MILJÖHANDBOKEN Naturvetenskapliga fakulteten Miljöredovisning 2014 Uppföljning av miljömålsarbetet vid Naturvetenskapliga fakulteten Upprättad av miljösamordnaren 2015 02 06 Naturvetenskapliga fakultetens miljömålsarbete 2014 Forskning sid. 2 Utbildning sid. 2 Samverkan med det omgivande samhället sid. 3 Studentmedverkan sid. 3 Kompetensutveckling sid. 3 Resor sid. 4 Energi och byggnader sid. 6 Återanvändning och avfall sid. 7 Inköp och upphandling sid. 8 Kemiska ämnen sid. 9 Miljörisker sid. 10 Bilaga 1 Forskningsaktiviteter sid. 11 Bilaga 2 Utbildningsaktiviteter sid. 15 Bilaga 3 Samverkansaktiviteter sid. 18 Bilaga 4 Aktiviteter studentmedverkan sid. 21 Samtliga institutioner och enheter har bidragit till redovisningen som sammanställts av fakultetens miljösamordnare 2015 02 06. 1
Mål för område Forskning Fakulteten skall främja forskning inom hållbar utveckling. Resultat: Antal vetenskapliga publikationer (forskningsöversikter, refereegranskade eller övriga vetenskapliga artiklar) utsökta av Universitetsbiblioteket i databasen GUP med hjälp av sökordslista för hållbar utveckling. 2010 2013 2014 79 124 126 Exempel på aktiviteter för att främja forskning inom hållbar utveckling redovisas i bilaga 1. Mål för område Utbildning Fakulteten skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Resultat: Arbetet på fakultetsnivå ligger i att samordna arbetet med en verktygslåda för integrering av HU i utbildningen. Med anledning av uppdraget från utbildningsnämnden att skapa en fakultetsanpassad, webbaserad verktygslåda till stöd för arbetet med hållbarhetsfrågor har fakultetens beredning för utbildning på grund och avancerad nivå diskuterat projektet verktygslåda för integrering av HU i utbildningen vid ett antal tillfällen under hösten 2014. Vidare besökte projektledaren beredningen under hösten för att presentera bakgrund och tankar kring projektet. För att komma vidare i processen har institutionerna inkommit med förslag på lämpliga personer att driva utvecklingen av verktygslådan och detta arbete är precis initierat. 46 märkta kurser (hållbarhetsrelaterade eller hållbarhetsfokuserade) 12 märkta program (hållbarhetsrelaterade eller hållbarhetsfokuserade) Exempel på utbildningsaktiviteter inom hållbar utveckling redovisas i bilaga 2. 2
Mål för område Samverkan med omgivande samhälle Fakulteten skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Resultat: 21 nyheter och pressmeddelande om miljö och hållbar utveckling vid fakulteten under 2014. Exempel på samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling redovisas i bilaga 3. Mål för område Studentmedverkan Fakulteten ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Exempel på institutionernas samverkansprojekt inom hållbar utveckling med studenterna redovisas i bilaga 4. Mål för område Kompetensutveckling Fakulteten skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Fakulteten skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Resultat: 66 personer medverkade i någon form av kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling 2014. Exempel på kompetensutveckling är Föreståndare brandfarlig vara Information om avfallshantering Jabber utbildning KLARA utbildning Labsäkerhets utbildning Miljöfilmsvisningar Klimatseminarier 3
Mål för område Klimatpåverkan Resor Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Fakulteten ska bidra till att målet nås. Resultat: Totalt utsläpp av CO2 från tjänsteresor samt från fartyg och båtar var 961 ton Mängden CO2 från flygresor minskade något från 653 ton till 649 ton. Mängden CO2 från flygresor < 50 mil ökade med 10 ton från 2013. Alla flygresor klimatkompenseras i samband med bokning via avtal. Antalet km med tåg ökade kraftigt från 2013. Utsläppen av CO2 från tåg är försumbart. Sträckan 670 000 km genererar ett utsläpp av 1,5 kg CO2. Antalet mil med bil i tjänsten är i stort sett oförändrad från 2013. Användning av videokonferenser ökar kontinuerligt. 800 700 600 500 400 300 Tåg- km x 1000 Egen bil-km x 1000 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Resor med tåg respektive med egen bil i tjänsten 2009 2014 vid naturvetenskapliga fakulteten. 4
Användning av bil med km-ersättning Fakultetskansliet Fakultetsgemensamt Sven Lovén centrum NMR-centrum Kemi och molekylärbiologi Biologi och miljövetenskap 2013 2014 Fysik Geovetenskaper Kulturvård Matematik 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Antal mil med bil i tjänsten vid Naturvetenskapliga fakulteten 2013 2014 per institution/enhet. Flyg Bil och båtar Tåg Totalt utsläpp av koldioxid från tjänstresor 2014 var 961ton. Hit räknas också användning av båtar och fartyg. Mängden koldioxid från tågresor är försumbar, ca 1,5 kg. 5
Energi och byggnader Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Fakulteten ska bidra till att målet nås. Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008. Fakulteten ska bidra till att målet nås. Resultat: Energianvändningen ökade med 3 % från 2013. Elförbrukningen har minskat med 7 % sedan 2010 350 300 250 200 150 100 50 0 Normalårskorrigerad energianvändning per m2 2010 2011 2012 2013 2014 Fjärrkyla FV(normalår) EL Energianvändning vid Naturvetenskapliga fakulteten 2010 2014 (Mariestad och institutioner vid Chalmers redovisas ej) 6
Mål för område Resursförbrukning Återanvändning och avfall Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Fakulteten ska bidra till att målet nås. Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Fakulteten ska bidra till att målet nås. Resultat: Fakulteten bidrar väl till att universitetets mål nås. Den totala mängden avfall har minskat med 12 % och andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras har ökat med 38 % jämfört med 2009. Mängden avfall från fakulteten var 206 ton 2014. Detta är samma mängd som 2013. Totala mängden avfall vid GU har ökat med 8 % under samma tidsperiod. Mängden avfall vid fakulteten motsvarar 17 % av universitetets totala mängd avfall. Andelen avfall till energiutvinning har minskat med 15 % sedan 2013 och andelen avfall till materiaåtervinning eller kompostering har ökat med 16 % under samma tid. Separering av matavfall som skickas för rötning har införts under 2014 vilket kan förklara ökningen. 250 200 150 100 Övrigt Materialåtervinning, kompost och farligt avfall Energiutvinning 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fördelningen av avfall i fraktioner vid Naturvetenskapliga fakulteten 2009 2014.Ingen statistik finns att tillgå från Kulturvård i Mariestad, Kemi, Fysik och Matematik. 7
Matrielåterv Energiåterv Kompost Deponi Elektronik Osorterat Farligt avf Fördelningen av allt avfall i fraktioner vid Naturvetenskapliga fakulteten 2014. Total mängd var 206 ton. Inköp och upphandling Fakulteten skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Resultat: Vi har inga uppgifter om andel inköp som det ställts miljökrav vid. 8
Mål för område Kemiska ämnen Universitet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. Fakulteten ska bidra till att målet nås. Resultat: 1102 förekomster av produkter som finns på SIN listan. 2013 fanns 997 förekomster registrerade. Antalet förekomster ökar för varje år. Exempel på aktiviteter för att minska användning av farliga ämnen: Vid Lovéncentret har ett laboratorium ersatt fenolmetoden i ammoniumanalyser med en salicylatmetod. Man använder också Tissue clear på histologilab Vid Lundbergslab används stora volymer xylen för histologiska applikationer. Försök har gjorts att ersätta denna xylen med produkten TissueTek som anses vara oskadligt på miljön. Vid Fysik har användare har uppmanats att:(1) byta ut lösningsmedel och kemikalier till mer miljövänliga där det är praktiskt möjlig, t.ex. isopropanol i stället för metanol för rengöring. (2) Minimera användningen och avfall i de fall ingen mer miljövänlig ersättning finns att tillgå. I vårt övningslabb FÖL, som vi har tillsammans med Chalmers, har den fotografiska utrustningen, med framkallningsvätskor etc, som tidigare används vid röntgen diffraktion (labben: Strukturbestämning med Laue metoden) försvunnit då nu en digitalkamera används för att registrera diffraktionsmönstret. Vid Kulturvård har inga substitutioner skett men en del kemikalier har fasats ut och det pågår ett inventeringsarbete som sträcker sig över 3 år för att identifiera vilka kemikalier som kan slängas. Under dessa tre år förs alla kemikalier som används in i en loggbok. När tre år har passerat ska de kemikalier som inte använts under de tre åren att slängas. Anledningen till att det är en treårsperiod är att det finns en treårig cykel då olika verksamheter är aktiva i labbet och de olika verksamheterna använder till viss del olika sorters kemikalier. 9
Mål för område Miljörisker Fakulteten skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Resultat och exempel på aktiviteter: 25 personer deltog i KLARA utbildning eller laboratoriesäkerhetsutbildning. På många laboratorier genomförs riskbedömningar systematiskt vilket också innebär att man funderar igenom hur farligt avfall ska hanteras Lundbergslaboratoriet har införskaffat tråg för att förhindra utsläpp via avloppet i de dragskåp där vi använder miljöbelastande substanser och fått stärkta kunskaper om vilka PRIO ämnen som används i verksamheten. Efterfrågas dessa så görs även riskanalyser i betydligt större omfattning nu än tidigare. Vid Fysik måste de som handhar labbar måste gå en webb baserad kurs för att få handleda studenter. Kursen innefattar utöver allmän säkerhetockså t.ex. kemikalier, lasersäkerhet, elsäkerhet, mikrobiologisk säkerhet och gaser. Även gästforskare som arbetar labb skall genomgå denna kurs. Vid Zoologi genomförs riskanalyser inför varje ny laborativ metod. Personal och studenter som skall nyttja lab måste först genomföra en riskanalys av de metoder de planerar att använda, samt genomgå en kortare utbildning. Vid Geovetenskaper har berörd personal fått utbildning av brandkår och gassystemleverantör i samband med att nytt gasförråd/central har byggts och tagits i bruk. Vid Kulturvård har studenterna i Göteborg introducerats i kemikaliehanteringssystemet KLARA. I Mariestad har en del märkningspliktiga ämnen omlokaliserats till låsta utrymmen. Man har även köpt in läckageskydd till det ventilerade kemikalieskåpet i måleriförrådet och etablerat fler rutiner för olyckor på labb. 10
Bilaga 1 Exempel på aktiviteter i syfte att främja forskning inom hållbar utveckling : Biologi och miljövetenskap: Arbetsmöten/workshops inom forskningsprojekt för värdering av grönska i stadsmiljöer (Bengt Gunnarsson) Överföring av kunskap och kompetens inom miljöområdet till universitetet i Rwanda (Göran Wallin) Ett flertal seminarier för forskare (Johan Uddling) Medverkan i seminarium på GU angående Erasmus+ projekt för att utveckla mastersutbildningar i hållbar utveckling (Mikael Olsson) Geovetenskaper: Ca 30 forskarluncher och lunchseminarier under året. Fortlöpande info på måndagsmöten från prefekt m.fl. angående forskningsmedel. Kemi och molekylärbiologi: Genom GAC har vi ordnat en workshop om förbättrad hållbar urban utveckling i utvecklingsländer. (Johan Boman) Vi deltar i ett Erasmus+ kunskapsalliansprojekt om lärande för hållbar utveckling som knyter ihop akademin och externa parter. (Johan Boman) Föredrag i samband med 10 års jubileum för GU:s miljöcertifiering "Ocean Acidification the other CO 2 problem", Vasparken, 30/9 (David Turner) Två samverkansdoktorander finns tillsammans med Akzo Nobel, pulp and performance chemicals, Bohus. Doktorandprojekten finansieras delvis av vetenskapsrådet respektive energimyndigheten. Huvudmålet är att med ökad förståelse för de kemiska/elektrokemiska processerna och elektrodytornas katalytiska egenskaper kunna sänka energiförbrukningen i kloratprocessen. (Elisabet Ahlberg) Kulturvård: Charlotta Bylund Melin har två forskningsprojekt om energibesparing i historiska byggnader. Två lärare/forskare från Aleppo i Syrien har nyligen kommit till institutionen. Tanken är att dessa ska vara med i ett projekt om återuppbyggnad av den krigsskadade staden Aleppo. Bo Magnusson medverkar som styrelserepresentant i Biostir där hållbar utveckling står på agendan. Tina Westerlund har startat upp ett projekt som syftar till att sprida och utveckla kunskap inom skötsel av kulturhistoriska park och trädgårdsanläggningar. 11
Jacob Thomas är medförfattare till artiklar vid Jagiellonian universitet i Polen med fokus på bland annat kulturarv och heterogen katalys. Jacob Thomas har skrivit artiklar, erhållit patent, handlett doktorander inom ämnet ledningssystem för ett hållbart kulturarv. Hans forskning är även kopplat till att minska energiförbrukningen. Han har även skickat in ett bidrag till UGOT Challenge med syfte att skapa ett Centre for Heritage Preservation Science. Ingrid M Holmberg har deltagit i forsknings seminarium på temat antropocene, forskningsprojekt om kulturella ekosystemtjänster, forskningsprojekt med inriktning mot materiell cirkulering (RE:heritage cirkulering av ting med historia), forskningsprojekt med inriktning mot socialt hållbar utveckling (kulturarv som underlag för socio kulturell inkludering, m a p romer och resande). Katarina Saltzman har arbetat med forskningsprojekt med relevans för hållbar utveckling, för närvarande främst i en studie av villaträdgårdar. Har även arbetat med att förbereda ansökningar om nya forskningsprojekt som på olika sätt undersöker människors förhållande till naturen, bl a i kustnära hav. Har även varit med och arrangerat en större tvärvetenskaplig konferens om landskap, där hållbarhetsaspekter var ett viktigt inslag. Viveka Berggren Torell har varit med och sänt in en forskningsansökan vid Högskolan i Borås. En del av arbetet skulle bestå av att implementera en idé om hållbar utveckling i några textila småföretag. Ingegärd Eliasson är projektledare för ett forskningsprojekt som syftar till att främja en hållbar utveckling i fjällvärlden. http://www.storslagnafjall.se/projekt/fjallandskap betydelsen av kulturellaekosystemtjanster Lovéncentret: Eduardo Infantes :Seminars at Kristineberg and Tjarno. Developed a website about our research activities (ZORRO group at GU). http://www.bioenv.gu.se/forskning/forskningsomraden/ekologi och naturvard/zorro Marie MJ: 4 forskarseminarier på Kristineberg. Göran Nylund: Information till allmänheten (Havstenssundsdagen 25/7 och Lovéncentret pop vet föreläsning) om pågående forskningsprojekt kring algodling där syftet är att skapa hållbara odlings /produktionssystem för användning av förnyelsebar biomassa (makroalger) till produktion av gröna material, biobränslen, livsmedel och foderingredienser. Informerat om pågående forskningsprojekt kring algodling på ett Biogasmöte arrangerat av Fyrbodal med region/kommunrepresentanter från Danmark, Sverige och Norge Informerat om pågående forskningsprojekt kring algodling på konferens med maritima sektorn i Västsverige (4 nov, anordnat av Maritima klustersatsningen i Västsverige). Syftet med konferensen var att samla marina och maritima aktörer för att utbyta information, utvidga nätverk, knyta kontakter och skaffa partners till projekt. Filip V: I did the following at my mother university (I m a visiting scholar at UG): blog (in Dutch) on Belgian Swedish sustainability issues, advise on environmental (green) sustainability, organise a steering committee on Green issues and Sustainability 12
Kerstin J: Inom Havsforsk har vi arrangerat workshops för att få forskare av olika discipliner att jobba ihop i projekt som handlar om hållbar utveckling. Vi hade en sådan workshop på Kristineberg i maj, som ledde till flera UGOT Challenges initiativ. CodS projektet har haft ett 2 dagarsmöte. Detta är ett Interreg projekt som handlar om restaurering och hållbarförvaltning av torskprojekt. Matematik: En medarbetare deltar i en ansökan hos Formas, i vilken man bl.a kommer att undersöka hållbarhet i olika metoder att sanera förorenad mark. Ansökan till VR om bidrag för doktorandprojektet Mathematical modelling of large scale integration of variable electricity generation a new modelling paradigm (har överlämnats till energimyndigheten för finansiering under 5 år). Medsökande till projektet: Future Industrial Services Management, VINNOVA, 2014 16. Projektet syftar till att öka tillgängligheten av produktionsutrustning och utnyttjandet av resurser, vilket bidrar till en hållbar tillväxt. Medsökande till projektet Development of mathematical optimization models and methods towards a successful integration of production and conditionbased multi component maintenance in the wind power industry Medförfattare till: Färdplan för ökad forskning och innovation inom underhåll av järnvägsfordon. Trafikverket, 2014. En gruppering av forskare från Chalmers, KTH och Göteborgs universitet. Två medarbetare har utsetts till examinator respektive huvudhandledare för doktoranden Pramod Bangalore (Elteknik,Chalmers, forskningsprojekt: Wind turbine maintenance management, hans forskning behandlar tillståndsmätning och dess analys, med syfte att prediktera när ett underhållsbehov uppstår och då också ange ytterligare förebyggande underhåll som man långsiktigt tjänar på att utföra). Har medverkat till att doktoranden Z Šabartovás projekt TyreOpt Bränslebesparing med hjälp av däcksenergiförlustoptimering (i samarbete med Volvo AB) kan stöttas av en forskargrupp vid University of Ontario, som tar fram modeller av däck och vägbanor. Har varit medsökande i ett forskningsprojekt tillsammans med marinekologer och en ekonom. Är områdesledare för tillförlitlighet och underhåll av svenskt Vindkraftstekniskt Centrum på Chalmers (SWPTC) och huvudsökande på två beviljade projekt med syfte att förbättra tillförlitligheten hos vindkraftverk speciellt till havs, dels genom ett förbättrat underhåll, dels genom produktutveckling. En tredje ansökan beviljades nyligen direkt av VR och i december insändes en tilläggsansökan till Energimyndigheten/Vindforsk för en förstärkning av medlen, så att en ny doktorand kan anställas. Modelling of wind speeds to study variability of energy produktion in wind mills parks and to estimate potential of fuel saving of ships with wind turbines. Arbetat med modellering och optimering av vägtullar och deras effekter på resandet, främst i teorin, samt påvisat brister i existerande kunskap och beskrivit matematiska modeller och algoritmer för att bättre finna lämpliga värden på t.ex. vägtullar (också specialstuderat situationen i Göteborg). 13
Två medarbetare driver ett forskningsprojekt med forskare inom marinekologi. Det handlar i stort om att förstå hur klimatförändringar kommer att påverka interaktioner mellan bakterier och plankton. Industriprojekt med VOLVO CE om "modeling of vehicles load environment needed in design of hybrid engines", dvs. målet är minskad bränsleförbrukning. Comparing regional climate models to weather data. Mathematical Statistics seminar, Chalmers University, Sweden, October 16, 2014. 14
Bilaga 2 Exempel på integrering av hållbar utveckling i utbildningen Biologi och miljövetenskap: 100 % av miljökurserna och 70 % av biologikurserna har som standard inslag av hållbar utveckling. Geovetenskaper: Kurser på mastersnivå i miljögeologi och stadsklimat och hydrogeologi, geografiprogrammet Kemi och molekylärbiologi: Vi skall under 2015 försöka arbeta om våra kemikurser så vi kan hållbarhetsmärka dem. (Johan Boman) Inom lärarutbildningen så har jag varit med om att utveckla, och vara kursledare för, ett undervisningstema "Hållbar utveckling med människan i centrum". Det är närmare beskrivet här: http://gul.gu.se/public/courseid/65206/lang sv/publicpage.do. Detta är en ämnesövergripande kurs som följs av studenter på Ämneslärarprogrammet, dvs alla de som ska bli lärare i årskurs 7 9 och gymnasiet i skolans alla ämnen. På vår institution ansvarar vi specifikt för de som ska bli lärare i Kemi och i Naturkunskap och de samläser med en del av våra vanliga kemikurser. Men de har alltså även deltagit i denna temakurs under första hälften av HT 2014. (Örjan Hansson) Föreläsning på kursen KEM150 behandlar elektrokemi i fastfas system och kopplar till utveckling av bränsleceller. (Elisabet Ahlberg) Vi uppmanar studenter på basåret att hitta egna projektarbetsförslag med ämnen som rör kemi och miljö. Titlar som "Etanol som motorbränsle" och "Orsaker till syrebrist i Östersjön" föreslogs och genomfördes. (Evert Ljungström). Kulturvård: Nytt för i år är att det finns specificerat hållbarhetsarbete för varje kurs i kursguiderna. Det kan handla om att studenterna ska tänka på att inte slösa med material och välja att åka kollektivt till exkursioner som ingår i kursen. Universitetets miljöpolicy finns också utskrivet i kursguiden. Annie Arnold har hållit i en introduktionsföreläsning för nya konservatorstudenter om miljöledningssystemet, miljöarbetet på institutionen och berättade om vilka aktiviteter de har möjlighet att medverka i. Charlotte Björdal tar upp hållbar utveckling i samband med labbövningar och konserveringsmetoder i sina kurser. I kurserna KUS117 (15 hp) och KUS118 (15 hp) tas hållbar utveckling upp genom litteraturval, seminarier och projektarbeten. I KUS117 genomförs ett litteraturseminarium om kunskap om material där böckerna Cradle to cradle (McDonmugh), Patricia Johanssons arbeten med landskap 15
och workshopen Slöjden börjar i skogen (Ostgaard) diskuteras. I KUS118 genomförs ett litteraturseminarium där boken Det belönade museet (Aronsson och Memling) och Att störa homogenitet (Fummark) diskuteras för långsiktig hållbarhet i sociala sammanhang och i samhället. Höstens kurs KUS114 Slöjd och kulturhantverkets praktik 2 (inom ledarskap i slöjd och kulturhantverk) har övergripande tema hållbar utveckling. Studenterna skriver om valfritt textilt föremål och perspektivet är att de ska vinkla utifrån temat hållbar utveckling. I kursen hölls även workshop kring textil återvinning och kring vävning i kvinnokooperativ i Indien som kan ses ur perspektivet social hållbarhet. Programansvarig har som mål att sätta sig in i hur förslaget till kriterier för hållbarhetsmärkning av kurser ser ut och efter att kriterierna antagits försöka se om programmets kurser kan märkas utifrån detta system. Kurserna trädgårdsodling 1, 2 och 3 behandlar ämnet hållbar utveckling inom odling och skötsel. Det kan röra sig om allt från ett moment varje dag till kanske tio moment varje dag. Kurser i ekologisk produktion av växtmaterial samt ekologisk hantering av den befintliga miljön som laboratorierna ligger i (Gärdesparken i Mariestad). Löpande arbete och undervisning av studenter i rutiner för säkert kemikaliearbete på labb. I baskurs 1 får studenterna göra ett prov i säkerhetsarbete som måste bli godkänt innan de får börja arbeta på undervisningslabb och ateljé, totalt 36 aktiviteter (12 studenter x 3 årskurser). Tom Granath undervisar i traditionellt byggnadsmåleri med förnyelsebara material. I första hand med slöjd och ledarskapsstudenter och preliminärt med de som läser konservering. Eva Gustavsson handleder fyra examensarbeten som alla berör hållbar skötsel av biologiskt och fysiskt kulturarv. Ingrid M Holmberg har initierat integrering/inskrivning av hållbar utveckling i kursmålen inom bebyggelseantikvarie pogrammets alla relevanta kurser. Anneli Palmsköld har hållit i två föreläsningar med hållbarhetsfokus. Den första föreläsningen handlade om ett forskningsprojekt med rubriken Textilt återbruk: om materiellt och kulturellt slitage. Den andra tog upp hållbarhetsaspekter i relation till forskningsprojektet Dekorerade interiörer i hälsingegårdar: En holistisk studie av ett kulturhistoriskt Världsarv. Efter den andra föreläsningen fick studenterna en diskussionsuppgift som redovisades muntligt. Karin Johansson framhäver material och konstruktiva lösningar som är sunda för både människa och natur i ett cradle to cradle perspektiv under sina kurser. Hållbarhet tas upp i kurserna KLS 201 och 304 om Material och tekniker. Trä 1 och 2. Tina Westerlund undervisar och handleder studenter i växtförökning samt undervisar i frågor om bevarande av det biologiska kulturarvet. Masterkursen KUA400 Kulturvård och hållbar utveckling syftar till att översiktligt redogöra för hållbar utveckling som begrepp och dess innehåll och betydelser inom olika områden, problematisera olika uppfattningar och kunskapsanspråk inom hållbar utveckling, analysera 16
innebörder och konsekvenser av hållbar utveckling för det kulturvårdande verksamhetsfältet, göra underbyggda värderingar och ställningstaganden vad gäller hållbar utveckling inom professionsfält eller forskningsområde. Ola Wetterberg integrerar hållbar utveckling i sinaföreläsningar och seminarium. Lovéncentret: Martin Hassellöv: Miljökemikursen. Sussi Baden: Hållbar utveckling för marin miljö. Det mesta av min undervisning och forskning syftar till detta Elisabet B: Eftersom eleverna generellt är intresserade av hållbar utveckling och klimat förändringar som påverkar vår jord vill de gärna veta vilken forskning som behandlar dylika frågor. Vi upplyser så gott vi kan om vår forskning inom havsförsurning, restaurering av ålgräsängar och inställningen att man har dessa frågor i tankarna även inom forskning i ekologi, evolution och genetik. Vi talar också om att samarbete med näringslivet inom förbättringar av fångstredskap och utveckling av odlingar/kläckerier också har hållbar utveckling i sina program. Matematik: Kursen MMG631 (Linjär och heltalsoptimering med tillämpningar) innehåller ett antal projekt som bl a behandlar tillämpningar av optimering på värdekedjor för biodiesel, underhållsplanering samt projektering och produktion av vindkraft. Masterexamensarbeten som behandlar bl a transporteffektivisering och projektering av vindkraftsparker. I alla mina kurser (på miljövetarprogrammet och på marina programmet) är alla tillämpningar och exempel hämtade från miljöområdet. Hållbar utveckling genomsyrar alla kurser vi ger inom matematisk optimering det stående temat ÄR minimalt resursslöseri. Under hösten har ett inslag om "Hållbar utveckling med människan i centrum" introducerats i ämneslärarutbildningen. Denna ordnas centralt för lärarutbildningen (alltså inte direkt av MV) och inkluderar alla studenter i programmet. I kursen MVE300 finns några projekt som handlar om klimatrelaterade data. Kurs i statistik klimatologi. 17
Bilaga 3 Exempel på samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling: Biologi och miljövetenskap: Seminarium om ekosystemtjänster 31 jan 2014 Miljöförvaltningen Gbg Kemikalier gör vår vardag lättare men hur farliga är de? Science Cafe på Lysekils Högskolecentrum (februari 2014) (Åsa Arrhenius) Informationsdag (Natfak) för gymnasiestudenter (Johan Uddling) Föreläsningar på gymnasieskolor om hållbar utveckling (Mikael Olsson) Inslag i Vetenskapsradion (Sveriges Radio) (Johan Uddling). Kemi och molekylärbiologi: Samverkan med Chalmers med föreläsning om HU. Sommarforskarskolan har ett inslag om HU. (Johan Boman) Vi är via GMV med i förberedelserna av WEEC2015. weec2015.org. (Johan Boman) Två diskussionsmöten med Zero Vision Tool (ZVT), ett samarbetsorgan som främjar miljöanpassad sjöfart: 2/6 och 22/10. ZVT gruppen fungerar som referensgrupp för ett Formasprojekt. (David Turner) Föredrag "SO X and NO X : consequences for the Baltic Sea of direct release and scrubber operation" vid EU konferensen "Motorways of the Sea", Göteborg, 18/11 (David Turner). Föredrag "Ocean Acidification in Swedish waters: Causes and Magnitude" på offentligt seminarium, KVA, Stockholm, 28/10. (David Turner) Vår forskning med inriktning på mindre toxiska bottenfärger för fartyg av uppmärksammats ibland annat i TV inslag. Kulturvård: Katarina Saltzman är redaktör för populärvetenskaplig bok, Naturen för mig som utkom under våren 2014. Efter utgivningen av boken Naturen för mig (i samverkan med Institutet för språk och folkminnen) har hon intervjuats om dessa frågor, vilket resulterat i artiklar i flera tidningar, bl a ett större reportage i GP samt en artikel i Formas tidning Extrakt. Hon har även hållit en keynoteföreläsning om Ephemeral landscapes på en konferens under hösten och deltagit i Scandinavian landscape forum, med fokus på den europeiska landskapskonventionens implementering. 18
Aktivt arbete med samverkanprojektet St Lazannsklostrets restaurering som sker i samverkan med syrisk ortodoxa församlingen, flapsesföreningen och universitetet och museet i den turkiska staden Mardin i sydöstra Turkiet. Bo Magnusson arbetar med upptäckarklubben för mellanstadieelever. Tina Westerlund samverkar med olika personer som arbetar i och med historiska parker och trädgårdar, Länsstyrelser i Sverige, Riksantikvarieämbetet och eventuellt Svenska kyrkan. Ingegärd Eliasson har hållit i intervjuer och diskussioner med personer involverade i fysisk planering i Jämtlands län i samband med forskningsprojekt samt konferens 13 14 maj Östersund. I undervisningen om odling ingår moment där fastighetsverket, kommunen och universitetet samverkar kring en offentlig plantering med hållbarhetstänk (snittblomsodling, grönsaker, aktiviteter). Utdelande av stipendium för projekt med inriktning mot hållbar utveckling. Ingrid M Holmberg har deltagit i seminariegrupp (Mellanrum) om socialt hållbar utveckling. Ingegärd Eliasson har varit på möten, intervjuer och seminarier med personer involverad i fysisk planering på regional (länsstyrelse) och lokal (kommun) nivå i Jämtlands län. Bosse Lagerqvist har medverkat på Seminariedag Fyrbodals kommunalförbund, (attraktiva kommuner/uthållig stadsutveckling) Jacob Thomas höll i en workshop på UCL om microfading som är kopplat till att minska energiförbrukningen från belysning på exempelvis muséer. Lovéncentret: Marie MJ: 19 st. guidade visningar på Kristineberg under 2014, med totalt 422 deltagare. Dykmässan i Stockholm 15 16 mars, Lovéncentret hade en utställning om vetenskapsdykning. Swedish Maritime Day i Göteborg, klappakvarium och utställning om att använda ROV teknik i forskning Öppna portar, fyra eftermiddagar under juli månad med totalt 168 besökare Västerhavsveckan med öppet forskningsfartyg i Lysekil, ca 1000 besökare under 5 dagar. Filip V: I participated in the ceremony of the GÖTEBORG ENVIRONMENTAL AWARD Kerstin J: Jag har blivit intervjuad för en tidningsartikel i tidskriften Re:public om klimatskepticism. Jag har under året varit GUs representant i Samförvaltning Norra Bohuslän. (Fiskesamförvaltning). Jag har suttit i Kosterhavsdelegationen. (Ansvarar för hållbar förvaltning av nationalpark.) Bo J: Sommarforskare och Summer science camp. Se dessa båda länkar: 19
http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter+detalj//26 sommarforskare pa lov ncentrettjarno.cid1226688 http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter+detalj//provar livet som forskare.cid1229793 Tjärnö Akvarium: 37 öppetdagar med sammanlagt 3900 besökande personer Nereus exkursioner: 17 exkursioner med sammanlagt 370 deltagande personer Populärvetenskapliga föreläsningar: 7 föreläsningar med sammanlagt 530 åhörande personer Barnens sommarlabb, 10 förmiddagar med sammanlagt 60 deltagande barn Förbokade gruppbesök: 75 grupper där sammanlagt 1300 personer deltog i en eller flera av följande aktiviteter: guidad visning, strandexkursion, Nereus exkursion, labstudier, föreläsning Två arrangemang utanför Tjärnö tillsammans med andra inom Lovéncentret: Mobilt klappakvarium, ROV m m i monter under Swedish Maritime Day i Göteborg 1 dag, med uppskattningsvis 200 besökare. Entimmesprogrammet Hela Västra Götalands Västerhav gav Marie Moestrup Jensen och jag till 44 grupper med sammanlagt 710 personer, i fem kommuner i inre Västra Götaland. Inklusive Swedish Maritime Day och Hela Västra Götalands Västerhav hade vi totalt 8,100 personaktiviteter. Matematik: Medverkan i paneldiskussion om risk (med fokus på bl.a. miljö) på Naturvetenskapliga fakultetens forskningsdag 2014. Atikel "Sårbart samhälle ingen valfråga?" av Mikael Karlsson, Pär Holmgren och OH, Upsala Nya Tidning, 11 september 2014. Föredrag "Vilka är de största riskerna?", konferens Riskhantering och Kulturvård, Saltsjöbaden, december 2014. Hållit föredrag om Hur man schemalägger järnvägsunderhåll optimalt vid konferensen SICS Industriell Effektivitet 2014 (Kista 141127) Gett ett populärvetenskapligt föredrag i serien Sustainable transport seminar om vägtullar, Braess paradox och missuppfattningar i trafikdebatten i Chalmersvillan. The Heat Is On! A statistical look at the state of the climate. Statisticians' Gathering, Gothenburg, Sweden, September 24, 2014. 20
Bilaga 4 Exempel på aktiviteter inom studentmedverkan inom hållbar utveckling: Kemi och molekylärbiologi: Ett helt nytt system för källsortering har införskaffats. Detta har och kommer även fortsättningsvis att vara mycket i fokus även bland studenterna inom grundkursverksamheten. Från studenternas sida har det sedan länge hörts ett önskemål om att vi skall källsortera den stora mängd aluminiumfolie som används inom mikrobiologin. Detta är ett exempel på miljöförbättrande önskemål som vi nu kan tillgodose. Kulturvård: Studenterna i Mariestad har genomfört en temadag i hållbar utveckling med föreläsningar i aulan. Workshopen i KUS 114 kring textil återvinning är tänkt att inspirera studenter till återburk och till att dessutom sprida tankar om återbruk vidare. Två källsorteringsmöbler samt matkompost har införts för studenterna på Kulturvård Göteborg. Lovéncentret: Martin Hassellöv; Seminarier och utställning om marint skräp, Almedalen, Västerhavsveckan, Rotary, KIMO International, KIMO Sverige, Göta Älvs Vattenvårdsförbund Lars Ljungqvist: Tillkomsten av en lånecykelpool (med finansiellt stöd från miljöenheten) har varit en succé. Vi har reparerat gamla skänkta cyklar och har nu 8 st cyklar och 6 hjälmar att låna ut till gäster och studenter Filip V: I helped organise a panel discussion on sustainability and advised on a seafood sustainability week, all at Univ. Leuven. Kerstin J: Jag har medverkat vid Handels hållbarhetsdag. Elisabet B: Fokus för gymnasieeleverna i 2014 års Summer Science Camp var ålgräsängar varför de försvinner och restaurering av dessa. Hållbar utveckling var en given diskussionspunkt och vi hade även forskare som föreläste om projekt för restaurering av ålgräsängar. 21