Samhällsbyggnadskontoret

1(23) Samhällsbyggnadskontoret PM MILJÖGEOTEKNIK 2011-11-02 Geoteknik och miljögeoteknik för planområde Nya Kiruna Uppdragsnummer: 230234 Uppdragsansvarig: Matti, Örjan Handläggare Markus Hedlund 010-452 23 75 Annika Zachrisson 010-452 30 85

2(23) Sammanfattning På uppdrag av Kiruna kommun har Tyréns AB utfört en miljögeoteknisk undersökning av området mellan Kurravaaravägen och Tuolluvaara i Kiruna. Undersökningen har utförts i samband med arbetet av fördjupad översiktsplan inför byggandet av Nya Kiruna. Syftet har varit att få en bild av föroreningssituationen på området samt att avgöra om saneringsåtgärder krävs inför planändring. Den miljögeotekniska undersökningen har utgått ifrån de verksamheter som funnits på området och provtagning har utförts som riktad provtagning vid de områden där föroreningar kunnat misstänkas. Undersökningen har omfattat ett stort område som delats in i flera delområden: Tuolluvaara gamla gruvområde där gruvbrytning skett sedan 1903 och fram till 1980- talet. Slamdammen, ett stort område där anrikningssand från gruvverksamheten lagts. Vägstation och metallåtervinning, nu Stena, på fastigheten Industrin 9:11 Åkeri på fastigheten Krattan 1 Bensinstation på fastigheten Harven 1 Metso måleri och blästeri på fastigheten Linbanan 1 Asfaltverk där tillverkning av asfalt skett sedan 1965 Betongfabrik och krossanläggning Eventuell spridning av föroreningar från kyrkogården Markprovtagningen utfördes med borrbandvagn GeoMachine 75GTT med jordskruv ø70 mm. Den utförda undersökningen har omfattat skruvprovtagning i 58 punkter och installation av 15 st grundvattenrör. På TGA-området har ett antal mindre oljeföroreningar påträffats som kan grävas bort vid demontering av cisterner m.m. Förutom dessa har en oljeförorening vid en större cistern där ytterligare undersökning eller sanering rekommenderas. Föroreningar har också påträffats vid ett ställverk där ytjorden bör tas bort vid rivning av ställverket. Från slamdammen har inga höga föroreningshalter påträffats. På betongfabriken, måleriet och vägstationen/metallåtervinningen är endast något förhöjda föroreningshalter påträffade. Förhöjda halter av oljeämnen har påträffats på fastigheten med åkeri. Utbredningen är inte fastställd. Den gamla bensinstationen är undersökt och sanerad för några år sedan. Saneringsresultaten uppfyller i stort sett dagens krav för känslig markanvändning.

3(23) Vid asfaltverket har föroreningar av petroleumämnen påträffats i ett antal punkter. Ytterligare undersökningar krävs för att bedöma om det är en större förorening eller flera småfläckar. På grund av djupt grundvatten och svårborrad jord har inga grundvattenrör varit möjliga att provta intill kyrkogården. Generellt bör ytjorden bytas ut vid ändring till känslig markanvändning på industriområdena. Vid rivnings- och schaktarbeten i samband med ändring av markanvändning på industriområdena bör kontrollprogram upprättas.

4(23) Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte... 6 2 Områdesbeskrivning... 6 2.1 Historik för området... 8 2.1.1 Grönt område 1... 8 2.1.2 Röda områden 2... 8 2.1.3 Intill kyrkogården... 11 2.2 Tidigare undersökningar... 11 2.3 Förhållanden i omgivningen... 12 2.4 Riksintressen m.m.... 12 2.5 Markens nuvarande och framtida användning... 12 3 Mark och vatten... 12 3.1 Markförhållanden... 12 3.2 Grundvatten... 13 3.3 Ytvatten... 13 4 Utförda undersökningar... 13 4.1 Tid och fältingenjörer... 13 4.2 Jordprovtagning... 13 4.3 Grundvattenrör... 13 4.4 Dokumentation... 13 4.5 Positionering... 14 4.6 Analyser... 14 4.7 Riktvärden för föroreningshalter i jord och grundvatten... 14 4.8 Analysresultat... 15 4.8.1 Jordprover... 15 4.8.2 Grundvattenprover... 15 4.9 Osäkerheter... 15 5 Föroreningssituation... 15 5.1 TGA-området - 1... 15 5.2 Slamdammen - 2a... 16 5.3 Stena 2b... 17 5.4 Villa med åkeri 2c... 17 5.5 Bensinstation 2d... 17 5.6 Metso måleri 2d... 17 5.7 Asfaltverket 2d... 18 5.8 Betongfabriken 2d... 18 5.9 Intill kyrkogården... 18 6 Utvärdering/Riskbedömning... 18 6.1 TGA-området - 1... 18 6.2 Slamdammen 2a... 19 6.3 Stena 2b... 19 6.4 Villa med åkeri 2c... 19 6.5 Bensinstation - 2d... 20 6.6 Metso måleri 2d... 20 6.7 Asfaltverket 2d... 20

5(23) 6.8 Betongfabriken 2d... 20 6.9 Intill kyrkogården... 20 7 Rekommendationer... 20 7.1 TGA-området - 1... 21 7.2 Slamdammen 2a... 21 7.3 Stena 2b... 21 7.4 Villa med åkeri 2c... 22 7.5 Bensinstation 2d... 22 7.6 Metso måleri 2d... 22 7.7 Asfaltverket 2d... 22 7.8 Betongfabriken 2d... 22 7.9 Intill kyrkogården... 22 8 Referenser... 23 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Provtagningsprotokoll och analyssammanställning jord Provtagningsprotokoll och analyssammanställning grundvatten Analysrapporter Ritningar G 1001-01 Planritning översikt G 1001-17 Planritning TGA-området G 1001-12 Planritning A, B och M-områden G 1001-11 Planritning S- och K-områden G 1001-13 Planritning D-områden

6(23) 1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Kiruna kommun har Tyréns AB utfört en miljögeoteknisk undersökning av området mellan Kurravaaravägen och Tuolluvaara i Kiruna. Undersökningen har utförts i samband med arbetet med fördjupad översiktsplan inför byggandet av Nya Kiruna. Syftet har varit att få en bild av föroreningssituationen på området samt att avgöra om saneringsåtgärder krävs inför planändring. Tyréns uppdrag har omfattat både en miljögeoteknisk och en geoteknisk undersökning. Undersökningarna har utförts parallellt. Resultaten från de geotekniska underökningarna redovisas i Rgeo och Geoteknisk beskrivning. Beställarens kontaktperson har varit Mary Rosenfors. Tyréns miljögeotekniker har varit Markus Hedlund och Annika Zachrisson och Tyréns uppdragsledare Örjan Matti. 2 Områdesbeskrivning Undersökningen har omfattat ett stort område som delats in i flera delområden. Området visas på översiktsritning i Bild 1. 1 Grönt område 2 Röda områden (3 Gula områden) (4 Mörkblått område) (5 Ljusblått område) (6 Lila område) Områdena inom parentes har inte varit aktuella för den miljögeotekniska utredningen. Under rubriken Historik för området beskrivs de olika delområdena. Den miljögeotekniska undersökningen har utgått ifrån de verksamheter som funnits på området och miljöprovtagning har endast utförts som riktad provtagning vid de områden där föroreningar kunnat misstänkas. I de delar av området där endast geotekniska undersökningar har utförts har borrledaren fått instruktioner att kontakta miljögeotekniker vid misstanke om markförorening, t ex bränslelukt.

7(23) Bild 1. Översikt över området med områdesindelning

8(23) 2.1 Historik för området En viktig del i en miljögeoteknisk undersökning är att ta fram områdets historik. En väl kartlagd historik för den aktuella platsen gör bl.a. att provtagningspunkter kan placeras rätt och att rätt sorts analyser kan väljas. Historikundersökningen har omfattat arkivsökning i arkiv hos Kiruna kommun, LKAB, Bergstaten och Länsstyrelsen. Arkivsökningen har kompletterats med intervjuer och kontakter med fastighetsägare och nuvarande och tidigare verksamhetsutövare. Arbetet har också omfattat en genomgång av hela området i fält för att okulärt bedöma både äldre och nyare föroreningskällor. I ett separat dokument Arkivstudie planområde Kiruna redovisas källorna till historiken nedan. Namnen på delområdena beskriver nuvarande eller tidigare verksamhet i områdena och siffrorna visar var området ligger på översiktskartan. 2.1.1 Grönt område 1 Det gröna området betecknar planerat fritids- och kulturområde. 2.1.1.1 TGA-området - 1 På Tuolluvaara gamla gruvområde, TGA-området, har gruvbrytning skett sedan 1903 och fram till 1980-talet. Området omfattar gruvan med tillhörande gruvindustriområde. På området finns gruvlav, verkstäder, cistern m.m. Det har även gått en järnväg till området. Järnvägen är idag borttagen. Förutom lämningar från gruvverksamheten finns även lämningar från verksamhet som bedrivits på området de senaste 30 åren, efter gruvans nedläggning. Det finns dels mindre bränslecisterner samt skrot på några platser på området. Följande byggnader mm. från gruvtiden är möjliga föroreningskällor: Större oljecistern. Mekverkstad och laboratorium (för undersökning av fosfor och järn), eventuellt har oljeavskiljare och smörjgropar funnits. Elverkstad. Mekanisk verkstad under gruvtiden. Lokgarage. Tågpålastning. Lastning intill gruvlav. 2.1.2 Röda områden 2 De röda områdena betecknar planerad centrumbebyggelse.

9(23) 2.1.2.1 Slamdammen - 2a Intill gruvan finns ett område där slam från gruvverksamheten lagts. Dammområdet omfattar ca 30 ha och omges av vallar. Idag är det fast mark på hela området, förutom några mindre gropar ca 10 x 10 m med öppet vatten, och golfbanan ligger på delar av området. Gamla flygbilder visar att det tidigare varit vatten på större delen av området. I slamdammen har anrikningssand från gruvprocesserna hamnat men eventuellt även avlopp och dagvatten från gruvområdet. Provtagningspunkter från slamdammen benämns med D. 2.1.2.2 Stena 2b På fastigheten Industrin 9:11 har det funnits en vägstation med serviceverkstad, oljeförråd, gummiförråd, cisterner, tvätthall och smörjhall sedan 1964. Vägverket har avvecklat sin vägstationsverksamhet och undersökte området och gjorde en sanering 2006. Saneringen utfördes till MKM. Idag driver Stena Stål och Stena Recycling verksamhet på området. Verksamheten omfattar bl.a. hantering av metallskrot och spillolja. På utgående avloppsledning från området finns en oljeavskiljare. Oljeavskiljaren har på senare år bytts ut. Provtagningspunkter från området benämns med S. 2.1.2.3 Villa med åkeri - 2c På fastigheten Krattan 1 bedrivs åkeri och enligt nuvarande fastighetsägare har även den tidigare ägaren haft åkeri på tomten. Det har funnits oljefat bakom och vid sidan av garaget men det finns inga uppgifter om några cisterner. Provtagningspunkter som tagits på fastigheten är M10 och M11. 2.1.2.1 Bensinstation - 2d På fastigheten Harven 1 har en Uno-X bensinstation funnits från slutet av 1960-talet fram till 1980-talet. Fastigheten undersöktes i SPIMFABs regi 2004 och sanerades 2005. Vid saneringen togs de gamla cisternerna bort och ca 150 m 3 förorenad jord grävdes bort. Saneringsmålet var de dåvarande riktvärdena för mindre känslig markanvändning. 2.1.2.1 Metso måleri 2d Verksamhet med måleri, blästeri, maskinbearbetning och fordonshall har pågått sedan 1979 på fastigheten Linbanan 1. Enligt uppgift har den mesta verksamheten pågått inomhus men vid

10(23) portarna till byggnaden kan viss verksamhet ha pågått utomhus. Det finns även en stor yta där diverse material och skrot idag står uppställt. En ovanjordscistern står vid byggnadens västra sida. Cisternen har inte använts i den nuvarande verksamheten men den har innehållit diesel. Ett stort antal ämnen kan förekomma i färg, lösningsmedel, blästerrester m.m. som kan misstänkas ha hanterats i verksamheten. Till stor del är det petroleumbaserade ämnen och metaller som kan förväntas. Provtagningspunkter från området vid Metso måleri benämns med M. 2.1.2.2 Asfaltverket 2d På området har ett asfaltverk funnits sedan 1965 men uppgifter talar om asfalttillverkning redan 1950. Vid asfaltstillverkningen används: Grus och sten Oljor Bitumen Diesel Även asfaltlim och släppmedel för lastbilsflak används i verksamheten. Stora mängder oljeämnen hanteras och har hanterats i verksamheten och det finns många cisterner, fat och tankar uppställda på området. En stor mängd gammal asfalt som väntar på att återvinnas finns också på området. Läckage och spill av framför allt bitumen verkar förekomma. Bitumen stelnar dock så fort den svalnar och ligger därmed kvar på markytan. Provtagningspunkter från området vid asfaltsverket benämns med A. 2.1.2.3 Betongfabriken 2d På området har en krossanläggning varit i drift från 60-talet till 80-talet. Gråberg från Tuollugruvan krossades. Betongstationen har använts till 2009, då verksamheten flyttades till LKAB. Vid betongtillverkningen används: Cement Vatten Vattenglas (till sprutbetong som används till bergförstärkning) Flytmedel Tillsatsmedel

11(23) Smörjolja i maskinen Krom, även sexvärt krom förekommer framför allt i äldre cement. Förutom själva fabriksområdet finns en yta på södra sidan av Linbanevägen som använts i betongfabriksverksamheten, troligen som avställningsyta för diverse material, fordon m.m. Provtagningspunkter från området vid betongfabriken benämns med B. 2.1.3 Intill kyrkogården Kyrkogården ligger inte inom undersökningsområdet men undersökning av eventuell spridning av föroreningar från kyrkogården till undersökningsområdet har ingått i uppdraget. Grundvattenströmningen från kyrkogården går troligen österut, mot två planerade områden. Förorenande ämnen som kan misstänkas från kyrkogårdar är främst växtbekämpningsmedel. Eventuellt kan även kvicksilver finnas. Enligt uppgifter från den tidigare kyrkogårdschefen 1991-1997 har inga bekämpningsmedel använts under den tidsperioden och knappast därefter. Vaktmästaren på kyrkogården angav att inga bekämpningsmedel använts på kyrkogården de senaste åren däremot angav han att det var mycket möjligt att bekämpningsmedel användes tidigare. Spontant kan sjukdomar misstänkas spridas från kyrkogårdar men det är inte så många sjukdomar som kan finnas kvar någon längre tid i marken. För att någon sjukdomsalstrande bakterie, virus eller liknande ska kunna spridas från kyrkogården måste den vara mycket långlivad i jord samt kunna spridas med grundvatten. Inga analyser med avseende på sjukdomar är därför gjorda. Provtagningspunkter nedströms kyrkogården benämns K. 2.2 Tidigare undersökningar På två platser inom undersökningsområdet har tidigare miljögeotekniska underökningar utförts: på den gamla bensinstationen på Harven 1 och på det gamla vägstationsområdet på fastigheten Industrin 9:11. Undersökningen på Harven 1 utfördes i SPIMFABs regi 2004. Underjordscisterner och bränsleförorening i mark påträffades och området sanerades 2005. Industrin 9:11 undersöktes och sanerades på petroleumföroreningar 2003 i samband med att Vägverket avvecklade sin vägstation på fastigheten.

12(23) 2.3 Förhållanden i omgivningen Området ligger utanför centrala Kiruna, mellan Kurravaaravägen och Tuolluvaara. Öster om området finns Tuolluvaara bostadsområde, söder om området ligger kyrkogården och ett industriområde. Norr om området finns naturmark med främst fjällbjörkskog och våtmarker. Närmast väster om Kurravaaravägen ligger det tidigare jägarskoleområdet. 2.4 Riksintressen m.m. Hela Kiruna, inklusive undersökningsområdet, ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Hela området ligger också inom Kirunagruvans riksintresse för järnmalm. Undersökningsområdet ligger inte inom riksintresse för rennäring men alldeles norr om området ligger ett rastbetesområde som är av riksintresse för Gabna sameby. E10 tillhör det nationella stamvägnätet och är en väg av riksintresse. Enligt riksantikvarieämbetet 1 finns inga fornlämningar inom det undersökta området. Norr om området finns fornlämningar i form av bleckningar och barktäkt. 2.5 Markens nuvarande och framtida användning De områden som undersökts med avseende på föroreningar planeras att bebyggas med centrumbebyggelse, idrotts- och kulturanläggningar samt turism och friluftsområden. Alla dessa markanvändningar kan i stort klassas som mindre känslig markanvändning (MKM). I centrumbebyggelse kan även bostäder förekomma men exponeringssituationen i de bostäder som normalt finns i centrumbebyggelse liknar mer MKM än KM. Skillnaden mellan de båda markanvändningarna är bl.a. odling av växter samt exponeringstid för övriga exponeringsvägar. 3 Mark och vatten 3.1 Markförhållanden De geotekniska förhållandena inom området kännetecknas av ytlig morän och stora utfyllda områden. Moränen är företrädelsevis sandig och siltig. Det största utfyllda området är den tidigare slamdammen som består av siltigt och sandigt material ovan torv och morän. Kring asfaltverket, betongfabriken och måleriet finns utfyllda ytor som ligger på ett lager på ca 0,5m torv underlagrat av morän. Jordarter i provtagningspunkterna framgår av bilaga 1. De geotekniska förhållandena beskrivs mer utförligt i de geotekniska rapporterna. 1 Riksantikvarieämbetets hemsida www.raa.se

13(23) 3.2 Grundvatten Grundvattenytan har mätts i alla grundvattenrör. Uppmätta grundvattennivåer redovisas i bilaga 2. 3.3 Ytvatten Närmaste ytvattenrecipient är Luossajoki som ligger ca 600m söder om området, som närmast. På ungefär samma avstånd finns en mindre bäck som rinner till Tuollujärvi norr om området. 4 Utförda undersökningar 4.1 Tid och fältingenjörer Fältundersökningarna genomfördes under perioden 2011-06-27 till 2011-09-06. Grundvattenprovtagning har utförts senare. Borrledare har varit Mattias Lundberg, Tore Sandberg och Mikael Wiström. Handläggande miljögeotekniker och provtagare har varit Markus Hedlund och Annika Zachrisson. 4.2 Jordprovtagning Markprovtagningen utfördes med borrbandvagn GeoMachine 75GTT med jordskruv ø70 mm. Den utförda undersökningen har omfattat störd provtagning i 58 punkter. Provtagning av jorden utfördes som samlingsprov för varje halvmeter eller mindre och provtagaren rengjordes mellan varje provtagning. I enstaka provpunkter där jorden var väldigt stenig har samlingsprover från 1 m tagits för att det var svårt att få med tillräckligt med material upp med skruven. Jordproverna togs i diffusionstäta plastpåsar. Upptagna jordprover har okulärbedömts i fält. 4.3 Grundvattenrör Femton grundvattenrör för miljöprovtagning har installerats. Rören är så kallade miljörör av HDPE. Där så är möjligt har 63 mm rör installerats men p.g.a. svårborrad jord har även 50 mm och 40 mm rör använts. Grundvattenprov har tagits i elva av rören, de fyra övriga rören har varit torra. 4.4 Dokumentation Jordarter och lagerföljd samt iakttagelser av synliga föroreningar och/eller lukt noterades för varje punkt. Uppgifterna finns sammanställda i bilaga 1.

14(23) 4.5 Positionering Inmätning har utförts av Mats Wahlberg Tyréns AB i mätklass B enligt Geoteknisk Fälthandbok. Inmätning har skett i koordinatsystem RT90 2,5 gon väst och höjdsystem RH70. 4.6 Analyser Laboratorieanalyser har utförts av Eurofins environment AB som är ackrediterade för aktuella analyser. I bilaga 1 framgår vilka analyser som är utförda på de olika proverna. 81 st jordprov har analyserats på laboratorium. Laboratorieanalyserna har till största delen omfattat oljeämnen och tungmetaller. I stort sett alla jordprover har analyserats med PID-instrument och XRF instrument. PIDinstrumentet mäter lättflyktiga kolväten och XRF-instrumentet mäter metaller. XRF-analyserna har utförts utan föregående provberedning. Analysresultaten redovisas i bilaga 1. För XRFanalyserna redovisas resultatet för bly, arsenik och zink. Instrumentet analyserar även ett stort antal andra metaller men med större osäkerhet. Resultaten från fältanalyserna har främst använts för att välja prover för laboratorieanalys, då har resultatet för alla metaller beaktats. 4.7 Riktvärden för föroreningshalter i jord och grundvatten I bilaga 1 jämförs analysvärdena med Naturvårdsverkets generella riktvärden 2 för förorenad mark. Naturvårdsverkets generella riktvärden finns för två olika markanvändningar: känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Enligt Naturvårdsverket är känslig markanvändning där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning, t.ex. vid bostäder där personer kan vistas permanent under en livstid. Mindre känslig markanvändning är t.ex. kontor, industrier, vägar mm där de exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Grundvattenvärdena jämförs, när det gäller metaller, mot Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 3 samt livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten 4. När det gäller organiska ämnen görs jämförelse mot Kemaktas rapport 5 för riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, både mot miljöeffekter i ytvatten och mot ångor i byggnader. 2 Naturvårdsverket 2009, Rapport 5976, riktvärden förorenad mark 3 Naturvårdsverket rapport 4915. Bedömningsgrunder för grundvatten 4 SLV FS 2001:30 5 Kemakta 2006. AR2005-31

15(23) 4.8 Analysresultat 4.8.1 Jordprover Resultat av analyser på jordprov visas i bilaga 1. I bilagan framgår analysresultat från laboratorieanalyser och fältanalyser tillsammans med jordarter och noteringar från fältarbetet. Analysresultaten är jämförda med Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark 2. I tabellen i bilaga 1 är analyserna färgade efter Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). 4.8.2 Grundvattenprover Resultaten från grundvattenproverna visas i bilaga 2. I bilagan framgår analysresultat samt grundvattennivåer. Analysresultaten är jämförda med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 3, Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten 4 och Kemaktas rapport 5 för riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. 4.9 Osäkerheter På grund av områdets karaktär och storlek m.m. finns en viss osäkerhet inbakad i alla resultat. Området som undersökningen omfattat är stort, ytan är ca 60 ha och ett stort antal olika verksamheter har bedrivits på området. Trots att alla kända föroreningskällor provtagits kan föroreningar ha missats. Den naturliga jorden i området består till största delen av morän med stort innehåll av sten vilket gör att det i vissa punkter varit svårt att nå önskat djup med provtagaren. Hård jord gör också att mer kraft måste användas för att komma ner i jorden vilket innebär att jordprov kan värmas upp och flyktiga ämnen kan avgå samt att nivåer lättare blandas. 5 Föroreningssituation 5.1 TGA-området - 1 TGA-området omfattar ett stort antal potentiella föroreningskällor och totalt är 25 miljöpunkter och 5 grundvattenrör satta i området. Totalt är 32 laboratorieanalyser av jord och 2 analyser av grundvatten utförda. De flesta proverna visade på låga halter av föroreningsämnen, nedan kommenteras prover med förhöjda halter. Punkten TGA2 är tagen intill en byggnad som använts som verkstad under gruvtiden och idag används för släp- och husvagnsservice. Punkten är tagen vid en cistern som står alldeles intill byggnaden. Analysen av provet från 0,1-0,5 meter visade på en förorening av alifater och aromater. Högst halt, 6 ggr riktvärdet för MKM, hade de tyngsta alifaterna. Ett djupare prov

16(23) visade endast på låga halter och föroreningen bedöms därför vara relativt ytligt och endast omfatta en mindre mängd jord. TGA9 är tagen i ett område med skrot där en oljefläck syntes på marken. Det översta provet visade på förhöjd halt av de tyngsta alifaterna och PAH:erna. Vid en större cistern (några hundra m 3 ) intill den rivna järnvägen visar punkt TGA11 på höga halter av oljeföroreningar i ytan. Även ett prov på 1,5-2m visade på höga halter men ett prov 2,5-3m innehöll bara låga föroreningshalter. En punkt på andra sidan cisternen, TGA 10, visar på förhöjda halter i ytan. Ett grundvattenprov taget i den punkten visar inte på några förhöjda halter av oljeämnen vilket tyder på att föroreningen i TGA11 inte spridit sig med grundvattnet till andra sidan cisternen. Grundvattenprovet analyserades även på PCB men inga PCB detekterades. PCB-analysen redovisas i bilaga 3. Punkten TGA13 ligger vid ett gammalt ställverk. Prov från punkten visar på halter av olja och även PCB över riktvärdet för KM men under MKM-riktvärdet. Provet visar även på höga halter av metaller, främst zink. De påträffade ämnena visar att PCB-haltig transformatorolja läckt från ställverket. Halterna av olja är förhållandevis låga och troligen finns de förorenade ämnena bara i den översta halvmetern som består av mer genomsläpplig fyllnadsjord. TGA16 är tagen vid en byggnad som användes som elverkstad under gruvtiden. Även här påträffades PCB och metaller, över KM riktvärdena men förhållandevis låga. Även låga halter av PAH:er påträffades. TGA18 är tagen vid en mindre mobil cistern. En bränslefläck syntes på marken och analysen visade på förhöjda halter av oljeämnen i ytan. Även på djupet 1,8-2m under markytan påvisades halter av oljeämnen, föroreningen bedöms trots det vara liten till omfattningen. 5.2 Slamdammen - 2a Från slamdammen är 6 st jordprov och 4 st grundvattenprov inskickade för laboratorieanalys av tungmetaller. Ett av proverna är tagna av torv som ligger under gruvslammet. Det provet visade på flera metaller över riktvärdena för MKM. Metaller fastläggs ofta i torv vilket gör att torv kan ha naturligt höga metallhalter. Övriga jordprover visar alla på något förhöjda kobolthalter, över KM men under MKM. Ett av proven visar också på en arsenikhalt som går något över riktvärdet för KM. I ett av proverna detekterades kvicksilver i en mycket låg halt, 1/10 av riktvärdet för KM, i de andra proverna detekterades inget kvicksilver. Förutom torvprovet visar proverna från slamdammen på förhållandevis lika innehåll av tungmetaller. Provet från punkten D11 är analyserad med ett analyspaket omfattande mer än tungmetaller, de övriga metallerna redovisas i bilaga 3. Grundvattenproverna är analyserade med avseende på metaller, D3 även på petroleumämnen och D11 även på bekämpningsmedel. Analyserna visade inte på några förhöjda halter i grundvattnet.

17(23) 5.3 Stena 2b På området kan petroleumföroreningar och metaller misstänkas både från nuvarande och tidigare verksamheter. Förhöjda halter av oljeämnen som går över några riktvärden har bara påträffats i en punkt S1 där de tyngre alifaterna och PAH:erna går över riktvärdet för KM. I övrigt har inga föroreningar påträffats, i ett prov ligger kobolthalten i nivå med riktvärdet för KM men det bedöms bero på att riktvärdet ligger nära bakgrundshalten som är något hög i området 6. I grundvattenprovet som är taget i punkten S1 detekterades PAHer, både cancerogena och övriga. Halten cancerogena PAHer ligger över riktvärdet för dricksvatten men under riktvärden för övriga exponeringsvägar (miljörisker, ångor i byggnader och bevattning). 5.4 Villa med åkeri 2c Två provtagningspunkter är tagna där oljefat enligt uppgift tidigare förvarats. I punkt M10 som är tagen bakom garagebyggnaden påträffades förhöjda halter av de tyngsta aromaterna och av PAH:er. Förhöjda halter påträffades från ytan ner till 1,5 meters djup. I punkten M11 som är tagen på gaveln av garagebyggnaden påvisades inga föroreningar. 5.5 Bensinstation 2d Området är undersökt och sanerat 2005 till gamla MKM-riktvärden. I stort sett uppfyller saneringsresultaten de nya riktvärdena för bostäder. I ett prov taget på 4 meters djup ligger bensenhalten över värdet för skydd för grundvatten 7. 5.6 Metso måleri 2d På fastigheten är 7st provtagningspunkter utförda och 11st prov analyserade med avseende på tungmetaller eller petroleumämnen. Inga förhöjda halter av petroleumämnen är påträffade. I ett ytligt prov i punkt M6 påvisades halter av krom, koppar och nickel över riktvärdena för KM men under riktvärdet för MKM. I ytterligare ett prov påvisades kobolt och koppar i halter över KM. Ett jordprov och ett grundvattenprov har analyserats med avseende på lösningsmedel men inga lösningsmedel detekterades. Grundvattenprovet visade inte på några förhöjda halter. 6 Geochemical Atlas of Europe 7 Carl Bro 2005

18(23) 5.7 Asfaltverket 2d Från området vid asfaltverket har förhöjda halter av oljeämnen påträffats i punkterna A1, A4 och A7. I punkten A1 som är borrad på en uppställningsplan där fat m.m. förvaras noterades lukt av bränsle som avklingade på djupet. Även laboratorieanalyserna visade på avtagande halter på djupet. Petroleumämnen fanns i halter över riktvärdena för KM men under värdena för MKM från ytan ner till ca 2 meters djup. I punkten A4 påträffades förhöjda halter av framför allt PAH:er men även andra oljeämnen ner till ca 2 meters djup. PAH med hög molekylvikt ligger över riktvärdet för MKM i provet mellan 0,5 och 1 meter. I A7 påträffades förhöjda halter av de tyngsta alifaterna. Över KM men under MKM. I ett prov i punkten A8 påvisades förhöjda halter av kobolt och koppar. Halterna ligger i nivå med riktvärdet för KM och hittades i ett prov med inblandning av torv. Metaller fastläggs ofta i torv vilket gör att torv kan ha naturligt höga metallhalter. Två grundvattenprov är tagna på området, ett i punkten A7 som ligger alldeles intill bitumencisternerna och ett, A8, som är taget på andra sidan Linbanevägen nedanför upplaget med gammal asfalt. Inga förhöjda halter påvisades i de båda proverna. 5.8 Betongfabriken 2d Proven från betongfabriksområdet visar till största delen på låga föroreningshalter. Ett prov (B1 1-1,5m) visar på en arsenikhalt som tangerar riktvärdet för MKM. I provet noterades trärester och den förhöjda arsenikhalten kommer sannolikt från impregnerat trä i fyllningsjorden. I samma provpunkt visar ett ytprov på en kobolthalt över riktvärdet för KM. Grundvattenprovet visar på låga metallhalter. Övriga PAHer kunde detekteras men i en låg halt. 5.9 Intill kyrkogården På grund av ytliga block eller berg har endast ett grundvattenrör kunnat installeras vid kyrkogården. Grundvattenröret har spetsen 6 meter under markytan men trots det finns i stort sett inget vatten i röret. Inga analysresultat finns därför för området. 6 Utvärdering/Riskbedömning 6.1 TGA-området - 1 Påträffade föroreningar med högre halter inom TGA-området finns vid två olika mindre cisterner, en större cistern och ett ställverk. Vid de två mindre cisternerna består föroreningarna i stort sett bara av mindre oljefläckar. Vid den större cisternen finns troligen en något större

19(23) bränsleförorening som kan innebära risk för spridning till omgivningen samt olägenheter om markanvändningen ändras. Vid ställverket ligger zink och kopparhalten över riktvärdet för MKM, övriga föroreningshalter är förhållandevis låga. Vid ställverket syntes olja på marken och det är osäkert om de prover som visat högst halt var taget på den mest oljiga platsen, högre föroreningshalter kan eventuellt finnas i anslutning till den provtagna punkten. PCB-halten var låg i det analyserade provet men halten visar att PCB-haltig olja funnits på ställverket. 6.2 Slamdammen 2a De analyserade proverna visar på förhållandevis låga halter av tungmetaller. Arsenik och kobolt finns i halter kring riktvärdet för KM som för dessa ämnen är ca halva riktvärdet för MKM. För båda ämnena ligger riktvärdet för KM nära bakgrundshalten 8. Arsenik kan även i halter under bakgrundshalten innebära risker vid intag av jord, växter och grundvatten som kan förekomma vid känslig markanvändning. I torven under gruvslammet finns höga tungmetallhalter. Metallerna ligger normalt fast i torven och innebär inte någon ökad risk för spridning, torven ligger också djupt under markytan varför exponeringsrisken är liten. 6.3 Stena 2b På fastigheten har endast låga föroreningshalter påträffats i jord och grundvatten. I en punkt (S1) visar både jord och grundvatten på förhöjda halter av PAH:er. Halterna är dock förhållandevis låga och i jorden finns föroreningen bara på en nivå. Jordanalysen visar på motorolja i provet och vid borrningen noterades trärester i fyllningen. Eftersom jordföroreningen försvinner på djupet bedöms föroreningen vara liten och halten i grundvattnet komma från resterna i fyllningsjorden. 6.4 Villa med åkeri 2c De påträffade föroreningarna har förhållandevis låga halter, inga halter över riktvärdet för MKM påträffades. På fastigheten finns ett bostadshus vilket innebär att marken borde klassas till känslig markanvändning. Som fastigheten används idag passar mindre känslig markanvändning in på området kring garagebyggnaden. Styrande för riktvärdet för KM för de aktuella ämnena är inandning av ånga (i bostadshus) och intag av växter. Eftersom föroreningen troligen kommer från spill eller läckage från oljefat kan högre föroreningshalter än de uppmätta finnas fläckvis. 8 Naturvårdsverket 2009, Rapport 5976, riktvärden förorenad mark

20(23) 6.5 Bensinstation - 2d Den föroreningshalt som detekterades i de slutprover som togs vid saneringen 2005 överstiger riktvärdet för MKM för bensen. Saneringen utfördes för över 6 år sedan och eftersom föroreningskällan tagits bort har halterna avklingat sedan dess. För bensen är det skydd av grundvatten som är styrande för riktvärdet och så länge inget grundvattenuttag sker utgör halterna ingen risk för människa eller miljö. 6.6 Metso måleri 2d På fastigheten har endast låga föroreningshalter påträffats i jord. Risken för påverkan på människors hälsa eller miljön är små utifrån de påträffade föroreningarna. 6.7 Asfaltverket 2d Inga riktigt höga föroreningshalter är påvisade vid asfaltverket, som högst en PAH-halt på 1,6 ggr riktvärdet för MKM, i övrigt under MKM. Förhöjda halter av petroleumämnen är dock påträffade i flera punkter och på flera djup vilket kan tyda på en större förorening. Eftersom undersökningen riktats in mot föroreningskällor är det svårt att bedöma vilken omfattning föroreningen har. Att inga föroreningar påträffats i grundvattenproverna tyder på att föroreningarna inte spridits med grundvattnet. 6.8 Betongfabriken 2d Förutom ett prov blandat med impregnerat trä har inga jordprov från betongfabriksområdet halter över riktvärdet för känslig markanvändning. 6.9 Intill kyrkogården Risken för att några föroreningar som påverkar omgivningen ska komma från kyrkogården bedöms som liten. 7 Rekommendationer Rekommenderade åtgärder för de olika delområdena behandlas nedan. Generellt kan sägas att om nuvarande industriområden ska användas för känslig markanvändning bör ytjorden bytas ut på grund av mindre föroreningar som t.ex. oljefläckar m.m. som förekommer på områdena men inte alltid syns vid provtagningarna. Vid schaktnings och rivningsarbeten på industriområdena bör någon form av kontrollprogram för hanterade jordmassor upprättas.

21(23) 7.1 TGA-området - 1 När de två mindre cisternerna tas bort bör jorden kring dem saneras för att undanröja risken för olägenheter när markanvändningen ändras. Vid ställverket (som inte är i bruk) bör ytterligare prover tas av ytjorden. Alternativt tas ytjorden omhand när ställverket rivs. Vid den stora cisternen bör ytterligare undersökningar utföras för att bedöma omfattningen på bränsleföroreningen. Alternativt kan en sanering utföras i samband med att cisternen rivs. Om en sanering utförs utan ytterligare undersökning rekommenderas kontinuerlig provtagning vid saneringsarbetet. På området förekommer diverse skrot på ett flertal områden. Provpunkter är tagna vid flera av platserna men mindre föroreningar kan finnas direkt under skrot. I samband med uppstädning av området bör kontroll efter ytspill av oljor m.m. utföras på varje plats där skrot tas bort. Mindre ytspill kan tas bort i samband med uppstädning, större bör kontrolleras. I samband med rivning av byggnader på området bör provtagning ske, speciellt verkstadsbyggnader där smörjgropar, oljeavskiljare m.m. kan finnas i byggnaderna. 7.2 Slamdammen 2a Halterna i jorden är låga men jorden bör inte användas ytligt på områden för odling av livsmedelsväxter eller vid bostäder och dagis, i övrigt medför halterna inga begränsningar av användningen. Om torven ska grävas bort måste den omhändertas speciellt. Eventuellt kan den återanvändas i samråd med tillsynsmyndighet eftersom torv normalt inte kan renas på metaller och inte får deponeras pga. sin höga organiska halt. 7.3 Stena 2b Inga föroreningar som föranleder några saneringsåtgärder har påträffats på fastigheten. En förorening som ligger över riktvärdet för KM är påträffad och med tanke på den verksamhet som bedrivits på området kan inte garanteras att inga mindre föroreningar trots allt finns på området. I samband med rivnings- och schaktningsarbeten på fastigheten bör någon form av kontrollprogram upprättas, speciellt vid eventuell rivning av cisternhus, oljeavskiljare och verkstad.

22(23) 7.4 Villa med åkeri 2c Om området kring garaget ska användas för känslig markanvändning bör den förorenade jorden grävas bort. Utbredningen kan inte fastställas utan ytterligare undersökningar. 7.5 Bensinstation 2d På fastigheten finns inga kända föroreningar som begränsar markanvändningen. Inga saneringsåtgärder krävs därmed för förändrad markanvändning. 7.6 Metso måleri 2d Inga föroreningar som föranleder några saneringsåtgärder har påträffats på fastigheten. Med tanke på den verksamhet som bedrivits på området kan inte garanteras att inga mindre föroreningar trots allt finns på området. I samband med rivnings- och schaktningsarbeten på fastigheten bör någon form av kontrollprogram upprättas, speciellt i samband med eventuell rivning av byggnaden på fastigheten. 7.7 Asfaltverket 2d På området finns föroreningar av oljeämnen. Omfattningen av föroreningen är dock oklar. Vi föreslår därför i första hand kompletterande analyser av redan tagna prov och eventuellt även kompletterande provtagningar. Om kompletterande analyser visar låga halter så är föroreningarna att beteckna som små med förhållandevis låga halter. När högen med gammal asfalt tagits bort bör marken under högen kontrolleras. Planerad markanvändning för området är centrumbebyggelse. Inför den tänkta ändringen av markanvändning bör ytskiktet bytas ut förutom där hårdgjord yta planeras. Detta med tanke på synliga lämningar på området och de föroreningar som ändå påträffats. 7.8 Betongfabriken 2d Undersökningsresultaten från betongfabriksområdet föranleder inga saneringsåtgärder. 7.9 Intill kyrkogården På grund av djupt grundvatten och svårborrad mark är inga provtagningar utförda i direkt anslutning till kyrkogården. Inga föroreningar förväntas dock komma från kyrkogården.

23(23) 8 Referenser Carl Bro 2005, Rapport avseende marksanering av nedlagd bensinstation på fastigheten Harven 1, Kiruna Foregs, Geochemical Atlas of Eorope, ISBN 951-690-913-2 (electronic version) http://weppi.gtk.fi/publ/foregsatlas/index.php 2011-09-05 Kemakta AR 2006, 2005-31 Mark Elert, Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Naturvårdsverket 2009, Rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och Naturvårdsverket rapport 4915. Bedömningsgrunder för miljökvalitet grundvatten. SLV FS 2001:30. Livsmedelsverkets kungörelse om grundämnen i dricksvatten.