Beteckning Värde Kodverk Arbetsgr kom Projektgr kom

Relevanta dokument
Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad

Barnhälsovård i Skåne

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Barnhälsovårdsenheten

Barnaudiologiskt perspektiv:

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019

BHV-programmet i Sverige

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

NATIONELL MÅLBESKRIVNING

Neonatalvården i fokus. 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

I begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Barnhälsovårdsenheten

Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne

Amning och graviditet-fosterpåverkan

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Självmordsriskbedömning

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

Frågeställningar från projektet

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd

Rekommendationer kan minska postoperativa infektioner

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod BUC901. Barns- och ungdomars hälsa och ohälsa, 15 högskolepoäng

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Implementering av SBU-rapporter

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutstöd

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Nationella riktlinjer för vuxentandvård

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

IT- stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få?

Verksamhetsbeskrivning

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Målsättning

BVC-förskola vilket samarbete finns? En nationell enkätundersökning

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Läkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Kostrekommendationer & evidens

MSF för läkare Feedback och kompetensvärdering under ST

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

Utreda. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning Dnr /2016 1(5)

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan Plats: Residenset Mariestad

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fastställt av: TML HSVO Datum:

DSKN14 Barn- och skolhälsovård, verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB

Månadsbladet nr 8, augusti Månadsbladet

Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

Hur fungerade skolhälsovården i Södertälje läsåret 2008/2009. när det lokala styrdokumentet gällt i drygt 2 år?

An vi sn in g för R egion al a m edicin ska ri ktl i n jer i Västra Götal an dsregi on en

Evidensbaserad medicin

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Psykologens roll i Obesitasteam

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Politisk viljeinriktning diabetes

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet

Meddelandeblad. Upphävande av vissa författningar på hälso- och sjukvårdens område

Oro för barn och unga

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Växtbaserade egenvårdsprodukter får jag rekommendera och biverkningsrapportera?

014. uni 2 alun, j obergs, F dita B ryck: E an. T Vår värdegrund estm kard W Foto: Ri

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Transkript:

Utredande aktivitet Mäta kroppslängd Aktivitetskod: Mäta kroppslängd b5560 Aktivitetsbeskrivning: Aktiviteten att mäta kroppslängd kan utföras med två olika metoder: liggande eller stående Patientens ställningstagande Patientens ställningstagande: Orsak till negativt Patientens kommentar: Kliniskt sammanhang Hälsoärende/id: Hälsoangelägenhet: Processtegtyp: Processteg/id: Ordningsföljd: Prioritetsgrad: Händelse: Ja/Nej Barnet vill inte mäta sig Basprogram för hälsoövervakning Mätning bör ske efter vägning av praktiska skäl Förväntad tidpunkt för aktivitetens genomförande: Frekvens: Aktivitetsstatus: Aktivitetsintervall: Sida 1

Ålder för utförande: nyfödd, dagar 2-4, 10-14, månader: 1, 2, 4, 6, 9, 12 och 18 ; år: 2,5-3, 4 och 5-6 ; Förskoleklass- skolår: 1, 2, 4, 7-8 och första året på gymnasiet. Aktivitetsintervall enligt basprogram Kunskapsunderlag 1 Barnkonventionen Barnkonventionen som aktivt ska användas av alla som arbetar med barn, för att bevaka barnens behov och rättigheter. I BHV's basprogram finns rek (Sid 1) Se länk: http://www.webbh otell.sll.se/global/b hv/dokument/meto dbok/bhv_sll_04- Hur hantera kontrollbarnen? Finns rek. hur ofta kontrollbarn ska vägas? Kunskapsunderlag 2 http://unicef.se/barnkonventionen Sverige har ratificerat Barnkonventionen. Barnkonventionen har den värdegrund som verksamheterna arbetar utifrån. Rikshandboken, inklusive referenser för Barnhälsovården De relevanta avsnitten i Rikshandboken. Rikshandboken innehåller såväl kunskapsunderlag med referenser som konkreta rekommendationer om att, hur och varför barnet ska mätas. http://www.rikshandboken-bhv.se/ Sida 2

Kommentar 1: Rikshandbokens rekommendationer baseras på ett redaktionsråd av erfarna barnhälsovårdsöverläkare, psykologer och barnsjuksköterskor och en arbetsgrupp med specialister. Kommentar 2: För varje område finns på websidan en länk till referenslitteratur. Kunskapsunderlag 3 Riktlinjer för skolhälsovården, 2004 De relevanta avsnitten (se bilaga 2 och 3) i Riktlinjerna för skolhälsovården arbetsformer. Det saknas vetenskapliga studier och vetenskaplig dokumentation för merparten av insatserna. Kunskapsstyrning 1 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkata log/attachments/10467/2004-130- 2_20041302x.pdf Underlaget för rekommendationerna i Riktlinjerna för skolhälsovård, 2004 har utarbetats av professionsföreträdare på uppdrag av Socialstyrelsen. För de flesta områden har de utgått från beprövad erfarenhet och allmän praxis. Några systematiska kunskapssammanställningar har inte tagits fram. Sida 3

Kunskapsstyrning/id: Rikshandboken BHV De relevanta avsnitten i Rikshandboken. Rikshandboken innehåller såväl kunskapsunderlag med referenser som konkreta rekommendationer om att, hur och varför barnet ska mätas Länk till kunskapsstyrning: http://www.rikshandboken-bhv.se/ Avvikelse från kunskapsstyrning: Avvikelseorsak: 1. Aktiviteten är utförd med icke rekommenderad metod 2. Aktiviteten är inte utförd Rikshandboken har ett redaktionsråd av erfarna barnhälsovårdsöverläkare, psykologer och barnsjuksköterskor och en arbetsgrupp med specialister. För varje område finns på websidan en länk till referenslitteratur. Kunskapsstyrning 2 Kunskapsstyrning/id: Socialstyrelsens Riktlinjer för skolhälsovården, 2004 Sida 4

De relevanta avsnitten (se bilaga 2 och 3) i Riktlinjerna för skolhälsovårdens, 2004, har utarbetats av professionsföreträdare på uppdrag av Socialstyrelsen. För de flesta områden har de utgått från beprövad erfarenhet och allmän praxis. Några systematiska kunskapssammanställningar har inte tagits fram. Länk till kunskapsstyrning: Avvikelse från kunskapsstyrning: Avvikelseorsak: Utförande enhet/processteam Metodspecifikation http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkata log/attachments/10467/2004-130- 2_20041302x.pdf 1. Aktiviteten är utförd med icke rekommenderad metod 2. Aktiviteten är inte utförd Sida 5