i Högsbo, som ska ersätta den vård som idag bedrivs vid Capio Lundby Närsjukhus respektive Frölunda Specialistsjukhus. Beslutet innebär också att Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan renodla och utveckla sin roll som ett högspecialiserat sjukhus. Det återstår också att hitta lösningar på hur denna del av vården på ett bättre sätt samverkar med primärvårdsnivån. Den hälso- och sjukvård som bedrivs inom nämndens område håller god medicinsk kvalitet, men brister i tillgänglighet och samordning. Primärvården är inte tillräckligt rustad för att utgöra basen som står för samordning och kontinuitet i vården. Den nära vården behöver förstärkas, så att mer vård kan bedrivas utanför våra stora sjukhus, med bättre tillgänglighet för patienterna och samtidigt mer kostnadseffektivt med bibehållen kvalitet. Omställningen av vården i Västra Götalandsregionen delas in i fyra övergripande områden: - Utveckla den nära vården - Koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet - Utveckla digitala vårdformer och tjänster - Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Prioriterade mål I Västra Götalandsregionens budget för 2018 har regionfullmäktige fastställt tio prioriterade mål inklusive fokusområden, varav fyra berör hälso- och sjukvårdsnämndernas verksamhet: - Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 3

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning - Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde ska förbättras - Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras - Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Utöver dessa har varje nämnd möjlighet att fastställa ett eget mål inklusive fokusområden. För Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd gäller: - Den nära vården ska utvecklas och förbättras Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 4

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Den nära vården ska utvecklas och förbättras (nämndmål) Vård som patienten behöver ofta ska finnas nära, och i den nära vården ingår vård inom primärvården, tandvården eller i patientens hem samt öppen specialiserad vård utanför de stora akutsjukhusen, på specialiserade närsjukvårdscentrum, mindre sjukhus, på distans eller andra öppna vårdformer. 1177 via telefon eller web ska vara den enkla vägen in i vården och kunna erbjuda ett utökat utbud av tjänster. Primärvården ska utgöra basen i den nära vården och kunna ge en effektiv, bred och lättillgänglig sjukvård för de flesta vårdbehoven. Öppettider behöver anpassas till invånarnas behov. Genom sjukvårdsupplysning, utbildning och information om hälsa och egenvård kan invånarna stödjas att öka delaktigheten i sin egen hälsa och egenvård. Här kan olika digitala lösningar utvecklas och implementeras. Hälso- och sjukvården ska utformas så att de organisatoriska och administrativa gränserna minimeras. För att den nära vården ska fungera för hela befolkningen krävs ett nära samarbete mellan Göteborgs Stad, primärvård och sjukhusvård. Det innebär också samverkan och dialog med folkhälsoråd, pensionärsråd och patientföreningar. Särskilt fokus riktas till äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg. Den nära vården ska utvecklas och förbättras (nämndmål) Fokusområden Närsjukvård Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Uppdrag/aktiviteter Angereds Närsjukhus ska fortsätta utvecklas enligt plan Flyktingbarnteamen ska ha resurser för att möta behoven Avancerad sjukvård i hemmet för barn ska införas Analysera behovet av vårdcentraler Det ska finnas minst en familjecentral i varje SDN Beslutad satsning på mobilt team för patienter med diabetes typ 2 ska genomföras Det ökade behovet av uppföljning efter gynekologiska cellförändringar ska tillgodoses Samverkan inom sjukvården mellan region och kommun avseende vårdkedjor för sjuka äldre och långvarigt sjuka ska säkerställas Nya metoder för att nå äldre utan tandvårdskontakt ska utvecklas och prövas på äldreboenden och LSS-boenden Tillgängligheten till sjukvården via telefoni, internet etc för äldre, synoch hörselskadade ska öka Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 5

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Utveckla samarbetet mellan region och kommun avseende vård och omsorg av äldre (s k gränslös vård). Säkerställa att patienter befinner sig på rätt vårdnivå och att beställda vårdplatser finns tillgängliga Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 6

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras (fullmäktigemål) Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Den vård som patienten behöver ofta ska finnas nära. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge mer evidensbaserad psykologisk behandling. Detta behöver utvecklas även inom den specialiserade vården. De regionala utvecklingsplanerna för vuxen- respektive barn- och ungdomspsykiatri som regionfullmäktige fattat beslut om, gäller som styrdokument för specialistpsykiatrin i Västra Götalandsregionen. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras (fullmäktigemål) Fokusområde Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Uppdrag/aktiviteter Halvårsvis uppföljning och rapportering till nämnden av implementeringen av de regionala utvecklingsplanerna för vuxenrespektive barn- och ungdomspsykiatri, för att säkra att planerna genomförs Halvårsvis uppföljning och rapportering av verksamheten vid de två vårdcentraler som tilldelats tilläggsuppdrag att förstärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa i åldrarna 7-18 år Utökning av mottagningen för unga vuxna (MUX) Förbättra mottagandet av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 7

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras (fullmäktigemål) Det långsiktiga målet är at skapa en hölso- och sjukvård som leder till ett ökat värde för patienten och som samtidigt utnyttjar sjukvårdens resurser effektivt. Många patienter och invånare upplever idag brister i tillgänglighet, bemötande och service. Behov av hälso- och sjukvård styrs av invånarnas hälsoläge, men också av vårdens tillgänglighet. Prognosen visar på ökat behov av primärvård och specialiserad öppenvård. Därför är det viktigt att omställningsarbetet fortgår med hög intensitet. Det är viktigt att fortsätta utveckla sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, också för att kunna använda sjukvårdens resurser effektivt. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Det innebär att bland annat Västra Götalandsregionens handlingsplan för mänskliga rättigheter ska genomföras. Västra Götalandsregionen ska även driva på utvecklingen av ett personcentrerat arbetssätt, eftersom högre krav ställs på tillgänglighet, delaktighet och valmöjligheter. En ökad digitalisering i vården är viktig för högre kvalitet, delaktighet och service med patienten i centrum. Att ta till sig ny teknik och nya arbetssätt är en förutsättning för att lyckas med såväl utveckling av nära vård som koncentration av vård. Det är också en helt central förutsättning för att skapa en god arbetsmiljö för regionens medarbetare i en snabbt föränderlig tillvaro. Nya digitala vårdformer och tjänster ska utvecklas, men det är minst lika viktigt att redan framtagna tjänster implementeras. Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 8

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras (fullmäktigemål) Fokusområde Uppfylla vårdgarantin Förstärka primärvården och den nära vården Förbättra akutvårdkedjan Utveckla digitala vårdformer och tjänster Uppdrag/aktiviteter Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdplatser Barnsjukvården ska prioriteras och säkras Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Vårdpersonalens patienttid ska prioriteras Handlingsplanen för mänskliga rättigheter ska genomföras Patienten och anhöriga ska vid behov erbjudas psykosocialt stöd och avlastning Patienten ska kunna boka tid på plats, via telefon och via internet Skriftlig information ska utvecklas och finnas på de vanligaste språken. Kommunikation ska anpassas till mottagarens villkor genom att följa regionstyrelsens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Mottagande, bemötande och service på akuten ska förbättras och väntetiderna ska förkortas Implementera redan framtagna digitala tjänster, som vårdmöten på distans, distansövervakning med sensorteknik samt internetbaserat stöd och behandling. Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 9

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras (fullmäktigemål) Hälso- och sjukvården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs att samarbetet mellan kommun, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg, och personer med allvarliga sjukdomar överlever idag längre. Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 10

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras (fullmäktigemål) Fokusområde Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Minska antalet överbeläggningar Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Den specialiserade vården ska koncentreras Uppdrag/aktiviteter Patientsäkerhetsarbetet ska prioriteras för att minska vårdskador Utförarna ska säkra att patienter förstår orsakerna till medicinering och vikten av att följa ordination Basvolymer ska specificeras tydligare i vårdöverenskommelser, i kombination med rörliga vårdvolymer Den nära vården ska utvecklas, för att öka tillgängligheten samt för att ge Sahlgrenska Universitetssjukhuset möjlighet att utveckla riks- och regionsjukvård Cancersjukvården ska ha resurser för att möta behoven. Exempelvis ska patienter med långvarig cancer garanteras välfungerande vårdkedjor. Standardiserade vårdförlopp för cancer ska implementeras Erbjuda osteoporosbehandling med dropp vid minst en vårdcentral Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 11

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska (fullmäktigemål) Hälsoläget bland befolkningen i Västra Götaland är i huvudsak bra och den förväntade medellivslängden ökar. Färre röker, färre konsumerar alkohol och fetman har inte ökat de senaste åren. Samtidigt är ojämlikheten i hälsa, inte minst bland barn och unga, en av de största utmaningarna. Skillnaderna i hälsa motverkar möjligheten för alla invånare att leva det goda livet, och utgör dessutom ett hinder för integrationsprocessen. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i att möta dessa samhällsutmaningar, likaså samarbetet med civilsamhället och den sociala ekonomin. Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många patienter med cancer och andra allvarliga sjukdomar, men fortfarande finns skillnader som till exempel beror på var man bor eller hur gammal man är. En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, utan endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt liv är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Konsekvenserna för individen av en kronisk sjukdom kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. För att leva ett så fullgott liv som möjligt är också tillgång till hjälpmedel, och hur miljön i övrigt ser ut, viktigt. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12

och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 1 Mål och inriktning Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska (fullmäktigemål) Fokusområde Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Satsning på jämlik hälsa Uppdrag/aktiviteter Samarbetet med civilsamhället (frivilligorganisationer och ideella organisationer) ska öka Hälsofrämjande insatser tillsammans med stadsdelsnämnderna med fokus på grupper med störst behov Att utreda behovet av utökade hälsokontroller för grupper med kort livslängd Deltagandet i hälsokontroller med mammografi och cytologi ska ökas i områden där många uteblir Sjukvården för barn med funktionsvariationer ska samordnas bättre Den upplevda sämre hälsan hos kvinnor med funktionsvariationer ska kartläggas Ökad satsning på kroniska sjukdomsgrupper för att ge ökad livskvalitet Säkerställa att det finns en vårdcentral, centralt placerad i Göteborg, för hemlösa Mål och inriktning 2018, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 13

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Patientnämnden med uppdrag att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet Dragan Dobromirovic vice ordförande patientnämnden Göteborg Anne-Kathrin Schneider, sektionschef

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Patientnämndens uppdrag Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. från 1 jan 2018: Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvård Utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Rapportera iakttagelser och avvikelser till vårdgivare och vårdenheter Göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn Informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda om patientnämndens verksamhet Utse och förordna stödpersoner till patienter som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård, lag om rättspsykiatrisk vård eller isoleras enligt smittskyddslagen

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Vilka verksamheter omfattas? Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård Den tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs, eller helt eller delvis finansieras av landsting

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Politisk organisation 2015-2018 Västra Götalandsregionen

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Patientnämndernas ansvarsområden Norra patientnämnden Patientnämnden Göteborg Södra patientnämnden Västra patientnämnden Östra patientnämnden Patientnämndernas kansli en förvaltning dit patienter och närstående vänder sig med synpunkter och klagomål

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Antal inkomna ärenden till patientnämnderna i Västra Götalandsregionen ackumulerat 6000 5000 4000 Antal ärenden 3000 2000 1000 0 jan feb mars april maj jun jul aug sept okt nov dec 2014 441 977 1473 1937 2353 2735 3033 3390 3834 4416 4866 5183 2015 484 1086 1752 2280 2777 3241 3543 3928 4405 4906 5375 5689 2016 460 964 1468 1984 2447 2873 3184 3513 4071 4520 4927 5229 2017 412 801 1286 1709 2104 2512 2774 3120 PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI 6

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Ärendeutveckling för alla fem patientnämnder för olika verksamhetsområden för perioden januari till augusti 2015-2017 vgr övergripande Tandvård Sjukhus Primärvård Kommuner Enskild verksamhet med avtal 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Enskild verksamhet med avtal Kommuner Primärvård Sjukhus Tandvård vgr övergripande januari till augusti 2017 98 36 928 1833 125 50 januari till augusti 2016 98 48 1025 2095 176 71 januari till augusti 2015 96 72 1022 2399 213 98 PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI 7

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Patientnämnden: är oberoende, opartiska och fristående från vården, därför inte vårdens förlängda arm och inte heller patientens ombud tjänstemän och politiker har tystnadsplikt stöd och hjälp är kostnadsfritt har ett obyråkratiskt och informellt arbetssätt har inte befogenhet att bedöma medicinska frågeställningar, behandlingar eller prioriteringar patientens/ anmälarens berättelse är patientnämndens utgångspunkt ska hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvården ska främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Vem kan lämna synpunkter eller klagomål? Den som har synpunkter, klagomål eller frågor på hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Patient, anhörig eller närstående till patient medgivande behövs för att utredare ska kunna kontakta vården. Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen tar emot närmare 5500 ärenden per år.

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Hur anmäler jag? Beskriv ditt klagomål, synpunkt eller fråga Uppge vilken vårdinrättning, klinik eller liknande det gäller Beskriv vad du vill ha stöd och hjälp med Lämna dina kontaktuppgifter Kontakta patientnämndernas kansli Ring Skicka brev e-post eller via 1177 Vårdguidens e-tjänster Boka ett besök

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Vad kan du anmäla synpunkter på? Exempel Vård och behandling: misstänkt felbehandling, missad diagnos, felmedicinering Omvårdnad: bristande omvårdnad, kost, hygienfrågor Kommunikation: bristande bemötande, delaktighet, språkliga hinder Dokumentation/sekretess: bristande dokumentation, bruten sekretess/tystnadsplikt Ekonomi: patientavgifter, högkostnadsskydd, egenavgifter Organisation/tillgänglighet: långa väntetider, frågor om vårdgaranti och valfrihet inom vården Vårdansvar: avsaknad av fast vårdkontakt, bristande informationsöverföring mellan olika vårdverksamheter, vårdplanering Administrativ hantering: problem med intyg, remisser, provsvar

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Ärendeutveckling för alla fem patientnämnder för olika områden för perioden januari till augusti 2015-2017 Övrigt Administrativ hantering Vårdansvar Organisation och tillgänglighet Ekonomi Dokumentation/sekretess Kommunikation Omvårdnad Vård och behandling 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Vård och behandling Omvårdnad Kommunikatio n Dokumentation /sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Vårdansvar Administrativ hantering januari till augusti 2017 1497 37 569 90 88 516 141 179 3 januari till augusti 2016 1613 46 616 107 140 669 125 188 9 januari till augusti 2015 1840 58 567 145 200 770 120 188 12 Övrigt PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI 12

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Vad händer med ett patientärende? 1. Patientärendet tas emot, kansliets utredare hjälper till att reda ut frågetecken, ställer frågor, ger information patienten eller anmälarens önskemål är alltid utgångspunkten. 2. Önskas svar från vården, krävs medgivande. 3. Svar i patientärendet återkopplas till patienten eller anmälaren. Ärendet avslutas. 4. Inför nämndens ledamöter redovisas sammanställd problematik och ärendestatistik. 5. Utifrån underlag kan nämnden agera genom riktade skrivelser till berörda nämnder och styrelser. 6. Generell problematik återförs till aktuell verksamhet, berörda tjänstemän och förtroendevalda i nämnder och styrelser.

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Exempel på patientsynpunkt Psykologen ställde vid första besöket flera frågor kring anmälarens sexualitet. Anledningen sades vara att de skulle lära känna varandra. Anmälaren fick också frågor om första sexuella kontakten och om anmälaren hade blivit sexuellt utnyttjad då det kunde vara orsaken till anmälarens symtom. Anmälaren blev ännu mer nedstämd av samtalet. Anmälaren trodde själv att symtomen var relaterade till arbetssituationen. Anmälaren önskar anmäla. Patientnämnden informerar om möjligheten att anmäla händelsen till IVO. Patientnämnden kontaktar vårdcentralschefen för att återge patientens upplevelse av samtalet.

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Exempel på ärende kommunikation/ information närstående Anmälaren uppger att patient som sitter i rullstol på grund av Parkinson inte kan behandlas på kliniken. Detta har lett till att patientens tandstatus har försämrats under tiden. Anmälaren har kontaktat tandvårdskliniken och någon därifrån har lovat att höra av sig till anmälaren men så har det inte blivit. Patienten har tidigare varit patient på specialisttandvården och där har man sagt att allmäntandvården ska kunna ta emot och behandla patienten. Patientnämnden kontaktar klinikchefen. Närstående får svar vad beslutet grundade sig på. PATIENTNÄMNDERNAS KANSLI 15

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Exempel på patientsynpunkt Patienten satt i väntrummet på vårdcentralen då psykologen kom fram och frågade om det var patienten som valt att sluta hos denne. Patienten tog illa vid sig då alla i väntrummet hörde samtalet och fick veta att patienten hade psykologkontakt. Anser att psykologen bröt mot tystnadsplikten. Anmälaren vill kontakta någon ansvarig. Patienten fick efter samtal med utredare kontaktuppgifter till vårdcentralschefen.

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Kontakta patientnämndernas kansli Telefon: 010-441 20 00 kl 9.00-11.00 Besöksadresser: Ekenäsgatan 15, Borås Nordstadstorget 6, Göteborg Hertig Johans gata 6, Skövde Östergatan 1, Vänersborg 1177 Vårdguidens e-tjänster E-post: patientnamnden@vgregion.se Postadress: Patientnämndernas kansli, 413 45 Göteborg Hemsida: www.vgregion.se/patientnamnden

borgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 2 Patientnämndernas arbete Tack för er uppmärksamhet!

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) med förutsättningar att bedriva vårdcentral inom VG Primärvård. Gällande från och med 1 januari 2017. Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg 010-441 00 00 www.vgregion.se Krav- och kvalitetsboken finns att ladda ner på enhet Primärvårds webbplats.

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Innehåll INLEDNING... 1 Värdegrund... 1 Krav- och kvalitetsboken... 2 Begrepp... 2 1. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE... 3 1.1 Godkännande... 3 1.2 Kvalificeringskrav på sökande... 5 1.3 Återkallelse av godkännandet... 5 1.4 Beslutsgång och handläggningstid... 6 1.5 Förfarande om ansökan inte godkänns... 6 1.6 Avstämning inför driftstart... 6 2. UPPDRAGET... 7 2.1. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser... 8 2.2. Vårdåtagande... 8 2.3 Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården... 12 2.4. Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare i beredskap... 14 2.5 Samverkan... 15 2.6 Närområdesansvar... 16 2.7 Barnhälsovård... 17 2.8. Utbildningsuppdrag... 20 2.9 Forsknings- och utvecklingsuppdrag... 22 2.10 Bemanning och kompetens... 22 2.11 Primärvårdsuppdrag som ej ingår i åtagandet... 24 3. ALLMÄNNA VILLKOR... 25 3.1 Läkemedel... 25 3.2 Läkemedelsnära produkter... 25 3.3 Hjälpmedel... 26

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 3.4 Medicinsk diagnostik... 26 3.5 Lokaler... 27 3.6 Utrustning... 27 3.7 Tolk... 27 3.8 Information och marknadsföring... 28 3.9 Informationsmöten och samråd... 28 3.10 Katastrofmedicinsk beredskap och planering... 29 3.11 Smittskydd... 29 3.12 Vårdhygien... 30 3.13 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 30 3.14 Lagar, förordningar, riktlinjer och policydokument... 30 3.15 Miljö... 30 3.16 Personal och ledning... 31 3.17 Underleverantörer... 31 3.18 Patientenkäter... 31 3.19 Sekretess... 32 3.20 Patientjournal... 32 3.21 Sjukresor... 33 3.22 Patientnämnd... 33 3.23 Försäkringar, ansvar och åligganden... 33 4. REGLER FÖR VAL AV VÅRDCENTRAL... 34 5. UPPFÖLJNING... 35 5.1 Datainsamling... 35 5.2 Målrelaterad ersättning... 35 5.3 Återkoppling till vårdcentral... 35 5.4 Öppen redovisning för att underlätta invånarnas val... 35 5.5 Västra Götalandsregionens uppföljning... 36 5.6 Verksamhetsuppföljning... 36 6. ERSÄTTNING OCH KOSTNADSANSVAR... 38

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 6.1 Ersättningsmodell för vårdcentralernas uppdrag... 38 6.2 Patientavgift... 46 6.3 Vårdgivarnas kostnadsansvar... 47 6.4 Avstämningstidpunkt och leverans av indata... 49 7. INFORMATIONSSYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IS/IT)... 50 7.1 IT-stöd och IT-relaterade krav... 50 7.2 Förberedelser för eventuella framtida krav... 51 8. KONTRAKT... 52 1 Parter... 52 2 Förändrad lokaliseringspunkt... 52 3 Förutsättningar... 52 4 Kontraktstid... 53 5 Tolkningsordning... 53 6 Fakturering och betalningsvillkor... 53 7 Meddelarfrihet... 54 8 Arbetsgivaransvar... 54 9 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden... 54 10 Ekonomiska sanktioner... 54 11 Förtida upphörande med och utan rättelsefrist... 55 12 Ansökan om utträde ur kontraktet... 56 13 Befrielsegrunder (force majeure) och ansvarsbegränsningar... 56 14 Fullständigt avtal samt ändringar och tillägg... 57 15 Tvist... 57 16 Undertecknande... 57 BILAGA 1 - SAMVERKANSOMRÅDEN OCH LÄKARE I BEREDSKAP... 58 Samverkansområden... 58 BILAGA 2 - REGELVERK FÖR INVÅNARNAS VAL AV VÅRDCENTRAL I VG PRIMÄRVÅRD... 60

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Inledning Regionfullmäktige beslutade att införa vårdval enligt lag om valfrihetssystem (LOV) för primärvården i Västra Götaland från och med 1 oktober 2009. Regionfullmäktige fastställde också det förfrågningsunderlag med tillhörande bilagor som kallas Krav- och kvalitetsboken. Krav- och kvalitetsboken anger förutsättningar för att bli godkänd och för att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens Primärvård, kallad VG Primärvård. Krav- och kvalitetsboken utgår från idéskissen Vägen till medborgarnas primärvård med syfte att: stärka invånarnas ställning och inflytande över vården öka invånarnas förtroende för primärvården möta framtida utveckling samt styra på kvalitet såväl i de medicinska insatserna som avseende tillgänglighet, service och bemötande Sedan VG Primärvård infördes utvecklas modellen kontinuerligt. Denna version av Kravoch kvalitetsboken gäller från och med 1 januari 2017. Värdegrund Den vård många människor ofta behöver, ibland även under längre perioder, ska finnas nära människor. VG Primärvård utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska tillhandahållas utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska primärvården erbjuda kontinuitet, vara välkomnande, lättillgänglig och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Patientens delaktighet och medbestämmande i vård och behandling är en självklarhet. Information ska ges utifrån patientens villkor och anpassas till hens individuella förutsättningar. Primärvårdens arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. VG Primärvård ska av invånarna upplevas som det naturliga förstahandsvalet av hälso- och sjukvård. En av de grundläggande värderingar som svensk hälso- och sjukvård har att förhålla sig till kan sammanfattas i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientlagen (2014:821). Där står att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I detta avsnitt redogörs för vad detta mål innebär i praktiken och även vilka andra konventioner, stadgar och riktlinjer som ligger till grund för värdegrunden. Sverige har ratificerat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 12) vilket innebär att vi erkänner den mänskliga rättighet det innebär för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig, accepterad och ges med god kvalitet. Hög kvalitet finns i sin tur beskriven i Socialstyrelsens definition av God Vård. Det innebär att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att vården ska ges i rimlig tid. Att vården ska vara jämlik innebär att den ska vara tillgänglig på lika villkor för hela befolkningen, oavsett bostadsort, etnisk 1

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken eller religiös tillhörighet, funktionsvariation, kön, sexuell läggning, social ställning, utbildningsgrad eller ålder. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Patientsäkerhetslagen (2010: 659) syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten och vårdens kvalitet. Leverantörens skyldigheter enligt detta förfrågningsunderlag kommer att tolkas enligt de förväntningar som följer av denna värdegrund. Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och beskriver det uppdrag som omfattas av valfrihetssystemet, de krav som utförare måste uppfylla, vilka administrativa rutiner som kommer att användas samt hur uppföljning ska ske. För detaljerad information och förtydliganden till Krav- och kvalitetsboken se VG Primärvårds webbplats: www.vgregion.se/vgprimarvard. Begrepp Med vårdcentral avses en funktionell enhet som tillhandahåller vård enligt Krav- och kvalitetsboken. I vårdcentral inkluderas även filial och avtal med underleverantörer. Med sökande avses den som ansöker om att få delta i valfrihetssystemet för vårdcentral VG Primärvård. Med Leverantör avses den som har kontrakt/bedriver vårdcentral inom VG Primärvård. En leverantör kan bedriva vård vid flera vårdcentraler. Västra Götalandsregionen är uppdragsgivare och tillhandahåller det förfrågningsunderlag (Krav- och kvalitetsboken) som är underlag för ansökan om att delta i valfrihetssystemet VG Primärvård. 2

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 1. Ansökan om godkännande För att en vårdgivare ska kunna bedriva vård inom VG Primärvård ska verksamheten upphandlas enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. Ansökan om godkännande och kontrakt ska tecknas för varje vårdcentral. Den sökande ska uppnå följande krav för att godkännas för tecknandet av ett sådant kontrakt. Den sökande ansöker enligt Västra Götalandsregionens anvisningar om godkännande i enlighet med lag om valfrihetssystem på VG Primärvårds webbplats: www.vgregion.se/vgprimarvard eller på den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem på: www.valfrihetswebben.se 1.1 Godkännande Den sökande får bedriva vård vid en angiven vårdcentral inom VG Primärvård under förutsättning att den sökande godkänns av Västra Götalandsregionen. I ansökan ska anges i vilken kommun eller stadsdel i Göteborg den sökande avser att etablera sig. Efter godkännande tecknas kontrakt mellan Västra Götalandsregionen och vårdgivaren. Kontraktet reglerar samtliga villkor för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård. I kontraktet anges de ekonomiska villkoren samt uppdragstiden och vårdcentralens lokalisering. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos den sökande eller eventuellt moderbolag till den sökande ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att granska på samma sätt som om det vore en ny ansökan om godkännande i enlighet med Västra Götalandsregionens hanteringsordning. Förändrad adress än vad kontraktet fastställer ska föregås av godkännande av Västra Götalandsregionen. 1.1.1 Ekonomisk ställning Den sökande ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra åtagandet enligt förfrågningsunderlaget. Den sökande ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser eller avtal med finansiär som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Västra Götalandsregionens bedömning om den sökande ska godkännas utifrån ekonomisk stabilitet kommer att ske utifrån den sökandes finansiella och ekonomiska ställning samt förmåga att fullfölja åtagandet under hela avtalsperioden. Västra Götalandsregionen kommer att göra en helhetsbedömning och inhämta kreditupplysning samt eventuella referenser. Västra Götalandsregionen kommer att kontrollera om den sökande är: registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregister registrerad för innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och fri från skulder vad gäller svenska skatter och sociala avgifter Följande handlingar ska skickas in till Västra Götalandsregionen. För utländsk sökande gäller motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). 3

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras från www.skatteverket.se Bevis om att företrädare för sökande ej återfinns i Näringsförbudsregistret Kreditupplysning från Upplysningscentralen UC AB eller annat kreditupplysningsföretag Ovannämnda intyg får vara maximalt tre (3) månader gammalt och företes i original. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Sökande som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens från bank eller annan finansiär. Sökande som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Västra Götalandsregionen äger rätt att från den sökande begära en ekonomisk plan för verksamhetens finansiering under de två första verksamhetsåren. 1.1.2 Verksamhetens bedrivande Den sökande ska till sin ansökan redovisa hur den sökande avser att bemanna och bedriva verksamheten på sådant sätt att Krav- och kvalitetsboken uppfylls. Västra Götalandsregionen kommer inte att godkänna den sökandes ansökan om godkännande om Västra Götalandsregionen bedömer att den sökande inte i sin ansökan tydligt redovisar: att verksamheten kommer att bemannas på sådant sätt att det tydligt framgår att verksamheten kan bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken att verksamheten från driftstart kommer att utföras enligt Krav- och kvalitetsboken namngiven verksamhetschef och att den sökande kommer att bemanna verksamheten med den kompetens och i den omfattningen uppdraget anger en plan för anlitande av eventuella underleverantörer samt anskaffning av lokaler vid behov visa plan för särredovisning av olika avtal som den sökande har med Västra Götalandsregionen att verksamheten är registrerad i vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg, enligt 2 kap 1 patientsäkerhetslagen (2010:659) Om Västra Götalandsregionen av annan anledning än de ovan angivna, bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att bedriva verksamheten kommer ansökan inte godkännas. 1.1.3 IT-relaterade krav Den sökande ska visa på och säkerställa hur och när de IT-stöd som återfinns i kapitel 7 kan säkerställas. Den sökande ska också vara beredd att successivt vidareutveckla ITstödet i linje med vad som framgår av kapitel 7 i Krav- och kvalitetsboken. 4

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 1.2 Kvalificeringskrav på sökande Västra Götalandsregionen får utesluta en sökande enligt 7 kap 1 LOV som: är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen inte har fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av 7 kap LOV Västra Götalandsregionen kan förutom detta utesluta en sökande på följande grunder: den sökande har en låg kreditvärdighet enligt kreditupplysningen och Västra Götalandsregionen bedömer att det kan antas påverka den sökandes förmåga att bedriva verksamheten den sökande kan inte redovisa att den sökande har en ekonomisk stabilitet som krävs för att driva verksamheten, eller har sådana ekonomiska garantier att verksamheten kan garanteras en eller flera företrädare för den sökande har varit inblandad i flera tidigare konkurser en eller flera företrädare för den sökande har direkt eller indirekt tidigare haft uppdrag åt Västra Götalandsregionen eller annat landsting, som Västra Götalandsregionen till följd av brister i den sökandes agerande sagt upp i förtid eller inte förlängts den sökande eller företrädare för den sökande har haft upprepade - nu inbetalda - skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området Västra Götalandsregionen eller annan myndighet genomför en utredning om allvarliga brister i verksamhet som den sökande eller företrädare har i annat uppdrag företrädare för Leverantören är dömd för eller föremål för utredning av brott som av Västra Götalandsregionen anses påverka förtroendet för vården Om den sökande är en juridisk person får den sökande uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avser yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Västra Götalandsregionen får begära att den sökande inkommer med uppgifter om att uteslutning enligt ovanstående punkter saknar grund. 1.3 Återkallelse av godkännandet Västra Götalandsregionen har rätt att återkalla godkännandet för en vårdcentral om den sökande inte uppfyller villkoren för att bedriva vårdcentralen innan kontrakt har undertecknats mellan parterna. Den sökande äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Västra Götalandsregionens beslut. 5

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 1.4 Beslutsgång och handläggningstid Den sökande ska i ansökan ange i vilken kommun eller stadsdel man avser etablera en vårdcentral. När en fullständig ansökan inkommit behandlas den av Västra Götalandsregionen som bedömer om den sökande uppfyller de ställda krav som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. Besked om godkännande ska lämnas till den sökande inom tre (3) månader efter att komplett ansökan inkommit. Därefter förs en dialog med Västra Götalandsregionen i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Dialogen förs med beaktande av Västra Götalandsregionens analys av befolkningens behov. Godkännandet av en vårdcentral gäller i sex (6) månader, därefter förfaller godkännandet per automatik i det fall ett kontrakt inte har tecknats. Västra Götalandsregionen kan, om särskilda omständigheter är uppfyllda, förlänga tiden mellan godkännande och avtalstecknande till att vara maximalt nio (9) månader. Tidpunkt för driftstart anges i kontraktet. 1.5 Förfarande om ansökan inte godkänns Om Västra Götalandsregionen har beslutat att inte godkänna den sökande kan denne lämna in en ny ansökan som prövas enligt det, vid den aktuella tidpunkten, gällande förfrågningsunderlaget. 1.5.1 Överprövning Sökande som önskar klaga på Västra Götalandsregionens avslag på ansökan om godkännande kan begära rättelse hos Förvaltningsrätten i Göteborg inom tre veckor från det att underrättelsen om beslutet skickades. Begäran om rättelse bör delges Västra Götalandsregionen. 1.6 Avstämning inför driftstart Västra Götalandsregionen kommer senast två veckor före avtalad driftstart att genomföra en avstämning och bedömning om Leverantören anses ha förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. Avstämningen kommer att ske vid möte i vårdcentralens lokaler. Leverantören ska delta i detta möte. Västra Götalandsregionen kommer vid detta möte att följa upp att Leverantören vidtagit alla åtgärder som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen äger rätt att besluta om en senare driftstart eller att säga upp kontraktet till förtida upphörande om Västra Götalandsregionen bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamheten. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Västra Götalandsregionens beslut. Västra Götalandsregionen äger rätt till ersättning från Leverantören för kostnader Västra Götalandsregionen haft till följd av Leverantörens brister. Hävningen av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Leverantören ansvarar för och bekostar information till allmänheten om tillbakadragandet. 6

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 2. Uppdraget Vårdcentraler med avtal i VG Primärvård ska vara ett naturligt förstahandsval för invånare med behov av hälso- och sjukvård. En trygg och förtroendefull primärvård förutsätter en god medicinsk kvalitet och säkerhet, hög tillgänglighet och kontinuitet, ett gott bemötande på lika villkor till alla samt en helhetssyn på individens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov. Vårdcentralen ska utan avgränsningar vad gäller såväl fysiska som psykiska sjukdomar, ålder eller patientgrupper, efter professionell bedömning, tillgodose/svara för individers behov av medicinsk rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande, habiliterande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser, annan särskild kompetens eller som täcks av annan huvudmans ansvar. Vårdcentralen ska integrera ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt i alla kontakter och i all vård och behandling samt verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen. Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete mellan olika personalkategorier såväl inom som utom vårdcentralen för att erbjuda adekvata utrednings-, behandlings-, habiliteringsoch rehabiliteringsalternativ. Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän ska bedrivas så att patient och närstående upplever vården som en helhet Gällande konventioner, lagar, föreskrifter och förordningar för hälso- och sjukvård ska följas. Vårdcentralen ska följa nationella och av regionen fastställda riktlinjer, handlingsplaner och vårdprogram. 1 Vårdcentralen ska samverka med andra vårdgivare, samhällsaktörer och myndigheter och medverka i utvecklingen av behandlingsrutiner och vårdprogram. Uppdraget ska genomföras vid vårdcentralen eller i lokaler nära angränsande till vårdcentralen. Merparten av vårdcentralens besök ska utföras på den adress som står i avtalet. En mindre del av uppdraget kan utföras av underleverantör eller i samverkan med annan vårdgivare. Kvälls- och helgöppen mottagning kan bedrivas på annan adress i de fall då mottagningen tillhandahålls genom samverkan med annan vårdcentral. Västra Götalandsregionen kan tillfälligt bevilja vårdcentralen att ha filial inom den kommun/stadsdel som vårdcentralen finns, under förutsättning att patienterna inte har tillgång till vård på nära håll från annan vårdcentral. Lokaliseringen av filial ska regleras i kontraktet. Som filial betraktas en utlokaliserad mindre del av verksamheten, inkluderande läkarmottagning, som är till nytta för huvudenhetens listade patienter. Det gäller framför allt i områden där avstånd för resor är stora och där kommunikationerna är glesa. En filial får inte användas för att kringgå konkurrensreglerna inom VG Primärvård. I uppdraget ingår: allmänmedicinsk verksamhet inklusive: hälsofrämjande och förebyggande insatser åtagande om psykisk och somatisk ohälsa och sjukdomar medicinsk fotvård läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård samverkan närområdesansvar kvälls- och helgöppna mottagningar samt läkare i beredskap 1 www.vgregion.se/medicinskariktlinjer 7

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken barnhälsovård utbildningsplatser och handledning utvecklingsarbete och FoU 2.1. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Vårdcentralen ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Vårdcentralen ska följa regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor. Råd och metoder ska dokumenteras och följas upp. Vårdcentralen ska även följa regionala handlingsplaner, beslutsstöd m.m. relevanta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vårdcentralen ska medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun och andra aktörer. I uppdraget ingår att delta via närområdesplanering i lokalt folkhälsoråd i kommun/stadsdel eller i dess arbetsgrupper och att aktivt delta i gemensamma planerade aktiviteter. Ansvarsfördelningen för samverkan inom närområdet ska beskrivas i närområdesplanen. Vårdcentralen ska uppmärksamma de psykosociala faktorernas betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Vårdcentralen ska särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa och personer som utsätts för våld i nära relationer. 2.2. Vårdåtagande Uppdraget omfattar planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, habilitering, rehabilitering samt uppföljning för de individer som valt vårdcentralen. Ansvaret omfattar både somatisk och psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning inom primärvårdsnivån. Vårdcentralen har ansvar för bedömning och behandling av sjukdomstillstånd på primärvårdsnivå som kräver omedelbart medicinskt omhändertagande och vård som inte kan anstå för alla individer som vänder sig till vårdcentralen eller befinner sig i dess närhet oavsett om patienten är ansluten till vårdcentralen eller inte. Detta ansvar gäller även medicinsk bedömning och eventuell behandling och vägledning då polis, social myndighet eller ambulanspersonal så begär samt att konstatera dödsfall och att undersöka/utfärda intyg angående patient inför psykiatrisk tvångsvård enligt gällande lagar och föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård och missbruksvård. I vårdcentralens uppdrag ingår också att utfärda intyg/utlåtanden relaterat till vårdåtagandet samt att konstatera dödsfall utanför sjukhus och utfärda dödsbevis. Vårdcentralen ansvarar för att eventuell obduktion utförs och dödsorsaksintyg utfärdas för listade patienter som avlidit utanför sjukhus. Vid okänd identitet eller misstänkt onaturlig död ska ärendet omgående överlämnas till polismyndighet. Vårdcentralen har skyldighet att ge vård till invånare från andra landsting/regioner på samma villkor som till invånare i Västra Götaland enligt villkor i Riksavtalet för 8

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken utomlänsvård, enligt regiongemensamma riktlinjer samt för invånare som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481). Uppdraget omfattar även individer: som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta gäller även för EUmedborgare som är registrerade som arbetssökande i Västra Götalandsregionen. som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder. Tillgänglighet Vårdcentralen ska ha mottagningsverksamhet minst 45 timmar per vecka, alla vardagar under året för såväl akuta som planerade insatser. Vårdcentralen har även ansvar för att vårdsökande har tillgång till primärvård utöver 45 timmars öppettider genom kvälls- och helgöppna mottagningar. Patienter ska erbjudas besök hos läkare inom högst sju dagar för bedömning av nya medicinska problem vid oväntad eller kraftig förändring av tidigare känt hälsoproblem, samt vid utebliven behandlingseffekt efter nyligen insatt behandling. Även för övriga yrkeskategorier, såsom sjuksköterska, socionom/psykolog eller annan yrkesgrupp, ska besök erbjudas inom sju dagar utifrån nämnda medicinska kriterier/bedömningar. Vårdcentralen ska vara tillgänglig per telefon för tidbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov samt kunna ta emot akuta besök, under hela öppethållandet. Vårdcentralens öppethållande ska anpassas till anslutna patienters behov. Vårdcentralen ska erbjuda hög tillgänglighet och kontinuitet i vårdkontakterna. En fast vårdkontakt/läkarkontakt ska kunna erbjudas. En fast sjuksköterskekontakt ska erbjudas för de mest sjuka äldre, med inriktning enligt beskrivning på VG Primärvårds webbplats. Vårdcentralen ska vara lyhörd inför patientens behov och önskemål om tid för vård. Vårdcentralen har ett patientansvar dygnet runt. Vårdgarantier som Västra Götalandsregionen fastställer ska tillämpas av vårdcentralen liksom Västra Götalandsregionens regler för att såväl remittera som ta emot patienter. Vid de tider då vårdcentralen inte har öppet ska telefonsvarare ge aktuell information om öppettider vid vårdcentralen och vid kvälls- och helgöppna mottagningen samt informera om 1177 Vårdguiden på telefon (Sjukvårdsrådgivningen) och 1177 Vårdguiden på webben. Vårdcentralen ska erbjuda följande av 1177 Vårdguidens e-tjänster (om det finns inom verksamheten): Beställa tid 2 Av/omboka tid Förnya recept Kontakta mig Skicka meddelande Egenremiss Fråga om min remiss 2 Invånaren skickar in ett önskemål om tid med en beskrivning av orsak till besöket 9

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Begära intyg Bokning av besök via nätet ska ske via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Svar ska ges till invånaren inom 2 vardagar från att ärendet inkom. Vårdcentralen ska tillhandahålla bokningsbara tider som 1177 Vårdguiden på telefon och sjukhusens akutmottagningar kan använda för bokning av patientbesök på vårdcentralen och kvälls- och helgöppna mottagningar. Samordnad vårdprocess Vårdcentralen ska medverka till en väl samordnad vårdprocess när patienten har behov av annan kompetens än den som vårdcentralen kan erbjuda. Vårdcentralen ska erbjuda dietistinsatser på primärvårdsnivå till patienter i behov av detta. Detta görs via avrop från regional funktion för dietistkompetens som finns inom Närhälsan/Beställd primärvård. För de som behöver eller vill ska det vara möjligt att inom vårdcentralen välja en fast vårdkontakt, vilken kan vara läkare eller annan vårdpersonal. En fast sjuksköterskekontakt ska erbjudas för de mest sjuka äldre, med inriktning enligt beskrivning på VG Primärvårds webbplats. När patient har behov av samordning mellan olika vårdgivare eller kräver insatser från flera vårdgivare ska en gemensam vårdplanering ske. 3 Vårdcentralen ska ha en aktiv roll i en kring individen sammanhållen rehabiliteringsprocess eller sjukskrivningsprocess samt delta i utarbetande av gemensamma planer. Dokumenterade lokala rutiner för sjukskrivningsprocessen ska finnas. Vårdcentralen ska ha en försäkringsmedicinskt ansvarig läkare. Vårdcentralen ska samverka med rehabenhet, oavsett driftsform och/eller kommunala gränser, kring patientutbildning enligt regionala riktlinjer alternativt nationella riktlinjer i de fall regionala riktlinjer saknas. Begreppet patientutbildning syftar på gruppbaserad patientutbildning för patienter med långvariga sjukdomar och/eller deras närstående. 4 Hembesök Då enskild patients sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdcentralen eller då åtgärd och bedömning motiverar besök i hemmet ska vårdcentralen erbjuda hembesök. Detta gäller framför allt prioriterade patientgrupper som till exempel individer med sammansatt sjukdomsbild, nedsatt autonomi samt barn och äldre. Omhändertagande på rätt vårdnivå ska eftersträvas. Besök i hemmet ska erbjudas till de patienter som är anslutna till vårdcentralen och bor inom dess närområde. 5 För övriga anslutna erbjuds vård i hemmet i mån av möjlighet för vårdcentralen. Distriktssköterska ska vid behov göra hembesök enligt gällande ansvarsgränser mellan primärvård och kommun. 6 3 Samordnad Vård- och Omsorgsplanering 4 Enhet Primärvårds webbplats 5 Närområde definieras som kommun eller stadsdel (Göteborg) 6 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland: www.vgregion.se/hosavtal 10

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Läkemedelsgenomgång Fördjupad läkemedelsgenomgång översyn av patientens läkemedelsbehandling ska genomföras enligt av Västra Götalandsregionen fastställda Medicinska Riktlinjer Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse för patienter som är 75 år eller äldre, 7 minst en gång per år för att säkerställa god kvalitet i äldres läkemedelsterapi. Fördjupad läkemedelsgenomgång ska även utföras för patienter, oavsett ålder, där det finns misstanke om läkemedelsrelaterade problem. Efter fördjupad läkemedelsgenomgång ska resultat, medicinlista och planerad uppföljning dokumenteras i journaltext med av Västra Götalandsregionen definierad åtgärdskod. Medicinsk fotvård Vårdcentralen ska tillhandahålla medicinsk fotvård där indikation för detta finns, för de sjukdomstillstånd enheten har behandlingsansvar för, om inte regionala överenskommelser föreskriver något annat. Denna ska ges samordnat med övrig vård, stöd, behandling och rehabilitering som patienten har behov av. Remittering till medicinsk fotvård ska ske enligt fastlagda regionala riktlinjer. 8 2.2.1. Kroniskt sjuka och personer med sammansatta vårdbehov Verksamheten ska organiseras så att behov av hälso- och sjukvård hos patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. 9 10 Verksamheten ska arbeta aktivt med att identifiera personer med risk för stort vård- och omsorgsbehov, med syfte att förebygga sjukdom och funktionsnedsättning hos dessa. En fast vårdkontakt och läkare med samordnat patientoch läkemedelsansvar ska erbjudas personer i dessa målgrupper. En individuell vårdplan ska upprättas tillsammans med patient/närstående och berörda vårdgivare för att skapa trygghet och tydlighet kring vårdinsatserna. God tillgänglighet och kontinuitet ska tillförsäkras målgrupperna och patienterna ska erbjudas råd, stöd, behandling samt utbildning i egenvård, individuellt och/eller i grupp. 2.2.2. Psykisk ohälsa, sjukdom och psykisk funktionsnedsättning Vårdcentralernas åtagande gäller barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning som inte behöver vuxenpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk specialistkompetens. Vårdcentralerna ska tillämpa gällande riktlinjer i regionen, som anger ansvarsfördelning mellan primär- och specialistsjukvård 11 och kommunen samt överenskommelser om arbetsfördelning och samverkan. Vårdcentralen ska samverka med kommunen kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik och följa gemensamma riktlinjer upprättade mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. 12 Vårdgivaren har ansvar för riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende. Uppdraget omfattar tidig upptäckt och kort rådgivning/motiverande samtal, behandling av lindriga 7 www.vgregion.se/medicinskariktlinjer 8 www.vgregion.se/medicinskariktlinjer 9 Regional handlingsplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 10 www.vgregion.se/medicinskariktlinjer 11 Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri 12 Västbus reviderade riktlinjer 2012 11

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken former av ospecifik alkoholabstinens som kan behandlas i öppenvård och som inte kräver specialistpsykiatrins insatser. Behandling av alkoholmissbruk/skadligt bruk ska ges både medicinskt och psykologiskt och behandling av somatiska och psykiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård ingår i uppdraget. Diagnostik och behandling ska ske i samverkan mellan olika yrkeskategorier och medicinska, psykologiska och sociala aspekter ska beaktas i vården. Patientens individuella behov av psykologisk och medicinsk behandling ska tillgodoses. Basal funktionsbedömning ska kunna utföras. Individuella vårdplaner ska upprättas då insatser ges från flera vårdgivare. Psykoterapeutiska behandlingar av korttidskaraktär ska erbjudas i enlighet med nationella/regionala riktlinjer samt rehabiliteringsgarantin. 13 2.2.3. Asylsökande med flera Vårdcentralen ska erbjuda hälso- och sjukvård enligt regionens beslutade regler, riktlinjer och rutiner avseende asylsökande med flera, som finns samlade under Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. 14 2.3 Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Vårdcentralen ska ansvara för läkarinsatser och samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården enligt gällande avtal mellan regionen och kommunerna 15 16. Ansvaret gäller personer med hemsjukvård i ordinärt boende, i särskilt boende samt i bostäder med särskild service och dagliga verksamheter (biståndsbedömd). Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård och insatserna ska ha föregåtts av en vårdplanering. Uppdraget omfattar den hemsjukvård som ges i patientens hem och som inte kräver slutenvård, avancerad hemsjukvård (jämställd med slutenvård) eller täcks av annan huvudman. Patientansvarig läkare ska erbjuda hembesök hos patienter inskrivna i hemsjukvård minst en gång årligen. Vårdcentralen har ansvar för att komma överens med kommunen om formerna för samverkan kring gemensamma patienter såväl i ordinärt boende som i kommunala boendeenheter och ska tillsammans med kommunen upprätta avtal om läkarmedverkan. Gemensam uppföljning av avtalet, såväl avseende patient- som samordningsansvar, ska genomföras årligen och vid begäran inlämnas till Västra Götalandsregionen. Vårdcentralen ska utse namngiven ansvarig läkare för patienten. Vid flytt till särskilt boende gäller fortsatt individens fria vårdval. I de fall individen gör ett nytt vårdval ska avlämnande och mottagande vårdcentral ansvara för en god informationsöverföring. 13 Rehabiliteringsgarantin 14 www.vgregion.se/asylenheten 15 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland: www.vgregion.se/hosavtal 16 Ramavtal om Västra Götalandsregionens läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård: www.vgregion.se/hosavtal 12

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Patientansvar I uppdraget ingår att: utföra medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat dygnet runt tillhandahålla basala palliativa insatser och vård i livets slutskede 17 utföra regelbundna genomgångar av hälsotillstånd, minst en gång per år patienten ska erbjudas hembesök av behandlande läkare när behov föreligger och planerat besök minst en gång per år utföra fördjupad läkemedelsgenomgång enligt av Västra Götalandsregionen fastställd medicinsk riktlinje snarast efter registrering i hemsjukvård eller inflyttning till boende och därefter minst en gång per år ge medicinsk konsultation till kommunens sjuksköterskor vårdcentral/läkare ska vara tillgänglig per direkttelefon för kommunens sjuksköterskor på överenskomna tider och vid akuta situationer ge individuellt anpassad information, råd och stöd till patient och närstående ge patientanknuten handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal medverka vid upprättande, revidering och uppföljning av individuella vårdplaner medverka i samordnad vårdplanering, SVPL, i samband med utskrivning från sjukhus (enligt Samordnad vårdplanering SVPL, gemensam rutin i Västra Götaland) 18 Behandlingsansvar på korttidsboende På korttidsboenden har en vårdcentral behandlingsansvar för alla patienter under deras vistelsetid på boendet, oavsett på vilken vårdcentral patienten har sitt vårdval. Vårdcentralerna i närområdet kommer överens i närområdesplanen om vem av dem som har behandlingsansvar på respektive korttidsboende. Vårdcentral där patienten har sitt vårdval och behandlingsansvarig vårdcentral ska tillsammans säkerställa att vårdkedjan för patienten fungerar. Behandlingsansvarig vårdcentral har ansvar för läkemedelsförskrivning, medicinsk service med mera och kostnaderna för detta - under patientens vistelsetid på korttidsboendet. Vårdcentralen där patienten har sitt vårdval ska ta över läkemedelsansvaret senast tre veckor efter att patientens skrivits ut från korttidsboendet. Samordningsansvar Vårdcentralen ansvarar gemensamt med övriga vårdcentraler i kommun/stadsdel för att boendeenheter, daglig verksamhet och hemsjukvård i ordinärt boende har en samordningsansvarig läkare. Vårdcentral med samordningsansvar ska informera aktuella kommunala boenden om samordningsansvarets innehåll. Samordningsansvaret innebär inte något patientansvar. Patientansvaret åvilar alltid vårdcentralen där patienten har sitt vårdval. I uppdraget ingår att: ansvara för råd och stöd till personalen i övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor medverka i framtagande av gemensamma riktlinjer och rutiner samt vara behjälplig i uppföljning av avvikelser vara ledningen för den kommunala verksamheten behjälplig i planering av verksamhetsförlagd medicinsk fortbildning 17 Socialstyrelsen: Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede 18 www.vgregion.se/svpl 13

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken kasserade läkemedel från kommunalt akutläkemedelsförråd ska tas emot 2.4. Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare i beredskap 2.4.1 Kvälls- och helgöppen mottagning Vårdcentralen har ansvar för att vårdsökande har tillgång till hälso- och sjukvård även utanför vårdcentralens ordinarie 45 timmars öppethållande (vardagar). Tillgång ska minst finnas för akuta insatser av läkare och sjuksköterska på kvälls- och helgöppen mottagning. På helger ska även tillgång finnas till sjuksköterskeinsatser för planerade insatser. Under öppethållande ska mottagningen vara tillgänglig per telefon och för direktbesök. Kvälls- och helgöppen mottagning ska vara öppen alla vardagar till minst klockan 22.00 och lördagar, söndagar och helgdagar under minst sex timmar vardera. Åtagandet kan utföras i samverkan med andra vårdcentraler verksamma inom fastställda samverkansområden enligt bilaga 1 Samverkansområden och läkare i beredskap. Samverkan kan även ske med vårdcentraler inom angränsande samverkansområden efter godkännande av Västra Götalandsregionen. Primärvårdsbesök natt Västra Götalandsregionen tillhandahåller utbudsstruktur för besök av primärvårdspatienter nattetid (mellan klockan 22.00 och 07.00). 2.4.2 Läkare i beredskap Vårdcentralen har ansvar för läkare i beredskap under hela dygnet. I ansvaret ingår: akuta besök efter medicinsk bedömning och utifrån medicinska behov för patienter inskrivna i kommunala hälso- och sjukvården att konstatera dödsfall utanför sjukhus och utfärda dödsbevis samt kontakta anhöriga/närstående såvida inte annan myndighet gör detta. Läkare som konstaterar dödsfall ska kontakta den vårdcentral där patienten varit listad för utfärdande av dödsorsaksintyg. Om okänd identitet eller misstänkt onaturlig död ska ärendet överlämnas till polismyndighet att genomföra undersökning och bedömning av eventuellt behov av psykiatrisk tvångsvård enligt gällande lagar och föreskrifter. Tjänstgörande läkare kan vid behov begära polishandräckning konsultationer till kommunens hälso- och sjukvårdspersonal, sjukvårdsrådgivningen och socialtjänst i akuta patientärenden Uppdraget för läkare i beredskap ska utföras i samverkan mellan samtliga vårdcentraler inom fastställt samverkansområde enligt bilaga 1 Samverkansområden och läkare i beredskap. Samverkan kan även ske med vårdcentraler inom angränsande områden efter godkännande av Västra Götalandsregionen. 2.4.3 Plan för kvälls- och helgöppen mottagning samt läkare i beredskap Vårdcentralen ska i en plan redovisa hur åtagandet löses. Mottagningens öppettider, bemanningsplan, eventuell samverkan inklusive sjuksköterskemottagning på helger ska 14

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken redovisas. Det ska framgå vem som är huvudansvarig för verksamheten samt adress om det är annan än för ordinarie verksamhet. Planen ska upprättas och kontinuerligt uppdateras samt godkännas av Västra Götalandsregionen. 2.5 Samverkan Samverkan kring patienten Vårdcentralen ska tidigt samverka med berörda och/eller av patienten valda vårdaktörer oavsett driftsform. Vårdcentralen ska dessutom samverka med myndigheter, samordningsförbund, organisationer och övriga engagerade personer i patientens vård så att vården uppfattas som en helhet när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av vårdgivaren. Försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling och rehabilitering ska integreras i vården och samordnas. Vårdcentralen ska aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess utifrån patientens och dess närståendes perspektiv. Vårdcentralen ska aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård, kommunal hälso- och sjukvård, tandvård och/eller andra berörda aktörer. Samordnad individuell plan (SIP) För patienter som har behov av insatser från både Västra Götalandsregionen och kommunen ska vårdcentralen initiera och/eller medverka till att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Planen ska upprättas om någon av huvudmännen bedömer att den behövs för att patienten ska få sina behov tillgodosedda, förutsatt att den enskilde samtycker till att planen upprättas. Initiativ till SIP kan också tas av den enskilde och hans/hennes närstående. Vid upprättande av SIP ska de gemensamma riktlinjer som utarbetats av Västra Götalandsregionen och Västkom följas. Upprättande av SIP ska registreras med KVÅ-kod XU045. Samverkan med vårdgrannar och andra myndigheter Vårdcentralen ska känna till och följa de beslut, riktlinjer, överenskommelser och policys som rör samverkan mellan Västra Götalandsregionen och andra huvudmän. Vårdcentralen ska aktivt delta eller låta sig representeras i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Vårdcentralen ska aktivt delta i planering och utveckling av närsjukvården i samverkan med kommuner/stadsdelar och sjukhus samt medverka i den samverkan och i de samverkansmöten som organiseras i närområdet eller har betydelse för samverkan inom närområdet. Vårdcentralen ska delta eller låta sig representeras i regionala, delregionala och lokala samverkans-/utvecklingsgrupper som har betydelse för hälso- och sjukvårdens utveckling. Aktuella samverkans-/utvecklingsgrupper fastställs av hälso- och sjukvårdsstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnderna. Vårdcentralen ska medverka i katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap med sjukhus och kommuner samt medverka i, alternativt följa, arbetet i samverkansgrupper för smittskyddsverksamhet, säkerhetsstrategisk verksamhet, Regionala Strama, STI och regionens läkemedelsorganisation. 15

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 2.6 Närområdesansvar Vårdcentralen har, tillsammans med övriga vårdcentraler inom VG Primärvård, ett gemensamt närområdesansvar. Med närområde avses den kommun eller stadsdel där vårdcentralen är lokaliserad. En gemensam närområdesplan ska upprättas och upprätthållas, enligt Västra Götalandsregionens anvisningar, där ansvarsfördelningen mellan vårdcentralerna avseende gemensamma åtaganden tydligt framgår. En kontaktperson för närområdesplanen ska utses. Mallen för närområdesplanen finns på VG Primärvårds webbplats. Planen ska godkännas av Västra Götalandsregionen inför verksamhetsstart. Förändringar i planen ska snarast meddelas och godkännas av Västra Götalandsregionen. Då en ny vårdcentral startar föreligger en skyldighet för dem som har etableringar inom området att revidera planen i samverkan med den nya vårdcentralen. Om vårdcentral i närområdet upphör ska övriga vårdcentraler omgående revidera planen. Gemensamma åtaganden inom närområdesplan: 1) Kommunal hälso- och sjukvård Utse samordningsansvarig läkare till kommunala boendeenheter. Utse behandlingsansvarig vårdcentral till kommunala korttidsboenden. 2) Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare i beredskap Utse samordnande vårdcentral 3) Medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete Samverka med kommunen och andra aktörer i närområdet, att svara för eller delta i utbildningsinsatser samt representation i folkhälsoråd eller motsvarande med prioriterade arbetsgrupper. 4) POSOM-gruppen Psykiskt Och Socialt Omhändertagande Upprätta plan för medverkan vid olyckor och katastrofer och representera primärvården i närområdet i ledningsgruppen. 5) Medverkan i samverkans- och utvecklingsforum i närområdet Samverkan lokalt eller delregionalt med kommun/stadsdel, övrig primärvård, länssjukvård, försäkringskassa, arbetsförmedling, samordningsförbund med flera aktörer. Den samverkan som finns inom Västra Götalandsregionen och kommun/stadsdel och andra myndigheter ska säkras och utvecklas. Aktuella samverkans-/utvecklingsgrupper anges av Västra Götalandsregionen. Hur vårdcentralerna deltar eller låter sig representeras ska preciseras i närområdesplanen. 6) Barnhälsovård Delta i samverkan med kommun/stadsdel och andra aktörer i hälsofrämjande och förebyggande arbete samt kring barn med särskilda behov. Samverka med öppna förskolor och allmänna förskolor i närområdet om bland annat stöd i 16

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken föräldraskap, hygienfrågor, smittskyddsfrågor och social eller utvecklingsmässig problematik. En plan för detta arbete ska presenteras. 7) Familjecentral Redovisa plan för samverkan och ansvarsgränser mellan vårdcentraler och kommun/stadsdel inom ramen för familjecentral. Samverkansavtal om familjecentral. 8) Asylsökande med flera 19 Hälsoundersökningar av asylsökande med flera kan lösas genom samverkan inom närområdet. Samverkande vårdcentraler ska anges 9) Kris- och beredskapsfrågor Kontaktperson samt telefonnummer för kris- och beredskapsfrågor inom närområdet ska anges Kontaktpersonen ska vara tillgänglig på telefon under vårdcentralens ordinarie öppethållande 2.7 Barnhälsovård Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Dess övergripande mål är att medverka till att säkerställa barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att främja fysisk, psykisk och social hälsa, förebygga ohälsa och tidigt uppmärksamma och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Barnavårdscentralen ska bedrivas i nära samverkan med andra vårdgivare, myndigheter, huvudmän och frivilligorganisationer. Verksamheten organiseras i form av barnavårdscentraler eller som del av familjecentral. Barnhälsovården ska arbeta i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Västra Götalands barnhälsovård ska utformas enligt följande styrdokument. Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården 2014, Socialstyrelsens författningar om barnvaccinationer Barnhälsovårdens nationella program samt övriga råd och anvisningar i Rikshandbok för barnhälsovård 20 Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC (dec 2014) 21 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (aug 2007) 22 Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland Centrala barnhälsovårdsenheternas råd och anvisningar 19 www.vgregion.se/asylenheten 20 Rikshandboken - Barnhälsovård 21 Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 22 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 17

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 2.7.1 Barnhälsovården har ansvar för Barnhälsovården ska: följa lokala/regionala överenskommelser för ansvarsfördelning mellan mödrahälsovård, förlossning, BB-verksamhet och barnhälsovård utföra hälsoundersökningar och vaccinationer enligt nationella program och regionala riktlinjer från centrala barnhälsovården erbjuda alla familjer, oavsett var de bor, tidigt hembesök, senast inom 14 dagar efter hemkomst samt i övrigt enligt nationella programmet. Adoptivbarn, flyktingbarn, barn placerade i familjehem och familjer med särskilda behov ska också erbjudas hembesök. Nyinflyttade ska bjudas in till BVC och erbjudas hembesök efter behov förmedla kunskap om barns utveckling och behov, amning, god kost, skadeprevention, egenvård och vanliga sjukdomar hos barn främja ett jämställt föräldraskap samt erbjuda alla nyblivna föräldrar stöd individuellt och i grupp bedriva ett systematiskt arbete gällande hälsosam livsstil vilket inkluderar att ge alla föräldrar information om rökningens och alkoholens skadeverkningar utifrån barns utveckling och perspektiv samverka med mödrahälsovård och vårdcentralens övriga verksamhet i alkoholförebyggande insatser och riskbruksarbete samt psykisk ohälsa bedöma moderns stämningsläge enligt EPDS-metoden och ge stöd enligt programmet för Post partum depression 23. Annan evidensbaserad metod kan användas efter godkännande av centralt barnhälsovårdsteam ge anpassat psykosocialt stöd samt förmedla stöd och andra behandlingsinsatser till familjer med särskilda behov, exempelvis barn med funktionsnedsättning och föräldrar med missbruksproblem I syfte att upprätthålla en god kvalitet ska barnavårdscentralen ha minst 25 nyfödda barn per år. Sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård ska, för att upprätthålla kompetens och färdighet, arbeta minst halvtid och inte ha färre än 25 nyfödda barn per år. Läkaren ska inte se färre än 25 nyfödda barn per år. Vid bristande underlag (endast i glesbygd) kan centrala barnhälsovårdsenheten bevilja dispens från minimiantalet nyfödda per år. Barnhälsovårdsuppdraget kan utföras i samverkan med andra vårdgivare. Vårdcentralen har ansvar för barnhälsovård för barn anslutna till vårdcentralen fram till dess kommunens elevhälsa tar över. Om barnavårdscentralen tar emot ett barn som har sitt vårdval på en annan vårdcentral ska inskrivningsblankett fyllas i och undertecknas av föräldrarna. Kopia av blanketten ska snarast sändas till den vårdcentral där barnet har sitt vårdval och BVC-journal ska rekvireras. 2.7.2 Barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) BVC, som inte har specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin i ordinarie läkarbesättning, ska samverka med lokal barnmedicinverksamhet/länssjukvård, för att möjliggöra barnmedicinsk konsult två-tre gånger per termin, beroende på behov. 23 Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS 18

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 2.7.3 Central barnhälsovårdsenhet Central barnhälsovårdsenhet består av barnhälsovårdsöverläkare, sjuksköterska med verksamhetsutvecklaruppdrag, psykolog, dietist, logoped och andra erforderliga kompetenser. Den centrala enhetens uppgifter beskrivs i verksamhetsbeskrivningen och är riktad till alla verksamheter, som bedriver barnhälsovård på offentligt uppdrag. Barnhälsovårdsöverläkaren har ett tillsynsansvar vad gäller uppföljning av kvalitet och kompetens hos barnavårdscentralerna. Personal på barnavårdscentralerna ska i sin dagliga verksamhet samverka med den centrala barnhälsovårdsenheten, följa de riktlinjer och rekommendationer som tas fram, delta i utbildningar samt följa krav på verksamhetsrapportering. 2.7.4 Tillgänglighet Barnavårdscentralen ska vara tillgänglig för besök och telefonkontakt alla vardagar. Då BVC-sjuksköterskan inte har möjlighet att svara, eller ringa tillbaka, ska samtalen länkas till vårdcentralens övriga telefonservice. Föräldragrupper ska även erbjudas kvällstid. 2.7.5 Lokaler Verksamheten ska vara förlagd till ändamålsenliga lokaler särskilt avsedda för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet samt ha tillgång till lokal lämpad för föräldragrupper. 2.7.6 Vårdkedja mödrahälsovård - barnhälsovård I syfte att ge familjen kontinuitet och trygghet ska verksamheten delta i arbetet med att utveckla och upprätthålla rutiner för samarbete mellan mödrahälsovård, förlossningsvård, nyföddhetsvård och barnhälsovård i enlighet med centrala barnhälsovårdsenhetens riktlinjer (till exempel informationsöverföringsblankett, information vid riskbruk/missbruk). 2.7.7 Samverkan med kommuner och andra professioner Barnavårdscentralen ska samverka med andra vårdgivare, myndigheter och huvudmän med mål att erbjuda barn och föräldrar ett lättillgängligt stöd i närområdet. Barnavårdscentralen ska bland annat samverka kring stöd i föräldraskap, hälsofrämjande och förebyggande insatser, frågor om social eller utvecklingsmässig problematik och tidig upptäckt av ohälsa hos barn. Barn och familjer i behov av ökat stöd och barn som far illa ska tidigt kunna uppmärksammas och erbjudas stöd samt vid behov lotsas till adekvat instans. När det gäller barn i förskola ingår även ansvaret att samverka i frågor om hygien och smittskydd samt miljöförhållanden i förskolan. På individuell nivå ska barnavårdscentralen samverka med de vårdverksamheter och samhällsfunktioner som barnet och familjen har behov av. Ansvarsfördelning mellan vårdcentraler vid samverkan inom närområdet beskrivs i närområdesplanen. Barnavårdscentralen ska ha en dokumenterad plan med bland annat former och rutiner för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän, exempelvis socialtjänst, förskola och elevhälsa. 19

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 2.7.8 Familjecentral Familjecentral där mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet samverkar och är samlokaliserade, erbjuder ett lättillgängligt stöd för barn och föräldrar. Familjecentralens mål med verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsoutveckling hos barn och föräldrar. Genom sin samlade kompetens kan familjecentralen tidigt uppmärksamma barn och familjer i behov av utökat stöd och erbjuda detta. Familjecentralen är dessutom en mötesplats genom öppna förskolan, med mål att stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Vårdcentraler ska medverka i befintlig familjecentral samt vid planering och nyetablering av familjecentral i närområdet. Det ska finnas minst en vårdcentralenhet som har hela sitt BVC-uppdrag på familjecentralen. Finns fler än en vårdcentral i närområdet ska samverkan om familjecentral ske inom ramen för närområdesansvaret. Samverkan mellan berörda vårdcentraler ska beskrivas i närområdesplanen liksom BVC:s ansvar. Ett samverkansavtal avseende familjecentral tecknas mellan vårdcentral/erna, mödrahälsovård och kommun/stadsdel för att säkra samverkan, långsiktighet, kontinuitet och kvalitet. Avtalet reglerar verksamhetens ledningsstruktur, innehåll, respektive parts ansvarsområde och finansiering av gemensamma resurser. 2.8. Utbildningsuppdrag 2.8.1 Grund-, allmän- och specialistutbildning Hälso- och sjukvården är en viktig lärandemiljö för personer under utbildning. Vårdcentralen ska medverka i Västra Götalandsregionens långsiktiga strategi för personal- och kompetensförsörjning genom att tillhandahålla verksamhetsförlagda utbildningsplatser för de professioner som är verksamma vid vårdcentralen. Utbildningsplatser i VG Primärvård kan omfatta: studerande på omvårdnadsprogram studerande på yrkeshögskolor studerande på högskolor och universitet läkare under Allmäntjänstgöring (AT) i primärvård läkare under Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin (ST) läkare under Specialiseringstjänstgöring i annan specialitet vårdpersonal inklusive läkare med utländsk utbildning under kompletteringstjänstgöring psykologer under praktisk tjänstgöring (PTP) Vårdcentralen ska för att vara fullt godkänd som utbildningsvårdcentral uppfylla fastställda kvalitetskriterier för utbildningsvårdcentral och tillhandahålla utbildningsplatser för de professioner som är verksamma vid vårdcentralen. Vårdcentral kan bedömas vara delvis godkänd eller icke godkänd som utbildningsvårdcentral. Vårdcentralen har ansvar för att de krav som ställs på utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet, högskolor, gymnasieskolor och yrkeshögskolor föreskriver och att målbeskrivningar och examenskrav för respektive utbildning följs. 20

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Utförlig information kring Utbildningsuppdrag för Verksamhetsförlagd Utbildning (VFU) och Utbildningsuppdrag för läkares grund-, allmän- och specialiseringstjänstgöring anges på VG Primärvårds webbplats. Kvalitet och uppföljning Studierektor bedömer om vårdcentralerna uppfyller VG Primärvårds kvalitetskriterier för utbildningsvårdcentral samt ansvarar för uppföljning. För utbildningar på universitet, högskolor, gymnasier och yrkeshögskolor ska krav på utbildningsplatser och handledare följa de avtal som gäller mellan regionen och respektive utbildningsanordnare. Uppföljning och granskning av utbildningens kvalitet ska ske i enlighet med nationella föreskrifter och av Västra Götalandsregionen fastställda modeller. Handledning I vårdcentralens åtagande ingår handledning i den omfattning som krävs för respektive utbildningsplats. Handledare ska ha av regionen och utbildningsanordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. Från 2016-01-01 gäller krav enligt handledarmodellen i RGS-avtalet för handledare VFU. 2.8.2 Studierektorsorganisation För att säkra utbildningskvaliteten i VG Primärvård finns en regiongemensam studierektorsenhet, med uppgift att verka gentemot alla vårdcentraler oavsett driftsform och geografisk lokalisering inom VG Primärvård. Studierektorerna utgör obligatoriskt stöd för vårdcentralerna i deras utbildningsuppdrag och vårdcentralen ska aktivt samverka med medarbetare och studierektorer i studierektorsenheten. 2.8.3 AT-läkare och ST-läkare i allmänmedicin För utbildning av AT-läkare och ST-läkare krävs att vårdcentralen är bemannad med minst två specialister i allmänmedicin. Handledare ska ha handledarutbildning och dokumenterad erfarenhet av läkartjänstgöring i primärvårdsverksamhet omfattande hela det uppdrag som ingår i VG Primärvård. För ST-läkare ska studierektor tillsammans med handledare och verksamhetschef intyga uppnådd specialistkompetens i allmänmedicin. Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i Västra Götalandsregionen ska hålla hög kvalitet oavsett driftsform och geografisk lokalisering. Tillsättningen ska stimulera till fördelning i hela regionen och långsiktig kompetensförsörjning. För att vårdcentralen ska erhålla ersättning för ST-läkare av Västra Götalandsregionen krävs att vårdcentralen är godkänd som utbildningsvårdcentral för läkare, att STutbildningen följer uppgjord utbildningsplan och att vårdcentralen kvalificerat sig genom att också delta i utbildning av läkarstudenter och AT-läkare. Placering av AT-läkare under primärvårdspraktik görs av AT-studierektor i dialog med vårdcentraler som är godkända utbildningsvårdcentraler för läkare. 21

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Vårdcentraler verksamma inom VG Primärvård har en skyldighet att tillfälligt ta emot ST-läkare anställda vid annan vårdcentral, i de fall där ST-läkare inte kan erhålla den breda utbildning som krävs för specialistkompetens på egna vårdcentralen. 2.8.4 PTP-psykologer För psykologers utbildning under PTP krävs att vårdcentralen är bemannad med minst en legitimerad psykolog. PTP-psykologer anställs på utbildningsvårdcentralen och ingår i ett regionalt PTP-program med möjlighet till studierektorsstöd. 2.9 Forsknings- och utvecklingsuppdrag Primärvårdens åtagande är kompetensmässigt brett och utvecklas ständigt. Det finns en tydlig koppling mellan FoU och utbildning. Genom stora kontaktytor och kontinuitet i patientkontakter och uppföljning erbjuder primärvården unika forskningsmöjligheter. I Västra Götalandsregionen finns FoU-enheter som samordnar och stödjer FoU inom av regionen finansierad primärvård. Dessa ska ha en nära koppling till primärvårdens verksamheter, universitet, högskolor samt till andra FoU-verksamheter. Vårdcentralen ska samverka med FoU-enheter för primärvård och stimulera medarbetarna till forsknings- och utvecklingsarbete och skapa möjligheter för dem som vill bedriva FoU-verksamhet. Medarbetare på enheten ska medverka i övergripande processinriktat kvalitetsarbete som bedrivs inom Västra Götalandsregionen. 2.10 Bemanning och kompetens Vårdenheten ansvarar för att all personal på vårdenheten har adekvat kompetens, legitimation och specialistkompetens där så erfordras och att det finns personal i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård enligt hela uppdraget. Specialist i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet av läkartjänstgöring i primärvårdsverksamhet omfattande hela det uppdrag som ingår i VG Primärvård, ska vara i tjänst under hela öppettiden minst 45 timmar. Vårdcentralen ska tillse att legitimerad läkare finns tillgänglig under vårdcentralens öppethållande, så att den medicinska säkerheten på vårdcentralen alltid upprätthålls. Övrig tid ska en tydlig hänvisning finnas till annan vårdgivare på primärvårdsnivå. Minst hälften av specialistläkarna ska vara specialister i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet gällande hela den verksamhet som ingår i uppdraget. Läkare i beredskap och läkare på kvälls- och helgöppen mottagning kan bemannas med annan specialistläkare med erfarenhet av primärvård eller ST-läkare i allmänmedicin med adekvat kompetens godkänd av handledare och studierektor. Samtliga läkare ska ha god kunskap om försäkringsmedicin. Minst en läkare på vårdenheten ska ha kunskap som motsvarar innehåll i utbildning i fördjupad försäkringsmedicin anordnad av Västra Götalandsregionen, universitet, Försäkringskassan eller annan utbildningsanordnare. Hälso- och sjukvårdsrådgivning som innebär hög grad av självständighet ska ges av sjuksköterska med dokumenterad erfarenhet av mottagningsverksamhet i primärvård. Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter ska vara specialistutbildad distriktssköterska. 22

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Patienter med de kroniska sjukdomarna diabetes och astma/ KOL ska erbjudas insatser av sjuksköterska med påbyggnadsutbildning inom diabetes 15 högskolepoäng och astma/kol 15 högskolepoäng. Vid riktade insatser till patienter med andra kroniska sjukdomar är det önskvärt att sjuksköterska har relevant påbyggnadsutbildning inom området. Utbildning i vuxenpedagogik 7,5 högskolepoäng krävs för att tillhandahålla gruppbaserad patientutbildning för patienter med diabetes. Enheter med astma- och KOL-mottagning ska organiseras så att de svarar mot kraven på godkänd astma- och KOL-mottagning. 24 Vårdcentralen ska tillhandahålla legitimerad psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens. Detta innebär kompetens i psykologisk/psykiatrisk diagnostik (ICD10 och/eller DSM-5) inklusive screeningutredning vid misstänkta störningar inom autism- och neuropsykiatriska spektra samt psykologisk/kognitiv funktionsbedömning. Det ska finnas personal med kompetens att genomföra psykologisk korttidsbehandling enligt KBT eller IPT som motsvarar minst grundläggande kompetens. Därutöver ska personalen ha grundläggande kännedom om försäkringsmedicinska riktlinjer. Kompetensen ovan ska finnas i erforderlig omfattning på vårdcentralen. Medicinsk fotvård ska utföras av personal som genomgått gymnasieskolans 3-åriga omvårdnadsprogram och utbildning till medicinsk fotvårdsterapeut. Därutöver krävs godkänd påbyggnadsutbildning i diabetesfotvård. Fotterapeut med lång dokumenterad erfarenhet av medicinsk fotvård och diabetes kan ges dispens. Vårdcentralen ska ha tillgång till personal med utbildning diplomerad tobaksavvänjare. Sjuksköterska på BVC ska vara specialistutbildad inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller distriktssköterska. Läkare på BVC ska vara specialist i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet av pediatrik och barnhälsovård eller specialist i pediatrik. Utöver ovanstående ska vårdcentralen ha tillgång till den breda kompetens som krävs för att fullgöra uppdraget. Lägsta omvårdnadskompetens är undersköterska. Vårdcentralen ska redovisa bemanning och nyckelkompetenser på det sätt Västra Götalandsregionen begär. Kontaktpersoner Vårdcentralen ska utse kontaktperson till: Regionala Stramaenheten (läkare) Västra Götalandsregionens läkemedelsorganisation Västra Götalandsregionens smittskyddsverksamhet Fortbildning Verksamhetschefen har ansvar för fortbildning och att handlingsplan för kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetensutveckling finns på vårdcentralen. Verksamhetschefen har ansvar för att: enheten och alla dess medarbetare utvecklar och upprätthåller adekvat kompetens för uppdragets utförande 24 Vård vid astma och KOL, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen 2015 och Läkartidningen nr 42, 2008 23

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken enheten och alla dess medarbetare tillämpar nya vårdprogram och andra medicinska riktlinjer som fastställts regionalt och nationellt enheten deltar i utbildning som anordnas av Västra Götalandsregionen fortbildning planeras utifrån verksamhetens och medarbetarnas behov all personal ska fortbildas kontinuerligt genomgångna fortbildningsaktiviteter dokumenteras och uppvisas vid uppföljning 2.11 Primärvårdsuppdrag som ej ingår i åtagandet Inom Västra Götalandsregionen finns primärvårdsverksamhet som inte ingår i VG Primärvårds åtagande, utan tillhandahålls via vårdöverenskommelser/avtal. Exempel på sådana verksamheter är: mödrahälsovård/reproduktiv hälsa ungdomsmottagningar arbetsterapi och sjukgymnastik logopeder centrala barnhälsovårds- och mödrahälsovårdsvårdsenheter samt psykologenheter för mödrabarnhälsovård definierade regiongemensamma uppdrag studierektorsenhet sjukvårdsrådgivning forsknings- och utvecklingsenheter 24

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 3. Allmänna villkor 3.1 Läkemedel Vid förskrivning av läkemedel ska vårdcentralen följa Västra Götalandsregionens läkemedelsrekommendationer och medicinska riktlinjer samt rekommendationer från Regionala Strama. Vårdcentralen ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer avseende särskilda landstingssubventioner, exempelvis preventivmedelssubventionen för unga kvinnor. Läkemedelsbehandlingen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vårdcentralen svarar för de läkemedel som behövs i verksamheten. Kvälls- och helgöppna mottagningar ska kunna tillhandahålla jourdoser till patienterna enligt anvisningar från koncernstab hälso- och sjukvård, enhet läkemedel och hjälpmedel, tills dess att patienten har möjlighet att hämta ut sitt ordinarie läkemedel på ett apotek. Vårdcentralen ska samarbeta med och tillhandahålla kontaktperson i läkemedelsfrågor till Västra Götalandsregionens läkemedelsorganisation. Vårdcentralen ska även ha beredskap för att delta i regionens läkemedelsorganisations arbete. Västra Götalandsregionen tillhandahåller producentobunden information och system för analys och uppföljning. Vårdcentralen förbinder sig att vid förskrivning av läkemedel och sådana läkemedelsnära produkter som förskrivs från apotek ange förskrivarkod och arbetsplatskod på receptblanketten både i klartext och i streckkodsformat, som är läsbart av apoteken. Vårdcentralen ska i sitt journalsystem införa datoriserade förskrivarstöd såsom SIL, Pascal, markering av rekommenderade läkemedel och liknande tjänster efter hand som de tillgängliggörs av regionen. Vårdcentralen ansvarar för kassation av läkemedel från det egna läkemedelsförrådet och från de kommunala akutläkemedelsförråden och att detta görs på ett miljömässigt korrekt sätt. Västra Götalandsregionen har anslutit sig till de överenskommelser som träffats mellan SKL och Läkemedelsindustriföreningen angående dels samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården dels kliniska prövningar. Vårdcentralen ansvarar för att dessa följs. 3.1.1 Stramaarbete Vårdcentralen ska ha kunskap om aktuella antibiotikaresistensdata, sin följsamhet till behandlingsriktlinjer för infektioner i öppen vård och antibiotikaförskrivning samt utse kontaktläkare som samverkar med och tillsammans med verksamhetschef återrapporterar till Regionala Strama inom dessa områden. Återrapporteringen ska ske årligen i form av en särskild självdeklaration, i enlighet med Regionala Stramas riktlinjer. Särskild ersättning kommer att utgå för utfört stramaarbete i enlighet med anvisningar från Regionala Strama. 3.2 Läkemedelsnära produkter Med läkemedelsnära produkter avses produkter och tillbehör som används inom områdena blås- och tarmfunktionsstörning (inkontinens), diabetes, stomi och livsmedel 25

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken för särskilda näringsändamål (Särnär Barn och Vuxna). 25 Produkterna tangerar läkemedel eller personliga hjälpmedel men tillhör inte någon av dessa produktgrupper. Inom områdena blås- och tarmfunktionsstörning (inkontinens), diabetes och stomi finns handböcker som klargör kompetenskrav, förskrivnings- och kostnadsansvar i vårdkedjan. Handböckerna är fastställda av regionen och kommunerna. 26 Grundprincipen för förskrivning av läkemedelsnära produkter inom Västra Götaland är att den vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvar för den aktuella funktionsnedsättningen också har förskrivnings- och kostnadsansvar för produkterna. Vid komplexa behov klargörs ansvaret för olika funktionsnedsättningar genom en vårdplanering (SIP). I Västra Götaland är Särnär (livsmedel för särskilda näringsändamål för barn och vuxna) ett samlingsbegrepp för nutritionsprodukter och sondmatningstillbehör, inklusive nutritionspumpar till personer med behov av nutritionsstöd. Förskrivningsbart upphandlat sortiment i Västra Götaland finns under Sortiment på CLP:s webbsida. 27 Inkontinensprodukter, stomiprodukter och diabetshjälpmedel förskrivs enligt upphandlat sortiment i Västra Götaland som finns under Sortiment på CLP:s webbplats. 28 3.3 Hjälpmedel Vårdcentralen har ansvar för att förskriva hjälpmedel vid medicinsk behandling. Vårdcentralen ska följa Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. 29 Grundprincipen för förskrivning av läkemedelsnära produkter inom Västra Götaland är att den vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvar för patient med funktionsnedsättning också har förskrivningsansvar för produkterna. Vid komplexa behov klargörs ansvaret för olika funktionsnedsättningar genom en vårdplanering (SIP). Vårdcentralen ska följa anvisningar och överenskommelser gällande kostnadsansvar för hjälpmedel samt följa kompletterande riktlinjer 30 som förtydligar reglerna i riktlinjer och produktanvisningar. Primärvårdens hjälpmedelsenhet administrerar hjälpmedelskostnader för Västra Götalandsregionens primärvård. Vårdcentralen ska följa samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland är försörjare. 31 Alla beställningar av hjälpmedel ska ske i IT-stödet websesam. Enstaka undantag framgår av lokala rutiner. 3.4 Medicinsk diagnostik Vårdcentralen ska svara för att de diagnostiska undersökningar som behövs inom primärvårdens åtagande genomförs. De laboratorier för medicinsk diagnostik som vårdcentralen anlitar ska vara ackrediterade. Vårdcentraler som utför egna laboratorieanalyser ska delta i EQUALIS-program. 25 Centrum för läkemedelsnära produkter 26 Beställningsrutiner och handlingsböcker 27 Särnär 28 Stomi 29 Hjälpmedel i Västra Götaland 30 Primärvårdens hjälpmedelsenhet 31 Hjälpmedel i Västra Götaland 26

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken De mikrobiologiska laboratorier som anlitas ska bistå med resistensdata utifrån Regionala Stramas riktlinjer. Vårdcentralen ansvarar för att bild- och funktionsmedicin anlitas vid medicinsk indikation. Bilder, remisstext och röntgensvar ska lagras i Västra Götalandsregionens Bild- och funktionsregister (BFR). Västra Götalandsregionen äger rätt att granska vårdcentralens nyttjande av medicinsk diagnostik. 3.5 Lokaler Vårdcentralens lokaler ska vara tillgängliga för alla personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. 32 33 Enkelt avhjälpta hinder ska identifieras och åtgärdas. Vårdcentralen ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. 34 Informationen ska uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett eller minst en gång per år. Lokalerna ska vara utrustade enligt gängse medicinska och andra krav för att tillgodose patienters behov vad avser god och säker behandlingsmiljö och i övrigt vara anpassade för den typ av verksamhet som uppdraget avser i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. 3.6 Utrustning All utrustning som används inom verksamheten ska uppfylla vedertagna normer och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. De ska bland annat uppfylla vårdens krav avseende rengöring och desinfektion. 35 Vårdgivaren ansvarar för att alla medicintekniska produkter (MTP) på vårdcentralen erhåller erforderlig fortlöpande service och rekommenderat förebyggande underhåll, samt att detta dokumenteras. MTP ska finnas registrerad i ett inventariesystem för medicintekniska produkter, där även dokumentation av service ska ske. Avvikelser avseende MTP ska dokumenteras och rapporteras i enlighet med gällande regelverk. 3.7 Tolk Vårdcentralen ansvarar för att tillhandahålla auktoriserad tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket i den utsträckning som krävs för att kunna ge och tillgodogöra sig information som behövs för en säker och god vård. Vid behov av språktolk kan Tolkförmedling Väst anlitas. 36 Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. 37 32 Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 33 Svensk Förening för Vårdhygien Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering 34 www.t-d.se/sv/td2/ 35 Vårdhygieniska krav inför upphandling av medicinsktekniska produkter och hjälpmedel samt möbler, textilier och inredning 36 www.tolkformedlingvast.se 37 Habilitering och hälsa 27

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 3.8 Information och marknadsföring Västra Götalandsregionen ansvarar för att informera invånarna om vårdutbudet. Detta sker främst genom www.1177.se/vastra-gotaland och Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. Vårdcentralen ansvarar för att: följa Västra Götalandsregionens riktlinjer för information och marknadsföring inom VG Primärvård och Vårdval Rehab 38 information till invånare, patienter och närstående är lättillgänglig och lättförståelig och kan tillhandahållas i anpassade former. Informationen ska bland annat innehålla uppgifter om öppettider och tidsbeställning samt hänvisning till andra vårdcentraler då den egna vårdcentralen är stängd försäkra sig om att patienten är informerad om de regler om vårdgaranti och valfrihet som gäller i Västra Götalandsregionen ha rutiner för information till patienter om vård och besöksgarantier informera samverkansparter och andra intressenter om sin verksamhet den egna webbplatsen innehåller länkar till www.1177.se/vastra-gotaland uppdatera sina uppgifter i KIV (Katalog i Väst), eftersom dessa ligger till grund för information om vårdutbudet ska visa att den är godkänd av Västra Götalandsregionen på det sätt som Västra Götalandsregionen anger 39 all information och marknadsföring av verksamheten är saklig, korrekt och relevant samt följer intentionerna i Krav- och kvalitetsboken och i övrigt följer marknadsföringslagen Samråd med god framförhållning ska ske med Västra Götalandsregionen inför informations- och marknadsföringsinsatser Vid större och väsentliga förändringar av vårdutbudet, t ex när en vårdcentral upphör och nya vårdcentraler tillkommer kan Västra Götalandsregionen göra särskilda informationsinsatser. Detta ska ske i samråd med berörd vårdcentral. Informationen ska ske i så god tid som möjligt och på ett sådant sätt att invånarna kan känna sig trygga när de behöver vård. 3.9 Informationsmöten och samråd Vårdcentralen ska vara representerad på informationsmöten som Västra Götalandsregionens ledning eller som annan på dess uppdrag kallar till. Västra Götalandsregionen och Leverantören ska ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänheten och patienter eller samarbetet mellan Västra Götalandsregionen och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation. Leverantören ska informera Västra Götalandsregionen om förhållanden som kan bedömas vara av vikt för fullföljandet av uppdraget såsom beslut av Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Lex Maria-avgöranden samt ärenden från Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen. 38 www.vgregion.se/symbolvardval 39 www.vgregion.se/symbolvardval 28

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 3.10 Katastrofmedicinsk beredskap och planering Vårdcentralen ansvarar för att följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap och regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för Västra Götalandsregionen. 40 Vårdcentralens katastrofmedicinska plan ska vara anpassad till den regionala katastrofmedicinska planen och följa den mall som finns för primärvård. Beredskapen ska baseras på planering tillsammans med andra leverantörer och sjukhus. Planen ska finnas hos vårdcentralen och den utrustning som är tilldelad ska finnas tillgänglig. Såväl plan som utrustning ska vara känd och inövad av enhetens personal. Vårdcentralen är skyldig att vid katastrof-, kris- och epidemiläge följa direktiv ställda av Västra Götalandsregionens katastrofmedicinska organisation för utförande av tjänsterna. Vårdcentralen är också skyldig att delta i utbildning, träning och övning i samverkan med andra leverantörer, sjukhus och kommuner. Vårdcentralen ska även medverka i eller noga följa ledningsorganisationen samt medverka vid organiserade övningar i sådan omfattning att vårdcentralen kan bedriva en fortsatt verksamhet även i kritiska lägen. Krishanteringsorganisation Vårdcentralen ska ha en krishanteringsorganisation anpassad till Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen (Dnr RSK 136-2010). 41 I planen finns det angivet vilka aktiviteter och åtgärder vårdcentralen ska bedriva före, under och efter en kris. Vid förfrågan ska verksamheten kunna redovisa sin krishanteringsplan utifrån ett före-, underoch efterperspektiv till Västra Götalandsregionen. 3.11 Smittskydd Vårdcentralen har ansvar för samverkan med Smittskydd Västra Götaland, vilket innebär att det ska finnas en kontaktperson, läkare eller sjuksköterska, till regionens smittskyddsläkare. Vidare ansvarar vårdcentralen och kvälls- och helgöppen mottagning med deras behandlande läkare för de invånare som valt vårdcentralen, men även personer som besöker vårdcentralen med misstänkt eller bekräftad sjukdom enligt smittskyddsförordningen (SFS 2004:255). Behandlande läkares skyldighet enligt smittskyddslagen (2004:168) omfattar således: provtagning och undersökning om en person bär eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom eller annan smittspårningspliktig sjukdom att utan dröjsmål anmäla misstänkt eller konstaterad allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom till smittskyddsläkaren via det datorbaserade systemet Sminet enligt de föreskrifter som Smittskydd Västra Götaland anger att initiera och ansvara för smittspårning vid smittspårningspliktig sjukdom att ge individuellt utformade förhållningsregler till patienten med allmänfarlig sjukdom i syfte att hindra smittspridning och försäkra sig om att patienten förstått dessa att erbjuda den vård och behandling som behövs för att förebygga eller minska risken för smittspridning till den som bär på en allmänfarlig sjukdom att anmäla till smittskyddsläkaren om att en patient bryter mot förhållningsreglerna eller innebär en smittrisk för andra människor Provtagning för allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen ska sändas för analys till av regionen anvisade laboratorier. 40 Kris- och katastrofmedicinsk beredskap 41 Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 29

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Vårdcentralen/kvälls- och helgöppen mottagning ska vid misstanke på utbrott av smittsam sjukdom utan dröjsmål kontakta Smittskydd Västra Götaland och vid höjd beredskap följa direktiv ställda av Västra Götalandsregionen för utförande av tjänsterna. Detta innefattar även vid utbrott av smittsamma sjukdomar på de förskolor som omfattas av närområdesansvaret och på äldreboenden som finns inom närområdet. För kompetensutveckling ska vårdcentralen medverka i utbildningar arrangerade av Smittskydd Västra Götaland samt noga följa direktiv inom smittskyddsområdet. 3.12 Vårdhygien Vårdcentralen ska samverka med regionens enheter för vårdhygien för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdcentralen ska följa den regionala patientsäkerhetsplanen 42 och respektive vårdhygienenhets 43 rutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Lokala rutiner utformas i samråd med respektive vårdhygienisk enhet. Vårdcentralen ska tillgodose att all vårdpersonal har grundläggande kunskap, fortbildas kontinuerligt och följer gällande vårdhygieniska riktlinjer och rutiner. Vårdcentralen ska arbeta med Ledningsverktyg för god vårdhygienisk standard för primärvård. Vårdcentralen ska kontakta vårdhygien vid misstanke om smittspridning, vid identifierade risker avseende vårdhygienisk standard samt verksamhetsförändringar som kan innebära vårdhygieniska risker. 44 3.13 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vårdcentralen ska inrätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) inkluderande rutiner för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. På vårdcentralen ska ett system för avvikelsehantering och egenkontroll finnas. 3.14 Lagar, förordningar, riktlinjer och policydokument Vårdcentralen ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Västra Götalandsregionens beslutade riktlinjer och policydokument som berör detta avtal följs. Övergripande dokument exempelvis riktlinjer avseende patientavgifter, patientens rättigheter och budget som beslutats av regionfullmäktige ska följas. 45 3.15 Miljö Västra Götalandsregionens miljöpolicy innebär att vårdgivare ska arbeta strukturerat med att minimera sin miljöpåverkan, ta miljöhänsyn, dokumentera detta och sträva efter ständig förbättring. Vårdcentralen ska vara miljödiplomerad i enlighet med Västra Götalandsregionens kriterier för miljödiplomering inom primärvården eller miljöcertifierade enligt ISO 14001 (miljöledningssystem) senast ett år efter kontrakt 42 Patientsäkerhetsplan 43 Vårdhygien i Västra Götaland 44 Regionalt direktiv angående vårdhygienisk verksamhet i VGR 45 www.vgregion.se 30

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken tecknats med Västra Götalandsregionen. Diplom/certifikat ska kunna uppvisas på begäran. 46 3.16 Personal och ledning Vårdcentralen ska ha utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården. Vid byte av verksamhetschef ska Leverantören meddela Västra Götalandsregionen om detta innan förändringen träder i kraft. Vårdcentralen har skyldighet att teckna kollektivavtal med berörda personalorganisationer. Vårdcentralen ska upprätthålla en god arbetsmiljö, ha goda kunskaper i arbetsrätt, arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Vårdcentralen ansvarar för att all personal inklusive underleverantörer med patientkontakt ska ha för yrket nödvändiga kunskaper i svenska språket i enlighet med den nivå som anges av Socialstyrelsen vid ansökan om legitimation för personer utbildade i annat land. 47 För personal utan dokumentation av rätt språknivå kan dispens beviljas under högst två år, om nödvändiga kunskaper i svenska språket finns, men lägst från språknivå B2 enligt europeiska språkskalan. Vårdcentralen ansvarar för att personal (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning från lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning, förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning, lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi och förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi eller den lag som ersätter dessa, om de är verksamma vid vårdcentralen och utför tjänster enligt detta kontrakt. 3.17 Underleverantörer Vårdcentralen äger rätt att anlita underleverantör avseende del av uppdraget. Sådan underleverantör ska meddelas till Västra Götalandsregionen. Leverantör med vårdavtal får inte anlitas som underleverantör utan Västra Götalandsregionens medgivande. Vårdcentralen ansvarar för underleverantörers åtaganden och eventuella underlåtenhet på samma sätt som vårdcentralen ansvarar för egen verksamhet. Vårdcentralen ska ansvara för att underleverantörer har erforderlig kompetens och kvalitet att fullfölja sitt åtagande i enlighet med uppdragsbeskrivningen i förfrågningsunderlaget. Västra Götalandsregionen har ingen relation till underleverantören, utan endast med vårdcentralen. Vårdcentralen är skyldig att på Västra Götalandsregionens anmodan utan dröjsmål byta ut underleverantör eller personal tillhandahållen av underleverantör, som Västra Götalandsregionen anser sakna erforderlig kompetens för åtagandet eller som har samarbetssvårigheter. Eventuellt sådant utbyte av underleverantör/personal berättigar inte vårdcentralen till ersättning för eventuella merkostnader. 3.18 Patientenkäter Inom Nationell Patientenkät (NPE) mäts läkarbesöken årligen gemensamt inom primärvården i Västra Götalandsregionen. Enkäterna är i första hand utformade för att 46 www.vgregion.se/miljoledning 47 Socialstyrelsen - Ansökan om legitimation för dig som är utbildad i annat land 31

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken fånga patienternas upplevelser av vården och syftet är att ge ett bra underlag till förbättringsarbete på vårdcentralerna. Västra Götalandsregionen äger rätt att anvisa metod, frågeställningar och tidpunkt för gemensamma patientenkäter som vårdcentralen planeras att delta i. Västra Götalandsregionen äger rätt att ta del av allt grundmaterial från patientenkätsundersökningarna i de delar som är gemensamma enligt Västra Götalandsregionen anvisningar. Mätningarnas resultat publiceras på www.1177.se/vastragotaland och http://patientenkat.se 3.19 Sekretess Vårdcentralen ska se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vårdcentralen ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal. 3.20 Patientjournal Vårdcentralen ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande regelverk såsom lag, förordning och Socialstyrelsens föreskrifter. 48 Vårdcentralen ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till patienten eller annan vårdcentral som lämnar vård till patienten. Utlämnande vårdcentral äger inte rätt till ersättning för detta. Utlämnandet ska ske i enlighet med patientdatalagen (208:355), som reglerar gällande regelverk avseende utlämning av journaler och annan patientdokumentation. Vårdcentralen ska använda ett elektroniskt journalsystem och följa de anvisningar Västra Götalandsregionen kan komma att ge avseende sammanhållen journalföring. Vårdcentralen svarar för att journalföring sker i enlighet med tillämpliga regelverk och på ett sätt som möjliggör för Västra Götalandsregionen att genomföra uppföljning i enlighet med 5.6 i Krav- och kvalitetsboken. Vårdcentralens journalföring ska ske i separat huvudjournal, vilken inte får användas för andra verksamheter. Vid kontraktets upphörande samråder Arkivmyndigheten (Regionarkivet) och vårdcentralen om hur patientjournaler och övrig patientrelaterad information ska hanteras. Vårdcentralen ska följa Arkivmyndighetens rekommendation avseende överlämnande av journaler. Vårdcentralen svarar för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. Patientjournaler som förs enligt detta kontrakt ska vara tydligt separerade från andra kontrakt/verksamheter. 48 www.socialstyrelsen.se. Med patientjournal avses handlingar och anteckningar som upprättas i samband med patientvård, oavsett vilka media de lagras på. 32

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 3.21 Sjukresor Vårdcentralen ska tillhandahålla information om reglerna för sjukresa och utfärda sjukreseintyg för sjukresa med taxi. 49 Vårdcentralen ska vid behov vara behjälplig vid beställning av resa. 3.22 Patientnämnd Vårdcentralen ska aktivt bistå Patientnämnden i utredningar av enskilda patientärenden. Vårdcentralen ska på ett systematiskt sätt tillvarata Patientnämndens iakttagelser i det interna kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Vårdcentralen ska ha kunskap om och informera patienten om Patientnämndens verksamhet vid inträffad vårdskada. Skriftligt informationsmaterial om Patientnämndens verksamhet ska finnas tillgängligt i väntrum. 3.23 Försäkringar, ansvar och åligganden Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Västra Götalandsregionen för de patienter som vårdas enligt detta uppdrag. Vårdcentralen är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Vårdgivaren ansvarar för underleverantör såsom för eget åtagande. Vårdcentralen har fullt ansvar för sitt åtagande enligt förfrågningsunderlaget och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. Vårdcentralen åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar efter vedertagna normer, som håller Västra Götalandsregionen skadelös vid eventuell skada. Vårdcentralens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som vårdcentralen tecknat. Vårdcentralen ska från tid till annan fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. 49 Sjukresor i Västra Götaland 1177 33

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 4. Regler för val av vårdcentral Invånarnas fria val av vårdcentral sker genom att invånarna väljer den vårdcentral de vill tillhöra. I princip ska alla invånare som är folkbokförda inom Västra Götaland vara anslutna till någon vårdcentral. I första hand ska eftersträvas att invånarna gör ett eget aktivt val. De invånare som inte själva gör ett aktivt val ansluts till närmaste vårdcentral, ett så kallat ickevalsalternativ. Den vårdcentral som inom samma kommun är geografiskt närmast belägen invånarens folkbokföringsadress är invånarens ickevalsalternativ till dess att eget vårdval genomförts. När föräldrar väljer vårdcentral för sitt barn innebär valet även val av BVC. De individer som väljer en vårdcentral anmäler detta direkt till vårdcentralen eller via e- tjänst som Västra Götalandsregionen tillhandahåller invånare för val av vårdcentral via www.1177.se/vastra-gotaland. Vårdcentralen ska utan dröjsmål registrera samtliga individer som önskar välja vårdcentralen. Registreringen ska ske i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem. Västra Götalandsregionen ansvarar för invånares anslutning till vårdcentral via ickevalsalternativet. 50 Vårdcentralen har inte rätt att neka någon invånare folkbokförd i Västra Götaland eller annat landsting att välja vårdcentralen eller att sätta något tak för hur många som får ansluta sig till vårdcentralen. Det finns ingen begränsning av hur många val en invånare får göra per år. Vårdcentralen är skyldig att ta över vårdansvaret för de invånare som väljer att byta vårdcentral. Då Västra Götalandsregionen godkänt ny ägare av bolag med kontrakt i VG Primärvård ankommer det på den nya ägaren att lämna information till anslutna invånare. Om kontrakt med en vårdcentral upphör tillser Västra Götalandsregionen att de som valt vårdcentralen, tills annat vårdval genomförs, får sitt vårdval på den vårdcentral som ligger närmast invånarens folkbokföringsadress enligt Västra Götalandsregionens regelverk för ickevalsalternativ som baseras på närhetsprincipen. Se Bilaga 2 - Regelverk för invånarnas val av vårdcentral i VG Primärvård. 50 Beskrivning av regelverk för ickevalsalternativ enl. närhetsprincipen finns på VG Primärvårds webbplats 34

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 5. Uppföljning En bärande tanke med VG Primärvård är att i hög grad fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Uppföljningen syftar till att bidra till utvecklingen av primärvården i Västra Götaland. Den ska visa om vårdcentralen uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget och graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska återkopplas till vårdcentralerna som stöd i verksamheternas eget förbättringsarbete, som underlag för avtalsuppföljning och som vägledning för patientens val. Uppföljningens innehåll kommer att ses över och utvecklas i takt med att evidens och teknik finns som stödjer införande av nya indikatorer. Västra Götalandsregionen äger rätt att komplettera/ändra i indikatorerna under avtalets gång. För definitioner och beskrivningar av indikatorer hänvisas till VG Primärvårds webbplats. 5.1 Datainsamling Data för uppföljning hämtas från nationella och regionala register, från filer som levererats till Västra Götalandsregionen och från inmatning i anvisat webbformulär. Vårdcentralen ska leverera uppgifter som ingår i uppföljningen av VG Primärvård, uppföljning av invånarnas vårdkonsumtion samt till nationell uppföljning. Uppgifter levereras i form av datafiler enligt fastställda specifikationer eller på annat av Västra Götalandsregionen anvisat sätt, t ex genom direktinmatning via ett webbformulär. Vaccinering mot influensa bör registreras i Svevac. Uppgifter om inkomna och besvarade telefonsamtal ska hämtas från datoriserat telefonisystem. Detaljerade specifikationer, innefattande även innehåll i form av gällande kodifiering, finns att hämta på VG Primärvårds webbplats. 5.2 Målrelaterad ersättning Några av indikatorerna ligger till grund för den målrelaterade ersättningen. Se vidare avsnitt 6.1.5 Målrelaterad ersättning för kvalitet. 5.3 Återkoppling till vårdcentral Indikatorer ska återkopplas till vårdcentralerna som stöd i verksamheternas eget förbättringsarbete. Indikatorerna enligt förteckning på VG Primärvårds webbplats görs tillgängliga i ett webbaserat system. Systemet ger möjlighet till jämförelser mellan vårdcentraler och möjlighet att följa indikatorernas utveckling över tid. 5.4 Öppen redovisning för att underlätta invånarnas val Västra Götalandsregionen avser att begära in och öppet redovisa uppgifter för allmänhetens insyn samt som underlag för invånarnas val av vårdcentral. Uppgifter kommer att redovisas för alla vårdcentraler inom VG Primärvård med möjlighet att göra jämförelser mellan vårdcentraler. 35

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 5.5 Västra Götalandsregionens uppföljning Västra Götalandsregionen har enligt kommunallagen kap 6 7 ansvar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med politiskt fastställda mål och riktlinjer samt föreskrifter som gäller för verksamheten. I enlighet med kommunallagen kap 3 19 och 19a åligger det Västra Götalandsregionen att kontrollera och följa upp verksamheten samt tillförsäkra allmänheten information om hur uppdraget utförs. Leverantören ska vid anmodan från Västra Götalandsregionen snarast delge Västra Götalandsregionen de uppgifter som efterfrågas. Västra Götalandsregionen följer löpande upp att leverantörer och vårdcentraler uppfyller sitt åtagande och vidmakthåller den kvalitet som följer av Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen bör, förutom den löpande uppföljningen, minst en gång per år initiera uppföljningsmöte med vårdcentralen. Utöver uppföljningsindikatorer kommer de krav och förutsättningar som gäller för uppdraget att följas upp. 5.6 Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning innebär att granska vårdcentralerna med avseende på medicinsk kvalitet, service och säker vård. Västra Götalandsregionen äger rätt att genomföra verksamhetsuppföljningar. Uppföljning kan utföras med olika syften: säkerställa att vårdcentralen fullföljer sitt åtagande enligt Krav- och kvalitetsboken och att patienten får bästa möjliga vård göra jämförande studier mellan vårdcentraler studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer göra de kontroller som behövs för att bedöma om vårdcentralens fakturering sker på ett korrekt sätt eller av andra skäl Uppföljning kan ske såväl genom planerade som genom ej aviserade besök på vårdcentralen. Vårdcentralen ska lojalt medverka vid sådan uppföljning. Vårdcentralen ska kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa material och dokumentation som efterfrågas till förfogande på det sätt som Västra Götalandsregionen begär. Granskarna/revisorerna får vidta sådana åtgärder som de bedömer är nödvändiga för att fullgöra uppföljningen. Exempel på sådana åtgärder är granskning av rutinbeskrivningar, kvalitetssystem eller intervjuer med bland andra personal verksamma hos Leverantören varvid vårdcentralen ska tillse att personalen utan inskränkningar kan besvara granskarnas/revisorernas frågor. Vid granskning av patientjournal kan Västra Götalandsregionen välja något av följande tillvägagångssätt. Västra Götalandsregionen ska i samtliga fall klargöra vilka patientjournaler man vill granska (exempelvis samtliga journaler för personer som besökt vårdcentralen under ett antal angivna datum). I samtliga fall gäller att det är papperskopior av patientjournaler eller elektroniska kopior av journalen, på t.ex. ett USBminne, som Västra Götalandsregionen ska få från vårdcentralen: Vårdcentralens verksamhetschef gör en menprövning för samtliga patienter vars patientjournaler är aktuella. Om men anges för någon av journalerna, ska detta skriftligen motiveras och insändas till Västra Götalandsregionen. Övriga 36

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken patienters journalkopior ska därefter omgående överlämnas till Västra Götalandsregionen. Vårdcentralen ska på begäran från Västra Götalandsregionen tillfråga ett antal patienter om samtycke till att Västra Götalandsregionen granskar deras journaler. Västra Götalandsregionen anger hur många patienter som ska tillfrågas. När samtyckena inkommit ska vårdcentralen omgående överlämna dessa patienters journalhandlingar till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen svarar för ersättning åt externa personer i de fall som de anlitas i detta avseende. Samtliga deltagare i en verksamhetsuppföljning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Verksamhetsuppföljningen leds i första hand av Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger den rapport som kommer ur verksamhetsuppföljningen. Västra Götalandsregionen ansvarar för att vid tidpunkt som Västra Götalandsregionen bedömer lämplig överlämna och kommunicera rapporten med vårdcentralen. Västra Götalandsregionen äger rätt att publicera resultatet av uppföljningen. 37

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 6. Ersättning och kostnadsansvar I VG Primärvård gäller samma regelverk och ersättning för samtliga vårdcentraler, oavsett driftsform. Den ersättning som utbetalas är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom uppdraget. 6.1 Ersättningsmodell för vårdcentralernas uppdrag I VG Primärvård tillämpas samma ersättningsmodell för samtliga vårdcentraler. För att likställa förutsättningarna mellan enheter i privat och offentlig drift görs ett tillägg motsvarande den momskompensation som regionen har rätt att lyfta på ersättning för vård i privat drift på ersättningen till de privata vårdcentralerna. 51 Västra Götalandsregionen har rätt att göra årliga korrigeringar i ersättningsmodellen. Västra Götalandsregionen kan vid varje nytt budgetbeslut besluta att den totala resursen för VG Primärvård ändras med hänsyn tagen till nya ekonomiska förutsättningar. Väsentliga förändringar i ersättningsmodellen eller i resurstilldelningen ska meddelas vårdcentralerna senast sex månader före ikraftträdandet. Ersättningsmodell och -nivå fastställs inför varje år av regionfullmäktige. Ersättningsmodellen för VG Primärvård avser vård av personer folkbokförda i Västra Götaland och består av följande delar: 52 1) primärvårdspengen, vilken följer invånarens val av vårdcentral och baseras på antalet vårdvalspoäng vilka beräknas utifrån ålder och kön respektive vårdtyngd 2) målrelaterad ersättning för vårdcentralens täckningsgrad och uppfyllelse av angivna kvalitetsindikatorer 3) särskild ersättning för vårdcentralens geografiska och socioekonomiska förutsättningar 4) särskild ersättning när tolk har anlitats 5) ersättning för eventuella särskilda uppdrag Var och en av dessa ersättningsdelar beskrivs kortfattat i det följande. Vid besök gjorda av utlandssvenskar och utländska medborgare får vårdcentralen den ersättning som utbetalas från Försäkringskassan. 53 54 Vid besök gjorda av asylsökande ersätts vårdcentralen enligt särskilt regelverk från enheten för Asyl- och flyktingfrågor. Särskilda riktade statsbidrag och regionala satsningar kan tillkomma, enligt samma regelverk i hela Västra Götaland. Även uppdrag i form av pilotprojekt kan tillkomma. Det finns därutöver ingen möjlighet att lyfta ytterligare ersättning för det avsedda uppdraget. Erbjudande kan komma att framföras om deltagande i pilotprojekt för utformning av nya former för ersättning. 51 Detta beräknas 2017 motsvara påslag om 6,383 %. Om beslut fattas nationellt om att ändra nivån för momskompensation kommer det att få direkt genomslag inom VG Primärvård. 52 Momskompensation till de privata vårdcentralerna samt storleken på eventuell ekonomisk sanktion beräknas på dessa ersättningsdelar. 53 SKL - Vård av personer från andra länder 54 Då Försäkringskassan hävdar att fakturering ska ske från myndigheten har fakturerande part rätt att ta ut en administrativ avgift om maximalt 160 kr per besök innan ersättningen förmedlas till vårdcentral. 38

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken I tabell nedan sammanfattas ersättningsdelar enligt punkt 1-4, med angiven ersättningsnivå per månad 2017. Ersättningsmodellens delar Beräkningsunderlag Ersättningsnivå per månad 2017 Ersättning för ålder och kön Totalt ca 715 000 poäng 294 kr per poäng Ersättning för vårdtyngd Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning för socioekonomi Ersättning för geografi Tolkersättning Poäng för ålder och kön gånger ACG-vikt Procentenhet TG >50% och <=80% gånger antal poäng för ålder och kön Angivna kvalitetsindikatorer, deras målnivåer och inbördes viktning gånger antal poäng för ålder och kön Antal CNI-poäng för vårdcentraler med faktor > 2,5 per listad invånare gånger antal poäng för ålder och kön för dessa enheter Antal geografiska poäng för vårdcentraler med faktor >9 gånger antal poäng för ålder och kön för dessa enheter Antal tillfällen när tolk har anlitats 294 kr per poäng 3,15 kr per % -enhet TG >50% och <= 80 % och poäng 1,50 kr per poäng vid full måluppfyllelse 64 kr per CNI >2,5 per listad invånare och poäng Totalt 8 450 tkr 1 000 kr per tolktillfälle när auktoriserad språktolk har anlitats i patientrelaterat arbete 250 kr per besök med annan tolk 6.1.1 Primärvårdspengens viktning Nästan 85 procent av den totala ersättningen för uppdraget utgår genom en primärvårdspeng som följer invånarens val av vårdcentral och baseras på antalet vårdvalspoäng, vilka beräknas utifrån ålder och kön respektive vårdtyngd. Den inbördes viktningen är 50 procent för ålder och kön och resterande 50 procent för vårdtyngd. 6.1.2 Ersättning för ålder och kön Ersättning för ålder och kön utgår för det antal listningspoäng som de invånare som har valt vårdcentralen genererar. Antalet listningspoäng beräknas enligt gällande viktlista för 2017, vilken baseras på kön och ålder i 1-årsintervall. 55 Viktlistan innebär att befolkningen i Västra Götaland år 2017 totalt genererar i genomsnitt cirka 715 000 listningspoäng. Ersättningen per poäng uppgår till 294 kr per månad. 6.1.3 Ersättning för vårdtyngd Ersättningen för vårdtyngd baseras på den ACG-vikt som de invånare som har sitt vårdval vid vårdcentralen bär med sig. Denna ska spegla deras samlade sjuklighet. Varje månad beräknas relativ ACG casemix per vårdcentral. Underlag för beräkningen är samtliga diagnoser som har registrerats under en tidsperiod om 15 månader och som redovisats till 55 En ny viktlista har beräknats inför 2017. Den finns tillgänglig på VG Primärvårds webbplats. 39

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Västra Götalandsregionen på anvisat sätt av offentligt finansierade aktörer som bedriver vård inom det uppdrag som VG Primärvård innefattar. Senast kända vårdval avgör vilken vårdcentral som får tillgodoräkna sig en individs diagnoser. I viktningen används sammanvägda kostnadsvikter från vårdcentraler inom VG Primärvård. Samtliga vårdcentraler inom VG Primärvård ska vid anmodan leverera information om kostnad per patient (KPP), enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen. ACG-viktningen är relativ, vilket innebär att genomsnittlig vårdtyngd i Västra Götaland vid varje mättillfälle uppgår till 1,00, oavsett hur den faktiska vårdtyngden utvecklas. Ersättning för vårdtyngd utgår för det antal poäng som genereras i viktlistan för ålder och kön. Befolkningen i Västra Götaland beräknas år 2017 generera i genomsnitt cirka 715 000 ACG-poäng. Ersättningen per poäng uppgår till 294 kr per månad. 6.1.4 Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för täckningsgrad innebär att vårdcentralens ersättning ökar om de personer som har sitt vårdval på vårdcentralen gör en större andel av sina öppenvårdsbesök inom sådan verksamhet som vårdcentralen har kostnadsansvar för. Täckningsgraden beräknas varje månad utifrån de öppenvårdsbesök som skett under sex månader. Ersättningen kopplas till vårdcentralens storlek, genom antalet listningspoäng, och utgår med 3,15 kr per poäng och månad för varje procentenhet som vårdcentralens täckningsgrad, enligt definition nedan, överstiger 50 procent till en maximal nivå om 80 procent. Täckningsgraden beräknas enligt följande definition: Täljaren = de listade invånarnas alla besök (hos alla yrkeskategorier som inte exkluderas nedan) vid/hos: Vårdcentraler inom VG Primärvård inklusive jouråtagandet kvälls- och helgöppen mottagning Privata vårdgivare med vårdavtal som motsvarar åtagandet inom VG Primärvård Specialister i allmänmedicin ersatta enligt lagen om läkarvårdsersättning Primärvård, motsvarande åtagandet inom VG Primärvård, i andra landsting och regioner Underleverantörer till vårdcentraler inom VG Primärvård Nämnaren = de listade invånarnas alla besök, hos alla yrkeskategorier som inte exkluderas nedan, hos samtliga offentligt finansierade vårdgivare i Sverige, det vill säga: Alla i täljaren Alla övriga offentliga och privata vårdgivare inom Västra Götalandsregionen, exklusive besök på riks- och regionsjukvårdsnivå, inskrivningsbesök samt registrerade besök enligt Socialstyrelsens lista över dagsjukvård baserad på Nord-DRG O Öppen länssjukvård i andra län, med samma undantag som i punkten ovan I beräkning av täckningsgrad värderas samtliga enskilda besök på mottagning, oavsett yrkeskategori, till 1. Vid gruppbesök motsvarar varje deltagande patient 0,2 besök, och ett hembesök för sjukvård uppräknas till 5. Telefonkontakt med läkare inom VG Primärvård motsvarar 0,3 besök. På sikt kan också vårdkontakt via elektronisk kommunikation komma att inkluderas i beräkningen. Besök som sker hos fysioterapeut, arbetsterapeut, audionom, logoped, ortoptist, dietist, tandläkare och pedagog, samt besök vid MVC och ungdomsmottagning ingår varken i täljare eller i nämnare. Hälsoundersökningar (med undantag av BVC), intyg, och vaccinationer som inte betecknas som sjukvård ingår heller inte vid beräkning av täckningsgraden. Besök för provtagning redovisas inte till Västra Götalandsregionen och ingår inte i täckningsgraden. 40

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 6.1.5 Målrelaterad ersättning för kvalitet Målrelaterad ersättning för kvalitet kan utgå för 11 kvalitetsindikatorer. 56 För dessa tillämpas ett gemensamt regelverk, vilket innebär att varje indikator har en poängvikt, vilken markerar dess betydelse relativt de övriga. Tillsammans kan dessa indikatorer generera 11,0 kvalitetspoäng. För flertalet indikatorer har två måltal fastställts. En undre gräns under vilken ingen ersättning faller ut och en övre gräns som ger maximal ersättning och över vilken ingen ytterligare ersättning ges. Ersättningen kopplas till vårdcentralens storlek, genom antalet listningspoäng. Utbetalning planeras ske varje månad baserad på senast tillgängliga utfall. Vid full måluppfyllelse uppgår ersättningen till 1,50 kronor per kvalitetspoäng och listningspoäng per månad. Statliga satsningar kan medföra att målrelaterad ersättning för kvalitet utformas enligt andra principer. Villkor för detta förmedlas i informationsbrev och/eller på VG Primärvårds webbplats. Grupp Kortnamn Ersättningsgränser (%) Poäng Diabetes Komplett registrering NDR 58-78 2.0 -Registrering blodtryck -Registrering rökning -Registrering HbA1c -Registrering LDL-kolesterol -Registrering albuminuri Andel patienter registrerade i NDR 70-90 0.25 Hypertoni Komplett registrering hypertoni 45-70 2,0 -Läsbar uppgift om rökning -Läsbar uppgift om längd och vikt - Läsbar uppgift om systoliskt och diastoliskt blodtryck - Läsbar uppgift om lipider Ischemisk Komplett registrering ischemisk hjärtsjukdom 34-62 2,0 hjärtsjukdom -Läsbar uppgift om rökning -Läsbar uppgift om längd och vikt -Läsbar uppgift om systoliskt och diastoliskt blodtryck -Läsbar uppgift om LDL-kolesterol -Läsbar uppgift om midjeomfång KOL Komplett registrering KOL 20-40 2,0 -Läsbar uppgift om rökning -Läsbar uppgift om längd och vikt -Läsbar uppgift om spirometri Astma Läsbar uppgift om rökning 70-90 0,25 Äldre Antal hembesök per 100 listade personer 75 år och äldre 10-50 0,5 Övrigt Deltagande i kvalitetsregister utöver NDR 1 0,25 + övriga indikatorer >=2 0,5 Läkemedel Fördjupad läkemedelsgenomgång andel patienter 75 år och äldre listade på VC där fördjupad läkemedelsgenomgång har genomförts under ett år 40-70 0,5 Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor > 18 år 15-10 0,5 Olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre 10-7 0,5 56 En detaljerad beskrivning finns på VG Primärvårds webbplats. 41

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken De målrelaterade kvalitetsindikatorerna har tonvikt på registrering, i syfte att stödja fortsatt utveckling mot fler tillförlitliga resultatmått. Vårdgivarna inom VG Primärvård ska medge att Västra Götalandsregionen får hämta data från relevanta kvalitetsregister för bedömning av måluppfyllelse, där respektive register bedömer att detta kan ske utan integritetsintrång. Kvalitetsindikatorerna revideras årligen, vilket kan innebära att vissa indikatorer upphör och andra kan tillkomma. 6.1.6 Särskild ersättning för socioekonomi Särskild ersättning för socioekonomi utgår till vårdcentraler med hög socioekonomisk belastning, beräknad enligt CNI (Care Need Index). Detta index är framtaget för svensk primärvård och innehåller följande variabler och viktning; Andelen ensamboende äldre (>65 år) 6,15 Andelen arbetslösa eller i åtgärd (16-64 år) 5,13 Andelen födda utomlands 57 5,72 Andelen ensamstående föräldrar (Barn 0-17 år) 4,19 Andelen lågutbildad arbetskraft (25-64 år) 3,97 Andelen barn under 5 år 3,23 Andelen inflyttningar senaste året 4,19 Varje månad skickas aktuell vårdvalsfil till SCB för beräkning av CNI per vårdcentral. Ersättning utgår till vårdcentraler vars CNI per listad invånare överstiger 2,5. Ersättningen relateras till vårdcentralens storlek, genom antalet listningspoäng, och utgår under år 2017 med 64 kronor per poäng och månad. 58 6.1.7 Särskild ersättning för geografi Särskild ersättning för geografi syftar till att ge bättre förutsättningar för vårdcentraler att verka på mindre orter. Ersättningen baseras på faktorer som bedöms medföra ett högre kostnadsläge. Den utgår från respektive vårdcentrals geografiska belägenhet, vilken värderas utifrån dess avstånd till närmaste sjukhus med medicinsk akutmottagning, avstånd till närmaste större ort, befolkningstäthet i den kommun där vårdcentralen finns samt huruvida vårdcentralen är belägen på en ö utan bro till fastlandet. Maximalt utfall är 22 poäng (6 poäng vardera för de tre förstnämnda faktorerna och 4 ö-poäng). Ersättning för geografi utbetalas varje månad med ett fastställt belopp, vilket fördelas till vårdcentraler med fler än 9 poäng, och relateras till respektive vårdcentrals storlek genom antalet listningspoäng. Totalt kommer 101,4 mnkr (8 450 tkr per månad) att fördelas genom denna faktor under 2017. 6.1.8 Tolkersättning Ersättning utgår när tolk 59 har anlitats i patientrelaterat arbete för att kompensera vårdcentralen för tolkkostnad samt för den mertid som uppkommer. Ersättning utgår med: 57 I Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika 58 Beräkningen sker enligt formel om CNI >2,5: (CNI 2,5) x vårdcentralens listningspoäng x 64 59 En tolk är en person som översätter kommunikation som sker mellan andra personer 42

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 1 000 kr per tolktillfälle när auktoriserad eller godkänd språktolk anlitas 250 kr per besök där tolkning har utförts utan att vårdcentralen belastats med någon kostnad för tolken. Det gäller exempelvis när tolk, med vilken Västra Götalandsregionen har avtal, anlitas åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade eller talskadade personer. Om auktoriserad eller godkänd språktolk inte finns att tillgå kan denna ersättning också utgå vid besök där annan anställd vid vårdcentralen än den som vårdar patienten eller, i undantagsfall, närstående har agerat tolk. 6.1.9 Särskild ersättning för åtagande inom närområdesansvaret Det finns särskilda åtaganden för vilka vårdcentralen och uppdragsgivaren kan träffa särskilt avtal. Dessa åtaganden är till sin natur unika och ersättning av dem förutsätter alltid manuell hantering. Särskilda åtaganden inom närområdesansvaret omfattar familjecentraler, samordningsansvar i kommunal hälso- och sjukvård samt behandlingsansvar för patienter på korttidsboende. Familjecentraler Särskild ersättning kan utgå om avtal tecknats avseende familjecentral som innebär att öppen förskola, MVC, BVC och socialtjänst samverkar under ett tak och att verksamheten har en förebyggande inriktning. En årlig merkostnadsersättning om 198 tkr (16 500 kr per månad) utgår till vårdcentraler som medverkar i sådan familjecentral med sin BVC-verksamhet. En extra ersättning om 150 tkr utgår det första verksamhetsåret efter familjecentralens etablering. Angivna belopp gäller per familjecentral. Om flera vårdcentraler samverkar kring en familjecentral delas beloppet mellan dessa. Samordningsansvar i kommunal hälso- och sjukvård I närområdesplanen ska framgå vilken vårdcentral som åtar sig detta uppdrag inom kommunal hälso- och sjukvård. Uppdraget beskrivs närmare under underrubrik Samordningsansvar i avsnitt 2.3 och omfattar bland annat tecknande av lokalt avtal med respektive kommun eller stadsdel samt att vara samordningsansvarig läkarkontakt åt kommunen eller stadsdelen. Ersättningen för uppdraget är 1 140 kr per plats i kommunala boendeenheter och år. Antalet platser stäms av inför varje år. Om antalet platser skulle förändras väsentligt under året kan vårdcentralen och Västra Götalandsregionen komma överens om en justering av volymberäkningen. Behandlingsansvar för patienter på korttidsboende I närområdesplanen ska framgå vilken vårdcentral som åtar sig detta uppdrag, vilket beskrivs närmare under underrubrik Behandlingsansvar på korttidsboende i avsnitt 2.3. Ersättningen för uppdraget är 8 000 kr per plats i korttidsboende och år. Antalet platser stäms av inför varje år. Om antalet platser skulle förändras väsentligt under året kan vårdcentralen och Västra Götalandsregionen komma överens om en justering av volymberäkningen. 6.1.10 Särskild ersättning för åtagande inom utbildningsuppdraget I det uppdrag som samtliga vårdcentraler inom VG Primärvård åtar sig ingår att bidra till Västra Götalandsregionens långsiktiga strategi för personalförsörjning. Detta uppdrag beskrivs närmare i avsnitt 2.8 Utbildningsuppdrag. Åtagandet finansieras i huvudsak inom ovan beskriven ersättningsmodell, men för några delar kan särskild ersättning utgå. En grundförutsättning för särskild ersättning är att vårdcentralen har blivit bedömd av 43

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Västra Götalandsregionens studierektorer enligt regionalt fastställda kriterier och blivit godkänd som utbildningsvårdcentral. Godkänd utbildningsvårdcentral kan få ersättning enligt följande: a) ersättning med schablonbelopp per anställd ST-läkare i allmänmedicin och månad. Ersättning utgår med ett belopp under den period då ST-läkaren gör sidotjänstgöring 60 och med ett lägre belopp för övrig tid. 61 Ersättning i områden 62 med svårigheter att tillsätta ST-tjänster är något högre än schablonbeloppen. b) ersättning med schablonbelopp för utlandsutbildade ST-läkare i allmänmedicin som inte gjort AT i Sverige 63 c) ersättning med schablonbelopp då bashandledare av studenter i vårdutbildning genomgår utvalda utbildningar med godkänt resultat d) ersättning med schablonbelopp då personal handleder läkare under kompletterande tjänstgöring samt studenter eller elever, inklusive läkarstudenter under grundutbildning Följande ersättningsnivåer gäller år 2017 för ST-läkare (enligt punkt a) ovan): 40 000 kr per månad och heltidsanställd ST-läkare i allmänmedicin under primärvårdstjänstgöring 64 65 000 kr per månad och heltidsanställd ST-läkare i sidotjänstgöring 10 000 kr i tillägg per månad och heltidsanställd ST-läkare i allmänmedicin vid placering inom de områden som omfattas av extra stöd. Övriga ersättningsnivåer fastställs i särskild ordning och publiceras på VG Primärvårds webbplats. 6.1.11 Särskild ersättning för deltagande i vissa regionövergripande grupper Särskild ersättning kan utgå för deltagande i vissa, särskilt angivna, regionövergripande grupper av strategisk karaktär 65 till de vårdcentraler där representanter 66 för VG Primärvård är anställda. Ersättning utgår med ett fast belopp per månad beroende på den arbetsinsats som uppdraget beräknas fordra. Mycket stor arbetsinsats (Nivå 1) ger ersättning med 9 000 kr per månad Medelstor arbetsinsats (Nivå 2) ger ersättning med 6 000 kr per månad Stor arbetsinsats (Nivå 3) ger ersättning med 3 000 kr per månad Vilka grupper som avses och vilken nivå de bedöms tillhöra finns på VG Primärvårds webbplats. Ordförandeskap i någon av där nämnda grupper medför att ersättningen höjs med 3 000 kr per månad. 6.1.12 Särskild ersättning för tillgång till psykolog I kapitel 2.10, ställs krav på vårdcentralerna att tillhandahålla legitimerad psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens. Som stöd till vårdcentraler som uppfyller detta 60 Ersättning utgår under maximalt 20 månader utökad ersättningsperiod kan beviljas i undantagsfall. 61 Ersättning utgår under maximalt 45 månader utökad ersättningsperiod kan beviljas i undantagsfall 62 Vilka dessa är finns på VG Primärvårds webbplats. 63 Ersättning utgår under maximalt 12 månader 64 Ersättning utgår för maximalt fem samtidigt anställda ST-läkare per vårdcentral 65 Inga koncerninterna eller tillfälliga grupper kan komma ifråga för denna ersättning, 66 I uppdraget ingår att kommunicera de frågor som avhandlas och de beslut som fattas till samtliga vårdcentraler. 44

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken krav utgår särskild ersättning. Följande ersättningsnivåer gäller år 2017: 10 000 kr vid tillgång till psykolog, per heltidsanställning eller motsvarande och månad. 3 000 kr i tillägg per psykolog motsvarande heltidsanställning och månad vid placering vid vårdcentraler inom de områden som omfattas av extra stöd 67. 6.1.13 Särskild ersättning för Strama-arbete Strama-arbetet syftar till att minska onödig antibiotikaförskrivning i Västra Götaland. Ersättning utgår till vårdcentraler som verkar för att öka följsamheten till behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppen vård. För att ersättning ska utgå krävs att: En kontinuerligt verksam kontaktläkare för Regionala Strama finns på vårdcentralen. Vårdcentralens chef i samarbete med kontaktläkaren redovisar hur arbetet för att förbättra följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer bedrivits innefattande samtliga personalkategorier, inte enbart läkarkollektivet. Samtliga förskrivare har kunskap om sin förskrivning och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer ställt i relation till den för hela vårdcentralen. Vårdcentralens antibiotikaförskrivning ska diskuteras vid reflekterande möte på vårdcentralen och då ställas i relation till aktuella behandlingsriktlinjer utifrån falldiskussioner. Dokumentation ska lämnas i anvisad form till Regionala Strama. Ersättning utbetalas till de vårdcentraler som uppfyller kraven med ett engångsbelopp om 12 000 kr samt 2,50 kr per listningspoäng. Ersättningen utbetalas vid ett tillfälle och avser hela året. 6.1.14 Särskild ersättning för att tillhandahålla e-tjänster Den allmänna strömningen i samhället är att allt fler tjänster kan hanteras dygnet runt veckans alla dagar via internet. Hälso- och sjukvården är inget undantag. Befolkningen förväntar sig att det finns möjlighet att få kontakt med hälso- och sjukvården via internet och framöver också få hjälp att hantera basala krämpor via denna kanal. För att ersättning ska utgå krävs att: Vårdcentralen minst erbjuder de e-tjänster via 1177 som framgår i avsnitt 2.2 Vårdåtagande. Vårdcentralen skriftligt redovisar hur man integrerar befintliga e-tjänster i ordinarie verksamhet. Svarstider hålls enligt beslut om Införande av och basutbud i, 1177 Vårdguidens e-tjänster. Vårdcentralen skriftligt redovisar plan för att utöka användningen av e-tjänster. Dokumentation ska lämnas i anvisad form och till anvisad kanal. 67 Information finns på VG Primärvårds webbplats 45

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Ersättning utbetalas till de vårdcentraler som uppfyller kraven med ett engångsbelopp om 12 000 kr samt 2,50 kr per listningspoäng. Ersättningen utbetalas vid ett tillfälle och avser hela året. 6.1.15 Särskild ersättning för deltagande i kvälls- och helgöppen mottagning Vårdcentralen har ansvar för att vårdsökande har tillgång till hälso- och sjukvård även utanför vårdcentralens ordinarie öppethållande. I avsnitt 2.4.1 Kvälls- och helgöppen mottagning framgår vilka insatser som ska erbjudas. Västra Götalandsregionen anger i vilka kommuner det ska finnas kvälls- och helgöppen mottagning, som vårdcentraler inom samverkansområdet ska samverka kring. Särskild ersättning utgår för kvälls- och helgöppen mottagning med ett mer begränsat befolkningsunderlag. Ersättning utgår med ett fast belopp per månad. Befolkningsunderlag fler än 10 000 men mindre än 25 000 invånare ger ersättning med 150 000 kr per månad Befolkningsunderlag mellan 25 000 och 50 000 invånare ger ersättning med 100 000 kr per månad Befolkningsunderlag mellan 50 000 och 80 000 invånare ger ersättning med 50 000 kr per månad Vilka kvälls- och helgöppna mottagningar som avses finns på VG Primärvårds webbplats. Ersättningen förmedlas via en av samverkande vårdcentraler. 6.2 Patientavgift Vårdcentralen ska av patienter ta ut avgift för sjukvård och hälsovård enligt de regler och med de belopp som Västra Götalandsregionen beslutat. Uppgift om gällande belopp och regler framgår i Västra Götalandsregionens patientavgiftshandbok. 68 Följsamheten till denna är grundläggande för att regionens patienter ska behandlas lika. Endast patientavgifter som tas ut vid besök som sker till följd av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Patientavgifter som vårdcentralerna ska ta in för sjukvård avräknas mot den ersättning som utgår. Detta gäller med undantag av patientavgift vid mellanliggande provtagning. Vårdcentralen ersätts inte för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala avgift enligt Västra Götalandsregionens avgiftsregler. Vårdcentralen har heller inte rätt till ersättning för återbetald patientavgift 69. Personer med skyddade personuppgifter samt personer inskrivna på särskilt boende inklusive korttidsboende debiteras alltid som för besök på vald vårdcentral. Om läkare träffar flera patienter på särskilt boende/korttidsboende vid samma tillfälle ska avgift tas ut som vid besök på mottagning. Patienter folkbokförda i annat län ska betala samma patientavgift som gäller för patienter folkbokförda i Västra Götaland. Vad gäller vård av personer från andra länder hänvisas till kapitel 6.1, patientavgiftshandboken. 68 Patientavgiftshandbok 69 Sådan kan komma ifråga enligt den regel som innebär att en patient som vid planerat besök får vänta mer än 30 minuter efter utsatt tid innan behandlingen påbörjas äger rätt att återkräva betald patientavgift (30- minuters-regeln). 46

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Samma patientavgift gäller för läkarbesök oavsett vilken specialitet mottagande läkare har, under förutsättning att vårdcentralen påtagit sig ansvaret för den verksamhet som läkaren bedriver, genom anställning eller genom ett avtal som reglerar uppdrag och kostnadsansvar. Om en läkare med annan specialitet än allmänmedicin tillfälligt är placerad på vårdcentralen och de besök han eller hon gör blir registrerade någon annanstans än på vårdcentralen utgår samma patientavgift som om besöket skett inom länssjukvården. 6.3 Vårdgivarnas kostnadsansvar Den samlade ersättning som utbetalas till en vårdcentral förväntas täcka samtliga kostnader för åtagandet till de invånare som har valt vårdcentralen. Den ska täcka kostnader för drift av den egna vårdcentralen, inklusive bland annat hälsofrämjande och förebyggande insatser, samverkan med vårdgrannar och myndigheter, personal, lokaler, läkemedel, medicinsk diagnostik samt respektive organisations kostnader för overhead inklusive för uppdraget nödvändiga, befintliga och kommande IT-stöd 70. Den omfattar också kostnader för vård som de invånare som har valt vårdcentralen får hos andra offentligt finansierade aktörer som bedriver vård inom det uppdrag som VG Primärvård innebär. I vissa fall förmedlas kostnadsansvaret med hjälp av schabloner. Ekonomisk reglering av vissa kostnadsposter sker genom avdrag i IT-stöd för ersättning till vårdcentraler inom VG Primärvård. Generellt tillämpas ett förskrivarbaserat kostnadsansvar inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. För vårdcentralerna inom VG Primärvård innebär detta att vårdcentralen i princip har kostnadsansvar för det som beställs, förskrivs eller begärs därifrån. Detta gäller om annat inte angivits särskilt. Grunden för all förskrivning och beställning är det behandlingsansvar vårdcentralen har för patienten. I några fall baseras kostnadsansvaret på den fördelning som har angivits i samverkansavtal mellan Västra 71 72 Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. 6.3.1 Besök hos andra vårdgivare Varje vårdcentral har kostnadsansvar för verksamhet vid den egna vårdcentralen och dess underleverantörer, men också för besök som de personer som har sitt vårdval vid vårdcentralen gör: vid andra vårdcentraler samt kvälls- och helgöppna mottagningar inom VG Primärvård hos vårdgivare med vårdavtal gällande insatser som ingår i vårdcentralens uppdrag hos specialist i allmänmedicin som bedriver verksamhet enligt nationella taxan 73 hos vårdgivare i andra landsting, för insatser som ingår i vårdcentralens uppdrag För dessa besök tillämpas en regiongemensam prislista enligt nedan. När en vårdcentral tecknar avtal med underleverantörer kan det innehålla andra nivåer och former för ersättning. 70 I de fall då Västra Götalandsregionen inte väljer att göra obligatoriska IT-stöd tillgängliga för alla utan att belasta vårdcentralerna med någon kostnad för detta. 71 www.vgregion.se/hosavtal 72 Vårdcentralernas kostnadsansvar inkluderar inte transport av avlidna. 73 Vårdcentralens kostnadsansvar maximeras till fyra besök per invånare och år. 47

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Kostnaden per besök (vid läkarbesök inklusive schablon för läkemedel och medicinsk diagnostik) fastställs för år 2017 till: Läkarbesök Besök hos andra yrkeskategorier inom uppdraget 74 500 kr 300 kr Om hembesök utförs av personal från annan vårdcentral än den där patienten har sitt vårdval utgår ett tillägg med 250 kr. Om besök sker under juni, juli och augusti utgår ett tillägg om 500 kr när besöket görs av en person som har sitt vårdval vid en vårdcentral i en annan kommun än den där besöket 75 76 sker. När en vårdcentral inom VG Primärvård utför hälso- och sjukvårdstjänster för invånare som valt en annan vårdcentral ger det en intäkt enligt samma prislista. Detsamma gäller för besök som görs av personer med skyddade adressuppgifter eller patienter bosatta i annat landsting än Västra Götalandsregionen. 6.3.2 Läkemedel Vårdcentralerna svarar för de läkemedel som behövs i verksamheten och har kostnadsansvar för de läkemedel som används eller förskrivs där, inklusive kostnader för dosdispenseringstjänsten. 77 Läkemedelsrecept är giltiga i ett år och kostnaden faller ut när läkemedlet hämtas ut från ett apotek. Varje vårdcentral i VG Primärvård får en ny, unik arbetsplatskod vid verksamhetsstart och belastas med kostnader för de läkemedel som förskrivs på denna kod. En schablonersättning för läkemedel ingår i den ersättning för läkarbesök som anges i avsnitt 6.3.1. Besök hos andra vårdgivare. 6.3.3 Läkemedelsnära produkter Till läkemedelsnära produkter hör inkontinens-, stomi- och diabetesprodukter. Vårdcentralerna ska förskriva dessa produkter enligt gällande regelverk när behov föreligger. Vårdcentralerna har kostnadsansvar för de läkemedelsnära produkter som de använder eller förskriver. I kostnadsansvaret ingår, i förekommande fall, distribution av nämnda produkter. Området beskrivs något mer i detalj i avsnitt 3.2. Läkemedelsnära produkter. Kostnadsansvaret gäller tills vidare inte livsmedel för särskilda näringsändamål eller produkter för att tillföra näring (Särnär). 74 När det, vid besök hos BVC-sköterska, förekommer vaccination enligt nationellt fastställt vaccinationsprogram har mottagande vårdcentral rätt att fakturera den vårdcentral där barnet har sitt vårdval vid närmast följande månadsskifte självkostnad för vaccinet. 75 Vårdcentral på ö utan bro eller bilfärjeförbindelse får sommartillägg även för besök av person som har sitt vårdval vid annan vårdcentral inom samma kommun. För jourmottagning gäller avgränsningen samtliga kommuner där det finns någon samverkande vårdcentral. 76 Avser endast besök vid vårdcentral inom VG Primärvård. 77 Detta gäller med undantag av läkemedel förskrivna till patienter som är folkbokförda utanför Västra Götaland, då fakturan går till hemlandstinget. 48

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 6.3.4 Medicinsk diagnostik Vårdcentralerna ska svara för att de diagnostiska undersökningar som behövs inom primärvårdens åtagande genomförs. Extern provtagning som ryms inom primärvårdens kompetens ingår, för listade invånare, i vårdcentralernas uppdrag. Varje vårdcentral har kostnadsansvar för alla typer av medicinsk diagnostik som vårdcentralen har begärt. En schablonersättning för medicinsk diagnostik ingår i den ersättning för läkarbesök som anges i avsnitt 6.3.1. Besök hos andra vårdgivare. 6.3.5 Personliga hjälpmedel och hjälpmedel vid medicinsk behandling Förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning orsakade av somatiska eller psykiska besvär sker enligt gällande regelverk, det vill säga riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Vårdcentralen förskriver sådana hjälpmedel genom så kallad förtroendeförskrivning, enligt riktlinjer i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Under förutsättning att nämnda regelverk följs har vårdcentralerna tills vidare inte kostnadsansvar för dessa hjälpmedel. Kostnad för akut leverans bekostas däremot av vårdcentralen. 6.4 Avstämningstidpunkt och leverans av indata Ekonomisk reglering av ersättning, patientavgifter och vissa kostnadsposter sker varje månad i det IT-stöd som Västra Götalandsregionen har låtit bygga för ändamålet. Regleringen baseras på samtliga vid avstämningstidpunkten registrerade vårdval. För beräkning av de patientavgifter som vårdcentralen borde ha tagit in sker avstämning mot registrerade vårdval varje dag. Avstämning för beräkning av ersättning samt avdrag och tillägg för besök hos andra vårdgivare sker enligt av Västra Götalandsregionen fastställd tidplan. Det är den vårdcentral där invånaren har sitt vårdval vid avstämningstidpunkten som får hela månadens ersättning och har kostnadsansvar för besök gjorda hos andra vårdgivare inom åtagandet tidigare under månaden. Ersättningsberäkningen är beroende av inrapportering av korrekt indata från vårdcentraler inom VG Primärvård. Vårdgivarna är ansvariga för att leverera efterfrågade indata av god kvalitet enligt gällande tidplan. Västra Götalandsregionen har inget ansvar att rätta felaktiga indata. Systemet för inrapportering bygger i stor utsträckning på förtroende för vårdcentralens integritet och noggrannhet och vårdcentralen ska lojalt fullgöra sina skyldigheter i detta avseende. Det är av yttersta vikt för förtroendet mellan parterna, liksom för kontraktets fortlevnad, att Västra Götalandsregionen får korrekt indata från vårdcentralen. 49

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 7. Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 7.1 IT-stöd och IT-relaterade krav Vårdcentralen ansvarar själv för sina IS/IT-stöd i form av bland annat utrustning, program, licenser och support samt för att IS/IT-stöden uppfyller nedan förtecknade krav. Vårdcentralen ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stöden i linje med vad som framgår nedan, med den nationella visionen och strategin för e-hälsoutveckling och den utveckling av IS/IT som Västra Götalandsregionen genomför. Vårdcentralen ska ha IT-stöd för journal/vårddokumentation, tidbok och patientadministration All kommunikation avseende IT-funktioner ska ske på ett säkert sätt. Vårdcentralen ska vara ansluten till Sjunet. Åtkomst till IT-funktioner från Västra Götalandsregionen sker genom Sjunet Vårdcentralen ska ha aktuella befolkningsuppgifter avseende de patienter som erhåller vård inom vårdcentralen Vårdcentralen ska leverera elektroniska underlag för ersättningsberäkningar och uppföljning enligt av Västra Götalandsregionen upprättade anvisningar och specifikationer samt enligt angiven tidplan IT-stödet för vårdval och ersättning kräver Silverlight-plugin till din webbläsare 7.1.1 VG Primärvårds krav på obligatoriska IT-tjänster och funktioner Samtliga obligatoriska IT-stöd och tjänster kommer att succesivt implementeras i Regionportalen för att vårdcentralerna ska få åtkomst till funktionerna med endast en inloggning. För åtkomst till Regionportalen krävs stark autentisering av användaren med ett SITHS-certifikat Vårdcentralen ska: använda sig av Västra Götalandsregionens IT-stöd för leverans av data, administration av medborgarnas vårdval och vårdersättningar ansluta sig till och nyttja Västra Götalandsregionens IT-stöd för samordnad vårdplanering kunna ansluta sig till och nyttja det av Västra Götalandsregionen tillhandahållna rådgivningsstödet RGS Webb nyttja en webbtidbok enligt Västra Götalandsregionens anvisningar, för att underlätta för Sjukvårdsrådgivningen och akutmottagningarna inom Västra Götalandsregionens sjukhus för att boka tid vid vårdcentralen ansluta till 1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina vårdkontakter) och tillhandahålla de ärendetyper enligt kap. 2.2 Vårdåtagande tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera uppgifter om vårdcentralen och dess personal genom anslutning till Västra Götalandsregionens referenskatalog - Katalog I Väst (KIV). För att vårdcentralen ska kunna använda sig av Västra Götalandsregionens säkerhetslösningar samt andra nationella tjänster överförs uppgifterna om vårdcentraler med registrerad personal i Katalog I Väst per automatik till HSA-katalogen. Vårdcentralen kan därefter anskaffa etjänstekort (SITHS-kort) för att kunna nyttja de tjänster och IT-stöd som kräver stark autentisering enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen nyttja samt göra patientdata från sina IT-stöd (journalsystem med mera) tillgängliga för den nationella patientöversikten (NPÖ) enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen lämna data till och nyttja det ITstöd Västra Götalandsregionen utvecklar för en regiongemensam hantering av högkostnadsskydd för öppen hälso- och sjukvård samt frikort 50

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken ansluta sig till och nyttja det IT-stöd som utvecklas för elektroniska medicinska underlag mellan vården och Försäkringskassan 7.2 Förberedelser för eventuella framtida krav Vid implementering av nya IS/IT-stöd och funktioner ska vårdcentralen vara beredd att ansluta sig till nya IT-tjänster som utvecklas i Västra Götalandsregionen. Information om formerna för anslutning till en viss tjänst kommer att initieras till vårdcentralen när tjänsten finns tillgänglig ansluta sig till och följa den nationella visionen och strategin för e-hälsoutveckling enligt de regelverk och den standard som Västra Götalandsregionen sätter upp. Det innebär att ansluta sig till de lösningar som utvecklas nationellt i takt med att de färdigställs och kan tas i bruk Västra Götalandsregionen kan i ett senare skede komma att erbjuda alla vårdcentraler i VG Primärvård att använder ett IT-stöd för journal- och patientadministration med en gemensam konfiguration. Västra Götalandsregionen ansvarar då för drift och support av journalsystemet. Det kan även komma att omfatta olika stödsystem samt att vårdcentralen lagrar sina data i en gemensam databas. 51

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 8. Kontrakt 1 Parter Detta kontrakt har träffats mellan Västra Götalands läns landsting, org. nr 232100-0131, genom Hälso- och sjukvårdsnämnd x, namn nedan kallad Västra Götalandsregionen och namn namn, Org. nr xxxxxx-xxxx, nedan kallad Leverantören. Kontraktet reglerar Leverantörens bedrivande av vårdenhet, namn och adress, nedan kallad Vårdenheten. Namn och adress på eventuella filialer till Vårdenheten ska också anges i kontraktet. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Västra Götalandsregionens kontaktperson: Leverantörens kontaktperson: NN Titel Tel: xxx-xx xx xx E-post: xx NN Titel Tel: xxx-xx xx xx E-post: xx Meddelanden i anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. Meddelandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 2 Förändrad lokaliseringspunkt Förändrad lokaliseringspunkt än vad kontraktet fastställer och upprättande av filial ska föregås av godkännande av respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. Stängning av filial ska skriftligen (undertecknat av behörig företrädare för Leverantören) meddelas respektive hälso- och sjukvårdsnämnd minst tre månader innan stängningen genomförs. 3 Förutsättningar Leverantören ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Verksamheten ska vidare bedrivas lojalt i enlighet med detta kontrakt och dess underliggande intentioner samt med beaktande av det förtroende för Leverantören som utgör en fundamental förutsättning för kontraktets ingående och bestånd. Leverantören åtar sig att bedriva verksamhet vid vårdenheten enligt innehållet i Krav- och kvalitetsboken. Kontraktet omfattar samtliga delar i Krav- och kvalitetsboken, inklusive men inte begränsat till: 1) Ansökan om godkännande 2) Uppdraget 52

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 3) Allmänna villkor 4) Regler för val av vårdcentral 5) Uppföljning 6) Ersättning och kostnadsansvar 7) Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 8) Kontrakt Kontraktet är bindande endast under förutsättning att det undertecknats av båda parterna. Västra Götalandsregionen har rätt att genom politiska beslut bedriva regionala försöksprojekt i syfte att utveckla VG Primärvård. Annan verksamhet som Leverantören bedriver utanför ramen för kontraktet ska bedrivas på ett sådant sätt att det inte inkräktar på vården av eller påverkar integriteten för de patienter som omfattas av kontraktet. Leverantören ansvarar för att verksamheten enligt kontraktet hålls åtskild från annan verksamhet som Leverantören eller annan vårdgivare utför vid eller i anslutning till vårdenheten samt att redovisning av intäkter och kostnader sker på ett korrekt sätt. 4 Kontraktstid Kontraktet gäller från (datum månad år) till och med (datum månad år). För de fall avtalet inte har sagts upp av någon part skriftligen senast tolv månader före avtalsperiodens slut förlängs avtalet med två år i taget med tolv månaders uppsägning. Regler för förtida upphörande finns i 11. 5 Tolkningsordning I de fall det förekommer motstridiga uppgifter i kontraktet med bilagor, ska de tolkas i följande ordning: 1. skriftliga ändringar och tillägg till detta kontrakt 2. skriftligt och undertecknat kontrakt 3. Krav- och kvalitetsboken inklusive bilagor 4. skriftlig och undertecknad ansökan 6 Fakturering och betalningsvillkor Ersättningen till leverantörer i VG Primärvård kommer att beräknas elektroniskt varje månad i ett av Västra Götalandsregionen för ändamålet framtaget IT-stöd. Detta kräver leverans av data från leverantörerna enligt av Västra Götalandsregionen fastställd specifikation och tidsplan. Reglering av andra ekonomiska mellanhavanden mellan parterna, till exempel avseende patientavgifter, kommer att samordnas med ersättningsberäkningen. Dess resultat blir ett specificerat betalningsunderlag tillgängligt i en webb-applikation, där båda parter ska godkänna underlaget före betalning. Ekonomisk reglering kommer därefter att ske månadsvis i efterskott. Om någon del i ersättningen inte kan hanteras i ovan nämnda IT-stöd kan fakturering vara aktuell. Sådan förutsätter godkännande av Västra Götalandsregionen på förhand. Betalning sker därefter 30 dagar efter ankomstregistrerad faktura. Order-, expeditions- eller faktureringsavgifter godkänns inte. 53

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Vid eventuell dröjsmålsränta tillämpas svensk räntelag. 7 Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfrihet enligt följande. Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som kan vara av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en uppgift i massmedia av nyssnämnt slag. Leverantören får vidare inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till Västra Götalandsregionen om allvarliga missförhållanden, som kan vara av betydelse för kontraktets uppfyllelse, i verksamheten. 8 Arbetsgivaransvar Leverantören svarar för löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. 9 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta kontrakt utan den andra partens skriftliga godkännande. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till Leverantören ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningarna enligt 3 i detta kontrakt alltjämt är uppfyllda och i annat fall säga upp kontraktet. Kontraktet ska i sådant fall skriftligt sägas upp med minst 90 dagars uppsägningstid, senast 90 dagar efter det att Västra Götalandsregionen fått vetskap om de ändrade ägarförhållandena. 10 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos Leverantören. Om Leverantören inte uppfyller avtalade villkor äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid avtalsbrott kan en skriftlig anmaning om rättelse meddelas. Om Leverantören inte åtgärdar avtalsbrott inom den i anmaningen angivna tidsfristen äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid avtalsbrott som Västra Götalandsregionen bedömer som allvarligt kan Västra Götalandsregionen kräva ekonomisk sanktion av Leverantören även om avtalsbrottet åtgärdas. Exempel på avtalsbrott som ger rätt till ekonomisk sanktion enligt ovan är: Leverantören utför verksamheten i strid med avtalet på så sätt som innebär risk för patientsäkerheten Leverantören utför inte verksamheten i avtalad omfattning Leverantören saknar nödvändig utrustning för avtalets utförande Leverantören uppfyller inte kraven på bemanning och kompetens 54

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Leverantören följer inte tillämpliga lagar och föreskrifter Leverantören medverkar inte till verksamhetsrevision enligt 5.6 Krav- och kvalitetsboken Leverantören har utformat sin verksamhet så att verksamhetsrevision enligt 5.6 inte kan genomföras på sätt som Västra Götalandsregionen begär Leverantören följer inte intentionerna i 3.8 Information och marknadsföring i Kravoch kvalitetsboken lokalerna där verksamheten bedrivs uppfyller inte Krav- och kvalitetsbokens krav på lokaler för verksamheten Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till erhållen ersättning, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet samt övriga relevanta omständigheter. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten och får inte understiga de besparingar som Leverantören gjort genom att inte uppfylla avtalade villkor. Denna bestämmelse inskränker på intet vis rätten till andra påföljder enligt lag eller avtal. Västra Götalandsregionen äger således rätt att bland annat säga upp avtalet till förtida upphörande i enlighet med 11 i kontraktet. 11 Förtida upphörande med och utan rättelsefrist Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp detta kontrakt till förtida upphörande om Leverantören i något avseende brister i sina åligganden enligt detta kontrakt och rättelse inte sker inom 30 dagar efter skriftligt meddelande till Leverantören. Västra Götalandsregionen har till exempel rätt att 30 dagar efter skriftligt meddelande till Leverantören säga upp kontraktet om Leverantören: vid utförandet av uppdraget agerar på sätt som Västra Götalandsregionen bedömer rubbar Västra Götalandsregionens anseende eller bedömer rubbar förtroendet för Leverantören och Leverantören inte upphör med det och vidtar rättelse inom 30 dagar efter skriftlig anmodan från Västra Götalandsregionen har en verksamhetschef eller annan person vid mottagningen som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott inom ramen för sin yrkesutövning eller dömts för annat brott ägnat att allvarligt rubba Västra Götalandsregionens förtroende för Leverantörens förmåga eller personliga lämplighet att fullfölja kontraktet och Leverantören inte vidtar erforderliga åtgärder för att skilja vederbörande från uppdrag som berör detta kontrakt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter som är av relevans för kontraktets fullgörande Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp detta kontrakt med omedelbar verkan om Leverantören i väsentligt hänseende brister i sina åligganden. Västra Götalandsregionen har till exempel rätt att omedelbart säga upp kontraktet om Leverantören: vid utförandet av uppdraget agerar på sätt som Västra Götalandsregionen bedömer är så allvarligt förtroendeskadande att det enligt Västra Götalandsregionen inte är skäligt att kontraktsrelationen ska fortgå saknar de tillstånd som krävs för utförandet av uppdraget inte lojalt medverkar till granskning av verksamheten i enlighet med 5.6 i Krav- och kvalitetsboken 55

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Därtill har Västra Götalandsregionen möjlighet att säga upp kontraktet med omedelbar verkan om någon av de omständigheter som anges i 7 kapitlet 1 lag om valfrihetssystem föreligger. Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande om Västra Götalandsregionen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören senast 30 dagar efter skriftlig anmaning därom. Dröjsmål med betalning omfattar inte åtgärder enligt 10 i detta kontrakt. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken, till exempel för laboratoriekostnader, röntgen och övrig medicinsk diagnostik. Begäran om förtida upphörande av kontraktet ska vara skriftlig. Om kontraktet hävs i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer, med undantag för utebliven vinst och annan indirekt skada. 12 Ansökan om utträde ur kontraktet Om Leverantören vill lösa in sitt kontrakt i förtid får denne bära de kostnader som detta innebär, bland annat för utomlänsbesök, läkemedel, informationskostnader och ny områdesindelning. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen ansökan om utträde ur kontraktet och vid vilken tidpunkt verksamheten och kontraktet upphör att gälla. I och med att kontraktet upphör förlorar Leverantören rätten till krav på eventuella ännu inte utbetalade målrelaterade ersättningar. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken, till exempel för laboratoriekostnader, röntgen och övrig medicinsk diagnostik. 13 Befrielsegrunder (force majeure) och ansvarsbegränsningar Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande pga. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure anses bland annat följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av kontraktet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats pga. force majeure beräknas ske. Vid eventuellt brott mot detta kontrakt är den part som har brutit mot kontraktet skadeståndsskyldig enligt allmänna avtalsrättsliga principer, med undantag för utebliven vinst och annan indirekt skada. 56

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken 14 Fullständigt avtal samt ändringar och tillägg Detta kontrakt jämte bilagor utgör parternas hela avtal med avseende på det uppdrag som Leverantören härigenom har åtagit sig. Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Oaktat ovanstående har Västra Götalandsregionen rätt att, genom politiskt beslut och på nedan följande villkor, ensidigt ändra villkoren i Krav- och kvalitetsboken. Så snart Västra Götalandsregionen har fattat beslut om ändring av villkoren i Krav- och kvalitetsboken informerar Västra Götalandsregionen skriftligen Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 90 dagar från den tidpunkt meddelandet om ändringar avsänts, skriftligen meddela Västra Götalandsregionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Västra Götalandsregionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren per den 1 januari nästkommande år (det vill säga det år som följer efter att 90-dagarsfristen löpt ut). Om Leverantören meddelar Västra Götalandsregionen att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren upphör Kontraktet att gälla månadsskiftet 12 månader efter utgången av 90-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Krav- och kvalitetsboken i sin lydelse före senast gjorda ändringar. 15 Tvist Tvist om detta kontrakts tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur kontraktet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i svensk domstol med Vänersborgs tingsrätt som första instans. 16 Undertecknande Detta kontrakt är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt original. Kontraktet undertecknas av behörig företrädare. Västra Götalandsregionen Leverantören Datum, ort Datum, ort Namn Namn Titel Titel 57

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Bilaga 1 - Samverkansområden och läkare i beredskap Samverkansområden Varje vårdcentral har, enligt Krav- och kvalitetsboken kapitel 2.4, ansvar för kvälls- och helgöppna mottagningar och läkare i beredskap. Det ska finnas minst en utbudspunkt inom fastställda kommuner, se nedan. Ansvaret kan utföras i samverkan med andra vårdcentraler. Eventuell dispens kan ges efter dialog med Västra Götalandsregionen för samverkan över dessa samverkansområdens geografiska gränser exempelvis på grund av patientströmmar eller befolkningsunderlag. Samverkansområde 1: Norra Bohuslän Kommuner: Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Lysekil och i Tanum. Samverkansområde 2: Dalsland Kommuner: Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Åmål Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Bengtsfors och i Åmål. Samverkansområde 3: Trestad Kommuner: Lilla Edet, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Trollhättan och i Uddevalla. Samverkansområde 4: Mellersta Bohuslän Kommuner: Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Öckerö Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Stenungsund, i Kungälv och i Öckerö. Samverkansområde 5: Göteborg - Centrum Väster, Hisingen och Nordöstra Stadsdelar: 58

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken SDN Askim-Frölunda-Högsbo, SDN Centrum, SDN Majorna-Linné, SDN Västra Göteborg, SDN Östra Göteborg, SDN Norra Hisingen, SDN Lundby, SDN Västra Hisingen, SDN Angered, SDN Örgryte-Härlanda Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst tre kvälls- och helgöppna mottagningar i stadsdelarna Centrum, Östra Göteborg och Lundby. Samverkansområde 6: Mitten Älvsborg Kommuner: Alingsås, Herrljunga, Lerum, Vårgårda Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Alingsås. Samverkansområde 7: Södra Bohuslän Kommuner: Härryda, Mölndal, Partille Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Mölndal. Samverkansområde 8: Sjuhärad Kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Borås, i Ulricehamn och i Marks kommun. Samverkansområde 9: Västra Skaraborg Kommuner: Essunga, Falköping, Grästorp, Götene, Lidköping, Skara, Vara Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Falköping och i Lidköping. Samverkansområde 10: Östra Skaraborg Kommuner: Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda Vårdgivare inom samverkansområdet ska samverka kring minst en kvälls- och helgöppen mottagning i Mariestad och i Skövde. 59

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Bilaga 2 - Regelverk för invånarnas val av vårdcentral i VG Primärvård Invånarnas rätt till vårdval VG Primärvård bygger på den enskilde invånarens egna val av vårdcentral. Ett val av en vårdcentral gäller till dess att ett nytt val görs. Leverantörer godkända i VG Primärvård har inte rätt att neka invånare anslutning till enheten. Alla invånare folkbokförda i Sverige har rätt att göra vårdval på vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. Valet av vårdcentral ska ses som en överenskommelse mellan invånare och Leverantören där båda parter har ett intresse av att resultatet blir så bra som möjligt och att det utvecklas en bra relation. Genom invånarens val åtar sig Leverantören vårdansvaret för invånaren enligt de villkor som gäller för uppdraget. Leverantören åtar sig också att ge invånaren en möjlighet att på vårdcentralen välja en fast vårdkontakt/läkarkontakt. Invånare genomför valet via internet 78 eller blankett utformad av Västra Götalandsregionen. Blankett erhålls genom kontakt med den vårdcentral som invånaren ämnar välja. Det finns ingen begränsning av hur många omval en invånare får göra per år. Eget vårdval kan göras från det att invånaren fyllt 16 år. För barn upp till 16 års ålder väljer förälder/vårdnadshavare vårdcentral. Invånarens val av vårdcentral och Leverantörens ansvar för invånaren börjar gälla dagen efter valet genomförts på internet eller blankett registrerats i vårdvalssystemet av Leverantören. Barn under sex år och nyadopterade barn ska ges möjlighet att via förälder/vårdnadshavare välja vårdcentral. Vårdcentralen ska utan dröjsmål ta emot dessa barn. Vårdval kan dock ske först när folkbokföringsuppgift finns registrerad. Valet av vårdcentral innebär också val av den BVC som den valda vårdcentralen själv tillhandahåller eller samarbetar med. Ickevalsalternativ Till Västra Götaland nyinflyttade samt nyfödda invånare som inte ännu gjort ett eget val tilldelas automatiskt en vårdcentral, benämnt ickevalsalternativ. Den vårdcentral som inom samma kommun är geografiskt närmast belägen invånarens folkbokföringsadress är invånarens ickevalsalternativ till dess att eget val av vårdcentral genomförs. Ickevalsalternativ har samma status och är jämförbart med eget val av vårdcentral. 79 Om annan vårdcentral vid ett senare tillfälle etablerar sig närmare invånarens folkbokföringsadress görs ingen omflyttning av invånare som har sitt vårdval på annan vårdcentral. Den nya Leverantören blir genom närhetsprincipen ickevalsalternativ till nyinflyttade i Västra Götalandsregionen samt nyfödda. Då kontrakt upphör ska de invånare som har sitt vårdval på vårdcentralen i god tid innan upphörandet erhålla information om detta. I samband med upphörandet erbjuds de invånare som har sitt vårdval på vårdcentralen ett vårdval enligt närhetsprincipen, till dess att ett nytt eget vårdval genomförs. 78 www.1177.se/vgregion 79 Beskrivning hur Västra Götalandsregionen beräknar vårdcentralernas geografiska områden (ickevalsalternativ enligt närhetsprincipen) finns på VG Primärvårds webbplats. 60

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Rätt till besök på annan vårdcentral än den valda En invånare har alltid rätt att få sin vård på en annan vårdcentral än den valda. Invånare som omfattas av skyddade adressuppgifter, familjehemsplacerade barn samt asylsökande har alltid rätt till enskilda besök. Familjehemsplacerade barn ska också kunna erhålla BVC på annan vårdcentral än den valda. Invånare som listat sig på vårdcentralen får inte ges företräde utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som invånaren har. Handläggning av invånarnas vårdval Vårdcentralen ska tillhandahålla personlig vårdvalsblankett för invånare som önskar välja den egna vårdcentralen. Blanketten finns att skriva ut i vårdvalssystemet. När invånaren skrivit under vårdvalsblanketten ska Leverantören omgående registrera denna i vårdvalssystemet så att invånarens vårdval genomförs. Vårdvalet gäller från dagen efter registrering skett i vårdvalssystemet. Ett vårdval ska föranledas av att invånaren tar kontakt med vårdcentralen. Leverantören får inte använda vårdvalssystemet och dess möjligheter att skriva ut vårdvalsblanketter och adresslistor till marknadsföring av den egna enheten, t.ex. riktade brevutskick innehållande vårdvalsblankett. Endast personliga blanketter utskrivna genom vårdvalssystemet tillåts. Alla blanketter är personliga. Det går inte att skriva flera namn på en blankett. Varje invånare måste skriva under sin egen personliga blankett. (En invånare kan t.ex. inte skriva sina barns namn på samma blankett. Barnen måste få egna blanketter som förälder/vårdnadshavare skriver under.) Invånarens underskrift ska alltid finnas på blanketten innan registrering av denna får ske i vårdvalssystemet. Alla blanketter som är undertecknade och registrerade ska löpande skickas in till Västra Götalandsregionen (minst en gång per kalendermånad). Följande adress ska användas: Vårdval Sjukhusarkivet Södra Älvsborgs sjukhus 501 82 Borås Invånare som väljer vårdcentral via internet administreras av Västra Götalandsregionen. Vårdval via internet gäller dagen efter valet genomförts. 61

öteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 - HSNG 2017-00116-10 Mötesanteckningar dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 12 september 2017 : Bilaga 3 Krav och kvalitetsboken Västra Götalandsregionen, Regionens Hus, 462 80 Vänersborg 010-441 00 00, www.vgregion.se/vgprimarvard

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Västra Götalandsregionen 1 (3) Minnesanteckningar Datum 2017-09-14 Diarienummer HSNG 2017-00028 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Petter Wrenne Telefon: 0700-82 33 68 E-post: petter.wrenne@vgregion.se Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor dialogmöte med Göteborgs Stad Från nämndens beredning Terese Blomqvist (M), sammankallande Tobias Björk (M) Övriga närvarande Carin Bringestedt, sektorschef Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård Nina Hautanen, koncernkontoret Marie Landekrants, enhetschef Rehabilitering Ingegärd Ljungqvist, områdeschef Hälso- och sjukvård Eva Silow, medicinskt ansvarig för rehabilitering Petter Wrenne, koncernkontoret, sekreterare Tid och plats Torsdagen den 14 september kl 14 16, Mor Livas stig 3 Inledning Ingegärd Ljungqvist hälsar alla välkomna, och inleder mötet med en presentationsrunda. 1. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Med stöd av ett bildspel (bilaga) redogör Eva Silow redogör för det kommunala rehabiliteringsarbetet. Parallellt med redogörelsen besvaras och diskuteras de frågor som besökarna från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd sänt i förväg. Ett axplock av de ämnen som tas upp (se även bilagan): Delar av Göteborgs Stad ligger långt fram i digitaliseringen (välfärdsteknik), men kommunen är stor och det finns många utmaningar för ett brett införande. Efter att ha tittat på en kort film om vårdplanering, följer en diskussion om vårdplanering via video/skype. Ett problem är att tekniken håller väldigt olika standard exempelvis mellan SU/Mölndal och SU/Sahlgrenska. På Sahlgrenska sjukhuset saknas ofta tekniken, alternativt införs sent. Uppfattningen att det är både en kapacitets- och en Postadress: Regionens Hus 413 45 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Hertig Johans gata 6, Skövde Vintergatan 8, Uddevalla Östergatan 1, Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 E-post: hsn@vgregion.se Webbplats: www.vgregion.se

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Datum 2017-09-14 2 (3) Diarienummer HSNG 2017-00028 prioriteringsfråga från sjukhusens sida. Primärvården anses inte alls vara på tårna, och för tillfället planerar kommunen samtliga patienter, även primärvårdens. Ett problem som är svårt att komma ifrån i tider av underbemanning, är att SU/Östra (även SU/Sahlgrenska, möjligen SU/Mölndal) utbildar/använder undersköterskor i vårdplaneringen. Ett annat är enligt kommunens representanter att kommunen snabbt står klara, men att vårdavdelningarna inte är redo och att patienterna därmed inte är klara som överenskommet. Vidare anser man att rehabiliteringen bör vara med betydligt tidigare/tydligare i vårdplaneringen. När detta inte sker blir konsekvensen förflyttningsproblem, att hjälpmedelsförskrivningen kommer igång för sent, problem med bostadens beskaffenhet, höjd på säng, trappsteg osv. Det finns en dialoggrupp mellan rehabchefer på sjukhusen och i kommunen, men även här saknas enligt uppgift primärvården. Carin menar att hon har önskat en arbetsgrupp utgående från Ledningsgruppen för samverkan (LGS) för att diskutera frågor om hur vi ska arbeta med samordnad individuell plan (SIP), vårdplanering etc. Göteborg behöver arbeta mer lika över staden, och med regionen. Tanken väcks om en Temagrupp rehabilitering. Tangeras även ämnet från gruppens förra studiebesök, geriatrisk rehabilitering. Behovet anses stort, även om det är svårt att sätta en siffra på nivån. Sammanfattningsvis saknar kommunen primärvården vid vårdplaneringar men även vid andra tillfällen. 2. Förbättringsområden Frågan om förbättringsområden togs upp som en särskild rubrik. Man anser att kommunens personal måste dokumentera fler avvikelser i vårdkedjan, oavsett var i kedjan de skett och även om de isolerat kan uppfattas som mindre. Många små brister på flera håll får konsekvenser för patienterna. Ett utvecklingsområde för såväl primärvårdsrehab som kommunens förebyggande arbete är att fånga upp personer i tid, dvs ett mer proaktivt arbetssätt och att inte reagera i efterhand Ett länge känt bekymmer är alla olika system, mellan kommun och region men även inom respektive organisation. Kommunens representanter hävdar också att rapporter skickas till VGR-verksamheter (avdelningschef motsv), men att återkopplingen därifrån svajar. 3. Rundvandring och avslutning Ingegärd visar runt i lokalerna på Mor Livas stig 3, och de olika verksamheter som huserar där i första hand hemsjukvård respektive rehabilitering i SDN Askim-Frölunda-Högsbo. Därefter avslutas mötet, och Terese tackar värdarna för ett intressant och givande besök.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Datum 2017-09-14 3 (3) Diarienummer HSNG 2017-00028 4. Nästa möte Gruppen möts nästa gång torsdagen den 9 november kl 14 16. Gruppen har uppdragit åt Nina och Petter att boka ett studiebesök vid den geriatriska verksamheten vid SU/Östra eller SU/Mölndal, gärna med medverkan från båda enheterna. Syftet är att lära känna verksamheterna lite bättre, och utröna hur man löst den geriatriska rehabiliteringen efter nedskärningarna inom motsvarande verksamhet vid Högsbo sjukhus.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Kommunal Hälso- och sjukvård 2017-09-14

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Välkomna! Presentation av kommunal rehabilitering Svar på och diskussion utifrån era frågor Husvisning

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård erbjuda habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för personer i alla åldrar med funktionsnedsättning som bor i en boendeform eller bostad som föregåtts av en biståndshandläggning; särskilt boende för äldre eller BmSS. har dagverksamhet eller daglig verksamhet bor i ordinärt boende när man behöver stöd i hemmet, enl gränssnitt.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Rehabilitering inom kommunen Uppdraget som: Fysioterapeut/ sjukgymnast och arbetsterapeut är i stort det samma som för yrkesgrupperna inom primärvården - inte specialistnivå. Generalister eller specialister. Regionen har ansvar för specialistnivån. Det berör personer som behöver både stöd och motiveringsarbete för att klara av sin habilitering eller rehabilitering. Målet är så långt som möjligt att nå självständighet för patienten och stöd till närstående. Om man inte - så är självbestämmandet det viktigaste målet.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Hur många patienter har Göteborgs stad? Göteborgs hemsjukvård 10600 patienter SU totalt ca 2000 vårdplatser som 10 kommuner ca 55-60 000 inv

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Fysioterapi/sjukgymnastik Fysioterapi/sjukgymnastik är inriktade på människans rörelseförmåga i stort och smått. Det kan handla om att träna upp en specifik muskel eller allmänt öka muskelstyrka och balans eller kondition utifrån patientens rådande tillstånd. Det finns idag evidens för motion såväl vid diabetes som depression. Kommunens patienter behöver stöd för att kunna hitta rätt former och för att kunna få förutsättningar. Evidens stödjer också individuellt behandling/träning som fallförebyggande åtgärder när träningen ges med en kunskapsbakgrund, alltså av legitimerad personal.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Arbetsterapi Arbetsterapi handlar om att se till patientens vilja till aktivitet och stödja i och hjälpa till att ge förutsättningar för alla slags aktiviteter på alla nivåer. Det kan handla om allt från strategier och tekniker för att bli så självständig som möjligt. T.ex i sin personliga hygien och mat eller att kunna delta i sånt som är meningsfullt för patienten; samhällsliv eller social samvaro. Välfärdsteknik och hjälp att strukturera eller använda teknik för att kompensera bristande egen förmåga med teknik är en allt viktigare uppgift, som staden satsar särskilt på.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Samverkanspartners personal o chefer Sjuksköterskor Biståndshandläggare Säbo personal, EC BmSS Hemtjänst Korttidsenhet Dagliga verksamheter Personliga assistans Boendestödjare VC privata och offentliga Primärvårdsrehab privata och offentliga SU Habilitering Öppenvård t.ex. Psykosteam Närsjukvård och annan Hjälpmedelscentralen Personliga assistans

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Frågor från er: Hur ser ni i kommunens på era möjligheter att fullgöra ert rehabansvar? Vad tycker ni att Staden är särskilt bra på när det gäller samverkan/rehab t.ex. Finns det förbättringsområden? Hur fungerar samverkan när det rör sig om rehabinsatser efter utskrivningar från sjukhus? Hur menar ni, från ert perspektiv, att vårdens övergångar fungerar? Hur ser efterfrågan på kommunala rehab-insatser ut efter utskrivningar från sjukhus Era tankar inför nya betalningsansvarslagen?

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Hur menar ni, från ert perspektiv, att vårdens övergångar fungerar? En kort film om vårdplanering idag utifrån ett kommunalt hälso- och sjukvårdsperspektiv https://youtu.be/qxqtlgo8hti

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Hur menar ni, från ert perspektiv, att vårdens övergångar fungerar? 10% menar att info från PV fungerar bra 15-20% menar att info från sjukhuset fungerar bra Största bekymret är där rehab inom slutenvården inte har blivit involverad. Då har man oftast inte alls uppmärksammat frågan om förflyttningsproblem, om bostadens beskaffenhet eller höjden på säng eller trappsteg utanför dörren. Akuta åtgärder krävs från kommunens AT och FT då för att personerna ska kunna få i sig mat, sköta toalettbesök eller hygien. Hjälpmedelsförskrivning startas inte upp på sjukhuset. Det finns inga stora förråd i kommunen som bara står och väntar så det blir viktigt att starta ev förskrivning i tid. Primärvårdsrehab saknas vid vårdplaneringar kan medföra en fördröjning. Dålig tillgång till SAMSA för PV-rehab. Vårdval rehab innebär oklarheter. SUs Vårdplaneringssjuksköterskor har rätt information. De är viktiga.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Staden är bra på Vårdplaneringar, Vårdplaneringsteam nästan alla stadsdelar har rehab med på VPL när man tror att det behövs Behandling i hemmet - även akut behandling t.ex. vid risk för sår, förflyttnings, risk för skada Hjälpmedel t.ex. Lyft(sele)utprovningar SIP Hel patientens livssituation: hur fungerar vardagen och var hakar det upp sig Samverkan i hemmet Stöd till närstående Handledning och utbildning till USK, närstående, personlig ass m.fl.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Ju kortare tid som personer vistas på sjukhus desto mer görs/behöver göras på utsidan. Högre krav på vårdkedjan, t.ex. ska man hinna välja rehab för överrapport eller hinna delta på vårdplanering. Ibland kommer personer hem med stora behov av rehabilitering utan att detta behovet har fångats på sjukhuset eller har kommunicerats till kommunen. Då blir det akut i kommunen med ökad risk för återinläggning. Hemmet kan vara dåligt förberett - hemtjänsten har inte fått tillräcklig handledning (kompetensutveckling). (hinner inte) Kommunen svarar för dygnetrunt-insatser av olika slag. Skatteväxlingen gjordes i en annan tid.

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård När vi skriver/varslar ut från korttiden till PV-rehab idag säger de att de har en väntetid på 2-3 veckor? Hur snabba kan de vara vid utskrivning från sjukhus? Och vid utskrivning från oss? Kommer kommunen att ha betalningsansvar för personer med bara SoL-insatser?

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Förbättringsområden Avvikelser i vårdkedjan för att kunna arbeta med våra svagheter. Förbättra informationen så väl inför inskrivning som inför utskrivning t.ex. Förberedd vårdbegäran. Ett utvecklingsområde för såväl primärvårdsrehab som kommunens förebyggande arbete är att fånga upp personer i tid dvs Mer proaktivt arbetssätt inte reagera i efterhand. Att undvika inläggning i slutenvården - ett ansvar för såväl primärvård som kommun. Att skapa mer utrymme för träning. Tydliggöra när ansvaret är PV s och när är det kommunens?

och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf - HSNG 2017-00028-2 Anteckningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beredning för kommunfrågor 2017-09-14.pdf : Anteckningar arbetsgrupp för kommunsamverkan 170914 Sektorschef Hälso- och sjukvård och äldreomsorg i Centrum Carin Bringestedt Områdeschef för hälso- och sjukvård i Askim-Frölunda- Högsbo Ingegärd Ljungqvist Enhetschef för rehabilitering i Askim-Frölunda-Högsbo Marie Landekrans Medicinskt ansvarig för rehabilitering i Centrum Eva Silow

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Från: Jan Svensson <jan.svensson@stadshuset.goteborg.se> Skickat: den 30 augusti 2017 09:34 Till: Tord Karlsson; Hampus Magnusson; eva.lindhpernheim@arbetsformedlingen.se; lars.arvidsson@forsakringskassan.se; Håkan Linnarsson; Annika Tännström; Ola Andersson; magnus.simonsson@arbetsformedlingen.se; Pernilla Nilsson; Mattias Lundqvist; Andreas Lökholm; eva.magnusson@stockholm.se; fiskvg67@spray.se; gabriella.bouizgarne@arbetsformelingen.se; Peter Almgren; Elinor Bylund; Helena Wikman Ericson; nina.haag@arbetsformedlingen.se; Peter Sand; Peter Svensson; Martin Öst; fati.maroufi@arbetsformedlingen.se; holmgrenkristina@hotmail.com; bo.anderssen@telia.com; sossegagge@gmail.com; andreas.pettersson@forsakringskassan.se; Mona Lundahl Davies; Elisabeth Johansson; Lena Bjugård Bränfeldt; Mathias Alvidius; sara.a.eriksson@forsakringskassan.se; henrik.johannessen@arbetsformedlingen.se; maria.oystila@forsakringskassan.se; Ali Moeeni; wallentin.asa@gmail.com; mikael.malm.1950@gmail.com; marie.eberhardt.herkestam@forsakringskassan.se; Katarina Flisak; jimmy.j.selind@arbetsformedlingen.se; maria.sahlen@arbetsformedlingen.se; Christina Y Karlsson; eva.akerstrom@forsakringskassan.se; Ziba Moradiani; Mats Leffler; sebastian.helin@moderat.se; annalena.wakenius@arbetsformedlingen.se; malin.welin@forsakringskassan.se; eva.ternegren@coompanion.se; Rustan Hälleby; sofia.sandren@forsakringskassan.se; Jane Åberg; daniel.boskovic@arbetsformedlingen.se; Gudny Sveinsdottir; annicka.karlsson@forsakringskassan.se; Kaj Larsson; Jörgen Larzon; eva.wettermark@arbetsformedlingen.se; Sergio Carrasco; Lisbeth Nilsson; Lena Lundin; Louise Odengard; Ulla Carlshamre; Rydbäck Arne (2930) Ämne: Slutlig rapport ang. sammanslagning av samordningsförbunden Bifogade filer: Slutlig rapport utredning samordningsförbund Gbg.pdf Hej! Nedan bifogas den slutliga rapporten från konsulten Public Partner ang en eventuell sammanslagning av Göteborgs fyra samordningsförbund. Jag önskar er en trevlig läsning... Med vänliga hälsningar Jan Svensson Planeringsledare

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg GÖTEBORGS STAD Stadsledningskontoret Avdelningen för Individ- o familjeomsorg/ Funktionshinder +46(0)31-368 02 99 +46(0)70-761 10 05 E-post:jan.svensson@stadshuset.goteborg.se Postadress: SE-404 82 Göteborg Besöksadress: Köpmansgatan 20 www.goteborg.se (See attached file: Slutlig rapport utredning samordningsförbund Gbg.pdf)

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg U tredning samordningsförbund Göteborgs stad Anders Ottensten Patrik Lidström Public Partner Hornsgatan 1, 118 46 Stockholm +46 8 660 61 10 info@publicpartner.se www.publicpartner.se

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 2/16 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och mål... 3 1.3 Metod för genomförande... 4 2 Samordningsförbundens verksamhet... 4 2.1 Samordningsförbund i Göteborg... 5 3 Ägarperspektiv... 8 3.1 Fördelar med dagens situation... 8 3.2 Fördelar med ett förbund... 9 3.3 Att beakta vid en sammanslagning... 10 4 Lokalt perspektiv... 10 4.1 Fördelar med dagens situation... 11 4.2 Fördelar med ett förbund... 11 4.3 Att beakta vid en sammanslagning... 12 5 Individperspektiv... 13 5.1 Fördelar med dagens situation... 13 5.2 Fördelar med ett förbund... 13 5.3 Att beakta vid en sammanslagning... 14 6 Våra rekommendationer... 14 Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 3/16 Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Idag finns det fyra finansiella samordningsförbund i Göteborg. Under en tid har det pågått diskussioner om en sammanslagning av dessa förbund till ett. De fyra medlemsorganisationerna (hädanefter kallade parterna) har för avsikt att utreda förutsättningarna att åstadkomma en tydligare strategisk kraft för styrning och ledning av samordningsförbundens verksamheter, genom att slå samman de fyra nuvarande förbundens styrelser till en gemensam styrelse. Syftet är att åstadkomma bättre stöd och rehabilitering för enskilda människor och utveckla en mer effektiv samverkan mellan ingående myndigheter. Public Partner har fått i uppdrag att genomföra denna utredning. Syftet med utredningen är att analysera och värdera olika perspektiv på sammanslagningen som bör beaktas vid en sammanslagning. Det är angeläget att bevara det lokala inflytandet över den praktiska verksamheten inom rehabiliteringsområdet så att de lokalt identifierade behoven av rehabilitering tillgodoses och att kvaliteten i arbetet bibehålls. Den nya organisationen önskas kunna börja verka 2018-01-01. Därför ska ett nytt organisationsförslag kunna underställas respektive fullmäktigeförsamling och statliga verksstyrelser för beslut senast 2017-09-30. 1.2 Syfte och mål Syftet med utredningen har varit att utreda förutsättningarna för att åstadkomma en tydligare strategisk kraft för styrning och ledning av samordningsförbundens verksamheter. Övergripande frågeställningar som har besvarats är följande: Vilka förutsättningar finns för att genom sammanslagning av de fyra förbunden skapa en effektivare organisation som når fler Göteborgare med insatser? Hur bör ett sammanslaget förbund utformas för att säkerställa högsta möjliga effektivitet? Det är framför allt tre perspektiv som varit bärande i utredningen. De tre perspektiven har fungerat som utgångspunkter i de intervjuer som genomförts och finns även med som rubriker i vår genomgång av gjorda intervjuer (iakttagelser). Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 4/16 Figur 1. Utredningens perspektiv Individperspektiv Ägarperspektiv Lokal förankring Individperspektivet syftar på den enskilde medborgarens lagliga rätt till stöd som gör det möjligt att fullfölja rehabilitering. Ägarperspektivet gäller parternas möjligheter att ha ett fullgott inflytande över förbundens verksamhet. Den lokala förankringen handlar om hur väl samordningsförbunden kan stå för en lokal förankring och hur en sådan kan bibehållas vid sammanläggning till ett förbund. Uppdraget avgränsas till att gälla förutsättningarna för en sammanslagning av förbunden. Det är alltså inte någon utvärdering av den befintliga verksamheten. 1.3 Metod för genomförande Uppdraget har genomförts i nära samverkan med uppdragsgivarens representanter. Beställare av uppdraget är Göteborgs stad. En styrgrupp för projektets genomförande har samtidigt funnits med representation från alla ägare (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad). Styrgruppen har träffats tre gånger under uppdragets genomförande, uppdragsstart, halvtidsavstämning och avrapportering. Under uppdragets genomförande har löpande avstämningar skett med beställaren. Intervjuer har genomförts med ett stort antal representanter från såväl ägarna som de nuvarande förbunden, sammanfattningsvis ett 40-tal intervjuer. Ett antal intervjuer har även genomförts med representanter för andra större samordningsförbund i landet. Utöver detta har utredningen byggt på genomgång av befintlig lokal och nationell information om samordningsförbundens verksamhet. 2 Samordningsförbundens verksamhet Möjligheten att bilda finansiella samordningsförbund (hädanefter benämnt samordningsförbund) infördes i lagstiftningen från 1 januari 2004. Sedan dess har antalet förbund ökat i snabb takt och i dagsläget ingår 241 av landets kommuner i ett samordningsförbund. Bakgrunden till samordningsförbunden är behovet av samordning för individer som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen beskrivs i förarbetena som personer med olika former av fysiska eller psykiska besvär samt arbetsmarknadsmässiga Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08 - 22 Tr ots att a ntal et komm une r som ingår i samordnin g sfö rbund stadig t ök a r fö lj e r utve c kl ingen eller sociala problem ofta en kombination av dessa. En förhoppning var också att a v a ntal f örbun d e tt a nna t möns ter. De t finns t vå a nledning a r til l detta, de ls att samordnad planering skulle leda till en effektivare resurshushållning. n y ti ll komm a nde komm une r vä lj e r a tt a nslut a sig t il l re da n be fintli ga för bu nd oc h de ls att sa mordning sfö rbund slås ihop t il l st örr e för bund. Figur 2. Utveckling an tal samordningsförbund S V A R P Å REG E RINGS UPP DR A G Dat u m 3 A n t al sa mo rdn ingsf örbund o ch ko mmu ner i landet (Källa: FK) V å r b e t e c k n i n g 2017-02 - 17 Dnr : 0 1 80 1 8-20 1 6 S a mordning sför bund e n v a rie r a r i storle k, fr å n e nk omm unsför bund ti ll för bund som omfa tt a r sa mt li g a komm une r i e tt län. E n för tec knin g öv e r sa mordning sfö rbund e n fi nns i bil a g a 1. Dia g ra m 1. Utv ec k li n g e n av an talet s a m o r d n i n g s f ö r b u n d o c h d eltag a n d e k o m m u n er 2008-2016 8 ( 41 ) 5 / 16 Källa: Fö r s äk r i n g s k as s an Mot s lut e t a v 2016 f a nns de t 82 s a mordning s för bu nd som i nne fa tt a de 247 a v S ve rig e s 290 S komm edan une 2008 r. D e t har ä r tv antalet å för bund kommuner fle r ä n i sl u tet per a v förbund 2015. Tr e ökat n y a fö från rbund 1,9 ha till r til 3 lkom i genomsnitt mi t unde r över landet. Då å re t var oc h e det n sa endast mm a nsla 141 g n ing kommuner ha r sk e tt. De som n y a för ingick b unde i n något ä r; S a samordningsförbund g sfö rbund e t och totalt i landet fanns S tockholms det 72 s tad, förbund. Samor dning År 2 sför 016 bund var e t det Ån g e 82 o c förbund h S a mordning och sför 247 bund kommuner e t Öc ke rö. som var par t i något förbund. S a mordning sför bund e n Vä lfä rd i N a c k a sa mt Vä rmdö h a r til lsammans bil da t S a mordning sför bund e t V ä rn a. Ytter li ga re t re kom muner ha r a nslut it sig ti ll två be fintli g a I för praktiken bund, komm är une ett rna samordningsförbund N ordma li ng oc h Vinde att ln t il betrakta l samordning som sför ett bund kommunalförbund e t Umeå re g ion e n med förbundsdirektion oc h Ting s r y kom mun vilket ti ll S gör a mordning det till sför en bunde offentligrättslig t Vä re nd. juridisk person. Resurserna i ett samordningsförbund omfattar de resurser som den aktuella målgrup pen kräver i form av samordnade rehabiliteringsinsatser och bestäms av samverkansparterna. Förbundet driver i praktisk mening inte någon egen verksamhet utan finansierar projekt som någon av samverkansparterna äger och driver. Parterna i samordningsförbundet är bestämda på förhand och består av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och en eller flera kommuner. Varje part går in med en fjärdedel av finansieringen (Försäkringskassan står för både sin egen och Arbetsförm edlingens del av finansieringen). Om flera kommuner ingår betraktas de som en part i samverkan och står därmed gemensamt för 25 procent av finansieringen. Varje part ska vara representerad i styrelsen för samordningsförbundet, från kommun och landsting är det politiker som representerar hemorganisationen medan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser tjänstemän till styrelsen. Det ska även finnas en beredningsgrupp som består av tjänstemän från parterna och förbereder ärenden till styrelsen, exempelvi s förslag på projekt som ska drivas med finansiering från samordningsförbundet. 2.1 Samordningsförbund i Göteborg I Göteborg finns det idag fyra stycken samordningsförbund: Göteborg Hisingen (Delta), Göteborg Nordost, Göteborg Väster och Göteborg centrum. Gö teborg Hisingen har funnits i Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 6/16 över 20 år och var från början en försöksverksamhet inom ramen för SOCSAMlagstiftningen. De övriga förbunden har bildats efter att lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser tillkom (2003:1210). Figur 3. Organisation samordningsförbund GBG HISINGENDELTA GBG NORDOST GBG CENTRUM GBG VÄSTER Styrelse (4 ledamöter) Kansli (förbundschef och processtödjare) Beredningsgrupp (6 representanter, sektorschefer stadsdelar) Utvecklingsgrupp (6 representanter, samma representanter från AF och FK, områdeschefer stadsdelar) Styrelse (4 ledamöter) Kansli (förbundschef och bitr. förbundschef) Beredningsgrupp (6 representanter, områdeschefer stadsdelar) Styrelse (4 ledamöter) Kansli, förbundschef och bitr. förbundschef Beredningsgrupp (9 representanter, områdeschefer stadsdelar, 3 representanter VGR) Styrelse (4 ledamöter) Kansli (förbundschef, bitr. förbundschef) Beredningsgrupp (6 representanter, områdeschefer stadsdelar, 2 representanter VGR, närhälsa och psykiatri) Förbundens ekonomi består till största delen av tilldelning från respektive part. En del förbund har även andra medel i förbundet, exempelvis extra medel från någon part eller ESF-medel för särskilda projekt. Om vi bara ser till de insatta medlen från respektive part har förbunden idag en sammantagen budget om 67,9 mkr år 2017. Samordningsförbundet Hisingen har en markant högre budget än de andra förbunden vilket förklaras av en tidigare hög budget som försöksförbund. Tabell 1. Tilldelning samordningsförbund idag och enligt föreslagen ny modell Tilldelning 2016 (mkr) Tilldelning 2017 (mkr) Tilldelning enligt ny statlig modell (mkr) Hisingen 28,2 28,2 11,4 Väster 11,4 11,2 7,2 Nordost 14,6 15 11,4 Centrum 12,4 13,5 * 12,4 Totalt 66,6 67,9 42,4 * Centrum har 1,5 mkr lägre än tilldelat från beräknad tilldelning när kommun och region inte mött upp den tänkta tilldelningen från staten, skulle annars ha samma budget som Nordost (15 mkr). Försäkringskassan har utarbetat en ny modell för medelstilldelning. Det är denna modell som redovisas i kolumnen längst till höger i tabell 1. Enligt denna nya fördelningsmodell skulle förbunden i Göteborg ha en tilldelning om 42,4 mkr. Som synes är det framför allt Hisingen som har en högre tilldelning idag än i den nya modellen. Även de andra förbunden skulle dock få en minskad budget om den nya modellen införs i sin nuvarande form. Vid tidpunkten för utredningens genomförande pågår fortfarande ett arbete med att formulera fördelningskriterier i modellen och modellens giltighet framöver. Under arbetet med medelstilldelning fö r 2016 och även fö r 2017 har Försäkringskassan fått viktiga erfarenheter i ambitionen att ge alla samordningsfö rbund möjlighet att få statlig Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 7/16 medelstilldelning på lika villkor. Fördelningsmodellen behö ver fortsätta utvecklas, ett arbete som kommer att ske i samråd med Arbetsförmedlingen och övriga parter i Nationella rådet. 1 Enligt uppgift från intervjuad chefscontroller vid FK i Västsverige kommer ett beslut om modellens utformning och införande tas i augusti månad 2017. Modellen som den är utformad idag bygger på en fördelning enligt en beräkning utifrån försörjningsmått (ersättning från försörjnings- och ersättningssystem, såväl statliga som kommunala). Modellen tar hänsyn till förbundens egna kapital och innehåller dels en grundtilldelning om 800 tkr och dels en spärr för att inte ekonomin ska förändras för snabbt vid en anpassning till modellen (max 10 procents minskning per år). I dagsläget är det inget av förbunden i Göteborg som har något större eget kapital. Däremot kommer de att tvingas anpassa sig med en minskning om 10 procent per år av tilldelningen. I tabellen nedan beskrivs hur en anpassning till den nya fördelningsmodellen skulle påverka förbundens ekonomi. Vi beskriver även hur ekonomin i ett gemensamt förbund skulle påverkas. Tabell 2. Förbundens ekonomi vid införande av ny fördelningsmodell (mkr) 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Hisingen 28,2 25,4 22,8 20,6 18,5 16,6 15 13,5 Väster 11,2 10,1 9,1 8,1 7,3 7,2 7,2 7,2 Nordost 15 13,5 12,2 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 Centrum 15 13,5 12,4 12,4 12,4 12,4 12,4 12,4 Sammanslaget förbund - 60,3 54,3 48,8 44 40 40 40 Som modellen är utformad idag skulle förbunden nå sin nya fördelningsnivå vid olika tidpunkter beroende på de medel de har idag. Nordost och Centrum skulle nå sin nya nivå på tilldelning först, 2020 respektive 2019. Väster når den nya nivån år 2022 medan Hisingen först år 2026 når nivån 11,4 mkr som är det förbundets uträknade tilldelning enligt den nya modellen. Vid en sammanslagning av förbunden till ett minskar den totala tilldelningen initialt med 2,4 mkr beroende på att ¾ av grundtilldelningen försvinner. Därefter minskas tilldelningen med 10 procent årligen precis som den skulle göra för de fyra förbunden var för sig. År 2023 nås den nya nivån 40 mkr. Om den nya modellen implementeras i sin nuvarande form skulle ett gemensamt förbund i Göteborg år 2023 ha 2,4 mkr mindre i budget än vad de fyra förbunden har gemensamt idag. Minskningen av tilldelningen skulle också vara något snabbare i ett gemensamt förbund än i de fyra förbunden var för sig. Ett gemensamt förbund behöver med andra ord bedriva verksamheten mer effektivt för att väga upp den minskade tilldelningen i en ny modell. 1 Försäkringskassan, svar på regeringsuppdrag. Uppföljning av samordningsförbundens insatser. 2017-02-24. Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 8/16 3 Ägarperspektiv Ägarperspektivet tar sin utgångspunkt i de olika parternas ingångar i samverkan. Varför samverkar parterna inom ramen för ett samordningsförbund? Vad förväntar de sig av denna samverkan och hur fungerar styrning och ledning av förbundens verksamhet? I dagsläget styrs förbunden av fyra styrelser med representation från de ingående parterna. En gång per år hålls också ett ägarsamråd med representanter från parterna. Ur ett ägarperspektiv är det få av de intervjuade som motsätter sig ett istället för fyra förbund. Många ser att det idag finns utmaningar när det gäller att styra förbunden utifrån parternas behov av samordnad rehabilitering, att fyra förbund riskerar att leda till olika synsätt på samverkan och rehabilitering. Vi kan konstatera att det hos de intervjuade finns olika typer av ägarperspektiv beroende på vem som intervjuas: Hela staden -perspektiv Organisatoriskt perspektiv Förbundsperspektiv Ett hela-staden-perspektiv framhålls framför allt av ledande tjänstemän vid de statliga myndigheterna, men också av företrädare för staden och regionen. Eftersom Göteborgs stad är på väg i riktning bort från stadsdelsindelning där allt fler verksamheter centraliseras eller konkurrensutsätts finns det inte ett lika tydligt behov av att ha lokala ingångar till förbunden. Även det organisatoriska perspektivet är vanligt i intervjuerna. För respektive part kan det finnas fördelar med ett gemensamt förbund, exempelvis en ingång till samordningsförbundet och samverkan med andra aktörer eller en tydligare struktur för styrelsearbetet. En inte sällan framförd synpunkt är också möjligheterna att dra ned på antalet möten i styrelser och beredningsgrupper. Hos en del stadsdelsföreträdare finns samtidigt en önskan om att bevara samverkansstrukturer som idag ryms inom samordningsförbunden eftersom dessa ger ett mervärde. Förbundsperspektivet framhålls framför allt av företrädare för förbunden och en del styrelsemedlemmar. I praktiken är samordningsförbunden självständiga enheter med en relativt stark ställning i förhållande till parterna. Ägarperspektivet blir i denna diskussion nedtonat till förmån för respektive förbunds självständighet och egna ambitioner. Det ska framhållas att de allra flesta intervjuade i första hand framhåller individperspektivet vid samtal om vad som styr förbundens insatser och verksamheter. Det är individens behov av rehabilitering som ska styra insatserna. Samtidigt kan enligt en del intervjuade en starkare ägarstyrning främja individer genom att resurser samlas på en plats och görs tillgängliga för alla oberoende av postnummertillhörighet. 3.1 Fördelar med dagens situation Många intervjuade framhåller att dagens situation med fyra förbund borgar för att det finns ett hänsynstagande till stadsdelarnas behov. Genom styrelserepresentation för politiker från stadsdelsnämnderna finns det ett lokalt ägande av frågorna som rör invånarna i den delen av staden. Här finns det då en risk att ett centralt organiserat förbund skulle förlora det här Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 9/16 lokala ägandet av viktiga frågor, särskilt om medelstilldelningen kommer från enbart centralt håll istället för som idag där kommunens medel fördelas genom stadsdelarna. En fördel med dagens situation är också att det är nära mellan parternas representanter i styrelsen och de verksamheter där samverkan initieras och insatser realiseras. Det finns idag korta beslutsvägar mellan styrelsen och de insatser som faktiskt görs, och omvänt korta beslutsvägar mellan lokalt initierade insatser och ett styrelsebeslut. Något som en del menar riskerar att gå förlorat i ett stadsövergripande förbund. 3.2 Fördelar med ett förbund Den viktigaste fördelen som de intervjuade framhåller är en tydligare styrning och ledning av förbundens verksamhet. Genom enhetlighet och likhet över staden skapas bättre förutsättningar till överblick, struktur och uppföljning. I dagsläget är det bara Göteborgs stad som har en geografisk organisering som i någon mån följer samordningsförbundens indelning. Regionen, FK och AF har alla andra regionala indelningar. Det är samtidigt svårt att finna en optimal geografisk indelning för ett samordningsförbund med fyra parter där varje organisation har sin logik när det gäller organisatorisk struktur. Den optimala strukturen är svår att hitta. Ett gemensamt förbund för hela Göteborg gör dock det övergripande perspektivet tydligare med möjlighet till kraftsamling både kring vissa målgrupper och på vissa platser där behoven bedöms stora. Idag ser flera av de intervjuade styrelserepresentanterna och ägarrepresentanterna olikheter mellan förbunden som de har svårt att förstå. Varje förbund tycks ha sin egen logik när det gäller insatser som endast delvis går att förklara utifrån lokala behov. Det tycks finnas skillnader mellan samordningsförbunden när det gäller hur rehabiliteringsinsatser ska organiseras. Målgrupper tenderar att vara ungefär likartade över förbundsgränserna, däremot är sätten att möta behoven olika. Medan en del fokuserar på att ligga nära parterna i samverkan som syftar till ett ägande av samverkansfrågorna från respektive part är det i andra delar av staden naturligt att bygga verksamhet i förbunden. Flera intervjuade vänder sig mot det senare perspektivet och menar att meningen med samordningsförbunden aldrig varit att bygga upp permanent verksamhet. En av de intervjuade beskriver hur förbunden blir en egen verksamhet som skapar oreda hos parterna/samverkansaktörerna: Jag tycker verksamheten har tenderat att bli ganska långsiktig. Det blir problem när vi lånar ut personal till samordningsförbundet som sen ska kunna förankra arbetssätt i vår egen organisation. Nya chefer som kommer in och aldrig har träffat vissa personer som jobbat i samordningsförbundet under hela den här perioden. I det fallet förbunden driver en stor andel egen verksamhet, under en längre period ökar risken för dubbelarbete enligt flera intervjuade. Förbunden bygger en verksamhet kring en målgrupp som de ingående parterna kanske själva adresserar genom tvåpartssamverkan eller utökade uppdrag. Ett exempel på detta som nämns är A-torgen och Kompetenscenter. A-torgen har funnits länge som en verksamhet inom Göteborg Hisingen, när KC skapades så var det likartade målgrupper man kom att arbeta med. En av de intervjuade beskriver att Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 10/16 det är viktigt att hela tiden vara flexibel i förhållande till individernas, och organisationernas, behov: Det är ju viktigt att vi gör insatser inom samordningsförbundet som inte krockar med det som görs i ordinarie verksamhet. I ett större förbund får vi större möjligheter att göra en gedigen analys utifrån tydligt definierade ordinarie uppdrag. Här beskrivs hur ett större förbund kan ge möjligheter till en tydligare definition kring vilka områden som kräver fördjupad samverkan för att kunna erbjuda rätt individer rehabilitering. Men också en ökad tydlighet kring vilka områden som faktiskt inte ska kräva förbundsinsatser, eftersom de ingår i ordinarie uppdrag. Ett stadsövergripande förbund kan också ge fördelar i form av en mer likartad representation av de organisationer som ingår i samverkan. Idag finns det i beredningsgrupperna skillnader när det gäller vilken funktion som är representerad. Flera intervjuade påpekar att det måste finnas en överensstämmelse mellan mandat och representation i de olika samverkansgrupperna. En stadsövergripande styrelse och beredningsgrupp kan också ge möjligheter till en bredare representation från organisationer som idag inte ingår i samverkan, exempelvis NAV/Arbvux. 3.3 Att beakta vid en sammanslagning Sammanfattningsvis har det vid intervjuerna framkommit följande medskick att beakta ur ett ägarperspektiv: Frågan om regionens representation i styrelse och beredningsgrupp kräver särskild uppmärksamhet, en decentraliserad organisation gör att det inte finns några naturliga hierarkier med chefer som ansvarar över exempelvis närhälsan. Ta tillfället i akt att tydliggöra samordningsförbundets uppdrag idag spretar insatserna utifrån sitt innehåll, men framför allt ser de olika ut till form. Hur insatserna organiseras är avgörande för parternas långsiktiga engagemang i samverkan Ett förbund innebär också ett färre antal styrelseposter att fördela, här behöver det göras överväganden kring vilken nivå av politiker (VGR och kommun) eller tjänstemän(af och FK) som ska representera respektive part Överväg representation i styrelse och beredningsgrupp av representanter som idag ingår i verksamheter som tangerar samordningsförbunden, exempelvis NAV/Arbvux 4 Lokalt perspektiv I dagens organisering med fyra samordningsförbund som spänner över tio stadsdelar finns det ett viktigt lokalt perspektiv att beakta. 2 Rehabiliteringsinsatserna för den enskilde och samverkan mellan de ingående parterna ska ske utifrån behov som ofta upptäcks lokalt, ett 2 Med lokalt perspektiv menas här huvudsakligen stadsdelarna och deras områdesindelning. Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 11/16 slags subsidiaritetsprincip där insatser ska utformas så nära den enskilde individen som möjligt. Vid intervjuerna är det främst den lokala förankringen av insatser och samverkan som lyfts som en svårighet när det gäller ett stadsövergripande förbund. De som ingår i beredningsgrupper idag anser att det finns en stor risk att den lokala samordningen går förlorad om de mindre förbunden försvinner. Från förbundschefernas sida framhålls behovet av att tillsammans med verksamheterna lokalt kunna föra en diskussion om vilken typ av insatser som ska formeras. 4.1 Fördelar med dagens situation Flera av representanter i såväl styrelser som beredningsgrupper i förbunden påtalar behovet av någon form av lokal förankring. Dagens förbund erbjuder en samarbetsyta för de inblandade som är viktig att upprätthålla. Beredningsgrupperna fungerar olika idag, en del är mer nöjda än andra med hur arbetet organiserats i det förbund där de finns med. Där arbetet fungerar som bäst kännetecknas det av: Gemensamt analysarbete delar sakernas tillstånd Närhet till beslut och verkställande av insatser Vi ser spinoff-effekter i andra områden där vi ser att vi behöver samarbeta En av de intervjuade representanterna i en beredningsgrupp beskriver hur det lokala arbetet är viktigt eftersom det är här som behoven upptäcks och kan adresseras. Men också en närhet till dem som fördelar medlen är viktigt. Genom närhet finns det också möjlighet att snabbt få till insatser för grupper där behoven är som störst. På min nivå så behövs det individuella kontakter med dem som fördelar medlen. Om det är några personer som sitter i centrala Gbg och gör det här så finns det en risk att de kommer för långt ifrån mig och mina anställda. Jag är orolig för att det blir en alltför stor och byråkratisk process. Även om den inte ska överdrivas finns det en skiljelinje mellan representanter för de statliga myndigheterna å ena sidan och kommun/region å andra sidan. Det är framför allt representanter från kommun och region som uttrycker sig positivt om dagens situation och vill värna den lokala förankringen. När det gäller regionen är det här tydligt att deras deltagande i viss mån är styrt av intresse från enskilda individer. Att fånga en person från psykiatrin eller närhälsan som har ett intresse av samverkan med de andra aktörerna i rehabiliteringsfrågan är viktigt. 4.2 Fördelar med ett förbund Ser man till perspektivet lokal förankring är det tydligt att de intervjuade anser att ett gemensamt förbund i någon mån behöver möta detta behov. Det går inte att sätta samman Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 12/16 en central styrelse och beredningsgrupp utan att på något sätt säkerställa att samverkansstrukturer finns även på lokal nivå. Flera intervjuade påpekar att de kompetenscentra som Arbvux/NAV har byggt upp följer ungefär samma struktur som dagens samordningsförbund. Här finns en fysisk plats som går att samordna med olika insatser som förbunden gör. De flesta intervjuade ser det som naturligt att följa den indelning i fyra områden som dagens förbund har och ha någon form av lokala samverkansgrupper som komplement till en central styrelse, förbundschef och beredningsgrupp. Behoven ska identifieras lokalt och här behöver både chefer och personal i verksamheterna närmast individerna engageras i såväl idégenerering som genomförande. En av de intervjuade beskriver hur behoven ska identifieras lokalt. Behoven ska identifieras lokalt och vi vill utveckla ett lokalt perspektiv genom att medarbetare får identifiera behoven och jobba med att kartlägga och identifiera behoven. [ ] Jag ser behov av att organisera detta lokalt. Tror man behöver någon form av regional struktur. Samtidigt finns det andra som påtalar att de lokala initiativen givit en situation där verksamheten spretar: "Vi har nu i ett antal år tillåtits att se olikheterna i de olika stadsdelarna vilket ur en aspekt skapat fler lokala initiativ, men samtidigt skapat murar och argument för budgetfördelning och ett vi-dom tänk" De lokala skillnaderna har med andra ord tillåtits bli för stora vilket riskerar att leda till suboptimering i förhållande till individernas behov av rehabilitering. 4.3 Att beakta vid en sammanslagning Sammanfattningsvis har det vid intervjuerna framkommit följande medskick att beakta ur ett lokalt perspektiv: Det kommer sannolikt krävas någon form av regional struktur som fångar upp lokala perspektiv i samordningsförbundet Förslagsvis följer samordningsförbunden den regionala indelning som kompetenscentra har idag, då skapas möjligheter till samutnyttjande av lokaler och en dörr in för individer i behov av rehabilitering För att kunna organisera, styra och leda arbetet med att både fånga lokala perspektiv, men också föra ut stadsövergripande perspektiv behöver det finnas fler än två anställda i förbundet Att det idag bedrivs verksamheter och insatser på lite olika sätt i förbunden är en komplicerande faktor, en del arbete krävs för att jämka såväl perspektiv som insatser Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 13/16 5 Individperspektiv Att göra insatserna mer tillgängliga för alla göteborgare är en utgångspunkt i tankarna på ett gemensamt förbund. Idag kan det vara så att din möjlighet att delta i en insats avgörs av var du bor i staden. Ett förbund gör det möjligt för medborgarna att ta del av insatser oberoende av vilket postnummer du bor på. Därmed finns det något av ett likvärdighetsperspektiv i detta. Ett annat perspektiv på likvärdighet är att det ska finnas möjlighet till individanpassade insatser som ger varje individ stöd för att uppnå likvärdiga förutsättningar. Alltså att ge olika insatser för att uppnå likvärdighet. Här behöver det finnas utrymme för att kunna forma insatserna med individens rehabiliteringsbehov i fokus. 5.1 Fördelar med dagens situation Som det ser ut idag har förbunden olika metoder för att kunna bedriva en så pass individanpassad verksamhet som möjligt och bidra till likvärdiga förutsättningar. Det som framhålls av intervjuade som en fördel med dagens situation är att det finns möjlighet att ligga nära verksamheterna och fånga behoven där de uppstår. Det här skapar möjligheter för att skräddarsy insatser som möter behoven i just den delen av staden där de uppstår. Här tolkas då likvärdighet som en möjlighet att erbjuda olika insatser utifrån individens behov. Individperspektivet diskuteras också utifrån insatsernas form. En del intervjuade lyfter fram behovet av att komma bort från målgruppstänkandet och istället fokusera på individerna. Här blir det samtidigt olika tolkningar angående vem som bäst kan möta individens behov. En del intervjuade menar att samordningsförbunden kan analysera behoven och utforma insatser i samråd med personal från verksamheterna. Andra menar att detta i högre grad måste involvera samverkan med beredningsgrupper och styrelse i förbunden. 5.2 Fördelar med ett förbund Idag är det så att alla insatser inte finns tillgängliga för alla göteborgare. Det här framhålls som en av de viktigaste fördelarna med ett förbund: att det då finns möjlighet att erbjuda och ta del av samma insatser över hela staden. Om någon insats visar sig bra på en plats kan den växlas upp och gälla för hela staden. Det finns också möjlighet, för den som så behöver att ta sig till rehabiliteringsinsatser som erbjuds på andra platser i staden än i den egna stadsdelen. En aspekt på detta med likvärdighet för medborgarna är de stora skillnader som idag finns när det gäller förbundens budgetar. Hisingen har idag nästan dubbelt så stor budget som Nordost, trots att det knappast är mindre socioekonomiskt svår situation i Nordost. Vid intervjuerna kan varje stadsdel beskriva tydligt varför just den har behov av insatser från samordningsförbunden, det finns utmaningar när det gäller samverkan och rehabilitering på många platser i Göteborg. Ur ett medborgarperspektiv är denna höga tilldelning till Hisingen Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 14/16 aningen märklig eftersom den inte baseras på någon beräkning kopplad till faktiska problem i stadsdelen utan mest beror på historisk tilldelning i tidigare försöksverksamhet. Vid en sammanläggning till ett förbund blir ekonomin gemensam över staden. Det finns förstås möjlighet att väga in socioekonomiska indikatorer för att kunna hålla en regional balans i medelstilldelningen, samtidigt finns det risk att detta leder till svåra avvägningar mellan olika individuella behov. Målgruppen för samordningsförbunden är individer långt från arbetsmarknaden med behov av mycket stöd för att närma sig eller komma ut på arbetsmarknaden, dessa finns i alla stadsdelar idag, och om det är fler som är i behov av insatser i Nordost finns det möjlighet att göra insatser mer omfattande i den stadsdelen. Flera intervjuade förväntar sig att ett samordningsförbund som har större budget också kan göra mer fokuserade insatser på att analysera behoven av rehabilitering och samverkan. Genom ett förbund blir det möjligt att göra gedigna analyser av var behoven är som störst och för vilka individer. När förbundet blir större blir det också en mer naturlig samverkanspart för såväl de samverkande parterna och andra som arbetar med målgrupper som tangerar samordningsförbundets. 5.3 Att beakta vid en sammanslagning Sammanfattningsvis har det vid intervjuerna framkommit följande medskick att beakta ur ett individperspektiv: Se till att utnyttja möjligheten att skapa enhetliga arbetssätt över hela staden när det gäller att identifiera behov av insatser Gör resurserna tillgängliga över hela staden utan att fördela enligt särskilda nycklar, men tillåt de faktiska insatserna att variera till omfattning mellan stadsdelarna 6 Våra rekommendationer Utifrån det som framkommit ur utredningen finner vi att en helt övervägande del av skäl talar för en sammanslagning till ett samordningsförbund.. De statliga parterna och staden har tydligt uttalat sin viljeinriktning, fördelarna med att skapa större tyngd i en gemensam styrning med tydligt fokus på rehabilitering av individer väger tungt. Nedan tecknar vi ett förslag på hur ett nytt samordningsförbund, schematiskt, skulle kunna gestalta sig. Observera att delen med lokala samverkansgrupper ska ses som just samverkan och inte en formell del av en organisationsstruktur. Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08 - 22 15 / 16 Figur 4. Ny organisation ett samordningsförbund S t y r e l s e F ö r b u n d s c h e f B e r e d n i n g s g r u p p V e r k s a m h e t s - s a m o r d n a r e L o k a l s a m v e r k a n s g r u p p ( A n g e r e d ) L o k a l s a m v e r k a n s g r u p p ( H i s i n g e n ) L o k a l s a m v e r k a n s g r u p p ( C e n t r u m / v ä s t e r ) L o k a l s a m v e r k a n s g r u p p ( Ö s t e r ) Ett förbund med en styrelse och en beredningsgrupp En förbundschef som har en eller flera verksamhetssamordnare beroende på omfattning på förbundet För att säkra lokal förankring stärks förbundet med fyra lokala samverkansgrupper Styrelse och beredningsgrupp har ett övergripande systemledarperspektiv de lokala samverkansgruppern a säkerställer ett lokalt perspektiv Fördela den kommunala budgeten till förbundet från centralt håll istället för från stadsdelarnas budgetar Ge samtidigt stadsdelarna ett visst inflytande över fördelningen genom lokala samverkansgrupper möjlighet att i nitiera insatser som bygger på lokala behov S y s t e m l e d a r e n s k a e x e m p e l v i s : S ä t t a t y d l i g a k r i t e r i e r f ö r v i l k e n t y p a v v e r k s a m h e t e r o c h i n s a t s e r s o m s k a p r i o r i t e r a s T i l l ä m p a e n t r a n s p a r e n t m o d e l l f ö r f ö r d e l n i n g a v r e s u r s e r t i l l v e r k s a m h e t e r o c h i n s a t s e r F ö l j a u p p o c h u t v ä r d e r a g e n o m f ö r d a i n s a t s e r B e v a k a o c h v å r d a p e r s p e k t i v e t s a m v e r k a n d ä r g r å z o n e r i d e n t i f i e r a s V e r k a f ö r l å n g s i k t i g u t h å l l i g h e t o c h s a m t i d i g t f ö r n y e l s e o c h u t v e c k l i n g Bevaka ett uppifrån - och - ned - perspektiv samtidigt som ett nedifrån - och - upp - perspektiv 6.1 Tidpunkt för genomförande En frågeställning som fan n s med I v årt uppdrag var belysa frågan när ett införande av ett samlat förbund skall ske. Vi kan se att det, åtminstone teoretiskt skulle kunna finnas två möjliga datum för et t ikratträdande av våra förslag. Antingen den 1:a januari 2018 alternativt 1:a januari 2019. Oavsett val av införandepunkt kommer de t att finnas såväl vinster som utmaningar: Public Partner

Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg - HSNG 2017-00268-1 Rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg : Mejl med rapport om sammanslagning av samordningsförbunden i Göteborg Utredning samordningsförbund 2017-08-22 16/16 1 januari 2018 Fördelar Snabbt genomförande Nackdelar Risk för misstag pga den snabba processen Förändring under pågående mandatperiod 1 januari 2019 Fördelar Rimlig tid för beredning, beslut och genomförande Harmonierar med ny mandatperiod Nackdelar Risk för tempoförlust och bristande engagemang i verksamheten Vår bedömning är emellertid att det rimliga är att genomföra förändringen 1/1 2019. Det finns såväl en politisk process inom kommun och region som behöver sin gång, beslut om avveckling av befintliga förbund behöver ske, personalärenden hanteras, ny förbundsordning författas, beslut om representativitet, etc. Mot bakgrund av det är vår rekommendation att genomföra förändringen 1/1 2019. Stockholm 22 augusti 2017 Anders Ottensten Patrik Lidström Public Partner

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 1 (9) Mötesanteckningar Anteckningar från gemensam presidieöverläggning mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna Tid: 5 september 2017, klockan 10.00 15.30 Plats: Lokal Boheme, Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20 i Göteborg Närvarande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johan Fält (M), Manijeh Mehdiyar (MP) Ann-Christine Andersson (S) Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulrik Hammar (L) Angelica Lundgren Bielinski (M) Kenneth Borgmalm (S) Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Brandt (M) punkt 1-9 Cecilia Andersson (C) Hanne Jensen (S) Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Nicklas Attefjord (MP) Anne-Lie Sundling (KD) Janette Olsson (S) Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Gunilla Druve Jansson (C) Eva-Lott Gram (KD) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson (L) Jim Aleberg (S) Övriga Max Törnqvist (C), politisk sekreterare AnnaSofia Alexandersson (MP), politisk sekreterare Pär Lundqvist (L), politisk sekreterare Elise Benjaminsson (M), politisk sekreterare Jesper Blomqvist (S), politisk sekreterare Peter Hermansson (M), politisk sekreterare punkt 1-6 Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen, 2017-09-05 2 (9) Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret Peter Svensson, koncernkontoret Leena Ekberg, koncernkontoret Barbro Hedin, koncernkontoret, Anna Karlsson, koncernkontoret Marita Haglund, koncernkontoret Tomas Andersson, koncernkontoret Agneta N. Hörnlund, koncernkontoret Håkan Hilmér, koncernkontoret Wilhelm Aminoff, koncernkontoret Carina Hansson, koncernkontoret Andreas Hjertén, koncernkontoret punkt 1-4 Sven Ernstsson, koncernkontoret punkt 5-8 Inger Ahlmark, koncernkontoret punkt 7-8 Camilla Odenberger, koncernkontoret punkt 7-9 Tobias Nilsson, koncernkontoret punkt 11-15

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 3 (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-09-05 1. Inledning Jonas Andersson (L) och Johan Fält (M) presenterar dagens upplägg. 2. Vårdöverenskommelse beställd primärvård Andreas Hjertén, förhandlingsansvarig Närhälsan har i sitt inspel bland annat lyft aktiviteter som genomförs utan ersättning. 1177 och barnmorskedelarna i beställning är de största delarna. Det kommer ske försök till att få en skrivning om samfinansiering angående spädbarnsmottagningen i Borås. HSS låter meddela att det antagligen kommer att komma en förändring av SOSalarms avtal. De sjuksköterskor som arbetar med prio kommer att komma från BPV. Avgiften kan komma att tas från sjukhusen. BPV kommer vara den förvaltning som skriver fram förslag och är ansvarig för nivå 2-akuten. Det finns önskemål om gemensam skrivning att ungdomsmottagningarna ska vara öppna kvällstid och perioder under somrarna i vissa nämnders områden där de idag inte redan har detta. Det är viktigt att arbeta gemensamt efter den framtagna psykiatriplanen och inte röra sig för långt utanför ramarna för planen. (Bilaga 1.) 3. Ersättning familjecentraler BMM Andreas Hjertén Det sker en ojämn ersättning för familjecentraler mellan de olika hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det bör vara en gemensam ersättning för BVC:s medverkan på familjecentralerna. Förhandlingsgruppens rekommendation till nämnderna är att nämnderna betalar lika mycket utifrån perspektivet om jämlik vård. Familjecentralerna finns inte i varje kommun eller i varje stadsdel. De familjecentraler som finns är olika omfattande. Det bör föras diskussioner om storleken på finansieringen bör bygga på hur omfattande verksamheten för BMM är. HSN G kommer antagligen säga nej till att betala mer pengar än vad nämnden gör idag. (Bilaga 1.)

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 4 (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-09-05 4. Från Föregående GPÖ: tillgänglighet till sjukrådgivningen 1177 Andreas Hjertén Det finns idag fyra utbudspunkter i regionen. I årets vårdöverenskommelse kommer det ske ett omtag och en översyn av basuppdraget och tilläggsuppdrag. Närhälsan vill se ett nytt nationellt måltal på 75 procent för besvarade samtal inom fem minuter. Nya landsting kommer att ansluta sig till 1177 vilket närhälsan menar kommer leda till ökad tillgängligheten. Kötiden är nationell. Efter två minuter i en regional kö så flödar samtalet ut till en nationell kö. Förvaltningen rekommenderar att invänta resultatet av den nationella samverkan med återrapportering varje månad. Målet vid starten av verksamheten var att den skulle präglas av lokalkännedom därav kan två minuter i kö uppfattas som för kort innan medborgaren flödar ut till den nationella kön. Det är fortfarande viktigt med ett lokalt perspektiv. Om målet är fem minuter går det att diskutera varför en medborgare inom VGR kopplas vidare efter redan två minuter. Olika landsting betalar olika mycket. Nämnderna vill inte betala för en försämrad tillgänglighet. Tillgängligheten måste förbättras. Två procents indexuppräkning bör vara lika med två procents förbättring eller effektivisering. Det är viktigt att ta reda på vem som sätter de nya nationella måltalen och var det kommer ifrån innan det skrivs in i VÖK. Uppfattningen är att tillgängligheten egentligen blir sämre. Om andra landsting betalar mindre för tjänsten varför ska HSN i VGR betala mer? Nämnderna betalar olika mycket för tjänsten. Det bör diskuteras om en ny fördelningsnyckel ska arbetas fram eller om den gamla fördelningsnyckeln ska användas. Betalningsmodellen för 2018 är den samma som 2017 men en översyn kommer att göras till 2019. (Bilaga 1.) 5. Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri Sven Ernstsson, regionutvecklare Det finns flera delar som mår bra av ett långsiktigt planerande till exempel lokalförsörjning som gynnas av långsiktiga pengar. Utbudspunkter väljs efter var resurserna behövs mest. Processledaren ser över de åtta regionala medicinska riktlinjerna. Rekryteringsfrågan är svår men det sker en översyn av kompetensförsörjningen.

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 5 (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-09-05 SKAS har i dagsläget svårt att hålla öppet sin akuta verksamhet, även heldygnsvården. Inläggningsbehovet är fortsatt kvar. Det saknas specialister och sjuksköterskor. 15 september kommer man att begränsa akutverksamheten till enbart dagtid och avdelningen stänger. Planering ser ut som följer: SU ansvarar för telefontiderna övrig tid. NU-sjukvården och SÄS delar på akuta besök och inläggningar. Nämnderna anser att uppdelningen mellan NU-sjukvården och SÄS inte behöver arbetas in i VÖK. (Bilaga 2.) 6. Från förra GPÖ: ordnat införande Jonas Andersson (L), HSS HSS har innan sommaren beslutat om ordnat införande 3.0. Arbetet utgår ifrån de nationella målen och riktlinjerna för ordnat införande. Bland annat kommer det i framtiden beslutas tre gånger per år istället för två. Angående finansiering för ordnat införande år tre föreslås det att frågan parkeras och att regionledningen undersöker frågan närmare. Det är bra om alla nämnder hanterar frågan lika. HSS bevakar frågan om och när det kommer mer pengar från statsbudget till landstingen. 7. Överföring av medel mellan Habilitering & Hälsa och BUP enligt RMR Sven Ernstsson, regionutvecklare & Inger Ahlmark, förhandlingsansvarig En flytt av verksamhet från H&H till sjukhusen i enlighet med planeringsdirektivet. Idag sker utredning och behandling av patienter med neuropsykiatriska diagnoser i större omfattning på sjukhusen än tidigare. Överföringen bör ske i två steg med iakttagen försiktighet. Till en början bör halva sjukhusens kostnader överföras. Det skulle i så fall handla om 16 miljoner kronor under 2018. Hur det kommer se ut 2019 är i dagsläget inte specificerat. Habiliteringens ursprungsvolymer är inte tydligt redovisade. Besöksvolymer minskar dock kraftigt i alla nämndområden. H&H känner till patientvolymerna men inte hur mycket pengar det handlar om. Nämnderna anser att det generellt sett är viktigt att pengar inte försvinner varje gång en verksamhet flyttar. (Bilaga 3.)

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 6 (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-09-05 8. Vårdöverenskommelse Habilitering & Hälsa Inger Ahlmark, förhandlingsansvarig Alla HSN har aviserat neddragningar för H&H. Vissa neddragningar som en enskild HSN gör kan påverka alla HSN. H&H aviserar ett ökat behov av resurser inom område hörsel detta då en ny upphandling för hörapparater ska genomföras. Trots att tekniken blir billigare är en stor kostnad för H&H på området till exempel de avgjutningar som ska göras för att hörapparaten ska passa individen. Förvaltningen menar att förhandlingsläget är svårt utifrån minskade resurser till H&H. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är inte överens om en tvåprocentig indexuppräkning. Planerna på att potentiellt korrigera ersättningarna mellan de olika verksamhetsområdena har lagts på is. Nämnderna anser också att det är viktigt för H&H att registrera det som utförts. Det är på gång en anpassning mellan koncernkontorets och H&H olika datasystem som används för kostnadsuträkningar. Information om Ågrenska: sjukhusen har tidigare kunnat remittera till Ågrenska och sedan betala för vistelsen. HSS har beslutat om att H&H ska ansvara för vistelsen på Ågrenska för de patienterna med sällsynta diagnoser. HSN G kommer också som det ser ut att teckna ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Ågrenska. (Bilaga 4.) 9. Vårdöverenskommelse tandvård Camilla Odenberger, förhandlingsansvarig HSS kommer fortsätta betala delar av det nya tandvårdsavtalet. HSS och HSN ersätter vissa delar baserat på socioekonomi. Det finns en utmaning i att upprätthålla en sammanhållen beställning. Olika HSN har olika besparingskrav och förhåller sig olika till indexuppräkningen. Tandvården vill fortsätta utveckla TAIK och har framfört att de vill ha en skrivning om detta i VÖK. Nämnderna är dock eniga i att eftersom det inte finansieras genom VÖK bör det heller inte skrivas i VÖK. Nämnderna lutar mer om att detta bör ses som en kommunal angelägenhet. Förhandlingsansvarig kommer kontakta processansvarig för ett förtydligande i frågan. Angående verksamhetsförlagd kliniskfärdighetsträning för tandhygienister (start 2019) skulle personalutskottet göra en bedömning i frågan innan finansieringen löses ut. Tandvården menar dock att det ett långsiktigt planerande som behöver svar inom en snar framtid då arbetsprocessen påbörjas tidigare.

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 7 (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-09-05 Oroligheter inför 2018 är harmoniseringen av priser för narkoser. Det skiljer sig mellan sjukhusen vad det kostar för en minuts narkos. Om det till exempel skulle påföras prissänkningar för sjukhusen kan detta påverka hur tillgänglig narkosen blir för tandvården. Liksom tvärt om huruvida en prisökning skulle påverka hur mycket tandvården har möjlighet att betala för narkos. (Bilaga 5.) 10. Från föregående GPÖ: mer diskussion och kortare dragningar på GPÖ framöver Upplägget för dagensmöte har varit bra med avsatt utrymme för politiskdiskussion. 11. Jämlikvård finns förbättringspotential i regionen? Hur ska vi samarbeta? Frågan togs upp förra mötet. Hur hjälps vi åt mellan de olika delarna om till exempel något inte fungerar. Familjecentralerna kan påverka alla nämnderna lika så FTV. Om någon nämnd ska göra något som kan tänkas påverka en annan nämnds arbete bör det föras en tydligare dialog än vad det görs idag. Koncernperspektivet bör vara tydligare. Frågan bör åter diskuteras vidare på nästa möte. 12. Omställningsarbetet 12.1 nivå 2-akuter Tobias Nilsson, strateg Sammanfattningsvis går det att säga att en nivå 2-akut bättre ska kunna ge patienten rätt vård på rätt vårdnivå. En chef har tillsatts och nu pågår arbetet med att rekrytera personal. I rekryteringsarbetet är det viktigt att vakanser inte uppstår på andra ställen inom primärvården för att fylla den nya nivå 2-akuten. I dagsläget är det väldigt svårt att uppskatta vilka volymer som kan tänkas till den nya akuten. Samverkan och samarbete är något som projektgruppen nu arbetar med. Det är viktigt i hänseendet att patienten inte ska uppleva sig bollad mellan olika vårdnivåer. Projektgruppen arbetar också med hur utvärderingen ska byggas upp och genomföras. Till exempel ser man över vilka faktorer och vilken data som är bra analysera och mäta för att kunna få indikationer på åt vilket håll projektet går. Den första analysen ska förhoppningsvis genomföras några månader efter det att nivå 2-akuten startats. Förslag på TÖK är klart. Betalning sker bara för de kostnader som närhälsan kan redovisa. Det kommer ske succesiva avstämningar angående kostnader. Hälso- och sjukvårdsnämnderna anser att det är viktigt se över om vilken sorts klausul som skulle kunna läggas till angående vilka hyrläkare som kan användas

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 8 (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-09-05 och vilka som inte kan användas. Det är viktigt att kostnaden för hyrläkare i andra delar av sjukvården och närhälsans verksamhet inte höjs till följd av att projektet använder sig av hyrläkare. (Bilaga 6.) 12.2 läget angående de nya sjukhusen i Göteborg Planerna på nytt sjukhus i frihamnen, Göteborg är försenat diskussion i frågan fortlöper. 13. Vårdgarantin Koncernkontoret har haft ett uppdrag sedan i mars om att ta fram en gemensam skrivning angående vårdgarantin. Förslaget innefattar två olika skrivningar för sjukhusen och dels för till exempel beställd primärvård och H&H. Sjukhusen kommer reagera olika på den föreslagna skrivningen. Om verksamheterna inte lever upp till det som står i de föreslagna skrivningarna kommer det som står i VÖK att gälla i form av sanktion eller påföljd. Regiondirektören rapporterar också kontinuerligt till RS angående vad som görs och vad som inte görs samt vilken verksamhet som berörs. (Bilaga 7.) 14. Till nästa GPÖ 10 november 2017 (Partille Arena)? Jämlik vård finns förbättringspotential? Uppföljning VÖK processen 2018 VÖK processen 2019 Utvecklingsfrågor i sjukvården Uppdraget Hemsjukvårdsläkare lägesrapport från nämnderna SIMBA-teamen 15. Övriga frågor 15.1. GPÖ är inte ett beslutsforum Viktigt att påpeka är att GPÖ inte är ett forum för beslut utan ett tillfälle för HSS och HSN att ge, få och dela information mellan varandra och förvaltningen. Vid anteckningarna Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret

ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 9 (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-09-05 Bilagor: Bilaga 1. Punkt 2-4 Bilaga 2. Punkt 5 Bilaga 3. Punkt 7 Bilaga 4. Punkt 8 Bilaga 5. Punkt 9 Bilaga 6. Punkt 12.1 Bilaga 7. Punkt 13

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Förhandlingsläget inför VÖK 2018 Beställd primärvård GPÖ 2017-09-05

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Beställd primärvård Frågor gemensamma för alla HSN 1177- nytt måltal, nationell samverkan, bättre tillgänglighet Ersättning FC, jämlik vård, Översyn resurser psykologer, tillgänglighet, bemanning, ersättning Fullfölja satsningar på UM? Översyn av uppföljning, struktur God Vård FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Beställd primärvård Frågor för en nämnd, men som kan komma att påverka övriga HSN översyn Gynekologiuppdraget (GBG/Väster) översyn barnhälsovården Utväg Spädbarnsverksamhet FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Beställd primärvård Frågor som utföraren aviserat Sedvanliga inspel BMM olika ersättning, FC olika modeller för ersättning Tidiga insatser, psykologer, jämlik vård. Fullfölja satsningar på UM FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Beställd primärvård Ägarbeslut som påverkar VÖK 2018 Vårdval, osäkerhet Ordnat införande Hantering statsbidrag FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Beställd primärvård Sammanfattande bedömning (av möjligheterna för parterna att enas om ett förslag till vårdöverenskommelse) Bedömningen från teamet så här långt är att det finns bra möjligheter att enas om ett förslag Process och förankring FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Familjecentraler

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Familjecentraler Närhälsans argument för ökad ersättning: FC /FCA: allt mer resurskrävande för BMM. Tid för samverkan behöver ersättas (se regional utredning 2016) Många nya FC på gång Enhetlig modell behövs

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Familjecentraler FC per HSN - medverkan från MVC Skillnad mellan dagens Maj 2017 På gång 2018 Ersättning vök 2017 Totalsumma "nytt förslag" ersättning och "nytt förslag" Övrig ersättning från HSN Ersättning ingår i det HSNN 9 2 generella anslaget 1 370 000-1 370 000 HSNÖ 12 Ersättning ingår i det generella anslaget 1 440 000-1 440 000 HSNV 11 4 885 322 1 900 000-1 014 678 HSNS 5 509 796 600 000-90 204 HSNG 8 7 651 816 1 975 000 För HSNG finns samverkansavtal med varje stadsdel om en samordnare 50/50- finanseriad, ca 450 trk per part. Detta är en service för alla ingående parter i en FC och måste ses som tjänst som avlastar övriga -1 323 184 parter. 45 13 Antaganden: Ersättning nystart 25 000 Per månad 10 000

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Familjecentraler Två vägar att gå: Olika ersättning per HSN, nuvarande modell Gemensamt upplägg för alla HSN, jämlik vård (rekommendation från förhandlingsgruppen) ( se matrisen) Gemensam lägstanivå, upp till varje HSN om man har högre ambitioner. Går också att ge en nivå för renodlad FC och en lägre nivå för FC-liknandeverksamhet

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 Varumärket 1177 en väg in 1177 vårdguidens e-tjänster mina vårdkontakter Boka tid eller förnya recept. 1177 Vårdguiden på webben,1177.se Kvalitetssäkrad information om hälsa, sjukdomar och vård 1177 Vårdguiden på telefon Samtliga landsting och regioner i Sverige är anslutna till e-tjänsterna Samtliga landsting och regioner i Sverige är anslutna till 1177.se Varje landsting och region driver sin egen sjukvårdsrådgivning, men ingår i ett nationellt nätverk och följer gemensamma riktlinjer. Tjänsten förvaltas av Invånartjänster, Stockholms läns landsting. 1177 Vårdguiden på webben ägs av alla landsting och regioner i samverkan och förvaltas av Stockholms läns landsting på uppdrag av Inera AB. Den nationella förvaltningen utvecklar och förvaltar driften av tjänsten samt ger verksamhetsstöd och systemstöd. Finansieras till största delen från IT-budgeten. En del av den avgift VGR betalar till Inera varje år. Kostnader för personal, förvaltning av system, med mera tillkommer. Regionen betalar en årlig avgift för förvaltning och utveckling av de nationella tjänsterna, och sedan finns det kostnader på hemmaplan som finansieras på olika sätt via objektet och e-hälsoenheten. Projekt som journal på nätet, plattformen etc. finansieras med centrala utvecklingsmedel. Se ovan Avgift till Inera, + ersättning från HSN

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 1177 vårdguiden på telefon Fyra utbudspunkter, 156 årsarbetare, 70 % effektiv arbetstid i telefon, 121 mnkr Ett större omtag av uppdraget gjordes inför vök 2017 Nytt nationellt måltal 75% inom 5 min Nationell samverkan nio landsting, fler kommer Vardagar kl. 07.00-16.00. (125 kr) Alla nätter kl. 22.00-07.00. (175 kr) Medelväntetid Riket:13:45, VGR:16:20

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 1177 vårdguiden på telefon Juni/juli 21.00 01.00 medelväntetiden 22 minuter (lägst 15 och högst 39 min) 01.00 07.00 medelväntetiden 3 minuter (lägst 2 och högst 6 min) De längsta väntetiderna är på fredag, lördag, och söndag natt Enl Närhälsan bästa sommaren på flera år

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 1177 vårdguiden på telefon VGR 2014 2015 2016 2017 jan-juli Antal inkommande samtal 985 645 976 220 982 658 549 110 Antal besvarade samtal 783 933 669 374 639 549 368 701 80% 69% 65% 67 % Ersättning 113 mnkr 114,6 mnkr 116,9 mnkr 121 mnkr Tillgänglighet medelväntetid Juli:19 min Juli: 16 min Riket: 13 min Andel nöjda kunder % 83 83 81 Andel i % av invånarna som känner till 1177 Vårdguiden på telefon * 77 83 Finns ej

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 1177 vårdguiden på telefon Data 2016 VGR Värmland Sthlm län Östergötland Jönköpings län Skåne Ersättning 116 977 922 16 000 000 105 000 000 34 000 000 23 000 000 55 813 298 Inkomna samtal 982 656 190 536 1 041 446 330 555 203 979 552 063 Besvarade samtal 638 297 170 665 967 426 219 706 143 149 366 732 Andel besvarade 65% 90% 93% 66% 70% 66% Medelväntetid besvarade samtal 14:14 04:76 03:50 21:37 15:18 16:59 Förtroende 64% 62% 61% 65% 63% 61% Ersättning per besvarat samtal, kr 183 94 109 155 161 152

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 1177 vårdguiden på telefon Norra Västra Göteborg Södra Östra Resursfördelningsmodellen 2017 17,1% 20,5% 32,2% 13,5% 16,7% 100% 1177 Vårdguiden på telefon 21 860 429 24 276 895 38 491 497 15 970 017 20 512 804 121 111 642 % andel av 1177 Vårdguiden på telefon 18,0% 20,0% 31,8% 13,2% 16,9% 100% 1177 Vårdguiden på telefon fördelad efter Resursfördelningsmodellen 20 740 369 24 850 171 39 016 842 16 293 149 20 211 111 121 111 642 Skillnad mellan dagens fördelningen jämfört med en fördelningen efter Resursfördelningsmodellen 2017 1 120 060-573 276-525 345-323 132 301 693

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 1. punkt 2-4 2017-09-05 1177 vårdguiden på telefon Vad göra: Plan systematisk samverkan/återkoppling till vårdgrannar Bättre uppföljning, strömmar nationell samverkan Avvakta resultat av nationell samverkan, återkoppling varje månad Byta ersättningsmodell, betalt per prestation, måltal (vök 2019) Översyn av verksamheten uppdrag koncernkontoret Upphandling

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 2. punkt 5 2017-09-05 Psykiatriberedning 2017-09-01 BUP Regional Utvecklingsplan Tillgänglighet Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 2. punkt 5 2017-09-05 Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Processledare anställs Strukturella förändringar - Förutsättningar för en specialiserad vård mottagningar med tillräckligt många medarbetare/mottagningars storlek för att kunna ha ett gott vårdutbud - Tillskapande av nya enheter 8 regionala medicinska riktlinjer - Medarbetarnas kompetens - Utbildningar - Nätverk Turné verksamheterna under hösten Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 2. punkt 5 2017-09-05 Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Möjligheter Standards utifrån bästa tillgängliga kunskap och evidens Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 2. punkt 5 2017-09-05 Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Svårigheter: Rekrytering / kompetens Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 2. punkt 5 2017-09-05 Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Autismspektrumstörning utan intellektuell funktionsnedsättning Patientvolymer efter RMR ansvarsfördelning 2014-06-18 Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 2 500 Unika individer Hela VGR VGR, Unika individer 2 000 1 500 Statistiken för Hab första perioden mycket osäker BUP Hab 1 000 500 0 2013-07 - 2014-06 2014-07 - 2015-06 2015-07 - 2016-06 BUP Hab 251 Barn- och ungdomsneurologisk vård 201 Barn- och ungdomsmedicinsk vård Övriga MVO Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Besök/kontakter, Hela VGR 25 000 VGR, Antal besök/kontakter 20 000 15 000 Statistiken för Hab första perioden mycket osäker 10 000 5 000 0 2013-07 - 2014-06 2014-07 - 2015-06 2015-07 - 2016-06 BUP Hab 251 Barn- och ungdomsneurologisk vård 201 Barn- och ungdomsmedicinsk vård Övriga MVO Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Slutsats BUP s besök för patientgruppen har ökat Habiliteringens besök för patientgruppen har minskat. Ur Planeringsdirektivet: Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Förslag till omfördelning Iaktta försiktighet Habiliteringens ursprungsvolymer inte tydligt redovisade Överföring av halva sjukhusens kostnader inför 2018 Följa patientgruppen och utvecklingen av antal besök kommande år med nytt ställningstagande till kostnadstäckning/omfördelning eftersom planeringsdirektivet föreskrev stegvis skiftning av resurser. Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Sjukhusens ökning Jämfört med perioden före ansvarsförändringen har BUP på årsbasis* ökat med: 1 081 läkarbesök 6 400 behandlarbesök Motsvarar en kostnad av 32 001 091 kr (KPP). *2016-03-01 2017-02-28. Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Överföring från H&H till sjukhusen Halva kostnaden 2018 av (32 001 091 kr) de utförda besöken, alltså 16 mkr. Beloppet förs 2018 förslagsvis över från H&H till sjukhusen enligt befolkningsnyckel (0-17 år), se kommande bilder. Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Nämnderna ekonomisk fördelning Nämnd Bef 0-17 Belopp Göteborgs 31,6% 5 051 688 Norr 15,7% 2 506 770 Södra 13,4% 2 147 938 Väster 24,1% 3 856 579 Östra 15,2% 2 437 025 Summa 16 000 000 Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Sjukhusen ekonomiska kompensation Sjukhusområde Folkmängd 0-17 Belopp KS 7,3% 1 170 862 NU 16,5% 2 639 658 SkaS 15,2% 2 437 025 SU 42,0% 6 720 215 SÄS 19,0% 3 032 239 Summa 16 000 000 Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Nämnderna överför t sjukhusen Nämnd betalar till Belopp Västra SÄS 884 302 Västra NU 132 889 Västra SU 1 668 527 Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 3. punkt 7 2017-09-05 Kontroll nämnderna t sjukhusen Nämnd betalar till Belopp Västra SÄS 884 302 Västra NU 132 889 Västra SU 1 668 527 Västra nämndens tilldelning 3 856 579 Kungälvs sjukhus bef 1 170 862 Tilldeln - befolkn= 2 685 718 Summa 2 685 718 Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 4. punkt 8 2017-09-05 Förhandlingsläget inför VÖK 2018 Habilitering & Hälsa GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 4. punkt 8 2017-09-05 Habilitering & Hälsa RMR 2014 Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering för den neuropsykiatriska vården av barn och unga HSD-A 28-2014 RMR 2017 Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning HS 2017-00053 och Överföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården HS 2017-00262 Ågrenska Vårdgaranti FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 4. punkt 8 2017-09-05 Habilitering & Hälsa 2% indexuppräkning Ökat behov av resurser inom område Hörsel Svår förhandling med minskade resurser för Habiliteringen FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 5. punkt 9 2017-09-05 Förhandlingsläget inför VÖK 2018 Folktandvården GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 5. punkt 9 2017-09-05 Frågor gemensamma för alla HSN Tillförsäkra narkos inom specialisttandvården Förslag på utvecklingsuppdrag 2018: - Få fler personer att skaffa sig intyg för nödvändig tandvård samt fler av intygshavarna att tacka ja till munhälsobedömning. - Utreda hur vi ska motivera sköra äldre som tappar sin tandvårdskontakt att återfå kontakten FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 5. punkt 9 2017-09-05 Frågor gemensamma för alla HSN Ersättningsmodell för ATV och STV Skrivning om TAIK i VÖK? Godkänd finansiering av (VFU) verksamhetsförlagd kliniskfärdighetsträning för tandhygienister, start 2019. FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 5. punkt 9 2017-09-05 Frågor för en nämnd, men som kan komma att påverka övriga HSN Kan bli en utmaning att upprätthålla en sammanhållen beställning - Besparing på ca 4 mkr inom specialisttandvård i HSN norra - Ingen indexuppräkning i HSN västra, motsvarande ca 2 mkr. FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 5. punkt 9 2017-09-05 Frågor utföraren aviserat Forts utveckling av TAIK Forts utveckling av FTV i familjecentral Utveckla äldretandvård; höjd kvalitet i daglig omvårdnad Forts säkerställande av tillgänglig narkostandvård Säkerställa finansiering av VFU Säkerställa ersättningsnivåer i nya ersättningsmodeller Säkerställa god implementering av ersättningsmodeller Innehåll och omfattning av specifika uppdrag oförändrade FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 5. punkt 9 2017-09-05 Ägarbeslut som påverkar VÖK 2018 Harmoniering av priser för narkos FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 5. punkt 9 2017-09-05 Sammanfattande bedömning Goda! FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ 2017-09-05

sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 6. punkt 12.1 2017-09-05 Pilotprojekt för förbättrat akut omhändertagande (nivå 2) GPÖ 2017-09-05

sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 6. punkt 12.1 2017-09-05 Bakgrund HSS beslutade 31 maj att finansiera start av pilotprojekt för förbättrat akut omhändertagande vid SU/ Östra och Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus med omställningsbudgeten. Pilotprojektet är en del i strategin för hälso- och sjukvårdens omställning och innebär test av en ny modell en mottagning med primärvårdskompetens i nära anslutning till akutmottagningarna Syftet är att förbättra omhändertagandet av patienter avseende ledtider och medicinsk kvalitet. Detta genom att fler patienter får vård på rätt nivå och samarbetet mellan nära vård och akutsjukhus förbättras.

sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 6. punkt 12.1 2017-09-05 Status i arbetet Namnet på den nya mottagningen blir Närhälsan Östra sjukhuset Närakut Verksamhetschef har rekryterats och tillträtt Ann Martinius fd chef för Angereds vårdcentral Beroende på hur rekryteringsarbetet fortskrider är målsättningen är att mottagningen ska öppna med begränsade öppettider mot slutet av året och vara i full drift i början av 2018.

sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 6. punkt 12.1 2017-09-05 Status i arbetet Rekrytering av övrig personal pågår. Intresset för tjänsterna har varit stort från undersköterskor och medicinska sekreterare, tillfredsställande från sjuksköterskor och mindre från läkare. Initialt kommer sannolikt flertalet läkartjänster att behöva bemannas via hyrläkare. Arbetet med att ta fram förslag till tilläggsöverenskommelse med styrelsen för beställd primärvård fortskrider enligt plan. Aktiviteter för att iordningställa lokalen på Östra sjukhuset, beställa inredning/utrustning och förbereda IT pågår.

sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 6. punkt 12.1 2017-09-05 Status i arbetet Två arbetsgrupper kommer att inleda sitt arbete under september Arbetssätt och samarbete som kommer att specificera gränssnitt mellan akutmottagningarna och närakuten samt definiera former för samarbetet. Modell och utvärdering som kommer att ta fram förslag på utvärderingskriterier och i ett senare skede genomföra utvärderingen samt dokumentera implementationsmodellen.

sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 6. punkt 12.1 2017-09-05

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 7. punkt 13 2017-09-05 GPÖ 17-09-05

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 7. punkt 13 2017-09-05 Sjukhusen Xxx ansvarar för att patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Detta gäller under förutsättning att de regionala tillgänglighetsatsningarna motsvarande minst 2017 års volym och finansiering kvarstår för hela koncernen under 2018. Om besök och/eller åtgärd inte kan erbjudas inom fastställda garantitider, ska patienten erbjudas detta på annan vårdinstans, i enlighet med de regelverk som fastställts för det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet. Xxx ska medverka i det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet för att optimera den samlade kapaciteten samt för att lösa uppkomna problem/förändrade förutsättningar för att nå vårdgarantin vid samtliga sjukhus i VGR. För att uppfylla vårdgarantin samverkar ägare, beställare och utförare.

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 7. punkt 13 2017-09-05 Beställd primärvård och Habilitering & Hälsa Xxx ansvarar för att patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Om besök och/eller åtgärd inte kan erbjudas inom fastställda garantitider, ska xxx hjälpa patienten att få sitt besök och/eller åtgärd på annan vårdenhet inom garantitiden. I första hand ska vården erbjudas i en annan enhet i verksamheten inom Västra Götalandsregionen, i andra hand hos annan vårdgivare. Xxx ska medverka i det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet för att VGR ska klara vårdgarantin. För att uppfylla vårdgarantin så samverkar ägare, beställare och utförare.

h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 - HSNG 2017-00094-4 Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-05 : Bilaga 7. punkt 13 2017-09-05