Sammanträdesprotokoll 1 (22) Plats och tid Beslutande ledamöter Övriga närvarande Sammanträdesrum Kongsvinger, Östra Esplanaden 5, Arvika, kl. 13.00 15.40 Peter Söderström, ordförande (S) Aina Wåhlund, 1:e vice ordförande (S) Kristina Bengtsson Nilsson, 2:e vice ordförande (M) Sten Fransson (S) Lena Kandergård (S) Lars-Ove Jansson (S) Maryna Bialesta Vilhelm (S) Henrik Axelsson (S) Jenny Boquist (S) Gert Raiml (V) Alina Koltsova (MP) Leif Pettersson (SD) Per-Olov Ålander (C) Gösta Frödin (L) Susanne Engstad Clarke (KD) Mikael Jareke, Kommundirektör Eva Nilsson, Verksamhetschef Vård och omsorg 207 Ida Andersson, Säkerhetssamordnare 208 Johan Åkerman, Sekreterare Justerare Alina Koltsova och Gösta Frödin Justeringens plats och tid Kommunledningsstabens kansli den 16 november 2017 Paragrafer 206-217 Sekreterare Johan Åkerman Ordförande Peter Söderström Justerare Alina Koltsova Gösta Frödin ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2017-11-13 Datum då anslaget sätts upp 2017-11-16 Datum då anslaget tas ned 2017-12-07 Förvaringsplats för protokollet Närarkivet Underskrift Johan Åkerman
Sammanträdesprotokoll 2 (22) Innehåll Ärende Sida Månadsrapport... 3 Information till Kommunstyrelsen från verksamheterna och bolagen... 4 Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet... 5 Motion om att införa yrket Mentor i Arvikas skolor... 6 Medborgarförslag om att samordna snöröjning, sandning och annat förenat med olika vädertyper... 10 Region Värmland, dnr RV2016-22 - Framtida organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmland... 11 Trafikverket, dnr TRV 2017/32405 - Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029... 13 Förslag till preliminär gymnasieorganisation läsåret 2018/2019... 14 Yttrande gymnasiesamverkan... 16 Anmälningsärenden... 20 Anmälan av delegeringsbeslut... 21 Inera AB - Extra ägarråd den 5 december 2017... 22
Sammanträdesprotokoll 3 (22) KS 206 Dnr KS 2017/5-042 Månadsrapport Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Sammanfattning Kommundirektör Mikael Jareke presenterar månadsrapport för oktober månad 2017 Beslutsunderlag Kommundirektörens månadsrapport den 9 november 2017
Sammanträdesprotokoll 4 (22) KS 207 Dnr KS 2017/1-042 Information till Kommunstyrelsen från verksamheterna och bolagen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen från verksamheten Vård och omsorg och lägger den med godkännande till handlingarna. Sammanfattning Verksamhetschef Vård och omsorg, Eva Nilsson, informerar om verksamheten. Detta ses som ett led i den kommunallagsreglerade uppsiktsplikten enligt 6 kap 1 kommunallagen. Beslutsunderlag Rapport till kommunstyrelsen den 13 november 2017
Sammanträdesprotokoll 5 (22) KS 208 Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade i april 2017 rapporten Trygghet och säkerhet 2016 som är en del i serien Öppna jämförelser. Rapporten tar upp indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten Tema i rapporten för år 2016 är brott och brottsförebyggande arbete. Rapporten visar att nästan alla kommuner har ett etablerat samarbete med polisen kring brottsförebyggande arbete och de flesta kommuner jobbar tillsammans med polisen och avger medborgarlöften. Antalet anmälda stöldbrott minskar medan skadegörelse och oro för brott har ökat, vilket är ett trendbrott efter en längre tids positiv utveckling. Arvika kommuns säkerhetssamordnare presenterar resultatet av Öppna jämförelser och informerar Kommunstyrelsen om det lokala läget. Beslutsunderlag Ida Anderssons muntliga föredragning den 13 november 2017
Sammanträdesprotokoll 6 (22) KS 209 Dnr KS 2017/984-009 Motion om att införa yrket Mentor i Arvikas skolor Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige konstatera följande: Att införa en ny yrkesgrupp bedöms i nuläget inte vara möjligt ekonomiskt eller behovsmässigt i relation till helheten i Arvikas skolor. Emellertid kan lärarbrist framöver, samt resultatet av den offentliga utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner innebära en nyansering av bedömningen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Gert Raiml (V) reserverar sig till fördel för sitt egna yrkande. Sammanfattning Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att införa yrket Mentor i Arvikas skolor. De understryker vikten av att elever känner gemenskap och tillhörighet i skolan, och att detta förstärks genom att bli uppmärksammade som individer utifrån sin närvaro eller frånvaro och livssituation generellt. Sammantaget handlar det om en skola som är inkluderande. Vidare påpekas att lärare i Arvikas skolor inom ramen för sitt arbete kan bli mentorer över klasser och individer, vilket bland annat fordrar närvarokontroll samt utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Sammanfattat ska lärare sköta undervisning, administrera närvaro/frånvaro och även skapa en individuell kontakt med elever. Dessutom, menar motionen, upplever lärare att de inte hinner med alla sina arbetsuppgifter på arbetstid, vilket äventyrar personalens möjlighet att utföra sitt myndighetsutövande och att ge alla elever en god utbildning. Motionens förslag är att skilja på mentorskapet och läraryrket i syfte att skapa en god individuell uppföljning samt att förbättra undervisningens kvalitet och innehåll. Frågan ställs om inte detta också kan påverka sjukskrivningstalen bland lärare. Yrket mentor beskrivs arbeta med att hålla kontakt med elever och föräldrar, samt hålla kontakt med hemmasittande elever och vara en brygga till skolan. Mentorn kan även fungera som en kommunikatör mellan lärare, huvudman, kurator och andra sociala instanser. I motionen uttrycks övertygelsen om att införande av yrket mentor säkrar inkludering och ger en ökad måluppfyllelse.
Sammanträdesprotokoll 7 (22) KS 209 forts. Hänvisning görs till skolor som har gjort denna förändring med goda resultat. Motionens konkreta förslag är att kommunen gör en översyn gällande vilka kompetenser en mentor bör ha för att använda som underlag vid en anställning, att en arbetsbeskrivning skapas, att inspiration hämtas från skolor i Sverige med liknande system, att en beräkning görs av hur många mentorer som bör anställas och slutligen att mentorerna ges en utbildning. Beslutsunderlag Mattias Forsberg (V) och Gert Raimls (V) motion den 22 augusti 2017 Kommunfullmäktiges protokoll den 28 augusti 2017, 168 Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 2 oktober 2017 Lärande och stöds protokoll den 18 oktober 2017, 106 Bedömning Att skolan ska arbeta med inkludering som utgångspunkt regleras i skollagen och i läroplanen. Allt fler studier visar dessutom med tydlighet att den viktigaste nyckeln till elevers lärande och mående kopplas till graden av tillit och trygghet på en skola och de relationer som skapas mellan lärare och elever. Att blir sedda och bekräftade är en grund i detta arbete, liksom att undervisningen sker mot kommunicerade mål, med avstamp från där eleven befinner sig kunskapsmässigt, samt med regelbunden framåtsyftande feedback till eleven. Lärarens förmåga att skapa detta i en ram av ledarskap i undervisningssituationen och i en kvalitativ relation till eleven är avgörande för måluppfyllelsen. Därför ses mentorskapet som en viktig del i lärarens yrke. Där finns ansvaret och möjligheten att bygga relationer till de elever som läraren har ett extra ansvar för, och även att ha kommunikation med föräldrar. Att lägga detta ansvar på en annan yrkesgrupp i skolan kan innebära att avståndet till elever och föräldrar kan öka. Å andra sidan kan mer tid till att fokusera på undervisningen skapa utrymme för mer relationsbyggande under undervisningstiden, framför allt kanske genom bättre förutsättningar för den framåtsyftande feedbacken till elever. Lärares arbetsmiljö har varit i fokus nationellt och lokalt i Arvika under senaste åren. Hög arbetsbelastning och att förhålla sig till en komplex vardag är faktorer som åberopas som förklaring till sjukskrivningar. Just i Arvika ligger sjukskrivningstalen bland lärare i grundskolan och gymnasieskolan under kommunens snitt och även mål. Trots detta är arbetet med att förbättra arbetsmiljön oerhört viktigt. En partssammansatt arbetsmiljögrupp i kommunen har genomfört åtgärder för att minska arbetsbelastningen.
Sammanträdesprotokoll 8 (22) KS 209 forts. Exempel är översyn och ändringar av mötesstrukturer på skolor, tydliggöranden gällande olika roller på skolorna och begränsning av undervisningstid. Andra åtgärder som har gjorts är PRIO som innebär att skolor har setts över och sedan fått förslag på hur de ska kunna effektivisera arbetet i syfte att frigöra tid för lärare. I kommunen generellt har tillgången till företagshälsovård förbättrats. Genom statliga bidrag har dessutom förstärkningar skett av lärarpersonal på lågstadiet och på fritidshem. Ett kommunövergripande system för hantering av utvecklingssamtal och bedömning har införts i grundskolan. Inför innevarande läsår har även ett skolnärvaroteam införts. Teamets funktion är att stötta skolors arbete för att förebygga elever i långvarig skolfrånvaro, och även att arbeta individuellt med elever som har blivit hemmasittare. Just relationsskapandet med eleven och föräldrar är avgörande i detta arbete. På grund av lärares arbetsmiljö och brist på lärare har en diskussion om lärarassistenter tagit fart på nationell nivå. I en tänkbar uppdragsbeskrivning kan detta yrke jämföras med förslaget om införande av yrket mentor. Regeringen, SKL, lärarfacken och även olika politiska partier har flaggat för ett införande av yrkesgruppen i skolan, med syfte att frigöra lärare från administrativa sysslor och därmed skapa mer utrymme för undervisningsuppdraget. I statsbidraget för förstärkningar på lågstadiet finns möjligheten att anställa lärarassistenter. I Arvika valdes emellertid som beskrivits ovan att anställa lärarpersonal. Den offentliga utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, Dir. 2016:76 ser över lärares och skolledares administrativa arbetsbörda och ska redovisas under hösten/vintern 2017. Här kan det framkomma åtgärder på huvudmannanivå och nationell nivå där lärarassistenter kommer att spela en roll. Sammanfattat är en miljö som bygger på inkludering, goda relationer och tillit grunden för en god skola. Till detta krävs en kvalitativ undervisning och lärare och elever som mår bra. Då skapas en hög måluppfyllelse. I Arvika finns enligt medarbetarenkäter och elevenkäter en hög nöjdhetsgrad bland elever och personal. Dessutom ligger sjukskrivningstalen i grundskolan och gynmasieskolan på en lägre nivå jämfört med kommunsnittet. Det är av vikt att skapa förutsättningar för lärare att bedriva en så bra undervisning som möjligt, men även att relationer till elever och föräldrar är ett fokus. Flera åtgärder har gjorts i kommunen; arbete i arbetsmiljögrupp, införande av skolnärvaroteam, PRIO, tak på undervisningstid i grundskolan och förstärkning av personal på lågstadiet och fritids, för att nämna några exempel. Detta arbete måste fortsätta och utvecklas.
Sammanträdesprotokoll 9 (22) KS 209 forts. Yrkande Gert Raiml (V) yrkar på bifall till motionen Propositionsordning Ordförande Peter Söderström (S) ställer Gert Raiml (V) yrkande på bifall till motionen mot kommunstyrelsens förslag på att motionen ska avslås. Ordförande Peter Söderström (S) finner bifall till Kommunstyrelsens förslag
Sammanträdesprotokoll 10 (22) KS 210 Dnr KS 2017/259-008 Medborgarförslag om att samordna snöröjning, sandning och annat förenat med olika vädertyper Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Arvika kommun tackar för förslagsställarens engagemang och de synpunkter som lämnats i medborgarförslaget. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige konstaterar att förslagsställarens förslag om samordning av tjänster inte är möjligt att samordna pga. att de olika enheterna har olika upphandlingskriterier såsom snödjup, åtgärdstider mm. Trappor som ingår i Arvika kommuns uppdrag till Arvika Teknik AB (ATAB) skottas och halkbekämpas av Arbetsmarknadsenheten (AME) på uppdrag av ATAB. Sammanfattning Per Larsson har genom medborgarförslag inkommit med förslag att samordna snöröjning, sandning och till exempel slamsugning av brunnar. Beslutsunderlag Per Larssons medborgarförslag den 4 februari 2017 Kommunfullmäktiges protokoll den 27 februari 2017, 38 Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 6 oktober 2017 Kommunledningsutskottets protokoll den 30 oktober 2017, 159
Sammanträdesprotokoll 11 (22) KS 211 Dnr KS 2017/571-530 Region Värmland, dnr RV2016-22 - Framtida organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmland Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att yttrandet utgör kommunens svar på remiss om framtida organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmland. Sammanfattning Region Värmland ger Arvika kommun möjliget att avge svar på remiss om den framtida organiseringen och finanseringen av kollektivtrafiken i Värmland. Arvika kommun avgav ett första remissvar till regionen den 12 juni 2017 134. I svaret uttryckte Arvika kommun en positiv inställning till gemensam organisering av kollektivtrafiken genom samorganisering av Värmlandstrafik AB och Karlstad kommun/karlstadbuss. Regionstyrelsen har den 24 augusti 2017 fattat beslut om att remittera förslag avseende ansvar för kollektivtrafiken, skatteväxling och mellankommunal utjämning. Principförslag för ställningstagande hos fullmäktige i landsting och kommun utsänds efter beslut i regionstyrelsen preliminärt den 15 december 2017. Beslut i landsting och kommun före 2 mars 2018. Regionstyrelsen har samma datum vidare beslutat om inriktning för fortsatt beredning av ett antal frågeställningar som rör samverkansformer och politisk styrning, kollektivtrafikens organisering inom regionkommunen samt flygplatser och flyglinje. Slutlig beredning planeras ske under mars-juni 2018 inom ramen för beredning av bildandet av regionkommun Värmland. Beslutsunderlag Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 20 september 2017 Samrådsunderlag - Framtida organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmland den 18 april 2017 Kommunledningsutskottets protokoll den 30 oktober 2017, 160 Bedömning Arvika kommun stöder förslaget att regionkommunen blir regional trafikmyndighet och därmed ansvarig för all kollektivtrafik i länet. Att verksamheten drivs i förvaltningsform med ett direktvalt politiskt organ bedöms skapa förutsättningar för ett fortsatt hållbart resande.
Sammanträdesprotokoll 12 (22) KS 211 forts. Ett förändrat huvudmannaskap ger vid handen att en skatteväxling sker mellan kommunerna och regionkommunen och för Arvika kommuns vidkommande är uppfattningen att en skatteväxling kan genomföras över fem år. För kommuner med stadstrafik dit Arvika kommun räknas ska kompletterande överenskommelser/avtal träffas rörande samverkansformer för kollektivtrafikplanering och samhällsplanering. Det är värdefullt att få till detta för att skapa förutsättningar för en utveckling av kommunen mot ett mer hållbart resande. För Arvikas del är det angeläget att i den nya regionkommunen ges ett tydligt inflytande över stadstrafiken både trafikalt och i den fysiska planeringen. Det är också positivt att samverka närmare utifrån möjligheter till ökad integrering av linjetrafik och stadstrafik. Vi är i stort beroende av en väl fungerande arbetspendling mellan orter vilken behöver utvecklas över tid. Sammantaget bör den föreslagna lösningen ge möjligheter till ökad styrning och kontroll av kollektivtrafiken och det kräver organiserade former av samverkan och inflytande, vilket får beskrivas och definieras i det fortsatta arbetet. Arvika kommun instämmer i utredningens förslag att en dialog startas med syftet att klara ut ansvar och former för finansiering av Karlstad Airport. Kommunen betonar också vikten av ett en internationell flyglinje ska ses som ett regionalt uppdrag. Beslutet skickas till Region Värmland Bitr. kommundirektören
Sammanträdesprotokoll 13 (22) KS 212 Dnr KS 2017/1047-530 Trafikverket, dnr TRV 2017/32405 - Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att Arvika kommun instämmer i Region Värmlands förslag till yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Sammanfattning Arvika kommun ges tillfälle att avge yttrande över Trafikverkets remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Det är glädjande att större fokus läggs på drift och underhåll och att mer medel avsätts till investeringar. För Arvikas vidkommande är drift och underhåll samt nyinvesteringar i järnvägens infrastruktur för sträckan Oslo- Stockholm av största vikt för att säkerställa person- och godstrafikens behov nu och i framtiden. Region Värmland har tagit fram ett yttrande som på ett balanserat och tydligt sätt redovisar synpunkter på förslag till nationell plan för både järnväg och väg. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ställer sig bakom Region Värmlands yttrande (bifogat arbetsmaterial) över planen. Beslutsunderlag Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 20 oktober 2017 Trafikverket, förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Region Värmlands arbetsmaterial - förslag till yttrande för nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kommunledningsutskottets protokoll den 30 oktober 2017, 161 Beslutet skickas till Region Värmland Trafikverket Bitr. kommundirektören
Sammanträdesprotokoll 14 (22) KS 213 Dnr KS 2017/1152-612 Förslag till preliminär gymnasieorganisation läsåret 2018/2019 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget på preliminär organisation för gymnasieskolan läsåret 2018/2019 med tillägg att det ska finnas en möjlig utökning till 24 platser på barn- och fritidsprogrammet 2018/2019. Sammanfattning Gymnasiechefen föreslår följande preliminära organisation för läsåret 2018/2019. Program 2018/2019 2017/2018 Barn- och fritidsprogrammet 18 (24) 16 (24) - Pedagogiskt arbete - Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet 16 16 - Husbyggnad El- och energiprogrammet 16 16 - Automation - Elteknik Fordons- och transportprogrammet 12 (16) 12(16) - Personbil Handels- och administrationsprogrammet 16 (20) 18(24) - Handel och service Industritekniska programmet 16 16 - Produkt- och maskinteknik - Svetsteknik VVS- och fastighetsprogrammet 16 16 - Fastighet - VVS Vård- och omsorgsprogrammet 16 (20) 12 (16)
Sammanträdesprotokoll 15 (22) KS 213 forts. Programinriktat individuellt val IMPROFT (2) IMPROHA (2) IMPROIN (2) IMPROVF (2) IMPROVO (2) Antagning till Programinriktat individuellt val (PRIV) sker endast om det Ärende 8 forts. finns lediga platser på programmen samt att eleverna har tillräckliga betyg för att klara av utbildningen. Program 2018/2019 2017/2018 Ekonomiprogrammet 30 (40) 24 (30) - Ekonomi Naturvetenskapsprogrammet 24 (30) 24 (30) - Naturvetenskap - Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet 30 (40) 24 (30) - Beteendevetenskap - Medier, information och kommunikation Teknikprogrammet 24 (30) 24 (30) - Teknikvetenskap - Produktionsteknik Siffror inom ( ) visar möjlig utökning om det finns nog med sökande. Beslutsunderlag Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 27 september 2017 Utskottet Lärande och stöds protokoll den 18 oktober 2017, 108 Beslutet skickas till Verksamhetschefen Gymnasiechefen Antagningssekreteraren Controllern
Sammanträdesprotokoll 16 (22) KS 214 Dnr KS 2017/956-612 Yttrande gymnasiesamverkan Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande: Arvika kommun föreslår att förslagen i steg 1 och 2 utreds vidare. Vidare anser Arvika kommun att steg 3 är det mest långtgående förslaget och att det är något som gymnasiesamverkan bör sträva mot på sikt. Efter ett eventuellt bildande av regionkommun är det viktigt att samverkan inom gymnasiesamarbetet fortsatt har en neutral tillhörighet. Infrastrukturarbetet måste fokusera på möjligheterna att kollektivt kunna ta sig till strategiska orter för gymnasieutbildning. Sammanfattning Region Värmland har på uppdrag av länets 16 kommuner, via konsultföretaget Public Partner, genomfört en fördjupad analys gällande gymnasieskolorna i länet, Utvecklad gymnasiesamverkan. Analysen har gjorts i samverkan med styrgruppen för gymnasiesamverkan i Värmland, kommunstyrelseordföranden, kommunchefer och skolchefer i kommunerna. Konsultföretaget hade att besvara följande centrala delar i sin analys: Att föreslå hur värmländska gymnasieskolan skulle kunna se ut för att uppfylla de kvalitetskrav som den enskilde eleven har rätt till. Att beskriva framtida organisationsmöjligheter (utifrån ett effektivt resursanvändande) för gymnasieskolan i Värmland. Att lämna förslag på hur IT- tekniken skulle kunna bidra till utbildningslösningar och ökad gymnasiesamverkan samt bidra till att lägga upp alternativa individuella och flexibla studieformer. Konsulterna pekar på viktiga parametrar som underlag till sitt slutgiltiga förslag. Det är: bristande kvalitet, kompetensförsörjning, utbudsöverskott, kostnadsanpassning och förändringsvilja. Vid närmare analys av dessa utmynnar konsulternas förslag i tre steg för gymnasiesamverkan i Värmland. Beslutsunderlag Public Partners utredning den 15 augusti 2017 Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 12 oktober 2017 Utskottet Lärande och stöds protokoll den 18 oktober 2017, 109
Sammanträdesprotokoll 17 (22) KS 214 forts. Bedömning Förutom den inledande beskrivningen av uppdragets utgångspunkter, metod och omvärldsspaning, delas rapporten in i tre delar: Nuläge Värmlands gymnasieskolor, Gymnasieskolans roll i Värmlands utveckling samt Förutsättningar för fördjupad samverkan konsulternas rekommendationer. I nulägesbeskrivningen ges en beskrivning av elevutvecklingen i Värmlands län de senaste åren: ett vikande elevunderlag i Värmland, minskat antal elever i de kommunala skolorna i Värmland, ökat elevantal i de fristående skolorna och en stor tillströmning av nyanlända elever de senaste två åren, som nu börjar mattas av. Analysen visar på ett utbudsöverskott i länet i kombination med att eleverna tenderar att söka sig till de större orterna för sina gymnasiestudier. Därmed ökar kommunernas kostnader mer per elev för de kommunerna med egen gymnasieskola. Nulägesbeskrivningen redogör för bristande kvalitet i många av länets kommuner avseende andelen elever som når gymnasieexamen inom 4 år, lärarbehörighet och andelen unga som etablerar sig på arbetsmarknaden två år efter genomförda studier. Avsnittet om gymnasieskolans roll i Värmlands utveckling lämnar en beskrivning av skolmarknadsutvecklingen i Värmland och belyser behovet av samverkan mellan kommunerna och näringslivet i regionen. I analysen framkommer de behov och de möjligheter länets kommuner ser med ökad digitalisering. De rekommendationer som lämnas i rapporten handlar om att kommunerna bör vidga sina perspektiv och knyta sig närmare varandra, vilket enligt rapporten måste ta sin utgångspunkt i dagens samverkansavtal. Rapporten föreslår att det måste finans rimlig storlek på gymnasieenheter för att garantera kvalitet och ekonomi. När det är säkerställt finns möjlighet att utröna om det finns förutsättningar att bedriva en del av undervisningen i form av fjärrundervisning i den mån regelverket tillåter. Nulägesbeskrivningen är alltigenom rimlig och ger en bra grund för fortsatt utvecklingsarbete i samverkan för ökad kvalitet i gymnasieskolan i Värmland. En djupare ekonomisk analys bör göras innan eventuella förslag till utvecklingsåtgärder tas fram där samtliga faktorer som kan påverka beslutet tas fram. Åtgärderna bör analyseras ur både kvalitetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv.
Sammanträdesprotokoll 18 (22) KS 214 forts. 2. Respondera på konsulternas förslag till utvecklingssteg och föreslå vilket eller vilka steg man skulle vilja genomföra. Steg 1 - Fördjupning av nuvarande samarbete med digitala förtecken. Rapporten föreslår att samverkan fördjupas genom utvecklandet av nätverk inom viktiga områden, såsom fortbildning för personalen, samordning av program mellan huvudmän, introduktion av nyanlända, introduktionsprogrammen och programstruktur. Rapporten menar också att fördjupat samarbete ska ske inom modersmål, moderna språk och teckenspråk genom fjärrundervisning. Organiseringen av det fördjupade samarbetet förändras inte, ingen ny organisation bildas för ändamålet. Arvika kommun föreslår att förslaget utreds vidare. Steg 2 Samverkan genom enhetlig syn på vad som är bärkraftig skola Rapporten föreslår samverkan fördjupas så att kommunerna enas om ett antal kriterier som ska utgöra grunden för en bedömning av om en gymnasieskolas program är bärkraftigt eller inte. Genom kriterier som antagits gemensamt ska beslut för den enskilde huvudmannen vara lättare att ta. Samverkansavtalet bör utformas med ett tydligare fokus på elevens bästa och ekonomisk bärkraft. Exempel på perspektiv som bör vara med i diskussionen är antalet sökande elever per år, möjligheten att erbjuda 50 procentiga tjänster till lärare, elevernas resultat och avhopp. Arvika kommun föreslår att förslaget i steg 2 utreds vidare. Viktigt att utredningen grundas på noggranna ekonomiska och kvalitativa bedömningar samt lämnar förslag på ekonomisk hantering i samverkansområdet när en huvudman väljer att behålla en utbildning som samverkansområdet bedömt som icke bärkraftig. Steg 3- koncentration av gymnasieutbildningarna Rapporten föreslår en koncentration av gymnasieutbildning till fyra kommuner i länet, Karlstad, Kristinehamn, Arvika och Torsby/Sunne. Här bedöms näringslivet vara en viktig parameter och samverkan med näringslivet ska ske på en mer regional nivå.
Sammanträdesprotokoll 19 (22) KS 214 forts. Arvika kommun anser att steg 3 är det mest långtgående förslaget och är något som gymnasiesamverkan borde sträva mot på sikt. 3. Övriga synpunkter på utvecklingen av gymnasiesamverkan i Värmland Efter ett eventuellt bildande av regionkommun är det viktigt att samverkan inom gymnasiesamarbetet fortsatt har en neutral tillhörighet. Infrastrukturarbetet måste fokusera på möjligheterna att kollektivt kunna ta sig till strategiska orter för gymnasieutbildning. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Region Värmland Verksamhetschefen Gymnasiechefen
Sammanträdesprotokoll 20 (22) KS 215 Dnr KS 2017/12-100 Anmälningsärenden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Beslutsunderlag Listan med anmälningsärenden den 31 oktober 2017
Sammanträdesprotokoll 21 (22) KS 216 Dnr KS 2017/1221-101 Anmälan av delegeringsbeslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av Kommunstyrelsen antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till Kommunstyrelse. Redovisningen innebär inte att Kommunstyrelsen får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det Kommunstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegering. Beslutsunderlag Listan med delegeringsbeslut den 31 oktober 2017
Sammanträdesprotokoll 22 (22) KS 217 Dnr KS 2017/1097-100 Inera AB - Extra ägarråd den 5 december 2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen utser Peter Söderström (S) som ombud och till att representera Arvika kommun vid Inera AB:s ägarråd den 5 december 2017 Sammanfattning Inera AB har kallat till ett extra ägarråd den 5 december 2017, Kommunstyrelsen har nu till uppgift att välja ett ombud som ska representera Arvika kommuns intressen.